Det sammanlagda beloppet — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — af kommunernas inom Gotlands län inkomster under 1895 uppgick till 542,051 kr., af hvilka 324,212 kr. belöpte sig på landskommunerna och 217,839 kr. på staden Visby. Ser man efter, med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstlagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde byror, arrenden, räntor o. d. 4,2 procent af alla inkomster för landskommunerna, men 3,9 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå däremot i hela inkomstsumman med 70,2 procent för de förstnämda, men med blott 44,6 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17,2 procent för landskommunerna men stanna vid 3,5 procent för Visby, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,2 procent, men stiga för staden till 14,4 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 530,342 kr., af hvilka 325,365 kr. föllo på landskommunerna och 204,977 kr. på Visby. För året uppsted för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 11,709 kr., hvilket öfverskott uteslutande faller på Visby med 12,862 kr., under det att landskommunerna visade en brist af 1,153 kr. Af de enskilda landskommunerna stå, i fråga om större utgifter än inkomster, Hangvar och Etelhem främst med hvardera omkring 5,000 kr., därnäst Vamlingbo med omkring 2,000 kr. samt Vesterbejde med omkring 1,000 kronor.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 106,830 kr. eller 32,8 procent, till folkskolan 144,376 kr. eller 44,4 procent, till fattigvård 41,366 kr.
eller 12,7 procent, till sundhetsvård 13,706 kr. eller 4,2 procent samt till kommunikationsanstalter och allmänna arbeten 1,349 kr. eller 1,6 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 13,949 kr. eller 6,8 proc., till folkskolan 31,830 kr. eller 15,6 procent, till fattigvården 25,843 kr. eller 12,6 procent, till sundhetsvården 9,318 kr. eller 4,5 procent samt till kommunikationsanstalter till 64,172 kr. eller 31,4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 262,249 kr. och de å kommunalstämma 73,116 kr., hvaremot innom Visby endast 44,736 kr. beslutits å kyrkostämma och 160,241 kr. af statsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och stad. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 77,5 procent af samtlige utgifterna, under det att samma procenttal för Visby var endast 21,9. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftssumman till endast 22,5 pro» cent, hvaremot utgifterna, som beslutits af stadsfullmäktige, hunno upp till 78,1 procent.
Vid 1895 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 2,042,150 kr., däraf 1,074,616 kr. tillhörde landskommunerna och 967,534 kr. Visby. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördela sig dessa tillgångar å landsbygden med 728,829 kr. på fastigheter och inventarier samt med 345,787 kr. på fordringar och kontanta medel. I Visby uppgingo fastigheterna och inventatierna till 397,381 kr. samt fordringar och kontanta medel till 570,153 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 547,663 kr. i kyrkor, 70,181 kr. i fattigvårdsanstalter, 8,030 kr. i sockenstugor, 1,700 kr. i jordbruksfastigheter samt 40,195 kr. i andra fastigheter eller tillsammans 667,769 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, som stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,901,341 kr., i kyrkor, 726,940 kr. i ecklesiastika boställen m, m. samt 53,099 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 919,487 kr., däraf för landsbygden 129,575 kr. och för Visby 789,912 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 129,583 kr., hvadan skulden under året minskate med 8 kr Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde . 581 kr., hvarmed de förra öfverstego de senares belopp. För Visby öfverstego de under året betalda lånen de upptagna med 17,641 kr. Aflandskommunerna hade Hemse den största skulden eller 14,756 kr., därnäst Vänge med 13,818 kr., Hangvar med 9,490 kr., Ekeby med 7,774 kr., Othem med 7,370 kr., Etelhem med 5,600 kr., Vesterhejde med 5,199 kr., Grötlingbo med 5,000 kr., Dalhem med 4,692 kr., Fole med 4,578 kr. och Lärbro med 4,352 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Lokrume, Källunge, Vallstena, Stenkyrka, Fleringe, Bunge, Fårö, Gothem, Norrlanda, Hörsne, Viklau, Ala, Träkumla, Eskelhem, Fröjel, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Sproge, Fardhem, Burs, Stånga och Lye.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning, meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förbållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påfördsa fyrktalet eller bevillningen, Dessa visa, att på hvarje invånare & länets landsbygd utgör andelen af kommunernas skuldbelopp kr. 2: 93, hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:03, alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsbygd och stad. Då emellertid tillgångarna fördela sig högst olika, nämligen med kr. 24:30 pr. invånvare & landsbygden och kr. 126:06 i Visby, kommer behållningen på hvarje person att stanna vid kr. 21: 37 för landsbygden, men uppgår till kr. 23:03 för Visby.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12,1 procent för landskommunerna och 81,8 procent för Visby. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länets landsbygd på hvarje fyrk en skuld af 47 öre, medan en fördelning af städernas skulder på bevillningen utfaller med kr. 47: 05.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarna, uppgick vid årets slut inom länet till 1,122,663 kr., däraf 945,041 kr. för landskommunerna och 177,622 kr. för Visby.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Januari 1898
N:r 15
