Landsbygden. Eksta.

EKSTA.
Söndagsskolmissionär d:r Georg Fridén besökte i söndags baptistförsan rlingen härstädes och talade vid ett möte i kapellet. Med utgångspunkt ifrån Luk. 19 talade dr Friden på ett intressant och klarläggande sätt om ett rätt hemliv i sann gudsfruktan som grundläggare för barnens och de ungas framtida utveckling i rätt riktning. Kollekt upptogs till förmån för baptistsamfundets söndagsskolverksamhet. Den givande stunden avslutades med bön av evangelist Karlsson.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 20 Januari 1942
N:r 15

Från våra Gotländska bygder. Eksta.

\"\"

EKSTA.
En trevlig julfest var i lördagskväll anordnad av juniorföreningen Framtidshopp. Som inbjudare stodo Bolins, Kebbe. Ungdomsföreningen var även inbjuden och hade mangrant infunnit sig. Som inledning läste föreningens ordf. Erik Jakobsson ett Herrens ord och ledde i bön samt hälsade alla varmt välkomna. Evang. Karlsson sjöng därpå några sånger och körer för de unga, varpå en gemensam sång sjöngs. Nu bjödos alla till ett välförsett kaffebord, som smakade härligt, icke minst på grund av rådande ransonering. Snart inträdde också jultomten och delade ut julklappar till alla ifrån farmor till den allra minste. Att det blev jubel kan tänkas. En dialog om \”snuvan\” lästes av Georg Bolin och Lennart Svensson, varefter julgranen tändes av juniorerna, varpå alla togo i ring omkring granen. Så följde ett allvarligt och manande tal av evang. Karlsson om trenne jultankar: Julfrid, Julglädje och Den stora julgåvan, som vi framförallt icke skulle glömma. En sång sjöngs varpå följde en stunds förhandlingar om den kommande verksamheten. Tack uttalades därefter av ordf. till herr och fru Bolin som inbjudit till denna trevliga och av en kamratlig samvaro präglad julfest. Till sist avslutade vice ordf. Lennart Svensson med bön och en sång sjöngs.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Januari 1942
N:r 5

För medborgerlig förtjänst.

Nämndemannen i Gotlands södra domsaga J. T. Jacobsson, Lillegårds i Eksta, har fått guldmedaljen för medborgerlig förtjänst femte storleken.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1942
N:r 3

Från våra Gotländska bygder. Eksta.

\"\"

EKSTA.
I strålande vinterväder styrde många nyårsafton stegen till Salemskapellet där nyårsbön hölls. Som inledning läste E. Alström den 90:de psalmen och vidare utfördes några sånger av baptistförsamlingens sångare, varefter evangelist Emil Karlsson besteg talarstolen och höll en anslående nyårspredikan, i vilken han särskilt framhöll, att vi i Sverige borde se tillbaka på året som gått och vara tacksamma för fred och frihet som vi åtnjutit mer än de flesta andra folk. Som avslutning sjöngs \”Jesu låt mig städse börja\”.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Januari 1942
N:r 2

Något om kyrkolivet på Gotland under år 1941.

Domkapitlets vice preses, prosten Gustaf Sjöberg i Klinte, ger här en översikt över de kyrkliga förhållandena inom Visby stift under det gångna året:
I yttre avseende markeras det nu tilländalupna året främst av det lagtima prästmöte, som — uppskjutet ett år — hölls 5-7 augusti i stiftsstaden. Prästmötets preses var kontraktsprosten A. Kronqvist, vars ganska digra avhandling behandlade \”Kristi försoningsverk\”. Särskild uppmärksamhet under prästmötes-dagarna väckte biskopens föredrag om \”Folkkyrka och folkgemenskap\” samt professor Roosvals föreläsning om de gotländska kyrkornas byggnadsskick. Till prästmötet ingåvas i god tid av stiftets samtliga kyrkoherdar ämbetsberättelser för tiden sedan sist hållna prästmöte. På grundval av dessa och egna erfarenheter och överväganden avgav stiftets biskop en ämbetsberättelse, sedermera utgiven såsom en särskild skrift med titeln \”De hundra kyrkornas ö\”. Den som vill skaffa sig inblick i kyrkolivet på Gotland just nu, gör väl i att skaffa och begrunda denna lika intressanta som upplysande lilla bok (76 sidor, pris kr. 2: —).
Även ordinarie stiftsmöte har hållits under år 1941; nämligen den 19 februari i Visby. Talrikt besökt gav detta prästernas och lekfolkets gemensamma möte många impulser. Ett av inläggen vid mötet betr.
\”Tidsläget och kyrkfolket\” gav sedan anledning till ett ganska livligt meningsutbyte i Gotlands-pressen, vilket torde ha följts med ett mycket allmänt intresse på vår ö.
Under året ha hållits icke mindre än fyra större kyrkliga ungdomskurser, därav ett flickläger på Fridhem och ett pojkläger på Varvsholm i Klinte. Samtliga dessa ha varit glädjande och oväntat talrikt besökta. Detsamma gäller om Visby stifts missionssällskaps båda sommarmöten i Väskinde och Alva.
I samband med ny lönereglering för prästerskapet i de allra, flesta av stiftets pastorat att gälla från 1941 års ingång under en tid av 20 år ha vissa betydelsefulla bestämmelser av domkapitlet meddelats betr. församlingsvdrden. Så hava i det hela likartade bestämmelser givits om anordnande av söndagsskolor, hållande av barn- och ungdomsglidstjänster samt betr. \”den konfirmerade ungdomens kyrkliga fostran\”. En värdefull hjälp vid genomförandet av sådan kyrklig församlingsgärning lämnas av stiftsadjunkten, som under det gångna året nedlagt ett synnerligen omfattande arbete, icke minst i stiftets kyrkliga ungdomsverksamhet.
Tre nja prästmän ha under året prästvigts i Visby domkyrka. Bland hädangångna prästmän må erinras om den blide prosten Emil Kahl i Vänge, stiftets senior, och svenskby-hövdingen Kristoffer Hoas. Båda ha satt betydelsefulla spår efter sig inom andelivet i vårt stift.
Slutligen må nämnas att Eksta och Hablingbo pastorat från detta år fått förändrad omfattning genom Sproges överförande från Eksta till Hablingbo.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1942
N:r 1

Överflyttningen av Sproge församling.

Anmälan om inträffad ledighet till kyrkoherdetjänsten i Eksta pastorat torde enligt kammarkollegiets mening ej påkalla annan ändring i kollegiets hemställan om överflyttning av Sproge församling från Eksta till Hablingbo pastorat m. m. än att hemställan om förordnandet för numera avlidne kyrkoherden F. Muckenhirn att från 1 januari 1941 vara kyrkoherde i Eksta, Levede och Gerums församlingars pastorat förfaller.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 oktober 1940
N:r 248

Idrott och sport.

\"\"

Knepigt med vägvalet i orienterarnas SM.
Ahrling och Dahlin gjorde godainsatser.

Vid svenska mästerskapet i orientering deltogo som bekant tre gotlänningar, Anders Dahlin och Jan Silvén från Gute samt Robert Ahrling, som var bland de tio särskilt inbjudna militärerna från olika svenska truppförband. Intresset kring gotlänningarnas start har givetvis varit stort och vi ha i dag lyckats få svar på alla frågor om dem genom att intervjua Ahrling, som nu kommit hem igen.
Dahlin och jag hamnade ungefär mitt i resultatlistan på platser som torde ligga mellan 130 och 150, svarar han på första frågan som naturligtvis gäller placeringarna. Några exakta uppgifter gick aldrig att få så nära efter, ty den första listan gick bara till 85. Våra tider voro bortåt 2,15. Silvén sprang bort sig när han skulle runda ett berg och kommer väl ett stycke längre ned bland deltagarna.
Apropå berg, ja!
Jo, det fanns gott om den varan och det svåraste var att välja väg. Vi gotlänningar hade ju ingen större praktik på sådan terräng och det försämrade givetvis våra placeringar. Inte heller hado vi tillräcklig teknik och kondition för att kunna forcera den steniga terrängen på samma sätt som fastlänningarna. De skuttade iväg som rådjur mellan blocken där en annan fick gå. Ett berg, som hade 318 m. till höjdsiffra måste jag ta mig över och det krävde förstås en hel del kraft och tid. Men utsikten där uppe var härlig…
När jag löpt en 0-7 km. var jag ungefär lika trött som efter en fullbordad tävling på Gotland, fortsätter Ahrling. Skall vi ha någon chans att hänga med i konkurrensen på fastlandet måste konditionen byggas upp än bättre genom längre banor på t. ex. 15 km. och vidare måste A-fet med fastlandet ökas betydligt. Ilade vi haft Mittro klilin på vägvalet i denna tävling och vunnit c:a en kvart på det, så hade vi gått om minst 50 löpare i prislistan. Så tätt var det nämligen mellan dem, det fanns t. ex. 13 man på 1,51 med sekunder som skilde.
Kontrollerna voro lätta – det var många som inte trodde på det utan togo ut kompassriktning och gjorde andra förberedelser som stal dyrbara minuter i stället för att följa de stigar som ledde fram till kontrollerna. Det var tredje sträckan som fällde utslaget, här gällde det att finna småvägar och omvägar, kompassgången medförde mera klättring än löpning och var absolut förkastlig.

Spänstpropagandan.
Även Hejdeby och Eksta ha börjat med gymnastik.

Till de socknar där man förut inte haft någon ordnad frivillig gymnastik men satt i gång i höst ha nu kommit ytterligare två, nämligen Eksta och Hejdeby. Två pojkar från Eksta voro med på spänstledarekursen i Klintehamn och de ha nu satt i gång var sin spänstavdelning i sin hemsocken, en kvinnlig och en manlig. Ledare för pojkarna är Sune Jacobsson och för flickorna Gösta Jacobsson. Sammanlagt är det ett 20-tal gymnaster.
I Hejdeby är det den kvinnliga spänstavdelningen som är störst. Ledare för flickorna är fru Inez Lerbom, som gått igenom en spänstledarekurs på fastlandet i höst. Hon har ett 10-tal flickor med i sin avdelning. Ledare för pojkarna är folkskollärare Gösta Hörling. I Hejdeby har man f. ö. redan bildat en gymnastikförening.
Klintehamn är sedan gammalt ett samhälle, där det finns intresse för gymnastik. Man har nu två avdelningar i gång, en kvinnlig med 14 deltagare och en manlig med 16 deltagare. Man håller till i skolan, då den ordinarie gymnastiklokalen ännu är rekvirerad av militären. Utrymmet är mycket begränsat och som intresset tycks vara i stadigt stigande måste man nog dubblera avdelningarna.
Även från Visby har det kommit ett par rapporter. Visby kvinnliga har en avdelning med över 30 deltagare och även den får nya tillskott efterhand. Men lokalen – A 7:s gymnastiksal – är stor och man kan ännu ta emot flera deltagare. Visby AIK har engagerat hr Åke Fohlin, en av de på kapten Eric Källströms kurs utbildade spänstledarna, som ledare och han rapporterar ett drygt 30-tal deltagare. Även AIK:s flickor ha satt igång med gymnastik.

Två Visbydamer till riksmästerskapet i orientering.
Riksmästerskapet i orientering för damer avgöres nästa söndag i norra Skåne och Gotland kommer att bli representerat även i denna rikstävling. Deltagarna härifrån bli Lizzie Andersson, AIK, och Margit Nyberg, VIF, som båda nått flera tätplaceringar under de senare åren.

Boxningar i Tingstäde.
Lennart Pettersson möter fem tungviktare.

Tingstäde får i morgon besök av en trupp boxare som anordna uppvisningar och matcher i gymnastiksalen. Bland deltagarna märkes svenske juniormästaren i tungvikt Lennart Pettersson från BK örnen i Stockholm, som möter fem tungviktare. Boxningarna börja kl. 8. Till fredagen planeras en liknande uppvisning på biograflokalen i Slite.

Fardhem-Vänge 7-1.
Seriematchen på Hemdalsvallen i Fardhem mellan Fardhems IF och Vänge IK slöt med en storseger för det mera rutinerade och tekniska fardhemslaget, som utklassade gästerna med 7-1, halvtid 1-1. Hy. Hederstedt i Fardhem gjorde första målet men kort före paus lyckades gästerna utjämna till 1-1. 1 andra halvlek dominerade hemmalaget fullständigt och det blev inte mindre än sex mål i Vängeburen, fyra inspelade av Hederstedt, ett av centern Jacobsson och ett av hi. Olofsson. God domare var E. Nilsson, Alva.

De gotländska serierna.
Vi återge här ställningen i de gotländska serierna efter tre omgångar av höstens spelprogram.

Div. I:
AIK 3 3 0 0 16- 3. 6
A 7 3 1 0 2 10-11. 2
Slite 2 1 0 1 7- 8. 2
VIF 2 0 0 2 2-13. 0
Norra serien:
Fårösund 3 3 0 0 11- 3. 6
Stenkyrka …. 2 2 0 0 9- 2. 4
Martebo 2 1 0 1 3- 4. 2
Bro 3 0 0 3 3- 8 0.
Boge 2 0 0 2 2-11. 0
Södra serien:
Alva 3 2 1 0 13- 5 5
Hablingbo …. 3 2 0 1 14- 5. 4
Fardhem 3 2 0 1 14-10. 14
Burgsvik 3 2 0 1 9-10. 4
Ljugarn 3 1 1 1 14- 8. 3
Hemse 2 1 0 1 7- 5. 2
Vänge 3 1 0 2 7-19. 2
Rone 2 0 0 2 4- 8. 0
Klintehamn 2 0 0 2 1-13. 0

I Div. 1. återstår endast matchen Slite
VIF nästa söndag, och i norra återstår två omgångar.

Riksorienteringsmärket.
De personer som avlagt godkänt prov i riksorienteringen men ej löst ut märket kunna göra detta på Lunkans konditori i morgon kväll kl. 7-8.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 oktober 1940
N:r 245

Föreningen till den varmblodiga hästavelns främjande på Gotland

har efter förslag från länets hästpremieringsnämnd tilldelat byråchefen E. Cassels hederspris för år 1940 till bästa på Gotland födda treåriga varmblodssto, som stannar i aveln, till Miranda, br. e. Ulster-Mininda 1448, äg. Malte Klingvall, Kräklings i Kräklingbo. Stoet är fött och uppfött hos Elias Jakobsson, Smedegårda i Björke.
Föreningens hederspris till lovande tvååriga ungstön (silvertallriken) har tilldelats.
Elias Jakobsson, Smedegårda i Björke, för Geda e. Geijser-Yngdora 2827; M. Vallander, Dune i Dalhem, för Lola 1 e. Geijser-Lola 2940; M. Wiman, Tings i Kräklingbo, för Siska e. Gejser-Sessan 2672; D. Pettersson, Rodarve i Fardhem, för Malin e. Bohéme xx-Freja 2937; 0. Jakobsson, Lillegårds i Eksta, för Vanda e. Hamlet-Schebecka 2068.
Priserna komma att utdelas på föreningens årsmöte.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 oktober 1940
N:r 244

Hästskötarekurser.

Till elever vid hästskötarekurs vid Flyinge stuteri och hingstdepå har genom Föreningen till den värmblodiga hästavelns främjande på Gotland antagits. Nils. Nyström, Kisslings i Fole, och Gustaf Hedin, Sigters i Havdhem, samt till elever vid liknande kurs på Strömsholms hingstdepå Arne Väss, Runne i Sanda, Kläs Jakobsson, Sixarve i Näs, Gösta Jakobsson, Bopparve i Eksta och Yngve Ahlsten, Koparve i Alva. Till suppleant för dessa har antagits Gösta Engström, Folka i När.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 oktober 1940
N:r 244

Över 9,000 ej elektrifierade gotlandsfastigheter.

Årliga fotogenbehovet över en miljon liter.
Enligt rapport till bränslekommissionen från Gotlands läns kristidsstyrelse utgöra antalet icke elektrifierade fastigheter inom nämnda styrelseområde 9,115. Den normala årliga förbrukningen av fotogen för belysningsändamål beräknas utgöra 1,050,047 liter. De olika kristidsnämnderna rapportera följande . antal fastigheter sakna elektrisk installation (fotogenbehovet pr år inom parentes):
Visby stads 175 (5,000), Fårö 235 (20,500), Bunge 125 (15,000), Rute 117 (15,000), Fleringe 110 (5,300), Hangvars pastorat 217 (20,000), Lärbro 350 (35,000), Hellvi 1381 (18,900), Slite 170 (29,000), Boge 145 (11,500), Källunge och Vallstena 126 (20,000), Bäl och Hejnum 97 (9,555), Tingstäde 60 .(6,000), Stenkyrka m. fl. socknars 346 (45,000), Västkinde pastorats 492 (33,800), Barlingbo pastorats 248 (10,920), Roma och Björke 103 (8,000), Follingbo och Akebäck 108 (5,720), Vesterhejde m. fl. socknars 265 (20,000), Vall m. fl. socknar 173 (17,300), Sanda pastorat 366 (54,000), Eskelhems pastorat 270 (27,000), Dalhems 214 (20,000), Hörsne och Norrlanda 147 (12,000), Gothem 159 (26,100), Kräklingbo pastorats 205 (25,000), Katthammarsvik 246 (24,600), Ardre 65 (5,000), Vänge m. fl. socknars 367 (42,300), Hejde pastorats 224 (35,000), Klintehamn 249 (41,792), Eksta och Sproge 192 (20,000), Linde m. fl. socknar 230 (34,500), Levede och Gerum 162 (20,000), Hablingbo pastorats 195 (19,500), Garda gille 308 (52,260), Hemse m. fl. socknars 383 (38,500), Närs pastorat 284 (46,800), Burs 170 (30,000), Stånga 112 (14,820), Havdhem m. fl. socknar 224 (43,680), Grötlingbo och Fide 194 (27,400), Burgsvik 138 (2,500), och Vamlingbo m. fl. socknars 218 (35,000).

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 oktober 1940
N:r 243