Etikett: Eskelhem

på Gotland 1886.
af H. Steinmetz.
(Slut från föreg. nr.)
21.) Gåsemora. För sänkning af en mindre sjö på Fårön jämte torrläggning af omkringliggande sankmark hölls förberedande sammankomst; intresset för verkställighet var ej synnerligen stort bland delägarne; karta uppgjordes, afvägning och pejling verkstäldes.
22.) Gerum; 23, Eskelhem; 24, Garda. Förlidet år påbörjades undersökning för afdikningsplan öfver 5 skifteslag nämligen nr 1, 2, 3 Garda, Eskelhem nr 1 och Geram, men sedan intressenterna sett att de för dylika undersökningar anslagne medel blifvit inbesparade, hafva dessa förrättningar afstannat ofullbordade, hvarjämte ett par andra dylika af samma skäl blifvit återkallade.
25.) Tjouls. Syn hölls i laga ordning för utdikning af 121 har 26 ar vattensjuka marker inom Eskelhem och Sanda socknar. Förrättningen afslutades och är lagstånden utan klagomål. Odlingslån till arbetets utförande skall sökas. Den vid skiftet i Eskelhem nr 2 uttagna mark till aflopp kunde ej användas, emedan läget var uttaget endast med hänsyn till den ringa del af afdikningsområdet, som ligger inom skifteslagets gränser.
26.) Båticke i Anga. Här förelåg en afdikning af ringa omfattning som tycktes blifva mycket dyr och dertill ägde ringa anslutning bland delägarne. Förrättningen blef ej afslutad.
27.) Norrgårda. Förrättningen afsåg syn i laga ordning för fördelning af kostnaden för verkställande af den afdikningsplan öfver skitteslaget Vallstena nr 2, som i sammanhang med skiftet blifvit af skiftesförrättaren uppgjord. Men som den förberedande undersökningen visade att kanalerna, hvilka följde gränserna af de särdeles vackra ägoskiftena, ej hade blifvit utlagda med hänsyn till deras ändamål, markens fullständiga torrläggning på bästa och billigaste sätt, så måste en omfattande undersökning göras för att visa hvar kanalerna bäst böra läggas äfvensom hvarför de ej -kunna ligga annorlunda. Förrättningen blef ej afslutad.
28.) Öjlemyr. Förrättningen, som afsåg syn i laga ordning för utdikning af Öjlemyr, var redan vid ansökningen åtföljd af protest af ett större antal delägare än antalet af sökande. Förlidet å begärdes uppskof med förrättningen för att se utgången at den första ansökningen om odlingslån utan odlingsskyldighet. Vid sammanträdet i November detta år, som var genom kungörelse från prediketolen utlyst, kom ingen intressent tillstädes.
29.) Thomase. Plan för afdikning af 203 har 88 ar vattensjuk mark inom Thomase med flero hemman i Lokrume socken är förut uppgjord, men den ende reqvirenten har länge önskat få någon medsökande för att genomföra företaget. Då vid sammankomsten härom ingen mera intressent var benägen för verkställighet, beslöt han göra arbetet ensam och underskref ansökan om förordnande för förrättningen.
30.) Lye. På af styrelsen skriftligen framstäld begäran har förrättningen rörande Lausmyrs afdikning denna sommar hvilat enligt uppgifven orsak för att bringa verkställighet åt en Svea Hofrätts dom af 1877 rörande lucka för fiskens upp- och nedgång i en qvarndam i Lausmyrs utlopp. Vid sammankomst i November med länstyrelsen ansågs en fullständig afdikning af myren nu vara omöjlig att genomföra, men då ett förslag att endast aflägsna flodvattnet, hvarigenom stränderna blefve torra, hade sannolikhet, att vinna majoritet, skulle förrättningen fortsättas i sist antydda riktning.
På uppdrag af kungl: Domänstyrelsen hade redan 1884 af undertecknad blifvit uppgjord plan med kostnadsförslag för fullständig afdikniug af Elingheims myr med en areal af 1122 har 44 ar, hvarvid med kännedom af afrinnande vattenmängd hufvudafloppet vid dess ändpunkt Ihrebro blifvit beräknadt till 7,5 meters bottenbredd; fall 0,35 samt slänt 1,5. Under detta år hade uppstått fråga att afdika endast den nordligaste, närmast utloppet belägna delen af myren utgörande en areal af 114 har 55 ar och erhöll jag på försommaren uppdrag af största intressenten att för sagda ändamål beräkna utloppets dimensioner.
Som för den nordligaste delens torrläggning bottenlutningen kunde ökas från 0,35 till 0,5 blef med användande af de sedan 1872 alltid följde beräkningsgrunderna bottenbredden, med ofvannämde slänt, beräknad till 6 meter eller 20,2 fot. Emellertid hade samtidigt förordnande blifvit utfärdadt för hr kommissionslandtmätaren Fegrseus att i laga ordning hålla gyn för torrläggning och gräfningskostnadens fördelning å denna nordligaste del af myren. Synen bestämde, utan att uppgifva någon som helst beräkning, bottenbredden med oförändrad slänt och bottensluttning till endast 14 fot. Denna skilnad i dimensioner motsvarar en ganska betydlig skilnad i gräfningskostnad. De af mig använda beräkningsgranderna äro flere gånger uppgifna och utgöra frukten af de tre sistförflutna decenniernas arbete, på hydroteknikens område så i gamla som nya verlden; hvad Gotland beträffar har dersg användande sedan 1872 upprepade gånger – bekräftat deras tillförlitlighet. Det hade derför varit af vigt att få se några beräkningar för de väsentligen olika kanaldimensioner som af den nyss nämde synen bestämdes, ty om de hafva något värde, äro de af allt för stor betydelse för att hemlighållas men äro de åter endast tomma gissningar, så kan deras användande medföra ganska menliga följder.
Med. afseende på ingeniörsarvodet för de laga synerna torde några sifferuppgifter vara af intresse, Såsom ledning för omdömet meddelas, att vid den sammankomst i Stockholm, hvartill landtbruksingeniörerna i December 1885 voro inkallade, yttrades på tal om kostnaderna för odlingslånehandlingars upprättande, att en syn i laga ordning för odlingslåns erhållande, inberäknadt ny karta i nödigt antal exemplar, kostar 2 kronor till 2,50 kr. för ett tunland. Ett par på Gotland af andra förrättningsmän hållna syneri dikningstvister hafva, utan karta och handlingar för odlingslåns sökande, kostat Österlings i Stånga och Burs socknar 1 krona 59 öre och en annan i Klinte socken 6 kronor 85 öre för hvarje tunland. Af de här ofvan omnämde förrättningarna har 8) Suderby kostat 0,66 kr. pr tunland 9) Kärna kostat 0,56 kr. pr tunland *) 10) Vamlingbo kostat 0,31 kr. pr tunland 13) Källunge kostat 0,44 kr. pr tunland *) 14) Tjengdarfve kostat 0,40 kr. pr tunland 19) Altheime kostat 0,56 kr. pr tunland 26) Tjouls kostat 0,66 kr. pr tunland.
Hvad särskildt angår Vamlingbo, der synekostnaden stannat vid det mycket billiga priset af 31 öre för hvarje tunland, så beror det förnämligast deraf att fullständig afdikningsplan på särskild karta uppgjordes i sammanhang med det nyss afslutade laga skifte, Utan denna åtgörd hade med all sannolikhet icke heller verkställighet så omedelbart följt.
Då förvaltningsutskottets berättelse af den 30 Oktober 1882 rörande de bydrografiska arbetena på Gotland föredrogs i landtbruksakademiens förvaltningskomité, uttalades der den åsigt att uppgifterna från Gotland om kostnaderna, så långt på komitén berodde, icke borde offentliggöras, ty om ett annat husbållningssällskap uppgjorde kalkyl på dessa siffror, skulle kalkylen bli vilseledande, enär dessa arbeten hvar annorstädes som helst blifva ej obetydligt dyrare. Samma anmärkning kan göras om kostnaden för årets syner.
En annan erfarenhet från sommarens arbeten förtjenar att uppmärksammas. Tre af syneförrättningarne nämligen 14 Tjengdarfve, 26: Tjouls och 23 Norrgårda afsågo gräfningskostnadens fördelning för afdikningsplaner, som blifvit i sammanbang med laga skifte af skiftesförrättaren uppgjorde; på alla dessa ställen voro planerna outförbara, i det att mark för kanalerna ej blifvit undantagen i det lämpligaste läget. Förut har detta inträffat med skifteslaget Öja under enahanda omständigheter. Att skiftesförrättaren härvid handlat i bästa afsigt är utom allt tvifvel men \’lika obestridligt är att undersökningen varit allt för ofullständig. Följderna äro emellertid rätt ledsamma ej blott derigenom att det oanvändbara undantaget ligger der såsom allas och ingens tillhörighet, men är för obetydligt för att kunna, förutsatt att inga laga binder derför möta, utdelas på skifteslaget genom jämkning på en eller en half meter af de nyss afdikade och uppgärdade skifteslinierna, u:an ock derför att de aflopp som i de oenvändbaras ställe måste uttagas ofta åstadkomma just hvad man ville förekomma, nämligen skiftenas sönderskärning i för brukning. obeqväma figurer.

*) Inberäknadt fullständinga handlingar för sökande af odlingslån.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Februari 1887
N:r 10.