Etikett: Fole

Norra häradsrätten.
Vid årets tredje allmänna sammanträde under vårtinget förekom ett relativt litet antal mål till behandling, På uppropslistan stodo inalles 48 mål, därav 28 åklagarmål.
Ordf. vid sammanträdet, ordinarie domhavanden, förste notarie S. Ljungholm och notarie Stig Holmqvist.

En överförfriskad sjöman hade den 19 februari stigit i land och hamnat på en danstillställning i Lärbro folkets hus. Under kvällens lopp hade han bl. a. hunnit med att ge en annan sjöman ett knytnävslag över högra ögat och för övrigt varit till förargelse. Den misshandlade ville ha 50 kr. i ersättning för sveda och värk och åkl. yrkade ansvar för fylleri, misshandel och förargelseväckande beteende. På den sistnämnda punkten hade svar. emellertid en del invändningar att göra.
Svar. dömdes att böta 15 kr. för fylleri. Misshandeln kostade 20 dagsböter á 1: 50 och skadeståndet bestämdes till 20 kr.

Ett rejält lass.
En chaufför stod tilltalad för att han nyårsnatten kört trafikbil i berusat tillstånd. Dessutom hade han kört med 12 personer i bilen — d. v. s, dubbelt mer än det tillåtna! — varjämte han ansågs ansvarig för att ett dragspel blivit förstört. Färden hade ägt rum mellan I. O. G. T.-lokalen och Broa på Fårö, dit svar. skjutsat folk från nyårsvakan. Svar. hade förtärt en kaffehalva vid 8-tiden på kvällen och senare på festen hade han blivit bjuden på konjak.
Vid festens slut hade han stuvat in åtta personer i baksätet och tre i framsätet, däribland spelmannen på festen. Dennes dragspel hade emellertid blivit kvarlämnat vid sidan av bilen och hade sedan blivit överkört; Enligt målsägarens—spelmannens berättelse hade svar. då verkat berusad och kört oförsiktigt på den isbelagda vägen. Han hade fått tillsägelse att sakta av men då i stället stannat och tagit sig en styrketår ur en medhavd flaska. Vid färjeläget vid Broa hade svar. varit nära att köra över kajkanten, men passagerarna hade då hoppat ur. Man märkte först då att spelet ej var med och körde därför tillbaka till festlokalen, där man fann dragspelet sönderkört.
Målsägaren yrkade nu ersättning med 400 kr. för spelet; Det hade kostat 625 kr. och var så gott som nytt, men 200 kr. hade målsägaren redan fått av en firma, dit han sålt delarna.
Svar. ansåg att spelet ej var värt mera än 265 kr. och bestred vidare åtalet för fylleri vid ratten.
Det blev uppskov till 7 maj för inkallande av vittnen och för ordnande av skadeståndsanspråken.

En krogsväng
hade ett par herrar i Slite kostat på sig och ovanpå denna hade följt en handgriplig uppgörelse om vem”som skulle \”bjuda på kalaset. Svarandena hade börjat med pilsner i andra klassmatsalen och sedan gått över till första klass, där de ätit och fått ut sedvanlig ranson.
Vid grälet utanför hade den ene svar. fått käkbenet spräckt, varför den andre stod tilltalad för misshandel. Denne medgav ”olyckshändelsen”, men bestred att slagsmålet skett på allmän plats. Åkl. hade en annan syn på saken och betraktade stället som allmän lekplats, som ej var inhägnad och trafikerad runt om.
Båda svarandena bötade 20 dagsböter å 2 kr. för ömsesidig misshandel och den ene fick dessutom erlägga 25 kr. för fylleri.

Dömdes för fylleri.
Vid förra rättegångstillfället stod en person tilltalad för att han den 28 jan.
framfört bil inom Slite köping i berusat tillstånd. Han hade därvid vid en vändning kört sönder ett staket, trots att det fanns gott om utrymme, och f. ö. uppträtt en smula osäkert på hotellet. Ett vittne vid förra sammanträdet satte detta i samband dels med svar:s trötthet efter en lång tids ansträngande nattarbete dels med nervösiteten efter uppgörelsen med staketägaren.
För dagen hördes tre nya vittnen, först kassörskan på hotellet. Hon hade ej varit närvarande under svar:s första besök under lunchtid, endast vid hans andra besök på dagen. Hon hade då förbjudit personalen att servera svar. någon sprit emedan hon ansåg att han var berusad.
Hotellets vaktmästare hade ej förmärkt några tecken på berusning hos svar. vare sig före eller efter lunchen. Han hade sedan varit med i bilen för att hjälpa svar. med en plywoodaffär. Efter den olyckliga vändningen hade det blivit sämre och sämre med svar:s säkerhet vid ratten och han hade verkat trött och slö. Han hade kört till en snickare för att ordna med det nämnda uppköpet men enligt snickarens utsago kunde svar. endast lämna orediga uppgifter i sitt ärende, varför vittnet fick den uppfattningen att svar. varit berusad och ej avslutat några affärer med honom.
Svarandens biträde gjorde gällande, att chocken vid kollisionen med staketet verkat deprimerande i hög grad på svar:s tillstånd och ville framhålla detta som en synnerligen förmildrande omständighet. Åkl. tyckte, att en sådan småsak ej rimligen kunde varit orsaken till någon chock och ansåg inga förmildrande omständigheter föreligga.
Svar., kapten I. Sellergren, dömdes till en månads fängelse.

Fasanjakten i Fole
var i går åter föremål för utredning. Det gällde nu närmast vapeninnehavet. Svar:s ombud ansåg, att lånet varit tillfälligt för endast en dag, under det att åkl. yrkade ansvar för innehav av gevär utan licens. Jägaren fick betala 25 dagsböter för jakt på olaga mark, 20 för jakt på förbjuden tid och 20 för olovligt vapeninnehav; allt á 1 kr.
Personen som tagit emot villebrådet bötade 10 kr.

Två unga jägare
hade vid ett par tillfällen bedrivit jakt på förbjudna marker inom Follingbo socken och hade nu blivit åtalade härför. Två vittnen hördes, av vilka det ena hade till uppgift att se till markerna för ägarens räkning. Han hade vid olika tillfällen träffat på de båda Nimrodarna och konstaterat att de skjutit både harar och ekorrar inom det förbjudna området. Det andra vittnet, som skulle ha varit med på en jaktfärd, förnekade detta bestämt och kunde ej lämna några uppgifter i förevarande fråga.
Uppskov 7 april.

I väntan på dom
för en rad andra försyndelser hade en arbetare från Guldrupe i en skog tillgripit några redskap för skogsavverkning, som legat därute. Han hade till en början gömt sakerna på ett loft och förnekat stölden, därför att han ”senare skulle ställa tillbaka alltsammans”. Detta hade dock ej blivit av och vid ett annat förhör hade svar. erkänt. Målsägaren hade inga anspråk, då han nu fått tillbaka verktygen.
Det hade också uppdagats att svar, innehaft ett 9 mm:s salongsgevär utan tillstånd. Han hade köpt vapnet för två år sedan, men ej brytt sig om att deklarera detsamma, yrkade på att geväret skulle förklaras förverkat.
Dom vid nästa sammanträde.

Bilkollision.
Den 12 februari hade en lastbil och en personbil kört ihop på den smala vägen strax vid Hellinge gård i Sjonhem. Båda chaufförerna voro nu instämda för att de vållat olyckan genom vårdslös körning. Båda fordonen ramponerades rätt kraftigt vid sammanstötningen och en passagerare i lastbilen kastades fram genom vindrutan och ådrog sig svåra skador i ansiktet.
Vägen var vid tillfället isig och täckt av ett tunt snölager vid olycksplatsen, som var belägen i en S-kurva. I fråga om siktförhållandena och hastigheterna förekom en stunds diskussion, av vilken det framgick att lastbilen måste ha haft den högsta farten. Båda förarna hade ej vågat rek ordentligt av fruktan för sladdning, och f. ö. litade de på att bilarna skulle kunna passera. Vägen tillät dock ej detta, utan en kollision blev följden efter några fåfänga bromsningsförsök i sista stund.
Åkl. ansåg att kollisionen var fullkomligt onödig, under det att personbilens förare förklarade att han gjort allt för att undvika kollisionen. Den person, som kom först till olycksplatsen, hördes som vittne. Han hade funnit att personbilen stått längst ute på sin kant kylare mot kylare med lastbilen, som stod snett över vägen. Efter personbilen fanns ett 6 meters rakt bromsspår och efter lastbilen ett sladdningsspår på ungefär en meter. Ytterligare två vittnen, som kommit strax efter, vitsordade dessa uppgifter. Ombudet för personbilens förare bestred vållandet till olyckan, medan lastbilschaufförens ombud ansåg att båda vållat olyckan i lika hög grad.
Den skadade passageraren yrkade ersättning med 12 kr. för ambulans, 12:50 kr. för lasarettsvård, 50 kr. för sveda och verk, ersättning för mistad arbetsförtjänst och 800 kr. i skadestånd för framtida men.
Målet uppsköts för vidare utredning av skadeståndskraven till den 7 april.

Ett basarbråk från anno 1936
kom i går upp till rättens behandling. Åtalet gällde två bråkiga individer, som stört ordningen vid en idrottsbasar i Vänge den 14 november 1936. Båda hade varit berusade, den ene hade också slitit sönder ordningsvaktens kavaj och den andre hade haft några andra uppgörelser. Båda bestredo åtalet, men åkl. vidhöll att svarandena varit berusade och uppträtt skränigt.
Uppskov till 7 april.

Lönnbränningen I Sjonhem
slutbehandlades i går av rätten. Orsaken till uppskovet från förra gången gällde hörandet av den andre medverkande. Denne erkände nu genom sitt ombud att han vid basaren i Buttle sålt c:a 4—5 liter hembränt. Åkl. yrkade ansvar för olovlig befattning med spritdrycker, varpå svar.-ombudet hemställde om villkorlig dom med hänsyn till svar:s försörjningsplikt. Åkl. ansåg sig icke kunna tillstyrka detta på grund av att svar. förut varit i konflikt med rättvisan.
Rätten dömde svar. för olovlig befattning med sprit till 30 dagsböter å 1 kr. och för olovlig försäljning bötade svar. samma belopp. Åklagarens talan f. ö. ogillades.

Ett båtlag från Kappelshamn,
vars representanter under januari och februari månader i flera år idkat handel med färsk strömming utan att inhämta tillstånd från producentföreningen, hade nu instämts för denna försummelse.
Enligt förordningarna har Gotlands fiskförsäljningsförening ensamrätten till all handel med fisk, som ilandföres på kusten från Tofta i söder och norrut runt Fårö till östra kusten i Bunge socken. Undantag medgives dock för den detaljhandel, som fiskaren själv eller någon medlem av hans familj kan utöva.
Man får alltså inte vända sig till återförsäljare, vilket varit orsaken till åtalet i detta fall. Två av fiskarena hade sålt fångsterna till den tredje i båtlaget, som sedan kört omkring fisken med bil, varefter förtjänsten delats lika.
Begreppet. båtlag föranledde en lång diskussion inför rätten. Åkl. bestred, att distributören av fisken kunde räknas till båtlaget, då han endast var med ute någon enstaka gång. Detta avvisades av fiskarena, som framhöllo att två man ofta klara arbetet och att den tredje i laget kan vara att ta till när vädret är svårt eller andra omständigheter påfordra hans hjälp. Han måste alltså hela tiden höra till båtlaget och räknas som fiskare.
Svarandena ansågo sig ej skyldiga till någon förbrytelse och hade handlat i okunnighet om de nya förordningarna.
Utslag nästa sammanträde.

Olyckan vid Skrubbs,
som skett därför att järnvägsbommarna ej blivit fällda i tid, då eftermiddagståget passerade den 10 juni i somras; var åter före till behandling av rätten. \”Som bekant kolliderade en personbil med tåget och blev delvis ramponerad och olika personer ha ställts till ansvar för olyckan. Vid de föregående sammanträdena ha banvakten och hans hustru varit instämda, men då rätten ej kunnat finna att någondera varit skyldig, hade åkl. för dagens instämt järnvägsbolagets trafikchef såsom varande den ansvarige för de bristande avtals- och ordningsbestämmelser för grindvakten, vilka uppdagats vid rättegångssammanträdena.
Svar, biträddes av advokat H. Rogard, Stockholm, vilken förklarade att han för sent fått målet om hand för att närmare kunna ge svar på i vilka avseenden svar. skulle kunna betraktas som Skyldig, men fann att försummelserna bo ha preciserats närmare av åkl Enligt denne skulle åtalet gälla försummelse att träffa avtal med vakt vid övergången. Orimligt vore att betrakta hembiträdet som anställd och ansvarig grindvakt. Grunden för anklagelsen kan måhända ej hänföras till ett visst lagrum, utan det är en allmän princip, som åsidosatts.
Svar:s biträde bestred att banvalktens hustru skulle kunna frånsäga sig ansvaret för uppsikten över bommarna, hennes ställning måste medföra ett anställningsförhållande. Kollektivavtalet hade även här bindande verkan, trots att hon numera inte tillhörde Järnvägsmannaförbundet, och med den kvinnliga järnvägspersonalen behövs inga skriftliga avtal, framhöll advokat Rogard vidare. Han bestred också att hembiträdet icke skulle ha fått några instruktioner för bommarnas skötande; banmästaren hade i vittnes närvaro förhört och undervisat henne i detta avseende. En viss person kan emellertid ej utpekas såsom vakt, och frågan måste gå vidare. Troligt är att även hembiträdet kommer att ställas till ansvar, sade svarandeombudet. Denne bestred åtalet mot trafikchefen till alla delar, då något brott mot författningarna ej kunde påvisas.
Utredningen av målet har nu kommit in på den teoretiska linjen med ett oerhört vidlyftigt material att behandla och avgörandet torde komma att dra ut på tiden. Målet förekommer åter den 5 maj.

En utlänning
hade ej blivit anmäld på vederbörligt sätt, vilket kostade 5 dagsböter á 2 kr.

I Rute Folkets hus
hade en visbybo stört de dansande vid en fest och f. ö. uppträtt obehärskat. Det blev 25 kr:s böter för fylleri och 40 kr. för förargelseväckande beteende.

Hög fart
En lastbilschaufför hade på vägen Kumla—Banna i Lärbro kört med 80—90 kms, fart trots en last på 2,850 kg. Därtill hade han underlåtit att släppa förbi en annan bil Den otillåtna hastigheten kostade 30 dagsböter á 3 kr. och hindrandet vid omkörning 10 dagsböter á 3 kr.

Olovligt brukande av annans fordon
kostade en dam 15 dagsböter á 1 kr. Svar. hade lånat en cykel och sedan behållit den trots uppmaningar att lämna tillbaka den.

Två på cykeln
kostar som vanligt 5 kr. för vardera trafikanten.

Fyra licensskolkare
bötade, två 10 dagsböter á 2 kr. och två 10 á 1kr.

En basararrangör
hade åtalats för att han ej följt föreskrifterna för en nöjestillställning vad belysning och inhägnad beträffar. 12 kr. i böter.

Ett mål om smittsam kastning
blev avdömt i går. Rätten ogillade kärandens talan och förpliktade honom att utge 500 kr. i rättegångskostnader.

Bilolyckan i Endre,
varvid en kronans lastbil blev trängd i diket, var nu fullt utredd. Rätten fann att föraren på den från staden kommande slaktbilen var skyldig till olyckan böterna bestämdes till 20 dagsböter á 1:50 kr. Ersättningskostnaderna till kronan belöpte sig till 112 kr.

Tingstädekollisionen
i somras, då en motorcykel och en trampdito stötte ihop, slutbehandlades i går. Cyklisten, som kört utan lykta fick böta 5 kr. härför. Motorcyklisten frikändes från ansvar, men då det icke ansågs tillräckligt utrett att han icke vållat olyckan ålades han att utbetala ett till hälften jämkat skadesånd med 129: 75 kr.

Dikeskörningen i Boge,
som behandlats vid ett par sammanträden, avdömdes i går. Lastbilens förare dömdes för otillåten hastighet till 20 dagsböter á 1:25 kr. och för underlåtenhet att låta en annan bil verkställa omkörning till 15 dagsböter á 1:25 kr.
Rätten fann emellertid icke tillräckligt styrkt att personbilens förare vid omkörningen icke vållat dikeskörningen genom oförsiktighet, varför denne fick utbetala 143: 93 kr, i ersättning för de uppkomna skadorna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1938
N:r 58