Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Eksta socken ligger vid Gotlands västkust.
Gårdsnamn: Ajvide, Bjärges, Bopparve, Burge, Bäne, Dinse, Fintser, Grymlings, Hajstäde, Hägur, Jacobs, Kvie, Käbbe, Källings, Lillegårds, Lädarve, Mellings Lilla, Mellings Stora, Prästgården, Rondarve, Sandholme, Siger, Stjärnarve (Stenarve), Tomsarve, Uggårds.
Regeringen har idag meddelat fastställelse av följande sockennamn på Gotland, nämligen Hogrän, Fröjel, Eksta, Hablingbo, Havdhem, Hamra, Lojsta, Lokrume, Lummelunda, Hellvi, Norrlanda, Buttle, Guldrupe, Kräklingbo, Östergarn och Levide. (P.)
Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Augusti 1940
N:r 194
Intressanta historiska data framlagda.
I motiveringen till sitt förslag om fastställande av namnen å vissa gotländska socknar därför att de i jordeboken förekommande namnformerna ej överensstämma med de riktiga eller gängse sockennamnen, har kammarkollegiet lämnat en utredning rörande de namnformer, som under århundradenas lopp funnits upptagna för ifrågavarande socknar i jordeboken. Dessa äro:
Hoffgeren år 1608, Hogren 1660, 1777 och Hoggren år 1825; Fröyell år 1608, Fröle 1660, Fröhell 1777 och Fröel år 1825; Habling år 1608, Hablingbo 1660, 1777, 1795, Habblingbo 1805, Hablingbo 1815 och Habblingbo sedan 1825; Eyste år 1660, Eigsta 1777 och Ejgstad sedan år 1825; Habdem år 1608, Habdum 1660, 1715, 1765, 1748, Hafdhem 1773, 1825; Löystedt år 1608, Löystad 1660, Lista eller Loista 1715, Löystad 1725, Loysta 1748, 1753, Loiste 1777, Lojstad 1795, Loista 1805, Löjstad 1815 och Löjsta 1825; Hamer år 1608, Hambre år 1660, 1777, 1795 och 1805 samt Hamra 1815 och 1825; Locrum år 1608, Lockrum 1660, Lokrum 1777 och Lokrume 1825; Lommelund år 1608, Lumlund 1660 och Lumelund 1777 och 1825; Hellewick 1660, Helfwik 1777 och Helfvik 1825; Norlandt år 1608, Norland 16,60, Norlanda 1777, Norrlanda 1795, Norlanda 1805 o. 1815 samt Norrlanda 1825; Buttla år 1660, Butla 1715, Buttla 1725, Buttle 1748, 1773, Butle 1777, Buttle 1795, Buthle 1805, Buttle 1815 och Butgie 1825; Gulderup 1608, Gulldrop 1660, Guldrop 1715, 1725, Guldroppe 1748, Guldrupe 1773, Gulldrupe 1805; samt Kregelling år 1608, Kräcklinge 1660 och Kräklingbo 1777 och 1825.
De i jordeboken nu upptagna sockennamnen för ifrågavarande socknar äro: Hogren, Fröel, Eigsta, Habblingbo, Habdum, Hambre, Löjsta, Lokrum, Lummelund, Helvig, Norlanda, Butle, Guldrope och Kräklingbo (P.)
Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Augusti 1940
N:r 183
Fredagen den 15 augusti 1940 kl. 2 e. m. låter sterbhusdelägarna efter avlidna Anna Österling medelst offentlig auktion försälja allt boets lösöre såsom möbler, sängkläder och linne, husgerådssaker, glas och porslin, 1 symaskin m. m. samt den avlidnas gångkläder. Auktionen hålles i den avlidnas hem vid Bjerges i Eksta.
Godkände köpare erhålla tre månaders betalningsanstånd.
Rone den 7 augusti 1940.
Auktionsförrättaren.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182
I samband med att kammarkollegiet underställt k. m:ts prövning formerna för vissa sockennamn föreslås sådan förenkling av det i jordeboken förekommande sockennamnet Nygarn eller Östergarn på Gotland att den numera gängse namnformen Östergarn fastställes som socknens namn.
Rikets allmänna kartverk har därjämte hemställt om kollegiets uttalande om de rätta namnformerna för vissa socknar på Gotland. Härvid har fråga uppkommit om ändring av den i jordeboken förekommande namnformen Levede till Levide och i likhet med ortsnamnskommittén förordnar kollegiet nu namnformen Levide. Samtidigt föreslår kollegiet att k. m:t förordnar att följande socknars namn skola skrivas på följande sätt, nämligen Hogrän, Fröjel, Eksta, Hablingbo, Havdhem, Hamra, Lojsta, Lokrume, Lummelunda, Hellvi, Norrlanda, Buttle, Guldrupe, Kräklingbo, Östergarn och Levide.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Augusti 1940
N:r 182
En följd av torkan.
Regnet var otillräckligt.
Det senaste regnet gjorde säkerligen gott för jorden — därom kan väl knappast råda något tvivel — men för att rädda hö och råg kom det dock för sent. Visserligen friskades växtligheten upp ganska väsentligt men man kan väl i alla fall knappast hoppas på en andra höslåtter. Därför är fortfarande foderproblemet lika brännande för det gotländska jordbruket, och på många områden kan Man redan nu märka följderna av den Missväxt\’ som hotar vår landsända.
Bl. a. har mejerinäringen fått känning av nu rådande förhållanden. Mjölkleveranserna ha märkbart minskat på de flesta håll, och nedslaktning av kreaturbesättningarna har också tillgripits på mera utsatta orter. Detta är ungefär vad vi erfarit vid en rundfråga till några gotländska lantbrukare, som ha kontakt med sina yrkesbröder på andra håll och, som därför också ha möjlighet se förhållandena i stort.
Landstingsman Johan Ahlsten i Alva, ordförande i arbetsutskottet i Mellersta Gotlands andelsmejeriförening, berättar, att mjölkmängden på en månad gått ned med 30 å 40 proc. — en avsevärd minskning, som tydligt illustrerar jordbrukets bekymmersamma
läge. Försäljningen av livdjur pågår också för fullt, och slakteriet har fått mottaga ända till 300 djur per vecka. Detta förhållande är så mycket sorgligare som ju de gotländska jordbrukarna på senare år lagt ned avsevärda summör på att få sina besättningar fria från tuberkulos och smittosam kastning, vilket arbete också krönts med framgång. Nu måste de sälja sina fina livdjur till verkliga underpriser. Det riktigaste hade varit att sälja ut i höstas, säger hr Ahlsten, men då framfördes från militärt håll önskemålet att djuren skulle behållas på grund av beredskapen. Resultatet har blivit, att djuren få svälta på det magra betena och nu som sagt måste säljas i alla fall.
Hr Ahlsten vill också passa på tillfället att bestämt dementera de optimistiska toner, som efter det senaste, regnet hördes bl. a. i radiorapporten, som talade om rotblöta på Gotland. Även i pressen har denna uppgift stått att läsa. Klappa tio millimeter är emellertid ingen rotblöta och har endast obetydigt hjälpt upp de uttorkade vallama. Minst 30 mm. hade behövts för att resultatet skulle blivit tillfredssiällande.
Lantbrukaren J. D. Mattsson, Löves i Hejde, framhåller sålunda, att mjölkleveranserna minskat synnerligen kraftigt — inemot 40 proc. Den normala leveransen beräknas till 6,000 liter, medan man under motsvarande period i år endast kommit upp till 3,700 liter. Några mera omfattande nedslaktningar ha dock icke vidtagits i dessa trakter, då de flesta lantbrukarna ha någon tillgång till myrjord, som ju står emot torkan bättre än andra jordar. På andra håll är man dock inte så lyckligt lottad, fortsätter hr Mattsson, vilket framgår av de alltmera ökande leveranserna till slakteriet, som just nu inte kan ta emot flera djur. Värst torde till vintern halmbristen bli, ty torkan har gjort stråna ytterligt korta, varför man egentligen inte alls kommer att få någon halm vid tröskningen. Centralföreningen hade litet halm i lager, men den tog hastigt slut på grund av den ökade efterfrågan.
Lantbrukaren Efraim Larsson, Simunde i Vamlingbo, bekräftar Också, att mjölkmängden minskat väsentligt men kan inte för ögonblicket komma med nåra precisa siffror. Vad Vamlingbo beträffar har nedslaktning av djuren dock ej förekommit i större omfattning än normalt, men man kan allvarligen frukta, att denna utväg till slut måste tillgripas. Foderbristen är nämligen redan nu högst kännbar, och det regn, som föll på Emmadagen gjorde i detta hänseende ingen nytta. Det förde dock det goda med sig, att man fick nytt hopp, och bara det är ju av stor psykologisk betydelse. Beträffande mottagningen av djur på slakteriet har man gått in för den principen att ta emot djur endast från de värst utsatta landsändarna, medan övriga få lugna sig tills vidare detta för att det inte skall bli stockning i tillförseln.
Lantbrukaren Karl Pettersson, Uggårds i Eksta, har ungefär samma synpunkter som de ovan anförda. Eksta tycks f. ö. varit speciellt svårt utsätt för torkan, och här få kreaturen nu beta vårsäden, som dock i allmänhet är så upptorkad, att den inte ens duger för detta ändamål.
Vi ha slutligen även vänt oss till Tingstäde mejeri, där man endast kan vitsorda uppgifterna om starkt minskade mjölkmängder. Våra leveranser ha ibland uppgått till cirka 10,000 liter i månaden, medan vi nu få in högst 7,000 — alltså en minskning med nära en tredjedel, säger man.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Juli 1940
N:r 168
Bidöd i vintras och klent honungsdrag i torkan orsaken.
Gotlands biodlareförbunds halvårsmöte hölls i lördags i Fröjel, där Ekstakretsen stod som värd för sammankomsten. Denna inleddes hos folkskollärare Seth Bergsten med en kort instruktionskurs under ledning av länsinstruktören Henning Larsson, Fröjel. Därvid behandlades särskilt drottningtillsättningen i bisamhällena, vilket även demonstrerades praktiskt i bigården.
Deltagarna i mötet samlades därefter vid pensionat Sandhamn, där dagens förhandlingar höllos. Till ordförande för dagen utsågs folkskollärare R. Dahlgren, Stånga, och till sekreterare folkskollärare Seth Bergsten, Fröjel. Dagens överläggningsämne var årets biskötsel och utsikterna för skörden. På grund av den stora bidöden under den gångna stränga vintern — man kan i det närmaste räkna med att inemot hälften av bisamhällena strukit med — måste man räkna med under medelmåttig honungsskörd i år, en uppfattning, som är desto säkrare som honungsdraget på grund av torrsommaren även varit dåligt. Man var därför överens om att en viss höjning av honungspriset för årets skörd är befogad och nödvändig.
Efter överläggningarna intogs gemensamt kaffe, varpå man åtskiljdes sedan skollärare Dahlgren avtackat Ekstakretsen i dess egenskap av värd.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Juli 1940
N:r 166
Riksidrottsförbundet har beslutat utdela idrottsmateriel såsom tidtagarur, startpistoler, stålmåttband, megafoner etc. ävensom c:a 35,000 kr. kontant till en del enskilda föreningars verksamhet. Inom Gotlands idrottsförbund blir det understöd åt följande:
Eksta idrottsförening, Stjärnarve, Etelhems idrottsförening, Hörsne idrottsförening, Närs skolas idrottsförening, Visby AIK, Visby IF och Visby kvinnliga gymnastikförening. (P.)
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Juli 1940
N:r 164
Några berusade slynglar togo sig igår morse det orådet före att när de pr cykel voro på väg genom samhället ställa till med en hel del åverkan. Sålunda slogo de bl. a. sönder ett antal postlådor, krossade en brunnshålk och förstörde ett mjölkbord, vilket sistnämnda de f. ö. dragit upp med stolpar och allt. Vid sin stryktäcka framfart hade de därjämte skränat och fört oljud med vilket de fortsatt ännu sedan de anlänt till Eksta. I Sproge dit polisen spårat dem hade de emellertid hunnit nyktra till och iakttagit ett anständigare uppträdande, varför ingen i socknen lagt särskilt märke till dem. Man hoppas emellertid få dem fast och ställda till ansvar för sina drummelaktiga tilltag.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Juli 1940
N:r 160
Sv. smörprovningarna har utdelat diplom åt 26 mejerier och 20 smörtillverkare i landet, vilka under senaste treårsperioden regelbundet deltagit i smörprovningarna och därunder oavbrutet innehaft runmärkesrätt. På Gotland har intet mejeri kunnat diplomeras. I detta sammanhang kan nämnas, att bland rikets c :a 500 mejerier, vilka f. n. äro berättigade att för sitt smör begagna runmärket, på Gotland befinna sig mejerierna i Alskog, Autsarve, Burgsvik, Eksta, Fidenäs, Gothem, Hablingbo, Havdhem, Hejde, Hesselby, Levede, Linde, Lärbro, Mell. Gotlands mejeri i Barlingbo, Norra Gotlands i Tingstäde, När, Sanda, Stenkyrka, Stånga, och Sylfaste. (P.)
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Juli 1940
N:r 156
En sånggudstjänst hålles i morgon tisdag kväll kl. 7,30 i Eksta kyrka, där studentkvartetten från Uppsala kommer att medverka med såväl kvartett- som solosång.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Juli 1940
N:r 154