Gotlands Hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år försiggår i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från klockan 10 f.m., tillkl. 3 e. m. näml.: Måndagen den 1 med delegare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Tisdagen den 2 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Onsdagen den 3 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Torsdagen den 4 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Helvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarn socknar.
Fredagen den 5 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknar.
Lördagen den 6 med dito i Fardhem, Linde, Lojsta, Rone, Eke, Hemse Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då kvitto, om postporto med följer, efter uppbördens slut osh då tid därtill gifves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1878, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tids vinnande under uppbörden, uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån, och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanas att nu fullgöra detta, hvartill fordras, att ägarne själfva skola infinna sig, försedda med vederbörliga åtkomsthandlingar.
Visby i Gotlands Hypoteksförenings kontor den 15 Okt. 1897.
A Styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Oktober 1897
N:r 164

Sitt tjuguandra läsar

har länets folkhögskola i Hemse i dag påbörjat. Kl. 11 i dag på f. m. samlades de nya eleverna till upprop, hvarefter skolans föreståndare nedkallade den högstes beskydd öfver de påbörjade arbetena.
Till elever i folkhögskolan äro antagna:
Johan Richard Andersson, Kopungs i Ardre; Karl Oskar August Stenström, Tomearfve i Eksta; Adolf Emil Hjalmar Närsten, Bertels i Stenkumla; Leonard Jakobsson, Alskute i Levide; Karl Emil Karlsson, Bryor i Tingstäde; Lars Axel Erenfrid Vahlby, Davide i Rone; Axel Ferdinand Pettersson, Lerdarfve i Eksta; Johan Axel Johansson, Bondarfve i Levide; Johan Herman Julius Konradsson, By i Hablingbo; Jakob Johan Vallentin, Båtelsson, Halbenarfve i Hablingbo; Klas. Anton Konradsson, Botvalds i Hablingbo; Oskar Alfred Gullin, Hartvigs i Ganthem; Lars Konrad Emil Larsson, Lyrungs i Lye; Hans Gabriel Viktor Vestberg, Norrgårda i Hamra; Niklas Hugo Johansson, Valdarfve i Eskelhem; Karl August Dahlgren, Bondarfve i Levide; Emil Kolmodin, Stymnes i Sproge och Jakob Petter Levander, Bols i Hafdhem.
För landtmannaskolan äro antagna: Petter Leonard Karlsson, Mickelbys i Gerum; Hans Viktor Hansson, Klinte i Boge; Jakob Petter Hjalmar Lydahl, Mannegårda i Lye; Oskar Hugo Siltberg, Ringome i Alfva; Olof August Reinhbold Johansson, Rovede i Löjsta; Harry Verner Emanuel Vessman, Visby.
Alla dessa 6 komma såsom stipendiater att efter slutad kurs vid landtmannaskolan genomgå en 18 månader praktisk landtbrukskurs i Skåne.
Dessutom äro till elever anmälda och antagna:
Artur Karl Vilbelm von Corswant, Stafva i Barlingbo; Tegnér, från Kronobergslän.
För denna kurs voro dessutom 2:ne anmälda, men hafva avgifvit förhinder.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Oktober 1897
N:r 160

Det upphöjda skall stätt varda.

Sammanträde hölls i måndags inför södra häradsrättertt om sänkning eller omläggning af den s. k. Böndersbacke i Klinte. Löjtnant Grandinson hade uppgjort två förslag: ett å 4,000 kr. öfver omläggning, ett å 4,100 kr. afseende bortsprängning och sänkning af backen. Förste landtmätaren tillstyrkte sänkning. Statsverket skulle enligt upplysning af kronolänsman Svallingson bidraga med 2/3 af kostnaderna. Eskelhemsombudet ansåg att som de närmast boende hafva största nyttan, dessa också borde bidraga med högsta beloppet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Oktober 1897
N:r 155

Gotland under femårsperioden 1891—1895.

(Efter länsstyrelsens femårsberättelse.)
Länets indelning.
Häri hafva under femårsperioden inträffat de förändringarna, att Alfva och Hemse socknar med 1895 års ingång blifvit — öfverflyttade från Gotlands södra fögderis södra länsmansdistrikt till samma fögderis mellersta distrikt; att fr. o. m. 27 Januari 1893 Klinte, Fröjel, Hejde, Väte, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Eskelhem och Ejsta bildat ett extra provinsialläkaredistrikt med station för läkaren i Klintehamn samt att Visby södra socken fr. o. m. 2 Februari 1894 upphört att vara särskild kommun.
Dessutom hafva några mindre hemmansförflyttningar ägt rum till följd ar oregelbundenheter i den administrativa, judiciella, ecklesiastika och kommunala indelnvingen.

Invånarantalet
utgjorde vid 1896 års början enligt presterskapets uppgifter 51,855 och enligt mantalslängderna 51,719 personer. Då länets folkmängd vid 1891 års början var enligt presterskapets uppgifter 51,337 och enligt mantalslängderna 51,636, har sålunda en ökning under perioden uppstått — enligt förra uppgiften med 518 och enligt den senare med 83 personer. Ökningen inträffade egentligen under år 1895. Till belysning af folkmängdsförhållandena meddelas nedanstående tabell.

År födde döde emi-granter immi-granter
1891 1,019 778 518 105
1892 972 931 421 88
1893 1,050 895 373 162
1894 1,033 915 162 181
1895 1,096 817 275 152

Såsom förut varit fallet, synes sålunda under ifrågavarande period ut- och inflyttningarna hafva utöfvat ett afgörande inflytande i denna fråga.
Någon mera spridd farsot af elakartad beskaffenhet har icke under perioden förekommit. Dödsfallen i smittosamma sjukdomar under de fem åren hafva utgjort:
i skarlakansfeber 67
i difteri 82
i kikhosta 41
i nervfebei 19
i mässling 12

Andliga rörelser.
De okyrkliga samfundsbildningarna på Gotland ha under senare åren förlorat icke så litet af sin förra dragningskraft. Antalet af dem, som utträdt ur statskyrkan, är icke stort, enär lagligen konstituerade metodistförsamlingar år 1895 funnos blott i Visby med 116 äldre medlemmar . och 26 barn, i Follingbo och Akebäck med 24, i Kappelshamn med 20,4 i Othem och Boge med 45, i Öja med 20 och i Vamlingbo med 10, eller tillsammans 261 medlemmar, hvartill torde böra läggas en och annan baptist, som sökt och erhållit utträde för att få ingå borgerligt äktenskap. Faktisktuppgåfvos dock baptisternas antal i stiftet utgöra 735, hvilket antal nog bör ökas icke så litet, om man medräknar alla baptistiskt sinnade af skilda fraktioner, bland bvilka helgeanerna torde vara de mest likaktiga. Metodisterna åter, som flerstädes, t. ex. i Visby, gått tämligen starkt ned, torde svårligen numera stiga till inalles 500. Den okyrkliga rörelse, som f. n. intager främsta platsen på ön, är säkerligen den af lektor Waldenström åvägabragta. Deras antal antages utgöra 8- á 900. Frälsningsarmén synes vara i afgjordt nedgående och af utilister och mormoner finnes numera knappast något spår.
Borgerliga äktenskap ha under perioden ingåtts till ett antal af 52.

Rusdryckerna.
Om — befolkningens sedlighet och laglydnad – finnes under perioden intet särskildt att omnämna. Med afseende å den inverkan, missbruket af rusdrycker i afseende därå otvifvelaktigt medför, bör dock nämnas, att bruket, och därmed jämväl missbruket af sådana drycker, fortfarande synes vara i aftagande, i det att förbrukningen af spritdrycker, som under åren 1881—1885 beräknats utgöra — med reduktion för bränvin till 50 procents alkoholhalt — vid pass 7 liter årligen för hvarje person af hela befolkningen och för åren 1886—1890 till icke fullt 6 liter, för nu ifrågavarande period antages hafva utgjort 5,7 liter på person.
Antalet fångar har under perioden utgjort 371, däraf 99 straffångar, 231 bötesfångar samt 41 lösdrifvare och transportfångar.

Länets ekonomiska ställning
under ifrågavarande femårsperiod kan sägas i allmänhet hafva varit ganska god, mest beroende därpå, att afkastninaf jordbruket varit tillfredsställande, i det att endast ett år gifvit klen skörd, men af de öfriga två lemnat medelskörd och de återstående två öfver medelskörd. Än bättre hade verkan däraf visat sig å länets ekonomi, om prisen å jordbrukets alster varit mindre tryckta, än under perioden varit fallet.
%'[Under perioden ha i lagsökningsmål hos änsstyrelsen 795 betalningsskyldige ålagts betalningsskyldighet till — ett belopp af 328,942 kronor och 44 utmätningsauktioner hållits, vid hvilka köpeskillingen uppgått till sammanlagdt 324,811 kronor. Af utmätningsmän & landsbygden förrättades 5 auktioner med en sammanlagd köpeskilling af 66,735 kr.
Hos öfverexekutorsämbetet i Visby ålades 89 betalningsskyldige ett betalningsbelopp af 76,876 kr. och 15 utmätningsauktioner – höllos för en köpeskilling af 60,595 kronor.
Hos rådhusrätten i Visby ha under femårsperioden handlagts 43 -konkurser, hos norra häradsrätten 34 och hos södra häradsrätten 21.
Dessa uppgifter rörande utsökningsmål och konkurser utvisa en väsentlig minskning för nu ifrågavarande femårsperiod i jämförelse med den näst iörqgående.
Intecknad gäld i länet utgjorde:

Vid slutet af: Inteckningar. Kronor. Taxeringsvärde. Kronor.
1891 . . . . . . . 15,095,000 – 41,598,100
1892 . . . . . . . 15,349,000 – 41,759.200
1893 . . . . . . . 15,558,000 – 41,878,800
1894 . . . . . . . 16,196,600 – 42,019,300
1895 . . . . . . . 16,853,734 – 43 344 000

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Oktober 1897
N:r 154

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För utslående af orent vatten på förbjuden tid fick pigan Lydia Pettersson böta 2 kr.

Bråkmakare. Arb, Matts Hed dömdes att för fylleri, misshandel ech våldsamt motstånd böta 70 kr. och arb. L. Larsson för fylleri och förargelseväckande beteende tillsammans 25 kr.

För motstånd mot polis dömdes landtbrukaren G. Johansson, Rovalds i Eskelhem, att böta 40 kr. och för fylleri 10 kr. Han hade först sökt fritaga ar polisen anhållen person, och när han sedan själf blef anhållen, gjort våldsamt motstånd.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 September 1897
N:r 150

Dödsfall Johan Petter Sigurd Bergman

Tillkännagifves att min älskade make, Hemmansägaren Johan Petter Sigurd Bergman, efter några dagars sjukdom lugnt och stilla afled måndagen den 20 Sept., i en ålder af 43 år och nära 4 mån.; djupt sörjd och saknad af mig, barn, åldriga föräldrar och slägtingar.
Unghanse i Eskelhem den 21 Sept. 1897.
Anna Bergman,
född: Andersson.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 September 1897
N:r 147

Rättegångs- och Polissaker.

Länsfängelset.
Barnamordet i Källunge. Inför vorra häradsrätten har i dag å länsfängelset ransakats för barnamord häktade pigan Alma Elisabet Pettersson, för hvars brott vi förut i korthet redogjort.
Förloppet vid mordet — sådant det skildras i . polisförhörsprotokollet och enligt den häktadeg vid ransakningen i dag lemnade upplysningar — var följande.
Redan i Mars månad detta år blef hon på det klara med att hon var hafvande. Med hänsyn till sin utblottade ställning fick hon då genast tanke på att söka rödja fostret ur vägen. I den afsigten vände hon sig till en kvinna, Lisen Eriksson, Kisslings i Fole, och begärde »råd> af denna. Denna kvinna syntes ha varit mycket villig att lemna råd i dylika saker, och meddelade hon den pu häktade, att saffran skulle vara särdeles användbar vid fosterfördrifning. Lydande den gifna vinken, köpte hon då i en handelsbod saffran och blandade detta i konjak samt intog denna dosis, hvilken dock icke haft åsyftad verkan. Sedermera hade hon väl umgåtts med tankar att på annat sätt bli af med fostret, men synes hon icke ha giort något vidare försök.
Fredagen 23 Juli på morgonen blef den häktade plötsligt sjuk och begaf sig in i dräng stugan, där hon i ensamheten framfödde ett barn, Detta, som vid födseln var lefvande, tog hon och insvepte i en kjol så hårdt, att det ej skulle kunna andas eller gifva något ljud ifrån sig. Därpå begaf hon sig med det sålunda insvepta barnet, som han nu trodde sig hafva kväft, till svinhuset, där hon kastade det för ett af svinen, en stor sugga, som genast uppåt den späda varelsen. Icke det minsta spår efter barnet har sedan kunnat upptäckas.
Åklagaren höll ej det för otroligt, att barnet ännu varit vid lif, då det kastades för svinet. Detta antagande stöddes därpå att barnamörderskan ej kunnat eller vågat uppebålla sig så länge i drängstugan, att barnet hunnit att kväfvas. Ty iett vägg i vägg med drängstugan liggande brygghus vistades personer, sysselsatta med tvätt, och kunde den häktäde riskera att upptäckas af dessa.
Sedan den hemska mordgerningen var fullbordad, begat sig den häktade ut på fältet för att deltaga i arbetet. Under vägen gick hon in till en granukvinna för att dricka vatten. Denna kvinna trodde sig genast märka hvad som händt, och sade detta äfven till den häktade. Denna nekade emellertid och begaf sig iväg. Mattheten öfverväldigade henne dock snart och hon måste gå hem från arbetet.
Trots detta och fastän man starkt misstänkte, att den häktade framfödt ett barn, gjordes intet åt saken förrän 18 Aug., då sedan ryktena om det skedda börjat att blifva allt mer bestämda, tillkallad barnmorska intygade att så var förhållandet och länsmannen infann sig för att hålla förhör i saken.
Vid detta förhör erkände den bäktade allt Under dagens förhör bekräftade hon sin be kännelse under gråt. Redogörelsen för den häktades lefnadsförhållanden innehåller äfven en del mycket sorgliga| fakta.
Född 16 November 1873 i Endre fattighus, öfvergafs den häktade redan strax efter födelsen af sin moder, en ogift, för ett dåligt lefverne allmänt känd kvinna. Hon Jemnade den nyfödda till en illa känd familj i Visby med uttrycklig anmodan till denna att på ett eler annat sätt taga barnet af daga. Därpå rymde modern trån Gotland och ingen har sedan dess hört af henne. Endre fattigvårdsstyrelse, som blef underkunnig om moderns auslag mot barnet, tog detta i sin vård och uppfostrade det på sin bekostnad.
Sedan sitt sextonde år har den häktade haft tjänst hos olika husbönder. Vid häktandet tjänade hon hos landtbr. Gahne, Burs i Källuvge. Hos denne hade hon fritt umgän ge med sin manlige kamrat, hos hvilken hon, enligt hvad som upplystes vid rätten, vistats både nätter och da’r, utan att husbonden gjort något: däråt. Denne kamrat är också det mördade barnets fader.
Rätten uppsköt målets slutliga afgörande till lördagen 18 d:s, då hushållerskan hos den häktades husbonde, barnmorskan som undersökt henne och den kvinna, som först upptäckte att den häktade födt barnet, skola i saken höras.

Norra häradsrätten.
(Hösttingets första sammanträde 6 —7 Sept.)
För olaga ölförsä jning var gästgifvaren Adolf Lindgren, Kyrkljufves i Vänge instämd. Han erkände hvad som lades honom till last, och faller utslag 4 Okt.

För öfvervåld å allmän väg var drängen Adolf Olofsson, Rantarfve i Halla, instämd. Han hade 18 Aug. öfverfallit flera vägfarande med hugg och slag samt med stenkastning. Den tilltalade nekade emellertid för att hafva gjort sig saker till detta. För vittnevs inkallande uppsköts målet till 4 Okt.

Våldet i Veskinde. Det förut handlagda målet mot arb. Johan Pettersson, Veskinds i Veskinde, angående af honom föröf vad misshandel mothustrun Maria Bergström, Bläsnungs, förevar åter. Svar. bestred fortfarande käromålet, och inkallade vittnen hade intet att upplysa i sak. Målet uppsköt ånyo till 1 Nov.

Undantagstvisten mellan f. busbonden Mårten Södergren och dennes fosterson, hemmansäg. Axel Södergren, förevar åter. Något nytt i målet förekom icke, men för vidare utredniog beviljades ånyo uppskof till 1 Nov.

Edgång. Hustru Elisabet Björklund och hennes dotter Fredrika gingo dem ålagd ed, hvarigenom de friade sig från ansvar tör att hafva olofligen mjölkat grannens kor.

Barnuppfostringsmål. Ogifta Valfrida Engdahl från Vägume i Lärbro hade instämt drängen Fredrik Johan Fransén från samma gård med yrkande om utfående af barnuppfostringsbidrag åt ett af henne framfödt barn, till hvilket svar. skulle vara fader. Svar., som erkände faderskapet, hade erbjudit sig att betala 25 kr. årligen under 15 år i upptostringsbidrag. Detta ansåg kär. vara för litet, men yrkade intet bestämdt belopp — endast »skälig ersättning». Utslag 4 Oktober.
— Pigan Anna Sofia Björklund från Rute yrkade att af drängen K. Östman, äfven han från Rute, ntfå 50 kr. pr år i 15 år såsom barnuppfostringsbidrag åt ett barn, till hvil ket svar. skulle vara fader, Sedan stämningen uttagits hade kär. aflidit, men hade yrkandet upptagits af Rute församlings tattigvårdsstyrelse, hvilken numera har fått taga hand om barnet. Svar. förklarade sig villig lämna det begärda beloppet. Utslag 4 Oktober.

För brott mot skogsförbud — han hade i strid med gällande kontrakt huggit ved å sin egendom och användt den vid sin kalkugn — var landtbr. J. Å. Berg, Helvi, instämd, och yrkade åkl., kronolänsman Smedberg, att svar. i öfverensstämmelse med gjordt kontrakt, måtte åläggas att i vite utge 300 kr. Svar. bestred käromålet, hvadan målet för vidare utredning uppsköts till I Nov.

Djurplågeri. Kronolänsman Smedberg hade instämt landbr. Aug. Fransson, Austers å Fårö, med yrkande om ansvar å denne för det hau utsläppt ett honom tillhörigt häst: kreatur, hvilket varit så utsvultet. att det ej förmått stå för sig själft utan måst nedslagtas. Svar erkände, och utslag faller 4 Okt.

Gubben ville ha tobakspengar.
Undantagsmannen Smedberg hade instämt sin födorådsgifvare, husbonden Stenström, Smedegårda i Björke, yrkande att denne måtte åläggas att till kär. utgifva 16 kr tobakspengar årligen under åren 1895 – 96 samt dessutom en del klädespersedlar. Svar. bestred käromålet och visade med födorådskontraktet. att kär. ej, så länge han åt svar:s bröd, hade rätt att utfå några tobakspengar. Svar. yrkade dessutom ausvar å kär. för rättegångsmissbruk.
— Ja, men jag vill ha tobakspengarna likväl, jag — replikerade kär.
Utslag afkunnas 4 Oktober.

Falskt rykte. Hemmansägaren Norrby, Bringes i Norrlanda. var af hustru Amanda Jakobsson, Leipstäde, instämd därför att han om henne skulle ha utspridt vissa för klenande rykten. Svar. sade sig ej ha vetskap om att han sagt hvarken godt eller ondt om kär. För bevisnings förebringande uppsköts målet till I November.

»Jag ska slå ihjäl gubbsatan». Denna och flera andra liknande hotelser till lifvet skulle landtbr. P. O. Andersson; Hoburga &å Fårö ha låtit undfalla sig mot P. Ahlqvist från samma ställe, och var därför af Ahlqvist instämd. Svar. nekade för att hafva fällt dylika yttrandea. Ett vittne hördes, men trodde detta sig hafva hört svar. fälla de ofvannämda yttrandena med hänsyftning, på kär:s hustru och skulle han ha sagt, att han skulle »knacka ihjäl käringem». För vidare bevisning uppsköts målet till I Nov.

För våld, fylleri och förargelseväckande beteende samt oljud å allmän väg — en snygg meritlista — voro arb. A. Grefberg, Jac, Jacobsson och Karl Norrby instämde af länsman A. Jacobsson. De hade 20 Juli vid Gute i Bäl under berusadt tillstånd öfverfallit och misshandlat hr Nils Gahne. De tilltalade nekade ill allt. För bevisningts förebringande uppsköts målet till 1 November.

Omyndig förklarades af häradsrätten sinnesslöe hnsbondesonen Lars Viktor Olsson, Stenstu! i Ala, hvilken eljes uppvått myndig ålder. Till hans förmyndare förordnades landtbr. Stenström, Smedegårda i Björke.

Södra häradsrätten.
Höstetingets första sammanträde 6—7 Sept. Ordf. e. o. hofrättsnotarien J. O. Schough.
Till edgång — för skadegörelse å en fiskebod tillhörig O. Nilsson i Wamlingbo — dömde Lars Lundgren och Hjalmar Johansson gingo båda eden.

Edgång äfven i ett annat mål angående förderfvande af 23 st. fruktträd var ofvannämda Lundgren ålagd, men han hade ej i behörig tid instält sig hos pastor, hvarför han fäldes att utgifva förelagda vitet 25 kr., hvarefter ny edgång utsatts till tredje sammanträde.

Bristande födoråd. Enkan Brita Johansdotter-Fredin, Bomunds i När, hade instämt Karls Petterson, Bomunds, om utfående af en del undantagsförmåner för de sist förfl. 10 åren. Svar, som medgaf det företedda kontraktets riktighet, hade genstämt kär. om ersättning för åtskilliga andra fördelar som kär. och hennes man under de sednaste åren åtnjutit. Bestred enkans rätt att ensam tala i målet, emedan det funnes fyra andra sterbhusdelägare efter den numera aflidne mannen. Svarandens biträde, kronolänsman Eneman, hade för någon tid sedan varit i parternas hem, därvid dessa varit öfverens om kvittning. Allt detta bestreds af hufvadkäranden. — Utlåtande vid nästa sammanträde.

Äktenskapsskilnad söker Oskar Olsson, Bjers i Tofta, från sin hustru Anna, på grund af äktenskapsbrott, hvilket af hustrun erkändes och medgafs. Tvänne vittnen hördes. Yttrande vid nästa sammanträde.

Ersättningsmål. H. Hallbom, Allmungs i Stånga, hade instämt Stånga sockens kreatursförsäkringsförenings styrelse om utbekommande af 250 kr. för ett mistadt hästkreatur. — Styrelsen nekar honom ersättning, emedan han dels missvårdat kreaturet, dels ej efterkommit styrelsens tillsägelse om anskaffande af veterinär, dels ej iakttagit vissa formaliteter i föreningens stadgar. Vid ett besök som ett par af styrelsens medlemmar gjort hos kär, hade hästen utfodrats med frusen betmassa och mångårig gammal »sörpe» full af orenligheter. Målet förekommer åter vid tredje sammanträdet.

Tvist om släketägt. Olof Larsson, Lekarfve i Sanda, hade instämt Lars Bryggare i Vestergarn om ersättning för 20 lass släke med 12 kr., som Bryggare olofligan bort fört från Larssons släketägt. Svar. påstod sig på offentlig auktion ha inropat detsamma. Kär. upplyste om att år 1816, då delning af släketägterna inom Lekarfve hemman ägt rum, den nu omtvistade delen, som förklarats för oduglig, kommit på hans lott. Sedan han företagit åtskilligt arbete med densamma, hade äfven nu kafstång flutit in där. Hans gårdsmän hade då på auktion sålt densamma mot kär:s protest. Uppskof till nästa sammanträde.

För att ofligen ha låtit sina här star beta i hage, hvari Johan Pettersson, Ganne i Burg, arrenderat fjärdedelen, hade denne instämt Augnsta Pettersson därsammastädes Svar. företedde ett intyg från en annan del ägare i hagen, som gifvit henne tillstånd att beta. Som kär. ej begärt någon skadeersättning, utan framstält sina ansvarsyrkanden såsom ett brottmål, yrkade svar. ansvar å honom. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde.

För olaga försäljning af spritdrycker i handelslokal hade åkl.instämt handelsförest:ndaren N. K. Haskel i Hamra. Svaranden nekade, hvarför målet uppsköts till nästa sammanträde med föreläggande för svaranden att komma tillstädes vid 20 kr. vite.

Ersättningsmålet mellan hustrun Anna Katarina Malmström och Jakob Jacobsson, Starrlanse i Stånga, uppskjutet från sjätte sammanträdet, förekom ånyo. Kär. framlemnade ett intyg om att det stängsel, genom hvilket tjuren rifvit sig ut, då han förderfva de henne, ej varit i tillfredsställande skick.
Å svarandesidan hördes tre vittnen, hvilka ej visste eller hade hört om att tjuren var folkilsken.
För att bemöta dessa vittnesmål samt för vidare bevisning begärde och erhöll kär. uppskof till tredje sammanträdet.

Åhlander-Rudebeckska målet förekom ånyo. Kommissarien Svallingsson hade som syssloman i afl. Åhlanders konkurs fått i uppdrag af borgenärerna att vända sig till en jurist för sakens uppgörande, men fått det svaret, att den anmodade ej ville åtaga sig saken, hvarför han öfverlemnade målet, och faller utslag vid tredje sammanträdet.

Tredskas fortfarande. Oskar Högberg i Eskelhem, som till detta sammanträde varit ålagd inställelse vid 75 kr. vite för att svara i mål emot hushållerskan Anna Larsason, Liffedarfve, hade ej heller till detta ting inställt sig. Han ålades nu vid 90 kr. vite inställa sig vid tredje sammanträdet.

Barnuppfostringsmålet emellan Alma Malmqvist i Levide och Lennart Lindlöf i Gerum förekom ånyo. Kar. hade inkallat två vittnen, hvilka blott vid ett tillfälle, då svar. varit öfverlastad, hört denne i otidiga ordalag omtala sitt förhållande till kär.

Vänner på nytt äro ou Karl Andersson. . Domerarfve i Öja, och hans hustru EmmaWieckel-Andersson, i det att degenom till domstolen inlemnad skrift återkallade målet angående äktenskapsskilnad. Yttrande vid näta sammanträde.

Om bättre rätt till jord tvista, såsom vi förut refererat, Ungbåtels hemmansipnehafvare i Stånga mot Bjerges åboari Lye.

Svar. bestrida att de af kär. företedda skifteshandlingarna måtte tillräknas någon betydelse hvad angår Bjergesåboarsssamfälda jord, utan åberopa istället ägoutbytesprotokoll samt syneförrättningsprotokoll från 1820. Kär. bestredo invändningen mot skifteshandlingarna, ty de hade ingentivg annat att hålla sig till än karta och handlingar. Tvisten 1820 rörde sig blott om cirka 20 kappland jord, nu hade Bjerges åboar tillvällat sig ungefär 7 tuunland. Sju vittnen hördes dels om värdet, dels om häfden. Utslag meddelas nästa sammanträde.

Lokomobiltvisten mellan handl. Axel Fablström i Visby å ena samt firman Graham Brothers och O. W. Åhlanders konkursmassa & andra sidan förekom ånyo. Sedan firman Graham Brotters ombud framställt det oriktiga i att kär. vändt sig mot dem samt begärt ersättning med 25 kr. för hvarje gång de användt ombud från Gotland samt 150 kr. för hvarje gång de haft ombud från Stockholm och 150 kr. för sakens utredning, blef målet ytterligare uppskjutet till tredje sammanträdet.

För våld och misshandel, begånget mot en grannkvinna Augusta Pettersson, är arbetaren Johan Pettersson, Ganne i Burs, åtalad. Med flera vittnen styrktes att han knuffat henne samt sparkat henne i underlifvet så att blodvite uppstått.
Målsägaren begärde 75 kr. för sveda och värk. Svar. begärde uppskof för att inkomma med motbevisning och förekommer målet ånyo andra dagen af nästa sammanträde.

För ett likadant brott, begånget under det tingets sammanträde pågick, tilltalade åkl. drängen Karl Söderberg, Orleifs i Levide. Den misshandlade, Anders Olsson från Mickelbys i Gerum, uppträdde inför rätten blodig och nersölad. Den tilltalade nekade; han hade blott från Burge gästgifvaregård kastat ut Olsson, som bråkat därinne. Målet förekommer ånyo nästa sammanträde.

Att hon till andra än vägfarande sålt maltdrycker erkände Maria Olsson, Kyrkeby i Etelhem, som förestår gästgifvaregården därstädes. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

För olaga torghandel å torgdagar dels i Stånga, dels i Hemse voro handl. A. Bergström, E. Danielsson och skomakaren J. A. Johansson, alla från Visby, tilltalade. Alla medgåfvo att de sålt å ifrågavarande torgdagar, men blott sådan artiktlar, som å egen verkstad tillverkats Utslag samtidigt som förra målet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 September 1897
N:r 139

Skolväsendet på Gotland år 1896.

Stiftets båda folkskoleinspektörer ha i dagarne till domkapitlet inkommit med sina berättelser om folkskoleväsendet på ön 1896.

Norra inspektionsomnådet,
hvartill hörer Visby stad. Skoldistriktens antal var fortfarande 42, de egentliga folkskolorna 44, mindre folkskolorna 2, småskolorna 27 och fortsättningsskolorna 5, hvaraf en tillkom under året.
Undervisning i slöjd för gossar meddelades vid 23 folkskolor och dylik undarvisning för flickor i 17 skolor, således 2 mer än föregående år.
Vid skolorna voro anstälda 48 ordinarie folkskollärare, 3 ordinarie folkskollärarinnor, 1 e: o. folkskollärare, 2 e. o. folkskollärarinnor, 1 lärare och 34 lärar innor vid småskolorna samt 4 lärare och 2 lärarinnor för slöjden, hvilken i öfriga skolor handbafves af skolornas egen lärarpersonal. Fem lärarebeställningar voro under året vakanta och sköttes af vikarier. Inspektören klagar öfver svårigheterna att få vakanserna besatta.
Nytt skolhus uppfördes under året i Östergarn efter ritning af artisten A. H. Hägg, och betecknas detta som Gotlands hittills mest bekväma och stilfulla skolbygnad.
Områdets folkmängd utgjorde vid 1896 års sltt 99,339 personer och hade alltså ökats med 301 personer. Vid samma tid utgjorde antalet i skolålåern varande barn 4,160, med en ökning af 100 sedan föregående år.
Af dessa 4,160 barn undervisades 3,650 i folk- och småskolor, 79 i allmänt läroverk och fackskolor, 8 i abnormskolor, 83 i enskilda skolor och 48 i hemmen. Slutat sin lärokurs hade 269, af sjukdom eller annan anledning hade 17 barn saknat undervisning och om 6 felades uppgifter.
Skolgången förbättrades något under året, i det att medelprocenten af de faktiska skolbesöken, som 1895 utgjorde 90,45 proc. af skolpliktiga dagar, år 1896 uppgick till 92,97 proc., och om denna procent ökas med medelprocenten af frånvaro genom naturhinder, steg årets skolgångsprocent till 96,62.
Distriktet hade i tillgångar vid 1896 års början kr. 26,755:30, bidragen från distriktet jämte räntor utgjorde kr. 69,458: 78, af staten kr. 33,583: 47 och i öfriga inkomster kr. 4,912:11, alltså summa inkomster kr. 107,954: 36. — Utgifterna utgjorde samtidigt: till lärares aflöningar kr. 68,427:15, för skolbygnader och inventarier kr. 28,601:38, för undervisningsmaterial kr. 1,963: 72 ochi öfrigt kr. 17,808: 02, eller tillhopa kr 116,800: 27. Skulderna vil årets slut utgjorde 128,413 kr. och tillgångarna 24,595 kronor.
Inom distriktet funnos donationer till skolväsendet till ett sammanlagdt belopp af 15,480 kronor.

Södra inspektionsområdet.
Undervisningsanstalterna voro desamma som 1895, blott med den förändring, att småskolan i Fröjel förändrats till mindre folkskola, så att småskolorna äro 31, slöjdskolor för gossar 25, för flickor 30 och fortsättningsskolorna 11, hvartill kommer högre folkskolan i Klinte och skolan å Fridtorp i Vesterhejde.
Lärarepersonalen utgjordes af 39 ord. lärare, 6 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärare 1 d:o lärarinna, 1 biträdande d:o, 1 lärarinna vid mindre folkskolan, 29 småskollärarinnor, 1 lärare i högre folkskolan och en folkskollärarinna & Fridtorp.
Folkmängden minskades under året med 118 personer till 22,685. Antalet barn i skolåldern utgjorde 3,173, d. v. s. nära 14 procent af folkmängden. Af dessa skolpliktiga barn ha 2,873 undervisats i folk- och småskolarna, 18 i allmänna läroverk och fackskolor, 6 i abnormskolor, 21 i enskilda skolor och 21 i hemmen; 217 barn hade afslutat sin lärokurs, 21 af sjukdom eller annan anledning ej åtnjutit undervisning; om ett barn saknades uppgift.
Skolgången var under 1896 jämnare än året förut. Medelprocenten af skolbesöken år 1895 var nämligen 90,1, år 1896 däremot 92,6; lägges härtill ofrivillig frånvaro för sjukdom och naturhinder, blir medelprocenten 97,5 ett i sanning vackert resultat, säger inspektören. Antalet skolor, i hvilka förfallolös frånvaro öfverstigit 1 procent, nedgick under förra året från 11 till 8.
De kontanta bidragen till skolväsendet belöpte sig från kommunerna till 39,704 kr. och från staten till 29,400. Utgifterna för lärarepersonalens aflöning i kontanter utgjorde 47,118 kr., för skolor och inventarier 16,596 kr. och för skolmatcriely 1,342 kr. Till de kontanta medlen kommo sedan värdena af naturapresta tionerna. — Distriktets skulder utgjorde vid årets slut 33,623 kr. och de kontanta — tillgångarna 15,118 kr. Uttaxeringen till skolväsendet på fyrk var lägst i Vall och Eskelhem med 14 öre, högst i Gerum och Etelhem med 54 öre.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 September 1897
N:r 139

På bättringsvägen

befinner sig landtbrukare Aug. Karlsson, Övide i Eskelhem, hvilken, såsom vi förut omtalat, vid den olyckliga körturen i Stenkumlabacke — ej Follingbobacke som förut uppgifvits — föll af vagnen och skadade sig svårt i hufvudet. Karlsson har återfått sansen och man har bästa hopp om hans vederfående.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Augusti 1897
N:r 132

Likvidsanmaning.

De af undertecknad förrättade auktionerna hos J.P. Ahlström, Valdarfve, P. Sandell, Sandegårda; Ludvig Johansson och J. G. Wallin, Bjestafs; Johan L Pettersson, Gardrungs; P. Nyqvist, Homa samt för Niklas Björkman vid Suderbys och i sterbhuset efter skoll. G. A. Karlsson, äro nu till betalning förfallna den 1 Sept. och kommer likvid för gjorda inrop att uppbäras torsdagen den 2 Sept. hos J. P. Ahlström, Valdarfve från kl. 10 till 11 f. m.; s. d. hos Nyqvist, Homa från kl. 1 till 2 e. m.; s. d. hos enkan Krusell, Bjestafs från kl. 5 till 6 e. m.
Rovalds i Eskelhem den 27 Aug. 1897.
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Augusti 1897
N:r 132