Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Fröjel
Fröjel är en socken som ligger vid Gotlands västkust, söder om Klintehamn.
Gårdsnamn: Alstäde, Annexen, Ansarve, Bockes, Bofride, Bosarve, Bottarve, Däpps, Gannarve, Göstavs, Hajdes Lilla, Hajdes Stora, Hallgårds, Kaupe, Mulde, Nymans, Puser, Robsarve, Rovide, Sigdarve, Solbjärge Lilla, Solbjärge Stora, Stenstugu, Sälle.
Närmare 25 åtalspunkter hade landsfiskal Justus Jakobson att anföra vid dagens ting på Skogs i Levide mot en yngling från sydvästra Gotland, som under en längre tid gjort sig skyldig till inbrott och stölder samt diverse ofog… Misstankar har riktats mot olika personer, och heta saken rullades upp då ynglingen, som varit anställd som lastkarl hos en bilägare. måste erkänna ett tillgrepp av pengar hos sin arbetsgivare. Genom sitt arbete har ynglingen blivit väl lokaliserad i olika affärer, och detta har han utnyttjat vid sina nattliga eskapader. En augustinatt f. å. tog han sig in genom ett källarfönster till en affär i Eksta och tillgrep där tillsammans med två minderåriga kamrater 6 pilsner och 4 burkar köttkonserver, som sedan till största delen förtärdes vid ett intillliggande garage. En månad senare kände ynglingen sig törstig igen, och då tog han en hel back pilsner om 25 flaskor. En natt i november fick en annan affär i Eksta visit, varvid bytet blev 9 askar cigarretter, 12 askar choklad, 1 ask konfekt och 1 kg strösocker. En natt i december skulle han tillsammans med en minderårig skaffa sig något att »muntra upp sig med» till dansen i bygdegården påföljande kväll, och då blev det inbrott i en privatkällare. Källarfönstret var bara 24 cm brett, men det gick ändå, och 5 liter hembryggt vin blev bytet. Något senare fick en reparations; verkstad påhälsning, varvid 215 kr i kontanter tillgreps. Natten till den 9 mars i år blev en affär-av med 5 cigarrettpaket om 20 pr st., och i en annan affär nöjde sig ynglingen med att ta en slidkniv. En vårdag fann han sig ensam i en I affär och tog då helt sonika med sig 40 cigarretter, och några dagar senare tillgrep han i en olåst buss i Klintehamn ett kuvert innehållande 60 kr och två växelbianketter. Av pengarna blev det skor och cigarretter, det andra spolades ned i mejeriets wc. Den 14 maj tillgreps ur en olåst postlåda i Fröjel en folkpensionsanvisning på 112 kr, men när tjuven två dagar senare försökte få ut beloppet på posten i Klintehamn, fick han inga pengar. Posten hade blivit varnad av adressaten, som visste att anvisningen avlämnats i postlådan. Efter någon timmes förhör erkände ynglingen, att han tillgripit anvisningen och förfalskat två namn för att få ut beloppet. Trots denna motgång var han redan efter en vecka redo att ta 200 kr ur en olåst skrivbordslåda hos- arbetsgivaren. Även den gången blev han genast misstänkt. Utanför landsfiskalens dörr erkände han; pengarna hade han gömt i strumporna. Under vintern 1952 tillgrep yngI lingen vidare under besök hos grannens pojkar vid fyra tillfällen sammanlagt 100 kr. En augustinatt hade han hälsat på hos en flicka på Hemse hotell, och när han lämnade henne fick han på kontoret tag i ett kuvert innehållan de 65:65 och en del hotellnotor. En natt i nov. f. å. rullade han ut 10-12 stora stenbumlingar på vägen till Grymlings i Eksta i något mystiskt hämnbegär. När han insåg hur dumt han gjort förstörde han en motorcykel på en av gårdarna, »för att ingen olycka skulle hända»; det var nämligen svårare att få bort stenarna än att rulla fram dem. Samma natt bröt han sönder ett 50-tal staketspjälor i trakten, förstörde, ett mjölkbord och en hållplatsskylt. I Annandag jul kastade han strösocker i en bensintank på en motorcykel — han var svartsjuk på ägaren! Till råga på allt är ynglingen åtalad även för att kört motorcykel ett helt år utan körkort och för att ha förövat otukt vid tre tillfällen med en minderårig flicka. Svar. erkände allt som lades honom till last med kunde inte förklara varför han gjort som han gjort. Något särskilt behov av pengar hade han inte, och inte heller var han förtjust i öl och vin, påstod han. Åkl. föreslog tidsbestämt straff, enär han tidigare hade varnat svar. Försvarsadvokaten, G. Kjällman, förordade villkorlig dom, och svar. förklarade sig vara tacksam för sådan dom. Rätten dömde emellertid svar., Gunnar Söderlund, till 8 mån. straffarbete för otukt, ofärd, stöld, snatteri, inbrott, åverkan, grov förfalskning och grovt bedrägeri.
FRÖJEL Söndagsskolans skördedag har av baptistförsamlingens söndagsskolor anordnats i kapellet i Nedre Fröjel. Ett av Herbert Brander redigerat program följdes, utökat med några extra sånger utförda av elever från Nedre söndagsskolan. Programmet upptog bl. a. dialog, talkör och. växelsång samt tal av pastor Furubo över ämnet »Ett ungt fruktträd» och av festens ledare Hugo Lagergren i anslutning till Ps. 65: 10-14. Programmet var väl inövat och utfördes på ett utmärkt sätt till största delen av eleverna själva. Offerinsamlingen blev 26 kr. Till barnen utdelades frukt, varefter avslutning skedde med sång och bön.
Övertrampsfrågan kom som väntat att dominera vid Gotlands varpaförbunds årsmöte på Norrgatt i går, och man beslöt att ställa hårt mot hårt. bet ganska sensationella beslutet att på Gotland skulle tillämpas de gamla bestämmelserna, oavsett beslutet vid Svenska varpaförbundets årsmöte blir, med risk att utestängas från DM och SM, visar stämningen bland de gotländska kastarna, för vilka bestämmelsen i fjol om 80 cm bakom pinnen står som ett rött skynke. Det blev en hel del ommöbleringar i förbundsstyrelsen och fyra nya sty relceledamöter invaldes. Bland besluten i övrigt kan nämnas instiftande av individuellt DM för oldboys, en särskild klass för icke kvalificerade i kul-DM och en utredning om poängberäkning vid kvalificering i gruppkastning och om en serie i varpa. Årsmötet leddes av förbundsordföran. styckjunkare Erik Lundgren med Ivar Nysell vid protokollet. Ett 30-talombud hade infunnit sig. Det inleddes med en parentation över den bortgångne – styrelseledamotep Axel Nilsson i Garda, en av de främsta gotländska idrottsmännen av den gamla stammen. Av de föredragna berättelserna framgick att medlemsantalet den 1 sept. var 51 föreningar med 963 medlemmar, en ökning med en förening och 73 medlemmar under året. En instruktionskurs i Visby hade samlat 33, representanter och från Varpans dag redovisas 536 prov. Från pojkvarpan redovisas gott resultat., I övrigt redovisas både med-och motgångarna. Bland de senare nämndes det minskade deltagandet i DM och bakslagen vid årets SM. Till valberedning vid mötet att fungera även vid nästa årsmöte valdes Erik Svärd, Harald Thunqvist, Visby, och Knut Johansson, Bara, med Edvin Malmkvist, Visby, och S. Kolmodin, Hörsne, som suppleanter. Erik Lundgren avsade sig ordförandeskapet, men valberedningen tog honom inte på allvar och han blev också omvald. Till styrelseledamöter för två år omvaldes Helmer Granqvist, Hellvi, och nyvaldes Arne Johnsson, Fröjel, Ivar Nysell och Carl Bjersander, Visby, med Helmer Olsson, Hellvi, Vald. Båteisson, Eksta, Gustaf Dahlström och Sven G. Engström, Visby, som personliga suppleanter. Efter Axel Nilsson, Garda, nyvaldes för ett år Arne ,Pettersson, Garda, med K. G. Anderson, Visby, som personlig suppleant. Vid konstituering efteråt utsågs Ivar Nysell till sekr. och Albert Nilsson till kassör. Till revisorer omvaldes Jac. Dahlström med Widar Grönberg som suppleant. Till ombud vid Svenska varpaförbundets årsmöte utsågs Edvin Malmkvist, Visby, Einar Lindahl, Gothem, Erik Lundgren, Visby, och Justus Jakobson, Klintehamn, med H. Thunqvist och Harry Netzel som suppleanter. I valberedningen skall Erik Lundgren ingå. Beträffande Varpans dag hade det visat sig svårt att få den anslutning man hoppats och man beslöt nu rekommendera föreningarna att utse särskilda kontaktmän och att ordna provtagningen lite mera allmänt. Så kom man då till övertrampsfrågan. Ordföranden redogjorde för den motion som VU insänt till SVF efter omröstningen bland de gotländska kastarna och som kort och gott går ut på att kastaren vid färdigställande till kast skall stå bakom målstickan och att varpan skall ha kastats innan målstickan helt passerats. Villy Pettersson och Edvin Malmkvist redogjorde för hur försöket med »80 cm» utfallit vid årets SM och den förre poängterade starkt motviljan även bland Stockholmskastarna mot den nya bestämmelsen. Den diskussion som följde blev ganska livlig men samtidigt lidelsefri då ju kastarna var mycket eniga o mat-den nya bestämmelsen måste bort. Årsmötet tillstyrkte enhälligt VU:s motion. Skulle den avslås skulle man komma tillbaka med den nästa år och innan dess skulle man begära en omröstning bland de aktiva kastarna inom samtliga distrikt. Man beslöt även att innebörden i den gotländska motionen skulle tillämpas nästa år, oavsett vad beslutet i Stockholm blir, med risk att utestängas från DM och SM. Vidare beslöts att individuellt mästerskap i både cm och kula skulle hållas för oldboys och att pojkvarpan skulle fortsätta nästa år under samma former som i år. I samband med den sistnämnda frågan lämnade folkskollärare John Örve en redogörelse för hur pojkvarpan lagts upp i år och han fick ett tack av ordföranden för sitt goda arbete för denna sak. En särskild klass skulle ordnas vid kul-DM för de lag som av olika anledningar inte kunnat vara med på kvalificeringen vid cm-DM. Styrelsen fick i uppdrag att utse arrangörer för nästa års DM. Om inga andra anmäler sig tar Hemse cm-DM och Gothem kul-DM. Två förslag till förtjänsttecken förelåg och styrelsen fick i uppdrag att arbeta vidare på det som i centrum upptar en varpkastare. Årsmötet ställde sig positivt till en skrivelse från idrottsförbundet om att varpkastare skulle ställa sig till förfogande som övervakare för villkorligt dömda. Delade meningar rådde om ett förslag till poängberäkning vid kvalificering i gruppkastning och det bleve en rätt livlig diskussion innan förslaget remitterades till styrelsen för utredning till nästa årsmöte. Einar Lindahl efterlyste korpvarpa i Visby, som borde vara något för IV att ta upp igen. Intresset för en sådan visade sig vara stort. Det gäller bara att få någon som kan åta sig att sköta denna stora apparat. Till slut fick styrelsen i uppdrag att utreda frågan om en serie i varpa, efter förslag av Erik Svärd. Sedan Edvin Malmkvist tackat styrelsen och ord föranden för arbetet under det gångna året avslöts sammanträdet, som då pågått i fem timmar med avbrott för kaffedrickning.
285 nya medlemmar invaldes. SLU:s propagandadag var i går anordnad över hela landet under parollen »Aktiv ungdom ger bygden liv» med propagandamöten inom de flesta SLU-avdelningarnas områden. För Gotlands vidkommande gav denna propagandakampanj, som samtidigt utgör en speciell upptakt för höstens och vinterns arbete, ett mycket gott resultat, omtalar ombudsman Arvid Andersson vid ett samtal. Sålunda kan noteras, att 41 avdelningar hade ordnat möten, en hel del av dessa under lördagskvällen och någon avdelning tidigare under den gångna veckan. Dessa 41 möten var besökta av 2.114 ungdomar, och organisationen hade glädje att kunna se 285 nya medlemmar sluta upp i SLU:s arbete. På samtliga möten förekom anföranden av medlemmar inom distriktet, såväl pojkar som flickor. Mötena och de nya medlemmarna var fördelade inom de olika kretsarna enligt följande: Norra kretsen 8 möten och 73 medlemmar, Mellersta kretsen 6 möten, 24 medlemmar, Västra kretsen 8 möten, 41 medlemmar, Östra kretsen 8 möten, 69 medlemmar, Sydvästra kretsen 5 möten, 44 medlemmar och Södra kretsen 6 möten, 34 medlemmar. De högsta siffrorna på antalet nya medlemmar i de olika avdelningarna uppvisar När med 15, Lärbro med 13, Tingstäde, Hejde, Ala-Buttle och Kräklingbo med vardera 12, Lokrume och Fröjel-Klinte med 11 vardera samt Stenkyrka, Halla-Sjonhem, Hemse-Alva, Linde-Lojsta, Grötlingbo och Hablingbo-Silte med 10 nya medlemmar vardera. Från många avdelningar framfördes den uppfattningen att det går att få än fler nya medlemmar. En del ungdomar vill ju avvakta något innan de ansluter sig och en del hade inte tillfälle att komma till mötet i fråga. En mindre del av distriktets avdelningar var förhindrade av en eller annan anledning att ordna möten under den gångna veckan, men samtliga dessa håller sina möten kommande lördag eller söndag. Dessa avdelningars antal uppgår till 10, varför resultatet för hela distriktetkommer att få ett än bättre utseende sedan dessa möten hållits, slutar hr Andersson, även om man får vara nöjd med det hittills nådda resultatet. Detta är nämligen det bästa som uppnåtts på länge, vilket vittnar om att ungdomen fortfarande och i ökad omfattning är intresserad av och sluter upp kring SLU och dess verksamhet på skilda områden.
En gammal sjöbjörn kan man väl kalla kapten Gunnar K. O. Båtelsson, fastän han ännu inte är mer än 62 år. Han har i alla fall seglat på världens alla hav och har säkerligen besökt alla de länder som det är värt att besöka. Kapten Båtelsson är född i Hablingbo och har sitt sommarställe i det natursköna Bottarve i Fröjel.
Havets lockelse gjorde sig gällande 1919, då kapten Båtelsson tog värvning vid flottans station i Stockholm. Efter fyra års utbildning, som han själv anser sig haft stor nytta av, skulle han sluta vid flottan, men då kom första världskriget, så det var bara att fortsätta sjölivet — det blev vid en torpedbåtsavdelning på västkusten.
Handelsbåt bärgade första minan. Uppgiften till sjöss blev under den första tiden att plocka upp minor längs kusten, och kapten Båtelsson minns särskilt den första minan som plockades upp. Det var inget fartyg ur flottan utan det var ett vanligt handelsfartyg, »S:t Paul», som tog upp den första ute i Kattegatt. Minan hängdes helt enkelt upp i däverterna och transporterades sedan till Stockholmsskär, där man skulle försöka att desarmera den. Tändsatsen plockades ut utan missöde, men medan man skulle ta itu med bomullskrutet var någon framme och fingrade på tändsatsen så att hela tändkolven flög i luften. 7-8 man fick sätta livet till vid explosionen. Därefter kom det order från högre ort att minor i fortsättningen inte fick desarmeras utan skulle sänkas i havet.
Påhälsning av ryska jagare. Ett annat minne som etsat sig fast var när kapten Båtelsson var med på en torpedbåt som tillsamamns med en annan svarade för eskort av tyska malmbåtar. En dag när de eskorterade ett dussin malmbåtar genom Bottenhavet kom plötsligt en rysk jagardivision upp jämsides med torpedbåtarna. De respekterade emellertid tremilsgränsen och var mycket vänliga, men det var ändå obehagligt latt köra sida vid sida med fienden, särskilt när man bara hade en 30 cm torpedtub och en 37 cm kanon att försvara sig med, sade kapten Båtelsson skrattande.
Många fartygsdäck har sedan trampats av kapten Båtelsson, som efter att ha mönstrat på »Astag i Göteborg som det första segelfartyget och varit på det i ett och ett halvt år, sedan mönstrade av i Amerika. Den närmaste tiden blev det mest amerikanska fartyg. På den tiden hade man en utkik längst fram på fartyget, och det hände ofta att fartyg kolliderade i dimman och försvann spårlöst två och två. På »City of Columbus» tyckte den tyskfödde skepparen en natt att han såg periskop över allt — men det var bara han som såg det!
Studier vid Sveabolaget. Efter ytterligare sjöresor och sedan kapten Båtelsson studerat 1919-1920 kom han till Sveabolaget och fortsatte studierna där. Därefter var han vid Alkers rederi och handels-AB och var bl. a. befälhavare på »Borghild», som efter konkurs blev upplagd i Ronehamn. Till Banankompaniet kom kapten Båtelsson 1926, och där har han varit befälhavare på de flesta fartygen. Den första båten som han var befälhavare på var »Sandhamn», som just var nybyggd då. Att inte alla resorna blev inkomstbringande bevisar väl att han en gång gick på långtrad Göteborg—New York—Panama—San Francisco utan att ha last ombord.
»Förskeppet var borta på 30 sek.» En ruskig episod som kanske inte är så skojigt att tala om var när kapten Båtelsson var befälhavare på »Christer Salen» som förlorade förskeppet utanför japanska kusten i fjol. Kapten Båtelsson berättar att han olyckskvällen kom upp på däck — det var i skymningen. Vågorna gick höga, men fartyget gick ändå förvånansvärt bra. Plötsligt kom det emellertid en jättesjö, och 30 sekunder senare var förskeppet borta. Kapten Båtelsson berömmer särskilt amerikanarna som räddade passagerarna. — De gjorde ett bra arbete i den grova sjön! Kapten Båtelsson måste senare lämna sjön. Han fick paratyfus och reumatisk feber i Singapore och drog sig sedan tillbaka till landbacken.
Fiskelyckan är dålig. På sitt sommarställe i Fröjel ägnar kapten Båtelsson sig åt ibland fiske, men det nappar inte något vidare, säger han. Familjen Båtelsson skall emellertid i dagarna flytta till sin villa i Storängen utanför Stockholm% »Nog för att det är vackert här nere, men broder Stalin bor ju så nära!» Conn.
FRÖJEL Kretsmöte. I söndags kväll höll de tre församlingarna Tofta, Klintehamn och Fröjel gemensamt möte, s.k. kretsmöte då baptistförsamlingen i Fröjel stod som inbjudare. Mötet hölls i Övre Fröjels allianshus på eftermiddagen omkring ämnet »Kan vi vänta väckelse?» Efter unison sång och en solosång av fru Dagmar Persson hälsade pastor Furubo alla välkomna och höll en kört predikan i anslutning till Rom 1: 16. Sångarna från de tre församlingarna sjöng ett par sånger och värdförsamlingen bjöd på kaffe. Från varje församling hade utsetts en inledare över ovannämnda ämne. Som förste inledare framträdde Hugo Lagergren följd av Artur Olofsson och Lydia Nilsson, varefter samtal följde då flera talare yttrade sig.
SJUTTIOFEM ÅR fyller i dag folkskollärare J. G. Söderberg, Vimmerby. Han tog sin folkskollärareexamen i Linköping. 1900 fick han sin första tjänst i hemsocknen på Gotland, varefter han 1908 blev lärare vid Grägarps skola i Vimmerby landsförsamling. Här stannade han i 30 år eller till dess han pensionerades 1938. Han fick då motta Pro Patrias medalj för lång och trogen tjänst. För över 25-talet år sedan blev han ledare för Vimmerby manskör. För sin gärning där belönades han med medalj. I många år var han lärarekårens representant i skolstyrelsen och bibliotekarie i sockenbiblioteket.
Sjuttiofem år fyller på lördag f. stickerskan Anna Johansson, Flenviker i Hangvar.
SJUTTIO ÅR fyller på lördag fru Signe Karlsson, Nygårds i Västerhejde.
SEXTIO ÅR fyller på fredag karislibiträdet Helny Johansson, Strelowgatan 10, Visby.
FEMTIO ÅR fyller på fredag fru Elsa Johnsson, maka till lantbrukaren Gustav Johnsson, Sixarve i Alskog. Sedan ungdomen har fru Johnsson varit varmt religiöst intresserad och i Garda missionsförsamling har hon tillsammans med sin man gjort en mycket god insats.
På lördag fyller fru Agnes Nilsson, maka till lantbrukaren Axel Nilsson, Hägdarve i När, femtio år. Hon är född i När och sedan många år en intresserad medlem av Röda korset.
Femtio år fyller om lördag fru Edit Ferm, maka till hr Axel Ferm, Gustavs i Fröjel. Hon är en duktig och omtyckt kvinna.
Aktiv ungdom ger bygden liv. Den bygd som omger oss är en frukt av släktledens arbete och vittnar om den allt omspännande människoandens kamp för tillvaron. Utvecklingen i en bygd står aldrig stilla — om utvecklingen går framåt eller bakåt bestämmes av dess innebyggare. Den ständigt pågående omflyttningen av vårt lands innevånare från landgbygd till storstäderna —var sjunde svensk bor för närvarande i Stockholm — snedvrider samhällsbalansen och hotar allvarligt vårt lands utveckling ur bl. a. närings-, befolknings- och försvarspolitiska synpunkter. SLU:s propaganda mot dessa tendenser måste bli droppen som slutligen urholkar stenen. Hela vårt folk skall väckas till insikt om att någonting här måste göras. Företagsamhet och utkomstmöjligheter spridas över landet, och landsbygden ur såväl ekonomisk som social och kulturell synvinkel blir konkurrenskraftig som bostadsort för människorna —inte bara som semesterplats. Liksom alltid är det emellertid landsbygdens folk självt som skall bära upp en utveckling i denna riktning. För att nå resultat kräves sammanhållning och solidaritet. Det kan därför synas beklämmande att — som senaste valet utvisar — landsbygdens folk ännu i denna dag låter splittrarnas verksamhet bli lönande på bekostnad av sin egen välfärd. Vårt partis deltagande i regeringen ger landsbygden bättre möjligheter än förut att göra sin röst hörd. Vi unga hoppas därför att valutgången icke skall påverka vårt partis inställning till denna fråga. Visserligen skulle det vara frestande att se oppositionspartierna infria sina löften till väljarna om bl. a. större förmåner och lägre skatter — en episod i svenskt politiskt liv, som emellertid kunde stå vårt folk dyrt. Vår organisations arbete för upplysningar i samhällsfrågor måste intensifieras — den såbädd för splittring som politiskt okunnighet utgör elimineras. Mycket har gjorts men ändå står verket endast inför sin början. Målet är att ge bygden liv. Detta åstadkommes av aktiv ungdom samlad i SLU. Stenkyrka i oktober 1952. Torsten Gustafsson.
Vi trivs i SLU. »Aktiv ungdom ger bygden liv» är parollen inför årets propagandadag för SLU:s organisation. Aktiv är var och en som arbetar inom olika föreningar. För landsbygdens ungdom är det särskilt SLU som har stor betydelse. Att vara med i en politisk förening som SLU, det ger oss ökat intresse för de politiska frågorna. Vi har diskussioner även om många andra frågor inom avdelningen. Vi har tävlingar på skilda områden, vi spelar teater och anordnar program- och sällskapsaftnar. Under långa, mörka vinterkvällar har vi olika slags studiecirklar att vara med i. På samma gång som deltagandet i dessa ger oss avkoppling från vardagens enahanda, erhålles ju också ökade kunskaper, och det är ju något som tvi aldrig får för mycket av. Det skrivs och talas så mycket om »tråkigheten på landsbygden». Men tråkigt har väl bara den som säger »jag kan inte och jag vill inte». Om vi stället säger »jag skall göra så gott jag kan», då blir det genast mycket bättre. Gå med i SLU, där råder det goda kamratskapet, som gör att vi trivs med vår förening och med varandra. Gerd Larsson Sekr. i Stenkumla SLU-avd.
I övre raden fr. v. Siri Klingvall, Kräklingbo, Hubert Jakobsson, Lokrume och Gunnel Engström, Halla. I undre raden fr. v. Karin Johansson, Fröjel, Bengt Olsson, Havdhem, och Gerd Larsson, Stenkumla.
I mitten av oktober månad varje år anordnar Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund en speciell propagandakampanj landet runt, då möten hålles inom de flesta avdelningarna som en speciell upptakt för säsongens arbete samtidigt som nya medlemmar hälsas välkomna. Dessa möten är i så stor utsträckning som möjligt koncentrerade till ett bestämt veckoskifte, och i år är det kommande lördag och söndag — 11-12 oktober — som är de aktuella dagarna. Inför dessa möten har medlemmar från skilda delar av Gotland gjort små uttalanden om deras syn på SLU och dess verksamhet.
Ungdomen framtidens samhällsförvaltare. »Aktiv ungdom ger bygden liv», den parollen möter vi i dessa dagar på olika sätt över hela vårt land. Bet är ju parollen för SLU:s landsomfattande propagandadag. Det är ord som inte tanken bara kan snudda vid utan att leda till eftertanke. Vårt samhälle bygger sin utveckling just på ungdomen. Ungdomen är ju framtidens samhällsförvaltare, som skall ta vid där de äldre slutat, och föra deras verk vidare. För att ungdomen på ett lyckligt sätt skall kunna föra utvecklingen framåt till gagn för vårt land fordras först och främst aktivitet och initiativ. Det är just för denna aktivitet i samhällsarbetet som SLU vill och kan göra en insats. Det är ett faktum, att den aktiva SLU-ungdomen mångenstädes gett bygden ett rikare liv. De flesta av våra bygdegårdar har t. ex. tillkommit på SLU-initiativ. Genom dessa har vi också fått större möjligheter att bedriva en aktiv verksamhet bland ungdomen. Genom att deltaga i program-, tävlings- och studieverksamhet har ungdomen fått tillfälle att aktivt medverka i arbetet för att ge större trivsel i bygden. Aktivt arbete gör också att resultat av vår verksamhet iblir :mera påtagliga. Du som ännu står utanför vår organisation, gå med som aktiv medlem i din hembygds SLU-avd., när den nu kallar till propagandamöte! Gå med som medlem i den kamratkrets som SLU bjuder och Du kommer säkert att känna Dig välkommen som kamrat bland kamrater. Du kommer där att bli en viktig länk i den kedja av medlemmar som vårt ilånds största politiska ungdomsorganisation utgör. Det är dock först som aktiv Ditt medlemskap kommer att skänka Dig både nytta och nöje. Du kommer säkert inte att behöva känna Dig som en ensam kugge i det stora samhällsmaskineriet. Ditt ideal som SLU-are bör vara att i samarbete skapa större trivsel och trevnad i bygden och därigenom ge den-ra ett rikare liv till gagn för oss alla. Det borde väl vara ett mål även för Dig att arbeta för. Välkommen i vårt förbund. Vi väntar Dig. Vi lovar att Du skall trivas som aktiv medlem att kämpa för våra ideal och vår gröna fana. Enighet ger styrka. Folke Wedin Etelhems SLU-avd.
Rik och stimulerande verksamhet i SLU. SLU hör ungdomen till — landsbygdsungdomen hör SLU till. Att vara SLU-medlem betyder delägare-skap i en stor ungdomsförening med en rik och stimulerande verksamhet. Det betyder att vara med i en stor kamratkrets, där livsglada ungdomar själva styr och ställer. SLU:s verksamhet är upplad så, att den vill inrikta tankarna på framtiden, ty det\’ är på ungdomen det beror, hur framtida förhållanden på landsbygden skall bli. SLU:s uppgift är att samla landsbygdens ungdom, samt fostra den till kunniga o. dugande medborgare och verksamma kämpar för landsbygdens sak. Varje ung människa bär inom sig ett rikt mått av aktivitet. Ungdom med framåtanda vill uträtta någonting, den vill spänna sina krafter på olika uppgifter. I SLU kan alla ungdomar få utlopp för sin aktivet i en glad kamratkrets. Ty SLU är inte bara en politisk ungdomsorganisation, utan bedriver vid sidan om politiken en omfattande ideell verksamhet såsom studiearbete, praktisk tävlingsverksamhet, programverksamhet m. m. När Du blir inbjuden till årets propagandamöte och kanske går med som medlem, kom ihåg, att det fordras en sak av Dig själv om medlemsbeviset skall få verkligt värde för Dig, och det är AKTIVITET! Aktiv ungdom ger bygden liv. Hubert Jakobsson Kretsorganisatör i Gotlands Norra SLU-krets.
Ungdomen tycker om tävlingsmoment. Det är klart att landsbygdens ungdom skall vara med i SLU, vars program är så omfattande att det har något att ge åt alla, säger Kurt Pettersson, ordf. i Eksta-Sproge SLUavd. Med dess vittomfattande verksamhet bör SLU kunna motsvara högt ställda ,fordringar. I det politiska arbetet ges det möjligheter att delta och på så sätt lära sig en del om vårt samhälle och dess funktion samt om det som sker i det dagliga livet på detta område. Ungdom tycker om tävlingsmoment och det finns det goda tillfällen för i SLU. dels i all den praktiska tävlingsverksamheten samt kurser på dessa områden. och dels på det rent idrottsliga fältet. I den praktiska tävlingsverksamheten omspänner ju grenarna så skilda, områden, att alla önskemål bör kunna tillfredsställas. Samtidigt som man får vara med om tävlingsmomentet, så får man även den förnämliga möjligheten att lära sig en hel del i de frågor Och om det arbete som grenen gäller. Detta är ju den viktigaste unrg-iften för denna verksamhet. Åtskilliga andra arbetsområden har vi för våra medlemmar, men jag vill bara hälsa alla ungdomar som står utanför SLU, välkomna i organisationen för att ta del av det vi bjuder.
Det goda kamrat i skapet finns SLU. När jag som femtonåring gick med i SLU, stod jag ganska undrande inför denna organisation och dess verksamhet. Jag hade då närmast den uppfattningen att föreningslivet var något stelt och tråkigt, som jag var för ung att taga del av. Men redan under mitt första SLU-möte förstod jag, att jag tagit grundligt miste på den punkten. Jag kom i sällskap med ungdomar i alla åldrar, och jag märkte från början, att det goda kamratskapet var härskande. Du, som nu står beredd att gå med i Din hemorts SLU-avd., kommer sä. kert att finna att samma förhållande: är rådande även där. Du skall också finna, att SLU:s verksamhet inrymmer mycket av värde på skilda arbetsområden. Är Du en sunt tänkande pojke eller flicka, strävar Du efter att skaffa Dig ökade kunskaper och allmänbildning. Du får många tillfällen till det inom SLU, t. ex. genom deltagande i studiecirklar eller praktiska tävlingar, som anordnas i varje SLU-avdelning. Säkert kommer Du att finna, att Ditt medlemskap i SLU skänker Dig mycken glädje. En glädje, som Du själv får vara med om att skapa. Vi hälsar Dig på förhand välkommen i vår stora kamratkrets, när vi nu går mot en ny arbetssäsong under parollen »Aktiv ungdom ger bygden liv». Bengt Olsson Programledare i Havdhems SLU-avd.
Vid dagens tingssammanträde vid Skogs i Levide hade man att behandla 10 mål.
»Sömnige bilisten» som körde på en parkerad bil i Fröjel var den som först stod till svars. Det var en chaufför som efter nattvaka slumrat till vid ratten och vid uppvaknandet upptäckte att han endast var åtta meter från en parkerad personbil. Den parkerade bilen fick en del ska. dor vid sammanstötningen. Inga skadeståndskrav framfördes. Svar. erkände.
En traktorförare som kört ut på allmän väg från enskild väg, skyllde på att utfarten var skymd men medgav att han kört oförsiktigt. Både person- och egendomsskador hade uppstått, men det ekonomiska hade redan reglerats.
På Burgebacke i Levide hade en personbil kolliderat med en skåpbil i tät dimma. Personbilens förare framhöll att han blev bländad av den mötande bilen, när den kom ner för backkrönet. Svar, sade att han. dragit sig åt höger trots sin försiktiga körning. Åkl. ansåg att svar. förlorat orienteringen.
I Hablingbo hade ett traktortåg och en personbil kolliderat. Traktorföraren erkände att han kört mitt i vägen och haft uppmärksamheten riktad på folk som arbetade på ett betfält i närheten. Bilen blev svårt demolerad och reparationskostnaderna uppgick till 1.600 kr. Men då bilen var försäkrad yrkade biläg. endast på förlorat bonus och stillastå1 ende 245 kronor.
Det förbjudna området på Hoburgen hade väckt nyfikenhet hos ett par tältande herrar, som efter att ha läst anslåget gick in på området. När de återkom till utgångspunkten stod en militärpatrull och väntade på dem för vidare befordran till polis. Båda erkände.
Motorcykel utan tänd lykta hade en person framfört genom Klintehamn efter mörkrets inbrott och därtill bullersamt. Svar. framhöll att lyset varit dåligt och att han därför dragit på motorn för att lyset skulle bli bättre.
En person som ej betalt fordonsskatt erkände.
Två på samma cykel och utan tänd lykta efter mörkrets inbrott erkände.
Av målen återstår två, och utslag kommer i morgon.
