Prisen vid riksskyttetäflingen

hafva nu börjat att utdelas till eröfrarne landet rundt.
Gotlandsskyttarne hafva för sin del bemfört 30 ordinarie och 3 extra pris. Summan af penningeprisen uppgår till 715 kr. Kr.
Pristagarne från Gotlands län äro:
Första täflingen: W. Nilsson Visby, 33:e pris 185 poäng 40 kr.; O. Melin, Hemse, 75:e pris, 174 p. 30 kr.; O. Cedergren, Stenkumla, 113 pris 168 p. 30 kr.; Aug. Pettersson, d:o, 157:e pris 162 p. 25kr.; H. Sandberg, Hemse, 184:e pris 157 p. 20 kr.
Andra täflingen: O. Andersson, Garda, 7:e pris 353 p. 100 kr.; H. P. Gardell, Garda, 10:e pris 349 p. 100 kr.; B. Gustafsson, Fole, 5:a pris, 324 p. 30 kr.; P. F. Stengård, Fårösund, 53:e pris 323 p.30 kr.; John Österberg, Fole, 85:e pris 313 p. 30 kr.; O. A. Pettersson, Stenkumla, 153:e pris 296 p. 20 kr.; Aug. Hernström, Stenkumla; 179:e pris 288 p. 20 kr.; Ivar Gustafsson, Visby, 215:e prig 279 p. 20 kr.; J. Fogelgren, Hemse, 250:e pris, 275 p. 20 kr.
Tredje täflingen: O. Olsson, Klinte, 141:e pris 295 p. 25 kr.
Fjärde täflingen: T. Jakobsson, Lina 34:e pris 140 p.: 20 kr.
Täflingen A: Otto Österberg, Fole, 9:e pris 58 p. 40 kr.; H. P. Gardell, Garda, 104:e pris 54 p. 10 kr., A. H. Lindblom, Klinte, 121:e pris 54 p. 10 kr.; H. Högberg, Fole, 184:e pris 53 p. 5 kr.; J. Österberg, Fole, 280:e pris 52 p. 5kr.; Ivar Gustafsson, Visby, 224-e pris 53 p. 5 kr.
Täflingen B: J. P. Bäckström, Lina, 37:e pris 53 p. 15 kr.; N. P. Gardell, Garda. 97:e pris 50 p. 10 kr.; K. Gustafsson, Lina, 138:e pris 49 p. 5 kr.; L. O. Hallin, Lina, 196:e pris 48 p. 5 kr.
Täflingen C: I. Gustafsson, Visby, 13:e pris, 15 kr., H. P. Gardell, Garda, 15:e pris 15 kr.; O. Andersson. Garda, 23:e pris 10 kr.
Täflingen D: P. F. Stengård, Fårösund, 39:e pris 5 kr.
Dessutom har hr O. Andersson, Garda, och hr H. P. Gardell, Garda, i andra täflingen eröfrat hvar sitt extra pris, den första en silfverbägare, skänkt af Marks härads skytteförbund, och den andra ett Mausergevär, skänkt af Dalregementet. Hr O. Österberg, Fole, eröfrade i täflingen nr 4 täflingen A. en bok som extra pris.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 September 1897
N:r 139

Gotlands skytteförbunds

täflingsskjutningar om statens pris afslutades i lördags e. m. å infanteriets skjutbana vid Visborgs slätt.
Vädret har under skjutningarna icke varit det mest lämpliga, enär det blåst hårdt.
Prisutdelningen förrättades af öfverste Björlin, som därvid riktade några kraftiga och manande ord till skyttarne.
Vid samma tillfälle bölls sammanträde med skyttegillenas representanter. Åres: berättelsen föredrogs därvid och upplyste att länets 19 skyttegillen ha ett medlemsantal af öfver 1,000 personer. Vid gillenas skjutningar under året ha omkring 70 tusen skarpa skott lossats.
Till ordförande i förbundet återvaldes öfverste Björlin och till ledamöter i verkställande utskottet landtbrukaren J. Ohlsson, Kyrkebys i Etelhem, och syssloman L. Henriksson, Visby.
Pristagarne bland de i täflingsskjutningarna deltagande omkring 225 skyttarne voro:

1:sta klassen:

2:dra klassen:

3:dje klassen:

Skillnaden mellan de tre olika afdelningarna är, att den första består af en skottserie på 200 m. afstånd; andra serien af 1 precisionsserie på 200 m. och en hastig d:o på likaledes 200 m. Tredje afdelningen består af en precisionsserie på 300 m. och en hastig d:o på 200 m. Skytt, som uppfyllt fordringarna i första serien, uppflyttas därifrån till 2:dra och slutligen, då han uppfyllt äfven denna series fordringar, i 3:dje och högsta afdelningen. All skottlossning sker inom alla tre serierna i de reglementerade militära ställningarna.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 September 1897
N:r 138

Stor Auktion.

Sjöströmska konkursmassans egendomar vid Fårösund.
Medelst offentlig auktion som förrättas vid Sjöströmska ångkvarnen på Fårösund fredagen den 17:de September d. ä. från kl. 10 f. m., låter undertecknade sysslomän i Herr Axel Sjöströms konkursmassa, med förbehållen pröfningsrätt rörande de här under mom 2, 3 och 4 nämde egendomar, till oden högstbjudande; försälja.
1:o Diverse lösegendom och inventarier.
2:o Axel Sjöströms rätt till brytning och export af kalksten från 5/6 Audungs, 9/32 Hau och 1/4 mtl. Stux.
3:o 22,2 kappland jord i två stycken afsöndrade från 3/64 mtlt Stux i Bunge.
4:o 1/32 mtk Stux i Bunge bestående af:
a) gårdstomt med därpå uppförda: Ångkvarn af sten i 2:ne våningar med 3 par stenar, grynverk, Eurekarensverk m. m.
Ångsåg med långbänk, cirkelsåg, stafbänk m. m.
Badhusbygnad med rörledningar, badrum, duscher, badkar och öfrig inredning för varmbadhus.
Ångpannehus med ångmaskin om 25 nominella hästkrafter och ångpanna om 40 m. h.
större upplagsskjuk b) större trädgård.
c) åker af sk. Storåker.
d) äng af sk. Örnaräng.
e) skog af sk. Norderskog.
Kommande därvid 1/32 mtl Stux dels att i ett utrop försäljas och dels i mindre delar, hvarvid äfven kvarn-, såg- och badhusinreden samt inventarier liksom äfven ångpanna, ångmaskin, etc. komma att hvar för sig försäljas.
Närmare Upplysningar lemnas af undertecknade.
Visby den 28:e Augusti 1897.
Wilh. Suno Engström. Carl E. Ekman.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Augusti 1897
N:r 134

Lotsväsendet på Gotland.

Vid de 13 lotsplatserna inom Gotlands lotsfördelning uppgick under 1896 lotsningarnas antal till 861 med en inkomst af 5,848 kr. Året förut var inkomsten 5,529 kr.
Af Gotlands fördelnings lotsplatser står, ifråga om antalet lotsningar, Visby främst med 345, och den första lotsningen inträffade 10 Januari samt den sista 19 December med influtna lotspengar at 2,179 kr., hvaraf största lotslotten utgjorde 1,086 kr. Därnäst kommer Slite med 136 lotsningar, influtna lotspengar af 1,154 kr., största lotslotten 288 kr. Klintehamn hade 115 lotsningar, influtna lotspengar af 450 kr., största lotslotten 225 kr. Kyllej hade 47 lotsningar, influtna lotspengar af 323 kr., största lotslotten 161 kr. Fårösunds södra gatt hade 45 lotsningar, influtna lotspengar af 470 kr., största lotslotten 117 kr; Ljugarn hade 44 lotsningar, influtna lotspengar af 320 kr, största lotslotten 160 kr. Ronehamn hade 38 lotsningar, influtna lotspengar af 310 kr,, största lotslotten 155 kr. Burgsvik hade 19 lotsningar, influtua lotspengar af 150 kr., största lotslotten 75 kr. Vestergarn hade likaledes 19 lotsningar, influtna lotspengar af 115 kr., största lotslotten 57 kr. Grötlingboudde hade 18 lotsningar, influtna lotspengar af 117 kr., största lotslotten 58 kr. Härvik hade 17 lotsningar, influtna lotspengar af 137 kr., största lotslotten 68 kr. Fårösunds norra gatt hade 15 lotsningar, influtna lotspengar af 91 kr., största lotslotten 45 kr. Stockvik hade 3 lotsningar. influtna lotspengar af 26 kr., största lotslotten 26 kr.
Högsta lotslotterna inom riket ha förekommit vid Oxelösund med 3,845 kr., Gefle med 3,731 kr., Helsingborg med 3,416 kr., Nyland med 3,240 kr., Hernö med 3,184 kr., Sandhamn med 3,180 kr., Sundsvall med 3,037 kr., Göteborg med 2,951 kr., Malmö med 2,849 kr. Liggskär med 2,723 kr., Norrköping med 2,673 kr., Lilljungfron med 2,605 kr. och Rödkallen mel 2,536 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Augusti 1897
N:r 131

Den Sjöströmska lägenheten

å Fårösund såldes i går af sysslomännen i hr Sjöströms konkurs på offentlig auktion, hvarvid bodbygnaden och boningshuset inropades af handl. Sörman, Fårösund, för 5,850 kr. Anbudet kommer att pröfvas af sysslomännen.
Den lägenheten tillhörande obebygda bygnadstomten förblef osåld.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Augusti 1897
N:r 124

Gotland befinner sig i ett utvecklingsskede,

yttrande sig bland annat uti en mängd mera eller mindre omfattande nyodlingsarbeten. Gifvetvis har under detta arbete blicken vaknat för behofvet af en förbättrad samfärdsel inom ön förmedels järnvägar och det ena förslaget i sådant syfte dyker upp efter det andra. Sådant är ju en företeelse, eom skulle vara oblandadt glädjande, om icke – tecken skönjdes till att ifvern fått delvis feberns, icke den kloka beräkningens karaktär. Tv såsom ett utslag mera af en förhoppning än af en visshet på realitetens grund måste vi anse den tanke, som genomgår särskildt ett par bansträckningar, den nämligen att Roma bör företrädesvis väljas till angöringspunkt vid anslutningen till den gotländska stambanan, som vi ju kunna benämna den äldre järnvägen. En hvar känner det betryck, som för närvarande och för en obestämbar framtid hvilar öfver sockerindustrien, enhvar känner ock att förnämsta orsaken till denna industris onaturliga uppsving grundar sig på det rikliga understöd, som staten lemnat och som närmast kan jämföras med drifhusvärmen i ett orangeri, och all erfarenhets vittnesbörd lär oss slutligen också, att öfverhufvud taget all industri är underkastad växlingens lag; uppkomma, växa, frodas, aftaga och gå under i konkurrensen med samma eller snarlika industrier i andra af naturen mera gynnade länder.
Det är med dessa faktiska erfarenhetsrön för ögonen mera än oklokt att i fråga om sträckningen af järnvägar inom Gotland göra denna så uteslu tande beroende på trafik i samband med sockerindustrien, utan tanke på att, om denna skulle råka i lägervall, banan det oaktadt må kunna påräkna en skälig trafik i öfrigt.
Det synes oss ifråga om huru det gotländska järnvägsnätet bör byggas vara två synpunkter, som i första hand springa i ögonen. Först och främst den, att vi icke här såsom på de danska öarna, där banorna i regeln utmynna vid kusten, kunna påräkna någon transitotrafik öfver Gotland, hvarken till eller från Ryssland eller det svenska fastlandet. Vi få nog nöja oss med trafiken inom Gotland och det gäller därför att ordna denna så, att den lemnar kortast möjliga afstånd till den punkt inom ön, som kan kallas landets hjärtpunkt. Och vi äro därmed inne på den andra bestämmande synpunkten. Ehuru vi visserligen icke äro alldeles säkra, att den uppfattningen delas af alla höga vederbörande, våga vi dock hoppas och tro, att staden Visby skall äga bestånd långt efter det Roma sockerbruks verksamhet upphört, och vi vilja förmoda, att staden då såsom nu skall vara den brännpunkt, där intressena, de må nu vara andliga eller materiella, koncentreras. Ty det är och blir nog så för både ett och annat århundrade, att Visby behåller ledningen af ortens rörelse, ehuru — det må bekännas — vi skulle önska se en något ökad kraftutveckling från stadens affärsmäng sida. Och det dröjer nog i alla bändelser en bra rundlig tid, innan vi få se den tanken förverkligad, som nu lär föresväfva vår högsta civile vederbörande, att se borgmästare regera i Klinte, Slite, Rone och Burgsvik. Det är väljsatt sådana tankar måste hänvisas till de yppiga fantasiernas område, ty skulle någon olycka hända Gotland, så vore det att se uppkomsten af dessa små stadssamhällen på 1000—-1500 invånare, som äro mera tillskada än till gagn för landet.
Till större gagn för orten vore det därför att allt det arbete, som nu användes på att kringskära stadens handelsområde, användes på att utvidga detsamma, så att staden blefve stark nog att gå ispetsen för länets utveckling. Och den har ännu få de senaste årtiondena visat, att den därutinnan något förmår, då staden på 1870-talet ansåg tiden mogen att slå ett stort slag och genom en järnväg vid sig närmare knyta hela mellersta Gotland. Utan denna järnväg hade sockerindustrien med allt hvad däraf följt helt enkelt varit en omöjlig tanke. Så att hedern af det uppsving, som nu röjes, bör nog till stor del tillskrifvas den omständigheten, att vi en gång ägt en stadsfullmäktig majoritet med vyer på framtiden.
Om det således redan var ett roissgrepp att draga Klintebanan till Roma i stället för till Barlingbo, så skulle det vara ett ännu större missgrep att genom en bana Slite-Roma tvinga invånarne i Othem, Boge, Bäl, Källunge m. fl. socknar att vid ombesörjandet af sina ärenden i staden taga vägen öfver samma Roma.
Vill Othems kommun, som hufvudsakligast skulle bestå medlen för Saplöida bansträckning, verkligen offra en så stor summa som 80,000 kr. för en järnvägsförbindelse med staden, så är riktningen för den samma klart angifven i det väl genomtänkta förslag till ett järnvägsnät på Gotland, som förelåg år 1875.
Då gick järnvägen från Slite till Visby öfver Tingstäde och där bör den väl ännu gå.
Oklokt handla därför Othems socknemän, om de af en tillfällig spekulation, blandad med storhetsfantasier, låta locka sig att offra sina medel på en järnväg med den sträckning, som nu är föreslagen. Dock, vilja nyss nämda socknar själfva helt bekosta sin bana, må de ju bygga den buru som helst. Annorlunda ställer sig saken, om statens bistånd i någon form skulle påräknas. Svårligen kunna vi tänka oss, att k. m:ts regering skulle på sådant sätt använda de af riksdagen anvisade medlen, att någon del af desamma lemnades som lån till banor så beskaffade och med så ytterst liten bärighetsförmåga som den mellan Slite och Roma, hvilken väl till 1/3 genomlöper en nästan fullkomligt steril trakt. Bättre användning kunna statens medel få, än att tjäna som underlag för en bana, som nu, pär betodlingen måst inskränkas, sannolikt icke kommo att lemna inkomster till trafikens uppehållande.
Nej, skall den mycket vanlottade och af vederbörande mycket försummade porra delen af ön upphjälpas genom statslån för järnvägar, så bör sådant ske genom understöd åt en bana öfver Tingstäde till Fårösund med bibana från Tingstäde till Slite. Därigenom tillgodoser staten bäst sina egna intressen ur försvars- och befästningssyppunkt.
Det lyster oss att se, om statsrådet v. Krusenstjerna, heltvisst den kunnigaste järnvägsbyggare, som på länge setat i konungens råd, skall kunna vilseledas derhän, att han lemnar ur sigte dessa synpunkter, då fråga kan bli om statslån för järnvägsbygnader på Gotland.
Detta om den norra delen af vårt län. Hvad angår södra delen af ön, äro där ifrågasatta järnvägar dels Rone—Hemse —Hafdhem, dels Hemse—Hafdhem—Burgsvik, dels Hemse—Hafdhem, den sistnämda banan till sin anläggning under vissa vilkor beslutad af Gotlands järnvägsaktiebolag utan auspråk på statslån. Det skall nu bli af intresse att se, om koncession på någon af de förstnämda två linierna beviljas och om regeringen sedan anser sig kunna använda de af riksdagen för järnvägsbyggande anslagna medel så, att lån anvisas äfven för järnvägar, hvilka såsom Hemse—Hafdhemsbanan kunna komma till stånd utan att staten behöfver ikläda sig någon risk.
Vi hafva trott oss fått anledning att just nu, då landets civilminister gör oss äram af ett besök, påpeka hvad vi här yttrat i fråga om järnvägsplanerna, särskildt manande att med stor försigtighet mottaga en hel del af de uppgifter, som i dessa dagar lemnats honom, och med framhållande att hvad från statens sida göras kan göres så, att våra järnvägar må byggas med tanke på en mångsidig och bestående verksamhet, icke på en ensidig och tillfällig, såsom fallet blir om de byggas på den med ett sjunkande betpris, här såsom i Skåne, snabbt aftagande sockerbetsodlingen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 2 Augusti 1897
N:r 118

Auktion på förmånlig landthandelslägenhet m. m.

Medelst offentlig auktion som förrättas vid Sjöströmska lägenheten på Fårösund torsdagen den 12 nästkommande Augusti kl. 12 middagen låta sysslomännen i handlanden Axel Sjöströms konkursmassa med förbehållen pröfningsrätt till den högstbjudande försälja följande nämnda konkursbo tillhöriga. fastigheter: 1:o Från 1/8 mtl. Stux i Bunge afsöndrade 0,137 hektar jord med därå uppförda boningshus i tvenne våningar, handelsbod med kontor och magasin m. m., bageri samt nödiga uthus.
Handelsbodens läge är förträffligt, alldenstund egendomen ligger vid Fårösunds hamn och alldeles vid Färjstället.
Boningshuset är särdeles välbygdt och ändamålsenligt inredt samt med utomordentligt vacker utsigt öfver sundet. Stor ochrymlig gärdstomt samt mindre trädgård. Egendomen är taxerad till 15,400 kronor.
2:o Från 1/32 mtl. Stux i Bunge afsöndrade 11 ar 12,4 kvadratmeter jord, särdeles passande till bygnadstomt och för närvarande använda till trädgård samt planterade med fruktträd.
Visby den 21 Juli 1897.
Wilh, Suno Engström. Carl E. Ekman.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 2 Augusti 1897
N:r 117

För vår nya telegrafkabel

ha nu förarbetena påbörjats. Igår bitkommo nämligen öfveringeniören t. f. byråschefen i telegrafstyrelsen N. R. Curman och ingeniören Rudström för att göra de första undersökningarna rörande lämpligaste platsen för kabelns gotländska landfäste.
Åtföljda af lotslöjtnant Curman härstädes, afreste de båda herrarne i går middag till Fårösund.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Juli 1897
N:r 111

Kvarn-, Såg-och Badinrättning

å Fårösund på Gotland.
Sysslomännren i Herr Axel Sjöströms i Visby konkursmassa emottaga intill den 10:de nästkommande Augusti skriftliga anbud på vämda massas vid Fårösunds ypperliga hamn belägna, från 1/32 mtl Stux i Bunge afsöndrade egendom, bestående af: ånglk:varn af sten i 2:ne våningar med 3 par stevar, grynverk, Eurekarensverk m. m.
ångsåg med långbänk, cirkelsåg, stafbänk m. m.
badhusbygnad med rörledningar, badrum, duscher, badkar och öfrig inredning för varmbadhus.
ångpannehus med åängmaskin om 25 nominella hästkrafter och ångpannor om 40 n. h.
större upplagsskjul, stor gårdstomt,nyanlagd park, åker- & ängsmark.
Samtliga bygnaderna iäro särdeles omsorgsfullt uppförda och underhållna och all inredning samt alla inventarier af utmärkt beskaffenhet.
Egendomens taxvringsvärde är 34,200 kronor.
Som det på platsen finnes outtömlig tillgång på kalksten, skulle kvarnen äfven kunna lämpa sig för aptering till framställande af s. k. Düngerkalk.
Närmare upplysningar lemna undertecknade, sysslomän i konkursen.
Visby den 18 Juli 1897.
Wilh, Suno Engström. Carl E. Ekman.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Juli 1897
N:r 111

Öfverste Björlin inspekterade

i lördags fästningsverken vid Fårösund och förrättade brödmönstring med artillerikåren och dess beväring, som i dag ankommer hit till staden med ångaren Polhem, hvilken i morgse utgått för att hemta kontingenten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Juli 1897
N:r 102