Etikett: Fröjel

Fröjel är en socken som ligger vid Gotlands västkust, söder om Klintehamn.
Gårdsnamn: Alstäde, Annexen, Ansarve, Bockes, Bofride, Bosarve, Bottarve, Däpps, Gannarve, Göstavs, Hajdes Lilla, Hajdes Stora, Hallgårds, Kaupe, Mulde, Nymans, Puser, Robsarve, Rovide, Sigdarve, Solbjärge Lilla, Solbjärge Stora, Stenstugu, Sälle.

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
(Tredje sammanträdet 27—28 Oktober å Skogs.) Följande utslag afkunnades: I målet mot t. handl. O. Bokström angående barnuppfostringshjelp, kunde Anna Jacobssons käromål ej bifallas, enär Bokström begått den ådömda värjemålseden.

— Till boskilnad dömde häradsrätten mellan hustru M. Bolander och hennes man skräddarev K. H. Bolander.

— I tvisten mellan Olof Mårten Bodin och F. Jacobsson, Hemmor, angående bättre rätt till den s. k. Nygårdsdyan, tilldömdes denna bättre rätt käranden Bodin.

— Den talen för ärekränkning, d. v. s. utspridande af rykte att ha begått olofligt tillgrepp, som hustru Niklas Larsson anhängiggjort mot Kristina Olsson kunde ej af häradsrätten bifallas såsom ej lagligen styrkt.

— »Klubbekriget i Hemse» fick vid detta sammanträde sin afslutning. Då f. handl. Johan Bokström blifvit genom halft bevis öfvertygad om att ha begått våld mot skräddaren Nils Persson ålades han att med ed fria sig härifrån, Men då äfven Persson och hans hustru, instämda af Bokström, syntes rätten med halft bevis öfvertygade om att icke heller ba varit oskyldiga, ådömdes äfveu de värjemålsed, hvarigenom Persson skulle fria sig från att ha slagit Bokström och hustrun från att ha kallat honom »skojare».

— För djurplågeri, begagnande till upprepade körslor af mycket selbruten häst, dömdes Johan Bokström, mot sitt nekande, att böta 50 kronor.

— I målet mot O. Nilsson, Ringome i Alfva, svarande, angående beskyllningen för att ha slagit Johan Bokström med en lykta, ogillades åtalet såsom ej styrkt och som Bokström fört falsk talan emot Nilsson dömdes han härför att böta 100 kronor samt utgifsa 50 kronor i ersättning åt Nilason.

— Den revers, som J. T. Levander, Sixartve i Näs fordrade betalning för af bröderna J. och O. Bokström, dömdes nu svarandena gementsamt eller den det bäst gälda gitter att till käranden utgifva det omstämda beloppet samt derjämte 66 kronor i rättegångskostnader, Oskar Bokström dömdes dessutom att utgifva 100 kronors vite för ej iakttagen personlig inställelse.

— För olaga utskänkning af maltdrycker dömdes värdshusidkaren L. Miihrer i Hemse att böta 15 kronor.

— Det åtal, com väckts mot handl. Anton Jacobsson, Fardhem, för oloflig vinutskänkning ogillades, enär mot svarandens nekande fall bevisning ej kunnat åstadkommas derom att detta var en annan förseelse än den, för hvilken han blifvit förut dömd, och skulle åklagaren ersätta sv. med 15 kronor samt utgifva vittnesersättningar.

— I målet mellan husbonden N. Jacobsson, Bara i Etelhem, kärande, och arbetaren Bomqvist, Bara, svarande, angående oloflig vedtägt, biföll häradsrätten icke kärandens talan liksom ej heller svarandens mot käranden gjorda ansvarsyrkande.

— För djurplågeri dömdes arbetaren Alfred Olofsson, Orleifs i Alskog, att böta 15 kronor.

— Till skilnad i äktenskapet dömde häradsrätten mellan Petter Jakobsson, Jakobs i Ejsta, och hans hustru Britz Jakobsson.

— För falsk värjemålsed i ett förut refereradt mål angående hästköp, men hvilken ed svaranden sedan, innan i saken dömts, återtagit, dömdes hemmansägaren T. Berggren, Gervalds i Vamlingbo, till 6 månaders fängelse.

Med ed friade sig Reinhold Johansson, Krasse Grund i Guldrupe, från taderskapet till ogifta Anna Lindstedts barn och husbondesonen Karl Niklas Felix Jacobsson i Burs, från faderskapet till ogifta Karolina Jacobssons barn.

— Edgång var i ett liknande mål, instämdt af Emma Larsson, ålagd f. husbonden Olof Johannes Reinhold Ahlin, Hejde. Då emellertid pastors intyg var af det innehåll, att Ahlin, som icke ordentligt besökt presten, ej kunde anförtros edgång, beviljades han uppskof härmed, men dömdes att utgifva 25 kronor i vite för det han ej stält sig häradsrättens föreläggande, i fråga om inhämtandet af edens vigt och betydelse, till efterrättelse.

För stenkastning på vakten vid lägret å Visborgs slätt någon atton afton i somras under pågående möte, samt bråk och oljud, så att de måst omhändertagas af patrull, hade kronolänsman Svallingsson, instämt murarne J. Berglund och Aug. Melin samt slagtaren Viktor Löfqvist, alla från Visby.

Svarandena bestredo genom sitt ombud, skrifvaren P. Flygare, att på något sätt ha förfördelat lägervakten, utan voro de alldeles oskyldiga. För att åstadkomma bevisning erhöll åklagaren uppskof till andra rättegångsdagen af vårtingets första sammanträde.

För oloflig ölförsäljning vid senaste stortorgdagen på Sandesrum i Grötlingbo voro instämda hustrurna Anna Johansson och Anna Vengström från Visby. Båda erkände skriftligen. Utslag första rättegångsdagen af nästa sammanträde.

— För samma förseelse å samma tid och plats var likaledes instämd f. hemmansägaren Adam Niklas Vestberg i Hemse. Han bestred stämningen, enär han och hans hustru endast hade vid försäljningen biträdt hr Frans Lysholm, hvilken ägde rättighet att för Bryggeribolaget i Visby vid ofvannämda tillfälle utskänka maltdrycker. Vestberg och hans hustru hade skött försäljningen i ett stånd, hvilket varit förbundet med ett tält der Lysholm hållit till. Detta vitsordades af åklagaren. Utslag första rättegångsdagen af nästa sammanträde.

Ärliga själar. T. f. kronolänsman Sv. Lindström hade instämt drängen Teodor Olofsson, Domartve, och Axel Teodor Andersson, Stale i Rone, för det de en afton i sietlidne September månad på allmänna landsvägen strax invid Rone kyrka öfverfallet drängen J. Bolin med hugg och slag, hvarvid Bolin tillfogats af Olofsson ett 10 centimeters långt sår i högra armen och ett mindre i venstra underarmen. Svarandena voro dessutom instämda för att ha fört oljud.

Bolin fick redogöra för förloppet af slagsmålet, dervid han mycket ärligt bekände att han, efter det man »gurglat» åtskilligt, blifvit förargad på Olofsson och gifvit honom en snyting», då denne dragit knif och tillfogat honom de båda såren, hvilka enligt läkares utsago, icke komme att medföra men för Bolin.

Teodor Olofsson vitsordade Bolins uppgifter.
Ha: hade fått två snytingar af Bolin, innan han tog till knifven, som han på domarens uppmaning mycket ärligt framvisade. Anderssons deltagande i kalabaliken inskränkte sig, enligt Bolins och hans enstämmiga utsago, derhän att de båda slagit efter hvarandra utan att! träffa någondera, hvarför åklagaren afstod från ansvarsyrkande mot honom.

Svarandena framvisade qvitto på att de gemensamt betalat Bolin 50 kronor i förlikning, vid hvilket förhållande åklagaren upplyste, att anm älan till honom var gjord före detta qvittoa datum, Olofsson tyckte nu att skulle han, sedan han betalat, dertill plikta för knifstingen, så borde också Bolin stånda ansvar för sina »snytingar», men det yrkandet återtog han sedermera. — Utslag första rättegångsdagen nästa sammanträde.

Ett vattenmål. Hemmansägarne Jakob Larsson, A. Svensson och Olof Pettersson, Hallgårds, Anders Andersson och L. Nyman Bockes samt Nils Jacobsson och P. Böklund, Rovide, alla i Fröjel, hade instämt ägarne af Grymlings såg i Ejsta, Per Rosendal och Jakob Hederstedt, med yrkande om skälig ersättning för den förlust de lidit derigenom att svarandena dämt upp vattnet på deras kringliggande ägor, hvilkas växtlighet derigenom tagit skada.
Svarandena bestredo alla ersättningsyrkanden. Visserligen kunde de medgifva, att ifrågavarande marker kunde i någon liten mån lida af det uppdämda vattnet, men härför ville de ej gifva större ersättning än förut varit medgifven kärandena, nämligen fri försågning af vissa träpartier. Kärandena påstostodo sig icke längre kunna vara nöjda med denna ersättning, då deras lidande marker efter laga skifte nu blifvit betydligt större.
Såsom bevis för att de hade rätt att dämma upp vattnet, framlade svarandena en handlipg från år 1782, utgörande ett protokoll öfver en syneförrättning, som kronofogden hållit just med anledning af en likadan tvist som denna, hvarvid förlikning ingåtts med vilkor att de kring sågen boende åborna fiage något litet fri försågning. Detta dokument ville kärandena, hvilkas talan fördes af kronolänsman Svallingsson, icke tillerkänna något som helst värde.
A kärandens sida hördes såsom vittnen hemmansägarne Petter Boberg och Johan Cederlund. Tillsammans med kommissarien hade de hållit syn å de genom det uppdämda vattnet lidande markerna dels medan vattnet stod öfver dem dels sedan vattnet bortgått, och hade då funnit växtligheten på de öfversvämmade markerna sämre än på dem, som icke stått under vatten och var deras öfvortygelse att detta berodde just på det uppdämda vattnet. De värderade kärandenas förluster till belopp växlande mellan 45 och 5 kr.
Svarandena ansågo dessa belopp för höga, ville icke lemna annan ersättntng än fri försågning. Kärandena öfverlemnade målet, men svaranden begärde och erhöllo uppskof till andra rättegångsdagen af första vårseammanträdet då svarandena skola vara beredda att i allo stycka det de äga rätt att utan någon som helst ersättning dämma upp vattnet öfver kärandens marker.

Handl. A. D. Ahlberg i Visby gjorde vid detta sammanträde sina slutpåståenden mot fru Matilda Berger för det hon fråntagit hans minderårige son dennes karamellådor samt nekat honom handla på Visborgs slätt. Såsom skäl för att han, Ahlberg, dock hade rätt dertill åberopade han en till militärbefälhafvaren stäld ansökan om rätt till försäljning af tobak och snus i stånd. Denna hade afslagits, hvadan enligt Ahlbergs mening rättighet vore honom medgifven att idka handel utan stånd. Han fordrade 118 kronor i ersättning.
Äfven å svarandesidan öfverlomnades målet. Utslag vid tingets slut.

För ärekränkning hade Anna Andersson, Botvide i Öja, instämt hustru Gustafva Andersson, hvilken skulle ha beskylt käranden för att ha köpt en skinka med vetskap om att den var stulen från svaranden, hvarjämte hon skulle ha gifvit Anna Andersson några tillmälea, som icke gerna återgifvas i tryck.
Två vittnen, P. Lindqvist och Ludvig Rosengren, intygade, att svaranden sagt, det käranden köpt skinkan, men kunde ej påstå, att svaranden beskylt henne för att ha afvetat att den var tjufgods. De omnämda tillmälena hade käranden emellertid fått.
Svaranden bestred vittnesmålen om hon också hade yttrat något om käranden hade detta skett i svarandens eget hem endast i närvaro af husfolket. Utslag vid tingets slut.

Om barnuppfostringshjelp| hade ogifte Kristina Vallin i Hablingbo instämt drängen Jakob Mattsson Vastäde. Han nekade för faderskapet, Käranden begärde uppskof, tills ett hennes vittne hunnit fylla 15 år. Besked meddelas vid tingets slut.

För olaga utskänkning af bränvin hade kronolänsman Lindström instämt Oskar Duse, Kodings i Hemse. Han erkände, och utslag afkunnas vid tingets slut.

Om bättre rätt till fiske hade förre nämdemannen Johan Engström, Mafrids i Vestergarn, instämt husbönderna Gabriel Bolin och Karl Carlsson derstädes.
En ström hade en gång i tiden ägt en del af Stora Mafrids, men vid olika tilifällen försålt denna del i 6 lotter. Dessa lotter hade ansett sig ha efter storlek del i idfisket i den genom ägorna löpande ån, så också svarandena, som äfven, ehuru ej i första hand, köpt hemmansdelar af Engströms egendom. Men nu påstod Engström, att med dessa senare ägolotter aldrig följt någor fiskerätt, utan hade han behållit denna sjelf. Detta bestredo svarandena. Särskildt gälde det ett tillfälle 18—19 April i år, då Engström velat dela den fångade fisken, utan att ens ha sjelf satt ut några ryssjor. z Åtskilliga vittnen hördes, hvilka skulle intyga, att Engström verkligen lagt ryssjor 18 —19 April. Ingen kunde dock upplysa derom, utom ett vittne, som vid sagda tillfälle sett E. upptaga en ryssja, som han dock icke visste om Engström verkligen ägde.
Käranden uppträdde under rättegången mycket hetsigt, så att han t. o. m. en gång af domaren blef utvisad, och åklagaren yrkade ansvar å honom för oskickligt beteende inför rätta. Svarandena erhöllo uppskof till till andra rättegångsdagen af första vårsammanträdet.

För att ha misshandlat på det grymmaste sätt en ko, tillhörig hustru Hejdenberg, Forssa i Hejde, var af kronolänsman Svallingsson instämd hustru Kajsa Vessman, Skogs i Hejde. Hon nekade. De skador djuret lidit hade det fått genom att sticka in hufvudet i en svarandens gärdesgård, från hvilken hon befriat kon.
Hon hörde ett par vittnen, som intygade att kon icke varit illa medfaren. Åklagaren begärde, att svaranden skulle åläggas edgång, i hvilket yrkande svarande sjelf instämde.
Utslag meddelas vid tingets slut.

Till syssloman i f. d. handl. Johan Bokstroms konkurs utsågs hr Aug. Nordstedt å Klinte. Gäldenärens hustru begärde boskillnad.

Vådaed aflades af landtbrukaren O. Knudsen i anledning af en vid Myrungs i Linde 23 Mej i år timad mindre eldsvåda.

Domareed aflades vid detta sammanträde af nyvalde nämdemannen för Hejde ting godsägaren V. Wöbhler, hvilken derefter tog säte i nämden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Oktober 1890
N:r 168

Publicerat

Idrottstäflingarne på Visborgs slätt.

För omkring tre månader sedan väcktes af en ledamot inom idrottsföreningen i Visby förslag om anordnandet af allmänna bollspelstäflingar för den gotländska befolkningen innevarande sommar. Förslaget vann bifall och någon tid senare var i denna tidning synligt ett upprop till samtliga gotländska bollklubbar och idrottsmän till gemensamt sammanträde för dryftande af saken. Detta möte hölls i D. B. V:s paviljong den 13 sistlidne Juni, och då sympatierna voro allmänna för en idrottsfest, tillattes en af 5 personer bestående komité, som fick i uppdrag att ordna saken.
Det resultat, som deras arbete gaf, det var de stora täflingarne i går ute på Visborgs slätt, i hvilka mer än 500 gotländske män med lif och lust deltogo.
När regnet öste ned och åskan mullrade under natten till söndagen var det säkert ingen, som tänkte att gårdagen skulle visa en sådan verkligen strålande uppsyn. Det var hög och ren himmel med leende sol, man kunde ej önska sig bättre i detta hänseende, Men särskildt ur täflingarnes synpunkt kunde med fog anmärkas att det blåste väl mycket. Dock aftog vinden märkbart under dagens lopp.
Ute på täflingsplatsen såg det redan från tidigt på morgonen riktigt festligt ut. Flaggor svajade från trettio stänger rundt den inhägnade arenan, som mätte 3 tusen fot i omkrets. TIaskrankningen var gjord med jerntråd och utom densamma var en ny sådan på två sidor för be: talande åskådare.
Vid ingången till banan hade sekretariatet sitt tält, der det arbetades från tidigt på morgonen, hvarjämte äfven vid arbetet på banan lades sista hand.
Ty redan tidigt började folkmassorna strömma ut till slätten. Vid tio-tiden på morgonen inkom lusttåg från landsbygden med 1,030 passagerare; hade icke morgonens ruskväder afskräckt mången från resan, är troligt att antalet varit ännu större. Och från öfriga delar af ön kom dep ena fullpackade skjutsen efter den andra.
Det begynte, som sagdt, att blifva lifligt ute på slätten. De täflande infunno sig efter hand och anmälde sig. Det surrade som en bisvärm i sekreteraretältet, men så småningom rangerade sig allt, alla voro antecknade. Då sågo listorna ut så: till bakpärk anmälda 30 grupper om 7 personer, eller 210; till frampärk 8 grupper, eller 56; till varpa 65 grupper om 3 personer eller 195; i stångstörtning 6 personer, i språng 15;ikapplöpning 16 och i hankdragniog 10. Alltså inalles till täflingarne anmälda 508 personer, hvarjämte senare tillkommo ännu åtskilliga deltagare i »frispelen.»
När alla anmälningar väl voro gjorda, aftroppade pärkspelarne &t ett håll under anförande af handl.| Schenholm, varpkastarne åt ett annat under befäl af kassör Hellgren, Pärkarne, som spelades af tre lag hvarje gång, hade sin plats på fältets vestra sida\’ uppåt landsvägen, varporna kastades på en plats längre nedåt sjelfva lägret. Alla spel voro stälda så, att de båda sidorna hade lika fördel eller olägenhet af vinden.
Det stora faggomgärdade fältet erbjöd nu under flere timmar från kl. 2 en mycket liflig, om ickejust så omväxlande tafla. Randt om väldiga folkmassor, hvilka helt säkert då de voro som störst, kunde skattas till mellan 3 och 4 tusen personer, och inom denna mörka spetsgård de spelandes rörliga gestalter, de flygande bollarne, de kraftigt slungade varporna, uppmuntringsropen de spelande emellan, med ett ord, det var friskt lif derute på slätten under dessa timmar.
Prisbedömningen vid en täflivg sådan som denna var in galunda en lätt sak, då det ju i år gälde, i olikhet mot hvad förut varit fallet, att utröna hvilket parti som var det bästa af alla.
Komiterade hade derför uppgjort nedan stående grunder för bedömandet af pärken:
1:o Hvarje prisdomare bedömer i anvisad ordning ensam de täflande grupperna och gifver hvarje grupp efter duglighet en poäng sålunda:
0—3 dåligt spel
4—6 godt spel
7—8 mycket godt spel
9 utmärkt spel
10 högst berömligt spel
2:o Hvarje siffra antecknas i prisdomarens enskilda protokoll, hvilket, sedan alla grupper äro bedömda, inlemnas till sekreteraren, som sammanräknar poängsiffrorna;
3:o De: fyra grupper, som erhållit högsta poängen, täfla sedan med en pärk och slutligen de två vinnande af dem om prisen.
För bedömandet af varpa hade såsom regel uppstälts, att afståndet från målet till den bästa stenen inom hvarje grupp mättes i centimeter, hvarefter gruppens hela centimetertal hopräknades. Afståndet var 25 steg.

Prisdomare voro:
i bakpärk:
handl. R. Snöbohm, Klinte,
bankbokb,. A. Pettersson, Visby,
handl. C. Degerman, Visby,
fabrikör J. Ödin, Visby,
bokb. J. Eklund, Visby,
handl. J. L. Kahlquist, Visby.

i frampärk:
konsul Lars Cramér, Ronehamn,
lektor M. Klintberg, Visby,
fanj. N. Hägg, Bjerges,
kommissarie E. Svallingson, Klinte,
handl, C; Smitterborg,
handl. G. Cramér, Ronehamn.

i varpa:
doktor O. Klintberg, Visby,
skoll. J. P. Nordin, Veskinde,
handl. Robert Löfving, Visby,
handl. Josef Johansson, Visby,
garfvare T. Ödin, Visby,
fabrikör J. Stenström, Visby,
löjtnant B. Sillén, Visby,
stadskassör Kr. Ekelund, Visby,
handl. R. Vallér, Visby,
bokh. Cedergren, Visby,
styckjunkare O. Johansson, Visby,
landtbr. L. J. Eklund, Dalhem.

För bedömande Vv bäste. pärkkarlen:
Kapten J. Facht, Fröjel,
handl, J. N. Myrsten, Slite,
kamrer J. Ihre, Visby.
i öfriga täflingar :
löjtnant E. Sillén,
löjtnant E. Nyberg,
löjtnant E. Fahnebjelm,
direktör A. Lindström,
L. P. Hansén Dalhem,
handl. C. Smitterberg,
löjtnant L. Sellergren,
löjtnant J. Elert.

Anordnare af dessa senare täflingar var kapten E. Vestöö.
Klockan blef sex, innan de stora täfliogarne i pärk och varpa hunnit afslutas.
Då vid denna tid de olika prisdomarenas protokoll sammanförts, visade sig resultatet sålunda:

I pärken liksom vid varpan, afgjorde lottdragningen i fråga om motspelare.
Enligt förut nämda bedömningsgrunder skulle, sedan ofvanstående resultat blifvit kändt, de fyra bästa grupperna täfla i två lag. Dessa grupper voro: i bakpärk Ljugarn med 52 poäng, Visby bollspelare och Halla med 46 samt Sproge med 44 poäng; i frampärk: Rone med 53, Hablingbo med 47, Alskog med 46 och Alfva med 39 poäng.
Vid lottningen spelade sedan emothvar andra: Visby bollspelare och Sproge, Ljugarn och Halla, Rone och Alskog, Hablingbo och Alfva.
De vinnande blefvo: i bakpärken Visby bollspelare och Ljugarn, i frampärken Rone och Hablingbo, men prisdomarne ansågo i sista fallet dei andra spelet tappande Alskogsborna så mycket bättre än Hablingarne, att de fingo täfla med Roneborna om prisen.
I sista täflipgen blefvo Visby bollspelare och Roneborna i hvar sin pärk segrare, hvadan de alltså erhöllo de båda första prisen samt Ljugänningarne och Alskogiterna andra prisen.
I varpan blef resultatet följande:

Här blefvo sålunda de vinnande: K. Jacobsson Gerum, O. Hansson, Veskinde, Tomas Johansson, Visby och A. Classon Visby.
Från täflingen bortgingo utan känd anledning sju grupper, hvadan däe täflande allts&k blefvo 58.
Det började, som sagdt, lida mot aftonen, de stora spelen voro slut, och nu började

frispelen,
hvilka för åskådarne, som icke förmådde att följa det invecklade bollspelet, helt säkert utgjorde en ganska angenäm of terrätt ofvanpå det mera bastanta som förut bjudits.
Ingen bör dock tro att dessa våra min) dre gotländska lekar icke äro bastanta nog. Nej, att de fordra styrka, det visade nogsamt stångstörtningen. Ty det var sannerligen intet Iekverk att bryta upp den väldiga stången och sedan slunga den ifrån sig. Eller hankdragningen.
Äfven den fordrar kraftiga armar och näfvar- För sprången beköfves dessutom vighet och man såg i går ganska vackra prof på, icke en tränad, sportmässig sådan, utan naturlig vighet, sådan som man ibland träffar hos allmogen.
Skulle man i sammanhang med dessa afslutningsspel vilja fälla ett omdöme om gårdagens täflingar, så torde de kunna få anses på det hela taget mycket jämna och båda godt för framtiden.
Att täflingarna ådragit sig allmän uppmärksamhet äfven utom Gotlands gränser, framgår deraf, att Stockholmstidningarne Nya Dagligt Allehanda, Aftonbladet, Vårt Land, Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter hitsändt representanter.
Med »Tjelvar», något försenad af blåsten, följde dessutom en del sportvänner.
På ångaren hade hvarenda sofplats varit upptagen.
Prisutdelningen.
Kirckan var inemot half 8. En liten tribun restes vid täflingsplatsens ena sida och kläddes med flaggor. På ett bord bredvid stodo konungens pokal jämte vandringspokalen och en extra tredje. Då protokollen hunnit justeras, besteg landshöfdingen tribunen och höll till menigheten, som samlats i en stor ring deromkring ungefär följande tal:
Gotlands folk har alltid högt skattat manlig idrott och särskildt sina fäderneärfda folklekar. Dessa lekar, öfvade med fröjd men ock med allvar, lifva sinnet och stärka kroppen.
Om dem gäller i fallt mått den romerska häfdatecknarens ord om de forntida germanernas idrottsöfaingar: »De äro barnens lek och ynglingarnes täflan och dermed fortfara äfven de gamle».
Ja, utan sådan idrott skulle förvisse Gotlands ynglingar icke hafva blifvit hvad de nu allmänt äro: hågade och duglige att till fosterlandets försvar bära vapen redan vid 18 år och att dermed fortfara in i en långt senare ålder än befolkningen i rikets öfriga delar.
Sveriges konung, med öppen blick för allt som är godt osh stort och tosterländskt, bar ock tagit Gotlands idrott under sitt särskilda hägn och med frikostig hand till höjande af dagens fest skänkt åt främste segraren vid täflingarna denna kungliga pokal. Derför tacka vi honom med vårt
Lefve Konungen !
Ett fyrfaldigt hurra besvarade detta tal, hvarpå landshöfdingen öfverlemnade pokalen till den bäste pärkkarlen i puttpärk, handl. Lars Cramér å Ronehamn, hvilken prisdomarne enhälligt efter täflan mellan honom och hemmansägaren J. Johansson, Utalskog i Alskog, tilldömt densamma.
Ännu en silfverpokal, ett extra pris inköpt af idrottskomitérade, tilldelades den bäste pärkkarlen i bakpärk, teologie kandidat A. G. Hauffman.
I öfrigt fick prislistan följande utseende:

Bakpärk:
Första pris: 50 kronor, Gotlandsgillets i Stockholm jämte Visby bollklubba vandringspokal (med årtalet 1795): Visby bollspelare.
Andra pris: 25 kronor: Ljugarns pärkspelare.

Fram- (puttpärk):
Första pris: konsul E. Liljewalchs pris å 100 kronor: Rone pärkspelare.
Andra pris: Gotlandsgillets i Stockholm å 25 kronor: Alskogs pärkspelare.
Extra pris: Stetaniegillets å 20 kronor: Hablingbo pärkspelare.
Extra pris: 10 kronor (skänkta af Ronebor): K. Pettersson, Ekebornas puttkarl.

Varpa:
1:a pris: 40 kr.: C. Jakobsson, Gerum, för 217 centim.
2:a pris: 20 kr.: O. Hansson, Veskinde, för 294 em.
3:e pris: 10 kr.: T. Johansson, Visby, 315 cm.
4:e pris: 5 kr.: A. Klasson, Visby, 321 cm.

Stångstörtning:
1:a pris: 10 kr.: O. Persson, Follingbo,
2:a pris: 5 kr.: V. Pettersson, Follingbo.

Höjdsprång:
1:a pris: 10 kr.: Ekeberg, Stockholm.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel.

Längdsprång:
1:a pris: 10 kr.: E. Fahlatodt, 2,43 meter.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, 2,42 meter.

Höjdsprång med staf:
1:a pris: 10 kr.: R Mätaby
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel.

Hankdragning:
1:a pris: 7 kr.: Andersson, Eke. O. Persson. V. Pettersson.

Kappspringning 150 meter:
1:a pris: 10 kr.: Ekeberg, Stockh. f. 17 2/5 sek.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel 17 4/5 sek.

Pristagarne helsades af åskådarne med handklappningar, och när allt var slut höjdes ett lefve och fyrfaldigt hurra för Gotland och dess framtid.
Och så voro dagens stora täflingar slut. De aflöpte godt och lugnt. Icke en enda oregerlig person kunde märkas bland dessa tuseaden.

*) De genom lottdragning bestämda mot hvarandra spelende grupperna äro här sammanförda.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 Augusti 1890
N:r 127

Publicerat

Riksdagsmannaval

för södra domsagan förrättades igår, då nuvarande ombudet hemmansägaren Ludv. Norrby i Fardhem omvaldes med 278 röster. Motkandidaten hemmanvsägaren Kristoffer Johansson i Hogrän erhöll 192 röster.
I valet deltogo endast omkring 23 procent af de röstberättigade.
Jämfördt med närmast föregående val visar detta (494 röstande) något större lifaktighet än valet på hösten 1887 (285 röstande), men kan icke jämföras med valet till Majriksdagen 1887, då icke mindre än 998 valsedlar aflemnades.
Hr Norrby erhöll till Majriksdagen 869 röster och 253 röster på hösten &r 1887.
Hr Kristoffer Johansson, som en gång i början af 1880-talet erhöll 199 röster och hvars kandidatur sedan låg nere, fick vid valet på hösten 1887 endast en enda röst.
Resultatet är kändt från alla socknar utom två:

1) Pettersson, Odvalls 1 röst.
2) Kapten Vennemo 3 röster.
3) O. R. Pettersson, Stånga 2 röst:r.
4) J. Vessman, Hogrän 2 röster.
(* 1 sedel kasserades.
(** 3 sedlar kasserades.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Augusti 1890
N:r 124

Publicerat

Auktion.

Lördagen den 28 dennes från kl. 10 f.m. kommer genom offentlig auktion för herr R. Snöbohms räkning vid ångsågen uti Orleifstjut, beläget på gränsen emellan Fröjel och Löjsta, till den högstbjudande försäljas omkring 150 tolfter dels svickare, vrak- och småbräder, 600 kastar flo- och grenved samt qvistved i mindre pärkar. Kände köpare erhålla anstånd med betalningen till den 1 Oktober detta år.
Fröjel i Juni 1890.
P. ENQVIST.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Juni 1890
N:r 93

Publicerat

En boställsskogsfråga.

Kyrkoherden S. G. Hultemano, såsom ionehafvare af kyrkoherdebostället i Klints och Fröjel hade anfört besvär deröfver att vederbörande skogstjensteman 1888 upprättat förslag till skogsindelning vid berörda boställe, enligt hvilket förslag å boställets utmark, som omfattade en areal af 99,79 har, hvaraf 73.09 har skogbeväxt och 11,04 har kalmark samt 55,66 har impedimenter, fingo efter anvisning af vederb. jägmästare årligen afverkas 12,50 kubikmeter genom traktblädring, hvilket förslag Domänstyrelsen till efterrättelte under en tid af 20 år, räknadt från 1 Maj 1889, faststält med den ändring, att det i förslaget beräknade årliga afverkningsbeloppet fiuge uttagas utan utsyning, dock med skyldighet för boställsinnehafvaren att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter inom de afverkningar, som vederb. jägmästare vid kontrollbesök å bostället funne nödigt meddela. K. m:t har genom bref 2 Maj 1890 ej funnit skäl att göra ändring i Domänstyrelsens resolution.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Juni 1890
N:r 85

Publicerat

Antiqvitetsakademien

har åter i dessa dagar erhållit en rik samling jordfynd från Gotland. Af staten ha nämligen erbjudits följande fornsaker:
Ena pålstaf af brons, fuonen af J. Allguréa i en åker, tillhörande Fardhems prestgård;
en aflång glasperla, funnen af gossen Hjalmar Gardell i en åker ander Niome hemman i Stenkyrka;
redsksp af sten, funnet af sjömannen Karl Engström i en åker, tillhörande Tingstäde annexhemman;
spänne af brons, funnet af Oskar Andersson i en åker under Alstäde hemman i Fröjel;
dito, funnet af L. P. Boman, i en åker vid Qvie i Martebo;
sölja af brons (modern?), funnen af minderårige Elof Ingmansson, i en åker vid Rofvide i Fröjel;
stenyxa, funnen af Jakob Olsson, Jusarfve i Gothem, i en åker vid Spenarfve i samma socken;
dito, funnen af August Pettersson, Lillåkra i Barlingbo, i en äga derstädes;
jernyxa, funnen af Anders Andersson, i en åker vid Unghanse i Eskelhem;
dito, funnen af Johan Larsson, i en åker vid Gadings i Vallstena;
delar af stenyxor och ett petrifikat af det slag, som stundom finnes i gamla grafvar, funna af Lars Pettersson vid Hägvalls i Vallstena, å skilda ställen, ej i grafvar;
spännbucklor, perlor, bitar af en kam m. m., funnet af Johan Pettersson, Hesselby, och A. Friström, Bunge i Dalhem, vid grushämtniog i mark nära Busarfve. Största delen af föremålen fans liggande i en af gråsten satt graf, som innehöll ben efter en pergon; en bit af kam och en ringsölja lågo särskildt inlagda uti en graf i närheten;
Svärd, sköldbuckla m. m., funnet af Karl Löfgren, Sandholme i Ejsta, i Nyåker derstädes, Vid utjämnande af en mindre upphöjnivg, som icke var utmärkt af någon stensättning, påträffades en samling mindre kullersten och deribland, omkriug en fot under kullens yta, ett vid pass en tum 5 lager af svart jord, som intog omkring 6 fots längd, samt i och under detta lager benskärfvor och de inlemnade föremålen hopade i den ena ändan med undantag af det eneggade svärdet, hvilket låg vid midten af lagret;
yxa och kedjafaf jern, funna af G. Olsson i Bäl vid borttagandet af ett stenröse;
jernyxa, funnen af Emanuel Andersson, Bönvders i Klinte i en bagmark till Pusarfve i Fröjel;
syl och ring af brons, funna af August Pettersson i en åker vid Vessninge i Lärbro;
svärd, je m. m., funnet af August Olsson, Pilgårds i Boge, i s k. Tynnarfve åker. Vid borttagande af ett stenröse påträffades föremålen bland brända ben och förkolnad ved. Enligt uppgift skall för omkring 20 år sedan Oskar Bergström i samma åker ha hittat en »malmgryta», som för statens samlingar inköpts;
jernyxa och rundt spänne af brons, funna af Johan Löthberg, Busarfve i Roma, å skilda ställen i en åker vid hemmanet;
tre föremål af jern och tre af brons, fovna af Axel Johansson, Alvena i Eskelhem, vid kanalgräfning i en äng under Buters hemman;
stenyxa, funnen af O. Larsson i en åker vid Medebys i Vallstena; samt
tång m. m. af jern, kedja af brons, perlor m. m., funnet af Sven Krusell, Tjuls i Etelhem, i en åker nära bostaden vid nppbrytande af en gammal vägg. Tväune gamla grafvar påträffades dervid, den ena omkring 8 fot lång och 2 fot bred, den andra något mindre, satta med kalkflisor och täckta med sådana. Tvänne lerkrukor fuunos i hvarje graf, hvilka vid berörandet föllo sönder.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 April 1890
N:r 65

Publicerat

Folkskoleinspektörens berättelse

för 1889 rörande södra inspektionsområdet har afgifvits och innehåller:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindra folkskolor 2 och småskolorna 27 (förat 26). Tillsammans med högre folkskolan i Klinte äro skolorna inalles 73.
Lärarepersonalen är följande: 38 ordioarie lärare, 5 ordin. lärarinnor, 1 e.o.
lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskolelärare, 26 småskolelärarionor, 1 fil. kandidat eller tillsammans 74.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Fardhem, Hemse ock Hablingbo distrikt.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14 skolor, i 4 af särskilda lärare, i de öfriga af folkskolans. Slöjdskolan i Lye har under året tillkommit. Slöjd för flickor har förekommit i 19 skolor.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid årets slut, mea i Fröjel har exam. lärarinnan Anna Gottberg under året blifvit ordinarie efter pensionerade folkskoleläraren Booberg och i Gerum har mot årets slut valts exam. läraren J. P. Weinberg.
Nya, ändamålsenliga skolhus ha under året uppförts i Klinte (med folk- och småskolelokal) i Fide (för s. k. blandad skola) samt i Fröjel (småskola). Distriktens egna skolhus äro 50, hvartill komma 2 gamla i Hemse och Silte.
Antalet barn i skolåldern var 31 Dec, 1889: 3,339. Af dessa ha under året undervisats i folkskolor, mindre folksk. och småsk. 2,952, i högre folkskolan (8), allm. läroverk eller specialskolor 40, i enskilda skolor och i hemmen 76 eller tillsamman 3,068.
Barn inom skolåldern, som under äret ej åtnjutit undervisning voro 248, deraf 208 efter slutad kurs, 19 på grund af sjukdom eller naturfel och 21 af annan anledning; om 23 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare var i folkskolan 47, i småskolan 23.
Utgifterna under året för skolväsendet voro 75,338 kr., hvaraf staten lemnat 26,266 kronor. Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 22: 26. Jämt fördelade på folkmängden (23,294 personer) belöpa sig bidragen från skoldistrikten till kr. 2:10 på hvarje person.
Inspektioner ha under året hållits i alla skolorna, utom fortsättnings- och slöjdskolorna. Inspektören anser att hämmande för undervisningen verkar stadgandet om gemensam undervisning i högre folkskolan.
S. k. kretsmöten ha hållits inom alla kretsar inom distriktet.
Till skolråden ha afsändts 31 skrifvelser rörande hvarjehande angelägenheter. I skrifvelser till skolråden i Garda och Etelhem anhöll inspektören om medverkan för inrättande af småskolor i båda församlingarne. Bådas skolråd och kyrkostämmor uttalade sig för saken, men anhöllo om uppskof på grund af ekonomiska bekymmer.
Undervisningsmateriel har under året inköpts för tillsammans 1,448 kronor.
För jämnare skolgång arbeta vederbörande hvar i sin stad och såsom den förut i denna tidning syaliga skolgångsstatistiken utvisade har förhållandet i detta afseende betydligt förbättrats. År 1888 funnos 22 folkskolor med skolgångsprocent under 90, år 1889 voro dessa endast 5.
Krafvet på renhållning i skolan växer synbart, säger inspektören. Insigten i nödvändigheten och nyttan af orderctligt afgångsbetyg för hvarje barn klarnar och den tid nalkas, då intet barn skall slippa från skolan utan att ha inhämtat nödig undervisning. I detta fall litar inspektoren till skolrådens insigtsfulla ledning, föräldrarnes ökade intresse och lärarakårens varma nit samt hoppas att husbönderna så småniogom skola låta sig bevekas att af drängpojkar, som erbjuda sig, fordra afgångsbetyg från skolan såsom vilkor för erhållande af tjenst.
Att få slöjdskolor i gång är i vissa konservativa att icke säga reaktionära skoldistrikt lika svårt som det var — att få in potatis på vår kära ö, säger inspektören; men har man en gång fått smak på dem, torde de blifva oumbärliga.
Om fortsättoingsskolorna gäller detta i ännu högre grad, då här är fråga om verklig utgift. Kunde de som slöjdskolorna få anordnas för blotta statsanslaget, skulle de vinna allmän tillslutning och den stora framtidsplanen sålunda vara realiserad.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64

Publicerat

Skolgången

inom Gotlands södra inspektionsområde har under år 1889 i någon mån förbättrats i jämförelse med näst föregående år 1888. Enligt inspektörens, kyrkoherde Uddins statistiska uppgifter utgjorde skolbesökens medelprocent inom folkskolan 93,6 år 1889 mot 88,9 proc. år 1888.
Med afseende på de olika procenttalen af skolbesök i folkskolan har inspektören indelat distriktet sålunda:
Klass 1 (100—95 procent skolbesök): 1 Hogrän, 2 Sproge, 3 Öja, 4 Klinte vid kyrkan, 5 Öja m. folksk., 6 Gröttlingbo, 7 Eskelhem, 8 Elinte vid hamnen, 9 Sanda, 10 Burs, 11 Mästerby, 12 Ejsta, 13 Väte, 14 Lye, 15 Träkumla, 16 Vall, 17 Hamra, 18 Lau, 19 Hemse, 20 Fröjel.
Klass 2 (94—90 proc.): 21 Alskog, 22 Tofta, 23 Alfva, 24 Hejde, 25 Stånga, 26 Atlingbo, 27 Rone m. folksk., 28 Stenkumla, 29 Fide, 30 Vestergarn, 31 Vesterhejde, 32 Garda, 33 Eke, 34 Sundre, 35 när, 36 Etelhem, 37 Levide, 38 Vamlingbo, 39 Gerum, 40 Linde.
Klass 3 (89—85 proc.): 41 Hafdhem, 42 Hablingbo, 43 Rone.
Klass 4 (84—380 proc.): 44 Silte.
Klass 5 (79—75 proc.): 45 Näs.
Flitigast voro således barnen, eller rättare sagdt mera ordningsfulla och förståndiga föräldrarne i Hogräns socken under det att motsatsen gjorde sig gällande i Näs socken (76,6 proc.). År 1888 var det blott 57,1 proc; sålunda dock äfven här förbättring.
I fråga om småskolorna var i dem skolbesökens medelprocent 91,8 år 1889 mot 91,7 år 1888, alltså der jämförelsevis jämnare. Dessa skolor har inspektören indelat i följande klasser:
Klass 1 (100—95 proc.): 1 Stånga, 2 Klinte vid kyrkan, 3 Öja, 4 Burs, 5 Ejsta, 6 Lau, 7 Väte, 8 Sanda, 9 Klinte vid hamnen, 10 Grötlingbo, 11 Rone, 12 Fardhem, 13 Vestergarn, 14 Eskelhem, 15 Vesterhejde.
Klass 2 (94—90 proec.): 16 Fröjel, 17 Hablingbo, 18 Hafdhem, 19 När sm., 20 Hemse, 21 Lefvide, 22 När mellanskola, 23 Näs, 24 Alfva, 25 Hejde.
Klass 3 (89—85 proc.): 26 Vamlingbo.
Klass 4 (84—80 proc.): 27 Lojsta.
Den jämnaste skolgången var alltså bär i Stånga och den oregelbundnaste i Lojsta, der den dock år 1889 stigit med nära 11 proc. eller från 73 år 1888 till 83,9 sistlidna år.
Till sist bör anmärkas, att bortovaro för sjukdom och paturhinder i denna beräkning äro frånräknade skolförsummelserpa.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 April 1890
N:r 62

Publicerat

Dödsfall Johan Petter Pettersson

Tillkännagifves att min ömt älskade make Hemmansägaren Johan Petter Pettersson efter långvarigt lidande stilla och fridfollt afled vid Pusarfve i Fröjel söndagen d. 6 April kl. 10 e.m. i en ålder at 51 år, 5 månader 28 dag.; djupt sörjd och saknad af mig, dotter åldrig fader och broder, varder på detta sätt slägt och vänner tillkännagitvet.
Maria Pettersson.
Sv. Ps. 477 v. 8 o. 9.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 April 1890
N:r 54

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
I barnuppfostringshjelp har diängen Karl Johansson, Gannarive i Fröjel dömts att utbetala 60 kr. om året till pigan Selma Zachrissons i Follingbo flickebarn.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Februari 1890
N:r 23

Om Oss Drivs med WordPress