Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Fide socken ligger på näset till Gotlands sydligaste del.
Gårdsnamn: Anderse, Annexen, Bredkvie, Fride, Nygranne, Odvalds, Rommunds, Siffride, Västergårde Lilla, Västergårde Store, Österby.
för södra häradet framgår, för så vidt det hittills är kändt, af nedanstående tabellariska sammanställning.
1) N. O. Nilsson i Rone l röst. 2) Nilg Broander å Bölske 1 röst. 3) 1 röstsedel kasserad. 4) Doktor T. Sätervall 2 röster. 5) Nils Broander 1 röst.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 Augusti 1899
N:r 125
pågå hu med stor ifver flerstädes på Gotland. För att få en inblick i det arbete, som utföres; ha vi vändt oss till docenten O. Almgren, hvilker som bekant vistats här på ön några dagar i och för arkeologiska forskningar och hvilken nu med största beredvillighet gaf alla önskade upplysningar.
Utgräfningarna vid Broa i Halla ha under ett par dagar ledts af direktör H. Hansson, Mycket af de båda grafvarne har blifvit förstördt och följaktligen oåtkomligt för vetenskapen, men i lördags lyckades dir. H. finna en kant af grafven orörd jämte en del af ryttarens ben in silu. Däraf framgår, att den ursprunglige hittarens uppgift, att ryttaren legat tvärs öfver hästen varit oriktig; ryttaren hade varit placerad bredvid sin springare. För fynden därstädes ha vi förut delvis redogjort. Man fann järnsvärd med bronsfäste, sadelbeslag, järnbeslag till ett (nu förmultnadt) träskrin, stall till stränginstrument (?) af bärnsten m. m. Dessutom hittade man skelett af gris m. fl. andra djur, hvilka väl utgjort »matsäcks på färden till det stora okända. Dir. Hansson afreste igår från ön, och arbetena på fyndplatsen hvila nu till i Augusti, då dir. H. återvänder.
Förmodligen finnas andra värdefulla grafvar vid Broa, och doc. Almgren lade största vikt på, att allmänheten får en rätt uppfattning af nödvändigheten att ställa sig lagens föreskrifter ang. forntida minnesmärken till noggrann efterrättelse.
En kvarts mil öster om Visby, i en hage vid Skrubbs, finnes likaledes ett ytterst intressant graffält, som nu bearbetas af kand. Vennersten. Där har man redan lagt i dagen en ovanligt stor — 10 meter lång — hällkista från yngre stenåldern, af ett slag som eljest blott förekommer i västra Sverige.
I trakten däromkring har man upprepade gånger funnit slipade stenyxor, af hvilka flera nu befinna sig i statens samlingar. Tyvärr har en stor del af grafvarne blifvit öppnade och skattade af vandaler — många tydligen för blott några veckor sedan.
I Burs skötas utgräfningarna af kand. Laurin, I en liten meterlång hällkista med bibehållet tak fann han en kopparkittel och i denna en lerkruka med en inneliggande smal ring af guld af jämförelsevis simpelt arbete. Ofvanpå hällkistetaket låg skelettet af en hund.
Vid Näs har doc. Almgren besökt en märklig stenåldersboplats några tiotal meter från hafsstranden, där man bland kol och aska gjort intressanta fynd af djurben, frön efter hafsväxter o. s. v. I Grötlingbo på gränsen till Fide finnas järnåldersgrafvar i ett grustag; grafvarne äro dock mycket illa medfarna af »skattletare.» Garda kyrka bar doc, A. besökt för att taga i betraktande en egendomlighet, som blifvit påvisad afkontrollant Pettersson i Visby Under taket öfver kyrkans långhus finnes nämligen en takresning af delvis snidadt virke, kvilken tydligen utgjort delar af en äldre och mindre kyrka. Detta fynd kommer att sedermera närmare undersökas.
I dag har doc. A. begifvit sig till Dalhem, där man under pågående reparation af kyrkan under golfvet funnit grundvalarne till ett annat tempel, hvilket tydligen varit uppfördt af sten.
Mycket ogillande uttalade sig docenten Almgren om vår allmoges sätt att handtera — fornlämningar och fynd. Lagens bud iakttages sällan, utan den som kommit öfver någonting rart, säljer det mestadels i all tysthet till någon uppköpare (vanligen för lägre pris än hvad staten skulle ha betalat), hvarefter föremålet vandrar till tyska samlingar.
Det kan därför icke vara ur vägen att återgifva en del af förordningen om forntida minnesmärkens fredande och bevarande:
»Fasta fornlämningar få ej af jordens ägare eller innehafvare eller annan person förändras, rubbas eller förstöras. Fasta fornlämningar äro: af människor under forntiden uppförda högar af jord eller sten (grafhögar, stenrösen o. s. v.); grafbygnader af stenar med deras hölje af jord eller stenar, när sådant finnes; andra forntida grafvar och grafplatser; lagda eller resta stenar, enstaka eller förekommande i rader eller grupper, med eller utan’ viss inbördes ordning; stenar och bergytor med inskrifter och bilder; stenkors och andra vårdar; lämningar af forntida och sedan äldre tider öfvergifna bostäder samt sådana bildningar, som i forntiden genom mänskligt åtgörande uppkommit å eller i närheten af boplatser; lämningar af fordom öfvergifna borgar, slott, kyrkor, kapell, kloster, bönehus samt andra offentliga bygnader och anläggningar; äfvensom andra likartade minnesmärken af den ålder, att de numera icke kunna anses tillhöra enskild ägare.
En hvar, som i jorden, i vatten, i gamla bygnader eller annorstädes finner forntida mynt, vapen, redskap, prydnader, kärl eller andra fornsaker af guld, silfver eller koppar, skall, till fallgörande af den honom enligt lag åliggande skyldighet att fyndet till staten hembjuda, de funna mynten eller fornsakerna, utan att desärma genom brytning, filning, skurning eller på annab sätt skada, omsorgsfullt förvarade ofördröjligen inlämna antipgen till närmaste kronobetjänt, länsman eller omedelbart hos konungens befallningshafvande, med noggrann uppgift om fyndstället, sättet huru fyndet blifvit anträffadt, om någon fast fornlämning finnes i grannskapet, med hvad mera kan till upplysning i ämnet tjäna.»
Vi för vår del tro, att blott okunnighet om dessa bestämmelser kunnat tillåta vår annars så laglydige allmoge att blifva lagbrytare, mången gång för endast några öregs vinst, och vi äro förvissade om, att efter hand som gotländingen får ögonen öppna för betydelsen af våra fornlämningar skall han på allt sätt bidraga till att gjorda fynd komma vetenskapen till godo och icke schackrare, hvilkas första mål är att rikta utländska samlingar och sig själfva.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 Juli 1899
N:r 99
komma att af undertecknad hållas:
vid Bengts i Östergarn fredagen d. 14 April kl. 10 f. m.
vid Gartarfve i Gammalgarn s, d. kl. 3 e. m.
vid Vesterby i Ardre månd. d. 17 kl. 9f.m.
vid Orleifs i Alskog s. d. kl. 2 e. m.
vid Hallute i När onsd. d. 19 kl. 10 f. m.
vid Robbenarfve i Garda fred. d. 21 kl 9 f. m.
vid Kyrkeby i Etelhem s. d. kl. 1 e. m.
vid Mannegårda i Lye s. d. kl. 4 e. m.
vid Starrlause i Stånga månd. d. 24 kl. 9 f. m.
vid Ganne i Burs s. d. kl. 2 e. m.
vid Magnuse i Rone onsd. d. 26 kl. 9. f. m.
vid Petsarfve i Eke s d. kl. 2 e. m.
vid Gardarfve i Fardhem fred. den 28 kl. 9 f. m.
vid Leifves i Levide s. d. kl. 1 e. m.
vid Ejmunds i Gerum s. d. kl. 4 e. m.
vid Jacobs i Eksta månd. d. I Maj kl. 9 f. m.
vid Butvide i Sproge s. d. kl. 3 e. m.
vid Bosarfve i Hablingbo torsd. d. 4 kl. 10 f. m.
vid Siglefs i Silte fred. d. 5 kl. 10 f. m.
vid Rosarfve i Hafdhem månd. d. 8 kl. 9 f. m.
vid Sixarfve i Näs s. d. kl. 1 e. m.
vid Botvide i Öja tisd. d. 9 kl. 4 e. m.
vid Skogs i Hamra fred. d. 12 kl. 9 f. m.
vid Kvrkarfve i Vamlingbo & Sundre s. d. kl. 2 e. m.
vid Norravie i Grötlingbo med Fide månd. d. 15 kl. 9 f. m.
vid Gudings i Alfva tisd. d. 16 kl. 10 f. m.
vid Bopparfve i Hemse onsd. d. 17 kl. 12 midd.
vid Rangsarfve i Linde fred. d. 19 kl. 9 f. m.
vid Fride i Löjsta s. d. kl. 2 e. m.
vid Pusarfve i Fröjel tisd. d. 28 kl. 9 f. m.
vid Sicklings i Klinte s. d. kl. 2 e m.
vid Sandeskes i Sanda torsd. d. 25 kl. 9 f. m.
Obs.! Om ofvannämda ställen ej befinnas passande, kunna de efter allmänhetens önskan ändras. Äfven vore önskligt, att där så ske kunde, flera socknar mötte på samma ställe för vinnande af tid, och kommer vidare genom annons att framdeles meddelas, om någon ändring skett, samt utsättande af kastrationsmöten på flera ställen.
Hemse den 6 April 1899.
Otto Fredricson,
Kastrationsförrättare.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 April 1899
N:r 51
saknade under fjolåret följande 32 socknar, bland hvilka man finner flere af dem, där välmågan anses våra störst. De voro: Ardre, Alskog, Anga, Atlingbo, Boge, Bro, Bunge, Burs, Butle, Bäl, Etelhem, Fårö, Gerum, Gothem, Hablingbo, Hejnum, Kräklingbo, Linde, Lummelunda, Martebo, Norrlanda, När, Rute Silte, Sjonhem, Stenkyrka, Sundre, Träkumla, Vall, Vallstena, Viklau och Vänge. Samtlige dessa med undantag endast af Ardre, Bunge, Burs, Bäl, Hejnum, När, Stenkyrka, Träkumla och Vall saknade dessutom undervisning i kvinlig slöjd, hvilket äfven var förhållandet med Ala, Björke, Fardhem, Fide, Fleringe, Gammalgarn, Ganthem, Guldrupe, Halla, Lojsta, Lokrume, Lye och Sundre.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Januari 1899
N:r 12
från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1898:
Lärbro socken: födda 25 (14 m, 11 kv)), döda 16 (6 m. 10 kv.), inflyttade 108 (58 m. 50 kv.), utflyttade 65 (35 m. 30 kv.), vigde 9 par, folkmängd 1,362, ökning 52;
Hellvi socken: födde 10 (7 m. 3 kv.), döda 8 (2 m. 6 kv.), inflyttade 23 (12 m. 11 kv), utflyttade 36 (18 m. 18 kv.), vigde 1 par, folkmängd 455, minskning 11.
Hela pastoratets folkmängd 1,817 personer; ökning 41.
Othem socken: födda 27 (19 m. 8 kv.) döda 24 (14 m. 10 kv.) inflyttade 91 (46 m. 45 kv.) utflyttade 87 (40 m, 47 kv.), vigde 5 par, folkmängd 1,049, ökning 7;
Boge socken: födda 8 (5 m. 3 kv.),.döda 12 (5 m. 7 kv.), inflyttade 15 (8 m. 12 kv.), utflyttade 15 (7 m. 8 kv), vigde 1 par, folkmängd 459, minskning 4.
Hela pastoratets folkmängd 1,508 personer ökning 3.
Ruthe socken: födda 9 (6 m. 8 kv.) döda 12 (7 m. 5 kv.), inflyttade 34 (17 m, 17 kv), utflyttade 25 (14 m, 11 kv.), vigde 4 par, folkmängd 532, ökning 6;
Fleringe socken: födda 14 (6 m. 8 kv .), döda 7 (3 m. 4 kv.), inflyttade 20 (11 m, 9 kv.), utflyttade 29 (20 m. 9 kv.), vigde 1 par, folkmängd 364, minskning 2;
Bunge socken: födda 15 (5 m. 10 kv;) döda 8 (4 m, 4 kv.), inflyttade 34 (16 m.
18 kv.), utflyttade 38 (17 m, 21 kv.), vigde 4 par, folkmängd 560, ökning 3.
Hela pastoratets folkmängd 1,456, ökning 7.
Väskinde socken: födda 17 (9 m. 8 kv.), döda 15 (8 m 7 kv.) inflyttade 77 (41 m.
36 kv.), utflyttade 74 (38 m. 36 kv.), vigde 6 par, folkmängd 705, ökning 5;
Bro socken: födda 8 (4 m. 4 kv.), döda 1 m., inflyttade 30 (16 m. 14 kv.), utflyttade 24 (16 m. 8 kv.), vigde 2 par, folkmängd 322, ökning 13.
Hela pastoratets folkmängd 1,027, ökning 18.
Hejde socken: födda 12 (4 m. 8 kv ), döda 3 m. 4 kv.), inflyttade 32 (9 m, 23 kv.), 7 (3 m. 4 kv.), inflyttade 32 (9 m. 23 kv.) utflyttade 50 (23 m. 27 kv.), vigde 2 par, folkmängd 582, minskning 13;
Väte socken: födda 12 (7 m. 5 kv.), döda 8 (3 m. 6 kv.), inflyttade 30 (13 m 17 kv), utflyttade 42 (23 m. 19 kv.), vigde 3 par, folkmängd 566, minskning 9.
Hela pastoratets folkmängd 1,148, minskning 22.
Valls socken: födda 2 (1 m. 1 kv.), döda 4 kv.), inflyttade 17 (6 m. 11 kv.) utflyttade 32 (12 m. 20 kv.), vigde 1 par, folkmängd 283, minskning 17;
Hogräns socken: födda 7 (2 m. 5 kv.), döda 7 (3 m. 2 kv.), inflyttade 20 (10 m. 10 kv.), utflyttade 24 (17 m. 7 kv.), vigde 1 par, folkmängd 336, minskning 4.
Hela pastoratets folkmängd 619, minskning 21.
Alskogs socken: födda 11 (9 m. 2 kv ), döda 5 (4 m, 1 kv.), inflyttade 22 (8 m. 14 kv.), utflyttade 38 (17 m. 21 kv.), vigde 2 par folkmängd 453, minskning 10;
Lye socken: födda 8 (3 m. 5 kv.), döda 5 (1 m. 4 kv.), inflyttade 10 (3 m. 7 kv.), utflyttade 22 (10 m. 12 kv.), vigde 4 par, folkmängd 283, minskning 9, Hela pastoratets folkmängd 736, minskning 19.
Gothems socken: födda 6 (5 m. 1 kv.), döda 7 (5 m. 2 kv.), inflyttade 23 (11 m. 12 kv.), utflyttade 23 (7 m. 16 kv.), vigde 5 par, folkmängd 639, minskning 1; äldste i förs. 92 år,
Norrlanda socken: födda 6 (4 m. 2 kv.), död 1 m., inflyttade 7 (5 m. 2 kv.), utflyttade 26 (11 m. 15 kv.) folkmängd 293, minskning 14, äldste i förs. 83 år.
Hela pastoratets folkmängd 932, minskning 15.
Hafdhems socken: Födda 8 (5 m. 3 kv.) döda 9 (2 m. 7 kv.) inflyttade 27 (13 m. 14 kv.) utflyttade 47 (22 m. 25 kv.) vigde 4 par, folkmängd 648. minskning 21.
Näs socken: födda 5 (3 m. 2 kv.), döda 6 (3 m, 3 kv.), inflyttade 5 (3 m. 2 kv.), utflyttade 15 (6 m. 9 kv.)i vigde 4 par., folkmängd 374, minskning 11.
Hela pastoratets folkmängd 1,017; minskning 32.
Grötlingbo socken: födda 15 (5 m. 10 kv.) döda 8 (4 m. 4 kv.), inflyttade 19 (10 m. 9 kv.), utflyttade 18 (10 m. 8 kv.), vigde 6 par, folkmängd 627, ökning 8.
Fide socken: födde 6 (3 m. 3 kv.), döde 5 (2 m. 3 kv.), inflyttade 8 (6 m. 2 kv.), utflyttade 14 (7 m. 7 kv.), folkmängd 297, minskning ?.
Hela pastoratets folkmängd 924; ökning 3.
Ejsta socken: födda 5 (2 m. 3 kv.), döda 5 (3 m. 2 kv.), inflyttade 27 (17 m. 10 kv.), utflyttade 28 (17 m. 11 kv.), vigde 4 par, folkmängd 598, minskning 1.
Sproge socken: födda 7 (2 m. 5 kv.), döda 4 (3 m. 1 kv.), inflyttade 15 (6 m. 9 kv.), utflyttade 24 (8 m. 16 kv.), vigde 2 par, folkmängd 340, minskning 6.
Hela pastoratets folkmängd 938: minskning 7.
Garda socken: födda 5 (3 m. 2 kv.), döda 10 (7 m. 3 kv.), inflyttade 26 (12 m, 14 kv.), utflyttade 30 (21 m. 9 kv.), vigde 2 par, folkmängd 465 (213 m. 252 kv.), minskning 9
Etelhem socken: födda 16 (9 m. 7 kv.), döda 5 (5 kv.), inflyttade 82 (39 m. 43 kv), urflyttade 67 (35 m. 82 kv.), vigde 4 par, folkmängd 579 (287 m, 292 kv.), ökning 26.
Hela pastoratets folkmängd 1,044; ökning 17.
Dalhems socken: födda 9 (4 m. 5 kv), döda 10 (6 m. 4 kv.), inflyttade 35 (16 m. 19 kv.), utflyttade 65 (27 m. 38 kv.), vigde 4 par, folkmängd 501,; minskning 31.
Ganthems socken: födda 3 (2 m. 1 kv.), döda 3 (1 m. 2 kv.), inflyttade 13 (7 m. 6 kv.), utflyttade 8 (3 m. 5 kv.), folkmängd 308, ökning 5.
Halla socken: födda 7 (3 m. 4 kv.), döda 4 (2 m. 2 kv.), inflyttade 24 (15 m. 9 kv.), utflyttade 34 (19 m. 15 kv.), vigde 3 par; folkmängd 254, minskning 7.
Hela pastoratets folkmängd 1,063; minskning 33.
Hörsne med Bara socken: födda 11 (3 m. 8 kv.), döda 6 (Z m. 5 kv.), inflyttade 44 (15 m. 29 kv.), utflyttade 35 (16 m. 19 kv.), vigde 1 par, folkmängd 398, ökning 14.
Barlingbo socken: födda 13 (7 m. 6 kv.), döda 2 (2 kv.), inflyttade 80 (39 m; 41 kv.), utflyttade 92 (48 m. 44 kv.), vigde 2 par, folkmängd 379, minskning 1.
Ekeby socken: födda 7 (8 m. 4 kv.), döda 6 (1 m. 5 kv.), inflyttade 41 (20 m. 21 kv.), utflyttade 19 (8 m. 11 kv.), vigde 2 par, folkmängd 293. ökning 23.
Hela pastoratets folkmängd 672; ökning 22.
Stenkumla socken: födda 13 (5 m. 8 kv.), döda 6 (2 m. 4 kv.), inflyttade 60 (30 m. 30 kv.) utflyttade 47 (23 m. 24 kv.), vigde 2 par, folkmängd 487, ökning 20;
Träkumla socken: födda 3 (2 m. 1 kv.), döda 5 (4 m. 1 kv.), inflyttade 15 (9 m. 6 kv.), utflyttade 20 (11 m. 9 kv.), vigde 1 par, folkmängd 229, minskning 7;
Västerhejde socken: födda 10 (6 m, 4 kv.), döda 8 (6 m. 2 kv.), inflyttade 34 (18m. 21 kv.), utflyttade 53 (21 m. 32 kv.), vigde 4 par, folkmängd 441, minskning 17.
Hela pastoratets folkmängd 1,107; minskning 4.
Fardhems socken: födda 5 (4 m. 1 kv.), döda 2 (2 kv.), inflyttade 22 (15 m. 7 kv.), utflyttade 19 (9 m: 10 kv.), vigde 1 par, folkmängd 343, ökning 6.
Linde socken: födda 10 (4 m. 6 kv.) döda b (3 m. 2 kv.), inflyttade 84 (45 i. 39 kv.), utflyttade 65 (81 m. 34 kv.), vigde 2 par, folkmängd 357, ökning 24;
Lojsta socken: födda 4 (2 m. 2 kv.), döda 3 (1l m. 2 kv.), inflyttade 11 (7 m. 4 kv.), utflyttade 14 (7 m. 7 kv.), vigde 1 par, folkmängd 290, minskning 2.
Hela pastoratets folkmängd 990; ökning 28.
Burs socken: födda 10 (5 m. 5 kv.), döda 8 (5 m. 3 kv.), inflyttade 49 (22 m. 27 kv.), utflyttade 19 (8 m. 11 kv.), vigde 3 par folkmängd 864, ökning 32;
Stånga socken: födda 9 (5 m. 4 kv.). döda 6 (3 m. 3 kv.), inflyttade 34 (15 m. 19 kv.), utflyttade 31 (10 m. 21 kv.), vigde 1 par, folkmängd 668, ökning 6.
Hela pastoratets folkmängd 1,532; ökning 38.
Alfva socken, födda 9 (4 m. 5 kv.), döda 6 (l m. 5 kv.) inflyttade 41 (13 m. 28 kv.), utflyttade 54 (23 m..31 kv.), vigde 4 par, folkmängd 466, minskning 10;
Hemse socken: födda 21 (13 m. 8 kv.), döda 4 (8 m. 1 kv.), inflyttade 95 (42 m. 58 kv.) utflyttade 54 (18 m. 36 kv) vigde 2 par, folkmängd 850, ökning 54 pers.
Hela pastoratets folkmängd 1,316; ökning 44.
Eskelhems socken: födda 19 (9-m. 10 kv.), döda 9 (5 m. 4 kv), inflyttade 49 (24 m. 23 kv.), utflyttade 88 (19 m. 19 kv.), vigde 6 par, folkmängd 703, ökning 21;
Tofta socken: födda 10 (5 m. 5 kv.). döde 12 (7 m, 5 kv.), inflyttade 23 (10 m. 13 kv.) utflyttade 26 (12 m. 14 kv.), vigds 2 par, folkmängd 634, minskning 3.
Hela pastoratets folkmängd 1,337; ökning 18.
Sanda socken: förda 13 (7 m. 6 kv.), döda 15 (5 m. 10 kv.), inflyttade 49 (13 m. 31 kv.), utflyttade 57 (27 m. 80 kv.), vigde 6 par, folkmängd 812, minskning 10;
Mästerby socken: födda 10 (5 m. 5 kv.), döda 7 (4 m. 3 kv.), inflyttade 45 (24 m. 21 kv.) utflyttade 35 (15 m. 2) kv.), vigde 6 par, folkmängd 397, ökning 13;
Västergarns sockan: födde 4 (4 m.), döda 2 (1 m. 1 kv.), inflyttade 14 (6 m. 8 kv.), utflyttade 22 (13 m. 9 kv.), folkmängd 297, minskning 6.
Hela pastoratets folkmängd 1,506; minskning 3.
Roma: födda 13 (4 m. 9 kv.),döda 14(5 m. 9 kv.), inflyttade 76 (38 m. 38 kv ), utflyttade 92 (40 m. 52 kv.), vigde 6 par, folkmängd 591, minskning 17;
Björke socken: födda 14 (7 m. 7 kv.), döda 5 (3 m. 2 kv.), inflyttade 61 (32 m 29 kv.), utflyttade 45 (22 m. 23 kv.), vigde 1 par, folkmängd 341, ökning 25.
Hela pastoratets folkmängd 932; ökning 8.
Öja socken: födda 28 (18 m. 10 kv.), döda 12 (6 m. 6 kv,), inflyttade 63 (34 m. 29 kv.), utflyttade 58 (81 m. 29 kv.), vigde 6 par, folkmängd 877, ökning 21;
Hamra socken: födda 2 (1 m. 1 kv.), död 1 (1 kv.), inflyttade 24 (11 m. 13 kv.), utflyttade 24 (11 m. 18 kv.), vigde 2 par, folkmängd 359, ökning 1.
Hela pastoratets folkmängd 1,236; ökning 22.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 02 Januari 1899
N:r 001
förrättas i innevarande år den 16 December kl. 10 f. m. vid Sandes i Grötlingbo med beväringsmännen från Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide socknar och den 17 December kl. 9 f. m. vid Lingsarfve i Wamlingbo socken med beväringsmännen från Öja, Hamra, Wamlingbo och Sundre socknar. Befriade från mönstringen äro alla beväringsmän som under året varit inkallade till tjänstgöring samt alla andra beväringsmän, som senast mönstringsdågen till undertecknad insända skriftlig och behörigen — styrkt anmälan om sin nuvarande bostad. Inskrifningsböcker skola medföras.
I öfrigt hänvisas till länskungörelsen och inskrifningsboken.
Hemse den 28 November 1898.
B. Gyllenram.
Befälhafvare för Hafdems kompaniområde N:r 188.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 December 1898
N:r 189
förrättas i innevarande år den 16 December kl. 10 f. m. vid Sandes i Grötlingbo med beväringsmännen från Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide socknar och den 17 December kl, 9 f. m. vid Lingsarfye i Wamlingbo socken med beväringsmännen från Öja Hamra, Wamlingbo och Sundre socknar. Befriade från mönstringen äro alla beväringsmän som under året varit inkallade till tjänstgöring samt alla andra beväringsmän som senast mönstringsdagen till undertecknad in sända skriftlig och behörigen styrkt anmälan om sin nuvarande bostad. Inskrifnirgsböcker skola medföras.
I öfrigt hänvisas till länskungörelsen och insgkrifningsboken.
Hemse den 28 November 1898.
B. Gyllenram.
Befälhafvare för Hafdems kompaniområde N:r 188.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 November 1898
N:r 185
Till följd af broomläggning är vägen genom Fide socken aflyst från begagnande 29 och 30 dennes.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 November 1898
N:r 181
Fide, 2 Nov.
Uttaxeringen för nästa år har bestämts till 39 kr. eller 3 öre pr fyrk till kommunal- och fattigkassan samt till 830 kr. eller ungefär 65 öre. pr fyrk till kyrkan och skolan. Till godman vid skiftesförrättningar utsågs för åren 1899—1904 P. Nilsson Anderse.
Sundre, 4 Nov.
Kommunalstämman beslöt en utdebitering af 156 kr. med 12 öre pr fyrk till kommunal- och fattigkassan, utsåg till brandstodsvärderingsmän J. Larsén vid Skoga, H. L. Sedervall vid Digrans, M. N. Vestergren vid Jufves, K. Kristiansson Majste och fyr biträdet Hugo Lauters samt valde till ombud vid mantalsskrifniogen H. N. Luckander vid Västergårda.
Fleringe, 4 Nov.
Kommunalstämman beslöt en uttaxering för nästa år af 276 kronor.
Sjonhem, 4 Nov.
Utdebiteringen för nästa år har bestämts till 10 öre pr fyrk till fattig- och kommunalkassorna, 7 öre till kyrkan samt 20 öre till skolan, förutom 30 öre pr bygnadsfyrk till kyrkans reparation.
Grötlingbo, 3 Nov.
Uttaxeringen för nästa år bestämdes af kyrkostämman till 744 kr, till kyrkan (förutom 160 kr. till div. reparationsarbeten i prästgården) och 941 kr. till skolan samt 415 kr. till kommun och fattigvård. Till ombud vid mantalsskrifningsförrättningen valdes A. Gustafsson Koparfve samt till brandstodsvärderingsmän W. Karlsson Kattlunds, P. Olsson och L. Jakobsson Salmunds och f. båtsmanskorpralen A. Bergqvist.
Ala, 4 Nov.
Kommunalstämman anvisade 1,000 kr. till uppförande af ett nytt fattighus samt beslöt en utdebitering af 66 öre pr fyrk; kyrkostämman beslöt utdebitera 17 öre för kyrkans och 38 öre pr fyrk för skolans behof samt att upptaga ett lån å 500 kr. för att betäcka innev. års oförutsedda utgifter för skolan.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 November 1898
N:r 172
Näs 10 Sept.
Hoburgskretsen höll sitt sedvanliga höstmöte i Sundre skolhus fredagen 9 Sept. Mötet börjades med afsjungandet af ps. 204: 2, 3, hvarefter kyrkoherde Kullin höll ett varmhjärtadt inledningstal. I detta ville ban särskildt lägga lärarne på hjärtat följande ord: »Lär och gör, led och bär». Dessa ord finnas på latin skrifna öfver dörren till ett gammalt skolhus i Tyskland.
Sedan ordföranden, skollärare Dahlqvist i Fide, hälsat mötesdeltagarne välkomna, höll skollärare Ohlsson från Grötlingbo lektion med folkskolans barn i historia.
Efter lektionens slut hölls samtal om densamma, och uttalades därvid den åsikten, att lektionen hade flera förtjänster och framför allt den, att den alltigenom präglades af en sann fosterländsk anda.
Därpå behandlades Sveriges allmänna folkskollärareförenings ärenden. Ansvarsfrihet beviljades för 1897 års räkenskaper och förvaltning. Till centralstyrelseledamöter valdes J. Gust. Söderberg, Lidköping, Fridtjuv Berg, Stockholm, Alfr. Dalin, Huskvarna, och Stina Qvint, Stockholm. De tre förstnämda om och den sistnämda nyvaldes. Till revisor omvaldes Nils Lundahl, Lund. I arvode åt sekreteraren beviljades 300 kr. I arvode åt kassaförvaltaren beviljades 100 kr.
Efter behandlingen af dessa ärenden utspann sig en synnerligen liflig diskussion om barnens uppfostran till kyrklighet. Frågan inleddes af ordföranden. I öfverläggningen deltogo kyrkoherde Kullin och pastor Jacobsson i Öja samt de flesta af de närvarande skollärarne. Härvid kom äfven söndagsskolan på tal. – Om denna tycktes i början meningarna vara delade, men till slut befans det dock, att alla i grund och botten hade samma tanke om densamma. Denna tanke var, att söndagsskolan i denna söndringens och splittringens tid kan vara nödvändig, åtminstone på som liga orter, förutsatt att den bedrifves utan allt tvång, d. v. s. att barnen icke tvingas att gå där och ej belastas med läxor (den bör anordas i form af barngudstjänst) och att allt lockande med gåfvor bannlyses. För öfrigt framhölls bland annat, att barnens uppfostran till kyrklighet tillhör icke blott skolan utan äfven och i synnerhet hemmen.
Öfverläggningen utmynnade i ungefär följande uttalande: Läraren får på kärlekens, ofvertygelsens och upplysningens väg söka förmå barnen att besöka den allmänna gudstjänsten och hos dem inplanta kyrkligt sinne.
Härmed voro dagens egentliga förhandlingar slutade, och nu inbjöd lärarinnan på platsen, fröken Berglnad mötesdeltagarne till middag i hennes bostad.
På e. m. roade man sig med varpa och boll, tills värdinnan bjöd på kafte, Efteråt sjöpgos ett par kvartettsånger, hvarpå ordföranden äskade ljud, tackade mötesdeltagarne för samkvämet och värdinnan för den visade gästfriheten samt höll bön. Mötetafslutades därpå med afsjungandet af ps. 500:7.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1898
N:r 140