Engström, Oskar Bengt, Hemmason.

Dede skyttegille.
Karby, Roma, Karby. Född den Engström, Oskar Bengt26 oktober 1912 i Roma församling. Föräldrar: Oskar Engström o. h. h. Vendela f. Stenström. Gift 1938 med Märta Nilsson. Medlem i gillet sedan 1927. Tillhör skjutklass 3. Innehar: Skyttem s, Arméns Skyttem ksp s, Ft s.

Gotländska skyttar 1944.
Dede skyttegille

Engström, Gustaf Brynolf, Hemmansägare.

Dede skyttegille.
Busarve, Roma, Karby. Född den 16 augusti 1902 i Roma församling. Föräldrar: Anders Engström o. h. h. Hulda Engström. Gift 1939 med Maria Almgren. Medlem i gillet sedan 1917, kassör 1925-1940. Tillhör skjutklass 3. Innehar: Skyttem s, SkolskytteM br, Ft s.

Gotländska skyttar 1944.
Dede skyttegille

Bohman, Bror Folke Alfred, Murare.

Dede skyttegille.
Vallgärdet, Romakloster. Född den 8 december 1913 i Buttle församling. Föräldrar: Gustav Bohman o. h. h. Emelia f. Svensson. Gift 1940 med Asta Andersson. Medlem i gillet sedan 1941, tidigare medlem i Buttlr skytteförening. Tillhör skjutklass 3. Innehar: Arméns Skyttem s.

Gotländska skyttar 1944.
Dede skyttegille

Andersson, Karl Rune Ferdinand, Lantarbetare.

Dede skyttegille.
Timans, Roma, Gotlands Karby. Född den 20 januari 1912 i Roma församling. Föräldrar: Otto Andersson o. h. h. Anna f. Johansson. Medlem i gillet sedan 1933. Tillhör skjutklass 3. Innehar: Skyttem s.

Gotländska skyttar 1944.
Dede skyttegille

Gårdagens skyttetävlingar i Tofta.

Gotlands nationalbeväringsförbund hade i går tillsammans med Gotlands skytteförbund anordnat tävlingar i Tofta. Tävlingarna gynnades av ett idealiskt väder. För anordningarna stod personal från infanterikåren under kapten Söderbergs ledning.
Nationalbeväringens skjutningar ägde rum i patruller om befälhavare och 7 man och avsåg fiendens nedtryckande till stöd för sidogruppers framryckning. För uppdragets genomförande anslogs tio minuter. Målgrupperna bestodo av framskjuten kg.-grupp och längre bakåt en kulspruta samt gevärsinfanteri. Figurerna voro väl dolda och ställde stora kvav på målspaning och eldfördelning. Tio patruller tävlade.
Bästa resultatet nåddes av Bara-Tingstäde grupp m träffar i 10 figurer, följd av Ekeby och Havdhems grupper, vilka nådde samma poäng, medan Visbygruppen placerade sig på fjärde plats.
Gotlands skytteförbunds enskilda fältskjutningar ägde samtidigt rum emot 4 olika mål: 1/8-figur, 1/1 figur i sidled, ryttarfigur visande front samt kulspruteskytt. Skjutningarna ägde rum på södra fältet, där den omväxlande och kuperade terrängen var mycket lämplig för ändamålet. Antalet skyttar var 125, nämligen i IV:de klassen 47, i II klassen 40, i II klassen 30 och i I klassen 8; Bästa resultaten nåddes i IV:de klassen av fanjunkarna K. Norman och J. Ahlström; som båda nådde 24 träffar eller alla möjliga, i III:e klassen av Hj Björklund, Bara, med 23 tr, i II klassen av R. Angelöv, Ekeby, 4. Gardell, Hesselby, och A. Bolin, Tofta med 21 tr. kamlbi i I .klasseni av I Hagvall, Dede, med 15 tr. Medelträff för medalj var 15. Östra kretsens pokal erövrades av Dede skyttegille med 90 tr.
Skjutningarna bevistades av militärbefälhavaren, som med intresse följde såväl den enskilda fältskjutningen som gruppskjutningen. Lottorna från Visby och Västergarn med doktorinnan Carlson i spetsen skötte förplägnaden på ett som vanligt mycket förtjänstfullt sätt varför de också särskilt avtackades av deltagarne, som i samlad trupp giorde sin uppvaktning. Hedersprisen, av vilka de förnämsta voro skänkta av kvinnoförbundet och Visby nationalbevärings kvinnoförening, utdelades efter tävlingens slut, varemot de övriga komma att utsändas till pristagarne.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 november 1932
N:r 265

Stadskassören J. G. Frendin

inträdde åter den 26 juli i utöfningen af kronofogdebefattningen i södra fögderiet, enligt honom meddeladt förordnande att samma befattning upprätthålla under ordinarie innehatfvarens beviljade tjenstledighet och har e. o. landskanslisten Fr. Strutzenbecker blifvit förordnad att tills vidare, medan först berörde förordnande tör Frendin fortfar, sköta kronolänsmanstjensten i Endre och Dede ting.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 Juli 1875
N:r 58

Tjenstledigheter och förordnande.

Kongl. Svea Hofrätt har beviljat häradshöfdingen A. L. von Strussenfelt tjenstledighet från och med den 18 i denna månad till och med den 35 nästinstundande September, dock med undantag af förekommande egodelningsmål, och förordnat notarien Aug. Kretiger att under nämnde tid domareembetet i detta läng domsaga förvalta. — Med anledning af inträffadt sjukdomsförbinder för stadskassören J. G. Frendin att bestrida kronolänsmanstjensten i Endre och Dede ting äfvensom kronofogdebefattningen i länets södra fögderi, hvilken senare befattning Frendin undfått förordnande att sköta från den 25 sistl. Juni till den 26 uti inne varande månad, hafva konungens befallningshafvande förordnat landskanslisten Thure Bergman att tillsvidare förestå nämnde kronofogdebefattning och bestrida de uti Frendins kronolänsmansdistrikt förefallande tjenstegöromål.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Juli 1875
N:r 54

Prislista för fältskjutningen

i Anga 12 juni 1932.
IV klassen: Träg. Kr.

E. Hamnnarström, Fårö, 22 5.—
L. Kviberg, Havdhem, 22 5.—
K. Stengård, Tingstäde, 22 5.—
A. Nyberg, Visby, 22 5.—
A. Larsson, Hogrän, 22 5.—
E. Brogren, Fårö, 21 3.—
B. Larsson, Fårö Östra, 21 3.—
R. Holmberg, Fide, 21 3.—
R. Hedeastedt Tingstäde, 21 3.—
G. Lundin, Visborgs, 21 3.—
Gun. Pettersson, Hogrän, 21 3.—
K. M. Hansson, Havdhem, 21 3.—
Y. Smitterberg Havdhem, 20 2.—
Th. Larsson, Havdhem, 20 2.—
K. Pettersson, Högbro, 20 2.—
K. Gabrielsson, Sanda—V-n, 20 2.—
J. Ahlström, Visborgs, 20 2.—
A. Boberg, Tingstäde, 20 2.—
V. Pettersson, Hesselby, 20 2.—

III klassen:
A. Pettersson, Dede, 23 6.—
G. Nilsson, Grötlingbo, 22 5.—
B. Engström, Dede, 21 4.—
H. Larsson, Havdhem, 21 4.—
E. Mattsson, Havdhem, 20 3.—
A. Larsson, Bara, 20 3.—
Th. Hansson, Dede, 20 3.—
A. Ekman, Fårö Östra, 20 3.—
H. Björkander, Bara, 20 3.—
I. Kviberg, Torsburgs, 20 3.—
K. Hallgren, Grötlingbo, 20 3.—
G. Larsson, Lau, 20 3.—
R. Levin, Ala, 20 3.—
N. Stengård, Tingstäde, 19 2.50
R. Lindbom, Grötlingbo, 19 2.50
A. Odén, Grötlingbo, 19 2.50
K. Larsson, Bara, 19 2.50
A. Eriksson, Bara, 19 2.50
H. Pettersson, Grötlingbo, 19 2.50
O. Pettersson, Ekeby, 19 2.50
O. V. Nilsson, Grötlingbo, 18 2.—
H. Bergvall, Havdhem, 18 2.—
F. Fahlstedt, Väte, 18 2.—
T. Hallbom, Grötlingbo, 18 2.—
G. Hermansson, Havdhem, 18 12,—
N. Larsson, Lau, 17 1.—
K. G. Johansson, Lina, 17 1.—
A. Pettersson, Anga, 17 1—

II klassen:
G. NilSson, Fide, 18 4.—
N. Hermansson, Fide, 18 4.—
H. Jacobsson, Fide, 18 4.—
G. Karlsson, Havdhem, 17 3.50
E. Nordström, Hesselby, 17 3.50
Bengt Engström, Dede, 17 3.50
S. ????sson, Bara, 16.- 3.—
T. Pettersson, Havdhem, 16 3.—
G. Ekelund, Bara, 16 3.—
A. Gardell, Hesselby, 16 3.—
A. Pettersson, Anga, 15 2.50
R. Angelöv, Ekeby, 15 2.50
A. Kraft, Havdhem, 15 2.50
V. Samuelsson Väte, 14 ;2.—
39/2 Olssom, Visborgs, 14 2.—
J. Pettersson, Havdhem, 14 2.—
A. Berggsström, Ekeby, 14 2.—
E. Häglund, Hogrän, 14 2.—
7/3 Barght Visborgs, 14 2.—
K. Gardelin, Bara, 13 1.75
83/3 Nilsson Visborgs, 13 1.75
E. Olsson, Hogrän, 13 1.75

I klassen:
E. Levin, Ala, 15 3.—
A. Möllerström, Dede, 14 2.50
K. J. Engström, Dede, 14 2.50
H. Pettersson, Anga, 12 1.75
U. Persson, Bara, 12 1.75
Medelträff för medalj=13.

Extra insatsskjutning;
IV klassen: Poäng. Kr.

J. Ahlström, Visborgs, 6,60 4.—
K. Gabrielsson, Sanda—V-n, 6,58 3.50
Th. Gerentz, Visby, 6,68 3.50
R. Holmberg, Fide, 6,58 3.50
B. Larsson, Fårö, Ö., 6,58 3.50
A. Nyberg, Visborgs, 6,67 3.—
G. Pettersson Hogrän, 6,57 3.—
A. Boberg, Tingstäde, 6,57 3.—
A. Karlström, Fårö, Ö., 6,56 3.—
J. Angelöv, Ekeby, 6,56 2.50
E. Hammarström Fårö, 6,56 2:50
L. Kviberg, Havdhem, 6,56 2.50
G. Pettersson, Väte, 6,55 2.—
K. Stengård, Tingstäde, 6,55 2.—
R. Hederstedt Tingstäde, 6,55 2.—
M. Elfving, Visby, 6,55 2.—

III klassen:
A. Hermansson, Havdhem, 6,57 4.—
B. Engström, Dede, 6,67 4.—
K. J. Johansson, Havdhem, 6,56 3.50
H. Björklund, Bara, 6,56 3.50
A. Jacobsson, Hesselby, 6,55 3.—
A. Johansson, Grötlingbo, 6,52 3.—
H. Vesley, Hogrän, 6,55 2.50
K. Larsson, Bara, 6,52 2.50
H. Eriksson, Bara, 6,52 2.50
F. Fahlstedt, Väte, 6,51 2.50
O. V. Nilsson, Grötlingbo, 6,51 2.50
A. Vigström, Bara, 6,50 2.50
I. Vigström, Bara, 6,50 2.50
K. Hallgren, Grötlingbo, 6,50 2.50
K G. Hoffman, Väte, 6,48 2.—
R. Levin, Ala, 6,48 2.—
B. Andersson, Östergarn, 6,48 2.—
A. Levin, Ala, 6,47 2.—
G. Larsson, Lau, 6,46 2.—

II klasssen:
V. Samuelsson, Väte, 6,56 4.—
G. Nilsson, Fide, 6,56 4.—
U. Runsten, Visby, 6,56 3.50
R. Angelöv, Ekeby, 6,58 3.50
E. Höglund, Hogrän, 6,5a 3.—
E. Larsson, Havdhem, 6,56 2.50
A. Karlström, Fårö Ö., 6,50 2.50
A. Gardell, Hesselby, 6,48 2.—
A. Kristiansson, Lau, 6,48 2.—
K. Gardelin, Bara, 6,48 2.—
3/8 Nyström, Visborgs, 6,45 2,—

I klassen:
A. Hallgren, Lau, 5,32 3.—
V. Persson, Bara, 4,26 2.—

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 juni 1932
N:r 137

En lyckad skyttedag.

Tävling om kronprinsens pokal i Anga.
Gotlands nationalbeväring och Gotlands skytteförbund hade i går anordnat skjutningar i Anga. Tack vare det trålande sommarvädret och de trevliga arrangemangen blev dagen en verkligt lyckad skyttedag.
Huvudtävlingen gällde som bekant kronprinsens vandringspokal, som förvaltas av nationalbeväringsförbundet och om vilken årliga tävlingar anordnas för velocipedpatruller. Dessa samlades i år vid Högbro i Halla kl. 8-10 f. m. och inalles anmälde sig 14 patruller om 8 man. Dessa startades med 10 min:s mellanrum och hade till uppgift att förflytta sig till Anga för att möta fientlig landstigning därstädes. Patrullerna använde dels vägen över Norrlanda, dels vägen över Sjonhem. Efter framkomsten till Anga, insattes patrullerna i tur och ordning i skjutning i terrängen öster om Bendes gård, där deras uppgift var att tillbakakasta fientligt infanteri och kulsprutetrupper, varvid patrullerna stödde sig på eget fingerat infanteri. Fienden representerades av 17 a 18 figurer och varje patrull hade 7 min:s tid till sitt flisfogande. Desamma genomförde också. sina uppgifter på, ett erkännansvärt sätt.
Resultatet fastställdes genom beräkning av antalet träffar, antalet träffade figurer, poängberäkning för det taktiska uppträdandet hos befälhavare och patrull o. s. v.
Kronprinsenen vandringspokal erövrades av Bara skgs patrull I med 72 p., varefter följde 2) Havdhems II med 68 poäng, 3) Fide, 67 p.; 4) Fårö, 64 p., och 5) Havdhem III, 62 p.
Till jämförelse må nämnas, att de fem första pristagarnas resultat i fjol låg mellan 91 och 72 poäng. Skillnaden orsakas av svårare terräng i år och därav följande lägre träffresultat, medan det taktiska uppträdandet i år kunnat värdesättas något högre än i fjol.
Samtidigt pågingo under hela dagen till framemot 4-tiden enskilda fältskjutningar med 6 skott mot vart och ett av 4 mål, nämligen helfigur, krypande figur, 1/3 figur och hjälmmål. Avstånden voro korta och det goda skjutvädret gjorde skjutningen ganska lätt, men i densamma hade dock inlagts tidtagning såväl för intagande av eldställning som för skjutningens verkställande. Även en extratävling hade anordnats med 5 skott mot ringad 1/4-figur.
Inalles deltogo skjutningarna 208 Skyttar. Det bästa resultatet va??? i enskilda fältskjutningen av A. Pettersson, Dede, med 23 träffar och i extratävlingen av fanj. J. Ahlström med 6/60. Som ledare stodo major Schoug och kapten Jeppsson, medan målanordningarna gjorts av kapten Lindeborg med tredje kompaniet.
Expeditionen var förlagd till lantbr. Ernst Bendelin, Bandes, där även lottorna slagit upp sitt kvarter och utövade sin uppskattade verksamhet. Hit anlände också på eftermiddagen infatnterimusikan, som till den samlade allmänhetens förnöjelse utförde konsertmusik.
KL 6 kunde prisutdelningen äga rum. Denna förorättades av militärbefälhavare överste G. M. Törngren, vilken jämte sin fru, nu chef får de gotländska lattorna, hela dagen med stort intresse följt övningarna och tagit del av de gjorda anordningarna. Först utdelades de persionliga pris, som de gotländska landstormsmännen erövrat vid den nyligen hållna rikslandstormstävlingen i Linköping. Dessa voro:
i avståndsbedömning: Gunnar Broström, Fårö (Värmlands lstfds. hederspris), G. Georgsson, Väte, (Västmanlands landstormskvinnors hederspris), G. Siltberg, Visby, Östgötes hederspris), G. Nilsson och H. Uhlander, Visby, samt Ch. Hansson, Kräklingbo, (silverjetonger) samt Ax. Sundberg, Hemse (bronsjetong), i pistolskjutning: B. Larsson, Fårö, och M. Elfving, Visby, bronsjetonger) samt i orientering: A. Larsson, Fårö, (disp. J. Svennfeldts hederspris).
Beträffande de övriga pristagarna hänvisa vi till de prislistor, som framdeles komma att införas.
Senare på kvällen Fortsatte musikkåren att spela vid Bendes, där en stor mängd unga och äldre från socknen voro samlade. Hela dagen präglades av feststämning och gott gemyt. Ledningen för tävlingarna uttalar också sin glädje över, det tillmötesgående, som visades från markägare och värdfolk samt från hela socknen, varigenom tävlingarna i år kunnat förläggas till denna natursköna och utmärkta terräng.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 juni 1932
N:r 134

Gotlands järnväg firar 50-årsjubileum.

Den 10 september i år kan Gotlands järnväg se tillbaka såväl på en 50-årig gagnande verksamhet som också på 50 år av stadigt och målmedvetet framåtskridande, Här såväl som överallt annars mötte förslaget om en järnvägs anläggande häftigt motstånd, men klär lika väl som på andra platser där järnvägsplanerna efter hand togo verklighetens form, fanns en man, som förstod att övervinna svårigheterna. Det var dr Ernst Leijer, som i framsynt strävan att främja öns utveckling lyckades gendriva motståndet och skaffa de penningar, som behövdes för ändamålet. Dåvarande landshövdingen R. Horn nedlade liven ett energiskt arbete på lösande av detta problem.
Länets landsting gjorde början redan 1870 med en hänvändelse till statsmakterna om hjälp till järnvägens byggande, men fick avslag. Leijer förstod, att här måste Gotland taga saken i egna händer och igångsatte ett framgångsrikt agitationsarbete. Planerna voro från början ganska vittgående – man tänkte sig först en stambana från Visby till Dede i Follingbo, varifrån en bana skulle gå över Roma till Ronehamn och en annan över Tingstäde till Slite. På söder skulle så bibanor gå till Klintehamn och Burgsvik och på norr till Fårösund. I synnerhet de ekonomiska hänsynen ströko emellertid ned planerna högst väsentligt, och det nyssnämda järnvägsnätet krympte ihop till en första stambana Visby-Hemse. Kostnaderna för den första planen skulle gå på 3 millioner – för dåtidens förhållanden voro kostnaderna för den förkortade planen, c:a 1,300,000 kr., dryga nog. Visby stadsfullmäktige bidrogo 1875 med 500,000 kr. och i november detta år hölls första stämman för bildandet av Gotlands järnvägsaktiebolag. Dr Leijer kunde då efter runt fem års träget arbete meddela, att över 800,000 kr. tecknats för det planerade ändamålet – järnvägsbygget var säkerställt. Det var en betydelsefull dag och ett för en jämförelsevis fattig provins enastående resultat som uppnåtts. Statsmakterna visade också senare sin förståelse för denna gotlänningarnas strävan och lämnade ett statslån på 500,000 kr.
Dedelinjen övergavs och »södra stambanans» sträckning kom i stället att gå över Barlingbo. I maj 1877 påbörjades arbetet och bedrevs så raskt att banan redan följande höst var klar, och den 10 september 1878 ägde den högtidliga invigningen rum i närvaro av konung Oscar II. Den 57 km. långa sträckan mellan Visby hamn och Hemse var fullbordad. Byggnadsarbetet hade ej medfört några större svårigheter, då ju gotlandsterrängen erbjuder god byggnadsgrund. Kurvorna äro få och raklinjerna många och långa. Den nu längsta raklinjen är belägen mellan Hästnäs och Martebo och 11 km. lång. Banan blev smalspårig med en spårvidd av 3 fot, då man ansåg att denna bantyp väl skulle kunna upptaga den trafik, som här var att vänta, helst som man även på denna smala bana kan framföra bekväma och rymliga vagnar. Just denna bantyp är för övrigt den allmännast förekommande bland smalspåriga järnvägar.
Då Roma sockerfabrik 1894 började sin verksamhet, följde därmed ett allmänt uppsving för jordbruket, som på 80-talet på Gotland liksom på fastlandet lidit under lågkonjunktur. Man kunde åter börja tänka på järnvägsförbindelsernas utvidgande. Under den tid järnvägen varit i bruk, hade väl också folket alltmera börjat inse nyttan av densamma och värdet för ön av bättre kommunikationer. 1896 öppnades bansträckan Visby-Vestkinde, tre år senare förlängd till Tingstäde. Vid sekelskiftet förlängdes linjen söderut till Havdhem, varifrån 1908 banan drogs vidare till Burgsvik. Bibanorna till Klintehamn och Slite från Roma samt bibanan Hemse-Ronehamn färdigställdes även under denna byggnadsperiod. De ägdes alla tre av skilda bolag. Ronehamnsjärnvägen måste som bekant 1918 inställa driften, varpå den såldes och upprevs, ett för övrigt tämligen enastående förfarande. Den vid infanterikasärnernas byggande å Visborgs slätt byggda bibanan dit ut förlängdes sedermera till Hallvards i Västerhejde och äges, vad sträckan Visborgs slätt-Hallvards angår, av ett särskilt bolag. 1921 tillkom så å stambanan sträckan Tingstäde-Lärbro, vilken bansträckas terrasseringsarbeten utfördes av arbetslösa. 1924 slutligen tillkom den senaste järnvägslinjen å Gotland, den mellan Hablingbo och Klintehamn, tillhörande ett särskilt bolag men ansluten till Klintehamn-Roma järnväg. Om denna sistnämda bana medräknas, uppgår längden av de gotländska järnvägarna till sammanlagt 209 km.
Detta är i korta drag de gotländska järnvägarnas historia, och som sagt i september ha 50 år förflutit sedan den första bandelen invigdes. Mellan den dag, då banan av gamle kungen invigdes, och den dag idag är, ligger en särdeles vacker utveckling. Ehuru av ekonomiska omständigheter tvingad till en stor återhållsamhet och sparsamhet, har det dock lyckats järnvägsledningen att i stort sett följa med utvecklingen vad det tekniska angår och samtidigt genom klok organisation hålla omkostnaderna nere. Gotlands järnväg har inga I kl. salongsvagnar och moderna F-lok i stil med statens järnvägar, men vagnparken är gedigen och väl hållen, och den nytillverkning av såväl tredje- som andraklassvagnar, som ägt rum vid järnvägens egna verkstäder, tillfredsställer alla anspråk på modernitet och bekvämlighet, samtidigt som den ger ett högt betyg åt den hantverksskicklighet järnvägens verkstadspersonal besitter. Vad lokomotivparken beträffar är den moderniserad och förstärkt i den utsträckning förhållandena medgiva. Ej mindre än 5 med modern och bekväm materiel än 5 med modern och bekväm materiel utrustade bilomnibusslinjer, som stå under järnvägsbolagets direkta ledning, ombesörja trafik mellan på landkommunikation förut vanlottade trakter och järnvägen, vars linjesträckning härigenom kan anses ha blivit kompletterad. Gotlands järnväg har också i linjetjänsten uppifrån och äbda ned en god och beprövad personal, som med insikt och omsorg sköter materiel och trafik. Därom vittnar icke minst den omständigheten, att olyckor på gotlandsjärnvägarna äro så ytterst sällsynta. Ifråga om moderniseringen är även en annan sak att anteckna, nämligen trafikledningens initiativ att utbyta den tidigare använda skentypen mot en tyngre, i samband varmed en del broar omlagts. Tack vare dessa åtgärder och materielens förseende med moderna bromssystem, har körhastigheten kunnat avsevärt ökas och sommartiden flera tåg insättas, varigenom godstrafiken kunnat till största delen skiljas från passageraretågen, som även därigenom bjuda snabbare förbindelser.
Järnvägens förste styrelseordförande var militärbefälhavaren general Ernst von Vegesack, som 1881 efterträddes av auditören C. Suno Engström. Denne fick 1889 till efterträdare kronofogden Aug. Bokström, som kvarstod på denna post ända till sin död 1905. Till ordförande i styrelsen valdes då bankdir. Herman Pettersson, vilken fungerade till och med 1913. Till dennes afterträdare utsågs 1914 landshövd. G. V. Roos, som fortfarande bekläder ordförandeposten. Konsul Carl E. Ekman, som 1904 inträdde i styrelsen och under åren 1909-1921 fungerade som jourhavande ledamot av styrelsen, har från sistnämda ridpunkt varit och är fortfarande bolagets verkställande direktör.
Trafikchefer vid järnvägen under de gångna åren ha varit följande personer: R. Fogelström 1878-1883, O. Cederström 1883-1893 A. Boberg 1894-1895, A. Runeberg 1895-1920 och därefter T. Norström.
Må det tillåtas oss att inför det stundande jubileet gratulera Gotlands järnväg, dess ledning och dess personal till de vunna framgångarna och önska ett lyckosamt kommande halvsekel.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 28 Augusti 1928
N:r 201