för långvarig trogen tjenst har tilldelats enkan Helena Elisabet Malmqvist, hvilken, född 1824, tjenat i 30 år vid Stora Vede i Follingbo.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 November 1894
N:r 173
Follingbo är en socken på Gotland som är belägna cirka åtta kilometer sydöst om Visby nära länsväg 143 mellan Visby och Roma.
Gårdsnamn: Björkebos, Bondarve, Dede, Ekeskogs, Gerete, Hagvards, Hallfrede, Kallings Lilla, Kallings Stora, Klinte, Norrbys, Nygårds, Rosendal, Sylfaste, Tingstomt, Vede Lilla, Vede Stora.
för långvarig trogen tjenst har tilldelats enkan Helena Elisabet Malmqvist, hvilken, född 1824, tjenat i 30 år vid Stora Vede i Follingbo.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 November 1894
N:r 173
har i dag börjat sin hösttermin. De anmälda lärjungarne voro:
Jakob Petter Hjalmar Lydahl, Maonegårda i Lye; Ernst Petter Närström, Rangsarfve i Alfra; Olof Konrad Bolin, Burge i Dalhem; Oskar Ernst Cederlund, Kälder i Hafdhem; Johan Petter Vilhelm Rannberg, Kvie i Hejde; Anders Petter Johan Herlitz, Halla; Karl Fredrik Fjellström, Hulte i Endre; Olof Sigurd Pettersson, Liftride i Stånga; Hjalmar Fridolf Jakobsson, Botvalde i Stånga; Reinhold Leonard Melin, Maldes i Stånga; Hugo Pettersson, Myrungs i Linde; Olof August Reinhold Johansson, Rofvede i Lojsta; Karl Adolf Georg Norrby, Norrgårda i Björke; Johan Hjalmar Emanuel Johansson, Stenstugu i Björke; Albert Petter Elof Kolmodin, Kumla i Ganthem; Knut Viktor Pettersson, Visby; Johan Gunnar Söderberg, Hablingbo; Karl Anton Johansson, Tjengdarfve i Hemse; Johan Viktor Jakobsson, Fackla i Östergarn; Johan Gunnar Viktor Holmqvist, Visby; Tomas Emil Fritjof Ronander, Ålarfve i Rone; Kristian August Ferdinand Vestberg, Sindarfve i Hemse; Reinhold Olof August Pettersson, Vesterväte i Väte; Gunnar Fredrik Petter Ingmansson, Tjengdarfve i Hemse; Lars Jakob Bernhard Olofsson, Sallmunds i Levide; Lars Jakob Gotfrid Niklasson, Pejoarfve i Levide; Jakob Oskar Olsson, Suderbys i Sjonhem;’ Petter Gastaf Adolf Lingvall, Tungelbos i Levide; Adolf Johansson, Långgutes i Mästerby, och Niklas Bernhard Anselm Niklasson, Silte.
I landtimannaskolan: Hjalmar Alexander Norrby, Engvards i Träkumla; Frans Emrik Kalström, När; Kristian Adolf Fredrik Björkdahl, Ejmunds i Mästerby; Karl Edvard Seth Vibling, Lötvik i Norrala; Gustaf Paul Fritjot Hellberg, Stjernarfve i Levide; Karl Fritjof Bäckström, Gerte i Follingbo; Olof Laurentius Johan Larsson, Halbenarfve i Hablingbo; Olof Mattias Lagergren, Smiss i Hemse; Johan Gustaf Vilhelm Johansson, Norrby i Hejdeby; Anders Magnus Johan Bolin, Buters i Eskelhem ; Gustaf Henrik Nyström, Österby i Othem; Johan Petter Timoteus Jakobsson, Lingsarfve i Näs, och Rudolf Petter Pettersson, Hallbjens i Lau.
De 9 första af dessa landtmannaskolans elever komma att fortsätta sin utbildning genom den sedvanliga kursen i Skåne.
Vid uppropet voro närvarande 25 af folkhögskolans och 7 af landtmannaskolans elever. Återstoden väntas dock säkert senare.
Efter uppropet stälde föreståndaren några kortfattade ord till eleverna med afseende på det förestående skolarbetet.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Oktober 1894
N:r 161
inom Gotlands län för nästkommande år 1895 hållas å följande tider ock ställen, nämligen:
I norra fögderiet:
15 November kl. 9 f. m. med Hörsne pastorat i Dalhem sockenstuga, s. d. kl. 11 f. m. med Dalhem d:o dersammastädes, d:o 16 kl. 10 f. m. med Källunge d:o vid Gate i Bäl, d:o s. d, kl. 12 midd. med Hejnum d:o dersammastädes, d:o 17 kl. 9 f. m, med Fole d:o i Fole sockenstuga, d:o 19 kl. 9. f. m. med Veskinde d:o i Veskinde sockenstuga, d:o s. d. kl. 8 e. m, med Martebo d:o i Martebo sockenstuga, d:o 20 kl. 10 f. m. med Stenkyrka d:o vid Grausne, d:o 21 kl. 10 f. m. med Hangvar d:o hos handlande V. Vestberg, d:o 22 kl. 10 f. m. med Lärbro d:o i Lärbro sockenstuga, d:o 28 kl. 9 f. m. med Rute d:o hos fru Sandström vid Fårösund, d:o 24 kl. 9 f. m. med Fårö d:o vid Broa, d:o 26 kl. 9 f. m. med Othem d:o i värdshuset vid Slitehamn, d:o 27 kl. 10 f. m. med Gothem d:o i Gothem sockenstuga, d:o 28 kl. 9 f. m. med Östergarn d:o vid Ganne, d:o 29 kl. 9. f. m. med Kräklingbo d:o vid Kräklings, d:o 30 kl. 9 f. m, med Sjonhem d:o i Bjerges jernvägsstationshus, d:o s. d. kl. 11 f; m; med Vänge d:o dersammastädes, d:o 3 December kl. 9 f. m, med Endre d:o i Barlingbo sockenstuga, d:o s.d. kl. 12 midd. med Barlingbo d:o dersammastädes, d:o 4 kl. 9 f. m. med Follingbo d:o i Roma sockenstuga, d:o s. d. kl. 1:e. m. med Roma d:o dersammastädes, d:o å kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling i domkyrkans sakristia.
I södra fögderiet:
21 November kl. 8 f. m. med Garda pastorat i Garda skolhus, d:o s. d. kl. 12 midd. med Alskog d:o å samma ställe, d:o 22 kl. 9. f. m. med När: d:o i När skolhus, d:o 28 kl. 9. f. m. med Bars d:o i Burs d:o, g, d. 24 kl. 9. f. m. med Rone d:o i Rone d:o, d:o 26 kl. 9 f. m. med Alfva d:o i Alfva d:o, d:o 27 kl. 8 f. m. med Hablingbo d:o i Hablingbo d:o, d:o d:o kl. half 1 e. m. med Hafdhem socken i Hafdhem d:o, d:o 28 kl. 8 f. m. med Näs d:o å samma ställe, d:o s. d. kl. 12 midd. med Grötlipgbo d:o i Grötlingbo d:o, d:o 29 kl. 9 f. m. med Vamlingbo d:o i Vamlingbo d:o, d:o 30 kl. 8 f. m. med Öja d:o i Öja sockenstuga, 1 December kl. 8 f. m. med Levide d:o å Burge gästgifvaregård, d:o 8. d,, kl. 12 midd. med Fardhem d:o d:o, d:o 8 kl, 9 f. m. med Ejsta d:o i Ejsta skolhus, d:o 4 kl. 8 f. m. med Klinte d:o i Klinte skolhus vid kyrkan, d:o å kl. 9 f. m. med Hejde d:o i Hejde d:o, d:o 6 kl. 9 f. m. med Sanda d:o i Sanda d:o, d:o 7 kl. 9 f. m, med Eskelhem; d:o i Eskelhem d:o, d:o 8 kl. 9 f. m, med Stenkumla d:o i Stenkumla d:o, d:o 10 kl. 9 f. m. med Vall d:o i Vall d:o, d:o s. d. kl. 12 midd, med Atlingbo d:o d:o.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Oktober 1894
N:r 154
kl. 3 e. m. försäljes å Rosendals gård i Follingbo genom öppen och frivillig auktion till den högstbjudande ett parti prima ostpreussisk hvete och New Zeelandsråg till utsäde samt ett parti vackra spädgrisar af ren Thamworts ras. Kände och säkre köpare erhålla betalniogsanstånod till den 1 nästa December.
Barlingbo den 18 Augusti 1894.
H. STENBERG.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 Augusti 1894
N:r 129
gifves i morgon afton å läroverkets högtidssal af en kvartett blinda herrar och damer, utgångna från blindinstitatet i Stockholm. Programmet, som meddelades i måndagens nummer, upptager uteslutande andlig musik.
Kvartettea konserterar sedan i Follingbo, Björke och Roma kyrkor.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Juli 1894
N:r 109
har sammanträde i dag härstädes. Det öppnades med en kortare predikan af kyrkoherde Kolmodin i Vall, hvilken dervid med ledning af Tim. 1: 7 talade öfver ämnet: Hvilken och hurudan den anda är, som böra leda oss under utöfaingen af vårt embete.
Biskopen intog härefter ordförandeplatsen och helsade med några ord de närvarande presterna välkomna.
Efter protokolljustering utsbgos till sekreterare för dagen pastorerna Kellström och Brounéus.
Till ledamöter i presterskapeta förtroendenämd för åren 1895—97 invaldes: för norra tredingen kontraktsprosten Rouser i Stenkyrka och kyrkoherde Sik i Lärbro med kyrkoherdarne Klint i Follingbo och Gradelius i Othem till ersättare; för medeltredingen: kyrkoherde Enequist i Roma och prosten Öfverberg i Stenkumla, med kyrkoherdarne Berglund i Östergarn och Ehrénström i Kräklingbo till ersättare; för södra kontraktet kyrkyherdarne Löthberg i Hablingbo och Sundblad i Garda med kyrkoherdarne Ahlander i Alskog och Jacobsson i Grötlingbo till ersättare.
Derefter sjöngs ps. 150, första och sista verserna.
Första frågan: Hvari består sakramentens egendomliga betydelse såsom n&demedel till skilnad från Guds ords? inleddes af biskopen, hvilken efter en längre utredning af den historiska utvecklingen af sakramentfrågan och betonande af sak: ramentens vigt såsom förmedlare af Guds oåd till menniskorna, framhöll att ordet visserligen vore det första och väsentligaste af nådemedlen, men sakramenten hade en omätlig betydelse såsom en be: kräftelse på hvad genom ordet gifvits.
För ett direkt besvarande af den uppstälda frågan fordrades en ej ringa beläsenhet; man måste gå till fäderna, till kyrkans stormän, de djupa andarne, hvilka ivåra dagar fört oss fram till en ganska klar utredning, som tagit sig uttryck hos Martin Chemnitz. Hvad likheten vidkommer mellan sakramenten och ordet, låg den deri att hela våden på båda ställena är förbanden; båda meddela ock den korsfäste frälsaren sjelf. Skillnaden vore trefaldig: först bestod den deri, att hvad som genom ordet uttalas för ögat eller örat på ett mera ensidigt sätt, tala sakramenten fulltonigt och till hela menniskan: vidare i den individualiseripg, som våra fäder sökte i absolutionen och slutligen deri, att härigenom sker en beredelse för det eviga lifvet.
Lektor Lemke yttrade instämmande och framhöll att det lyckats vår lutherska kyrka att klargöra olikheten mellan ordet och sakramenten. Ordet, talet, kan stanna utom oss, men sakramenten verka utom vår vilja antingen till välsignelse eller dom. Ordet och sakramenten tilltyllestgöra hvarandra. Ordet blir menniskans egendom endast genom tron; annorlunda är det med sakramenten. Otron utestänger visserligen från sakramentsgåfvan, men ej sakramentet sjeif.
Kyrkoherde Gadd: Sakramenten äro bärare af Guds nåd till oss, vittnesbörd om Guds allmakt.
Kyrkoherde Gutenberg: Sakramenten referera sig till menniskans sinliga sida, försåvidt sinliga element ingå i både dop och nattvard. De tillgodose mer än ordet vår svaghetssida. Gud såg att vi voro fästade vid det timlga, derför ville han genom timliga medel föra oss till andlig frigörelse. Deremot förstod han ej att sakramenten hade en oemotståndlig verkan.
Biskopen påpekade att den, enligt Guds ord, förefans och gaf några antydningar om Barn man borde förstå denna oemotståndlig het.
Kontraktsprosten Uddir: Ordet bör i predikan framhållas såsom hufvudnädemedlet; sakramentet är en hjelp, ett stöd för den svaga tron såsom ett synligt jordiskt medel; ordet kan förfalskas af den som frambär det, ej så sakramenten.
Lektor Lemke replikerade kyrkoherde Gutenberg. En vigtig fråga vore: är ordet enbart bestämmande i fråga om ledamotskap i Kristi församling? Visserligen kan genom tron väckas pånyttfödelse, men denna tro kan aldrig blifva så igenkänlig, ej heller fullständig så länge den ej genom sakramenten bekräftas.
Kyrkoherde Gutenberg: De lär allt vara svårt att ur skriften bevisa, att sakramenten verka på oemotståndligt sätt, ex opere operato.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Juli 1894
N:r 102
Follingbo, 15 Maj.
Stor fruktsamhet. En landtbrukare härstädes har på ett år af en modersugga erhållit ej mindre än 33 griskultingar.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Maj 1894
N:r 74
Kristihimmelsfärdsdag på aftonen voro arbetaren Johan Gustafsson och rättaren Gustaf Vedén, Rosendal i Folingbo, på väg hem ifrån staden. Då de hunnit ett stycke ut på östra landsvägen blefve de utan ringaste anledning öfverfallna bakifrån af i Follingbo boende arbetaren Karl Rörfeldt, hvilken tilldelade Gustafsson ej minän 6 ganska allvarsamma knifhugg i hufvudet, så att G. skyndsamt måste söka läkarhjelp. Vedén erhöll äfven ett par mindre farliga hugg.
Saken är anmäld för härvarande polismyndighet.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 Maj 1894
N:r 70
kostande omkr. 2,000 kr., för underlättande af bettransporter, komma att på Gotlands jernväg anläggas, det ena vid Sylfaste, det andra vid Stånga myr, 4 1/2 kilometer från Hemse. Ett ifrågasatt sådant spår vid Lilla Vede i Follingbo kan deremot icke på grund af banans lutningsförhållanden på platsen komma till stånd.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 April 1894
N:r 60
har Follingbo metodistförsamling efter K. E. Runfeldt valt John August Enander. Tofta metodistförsamling har till föreståndare efter J. E. Henriksson utsett K. O. Thorsell.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 April 1894
N:r 55