Etikett: Dalhem

Dalhems socken ligger i inlandet på östra delen av Gotland.
Gårdsnamn: Anderbåtels, Binge, Björkhage, Burge, Busarve, Dune, Dunegårde, Gandarve, Granskogs, Grinder, Hallfose, Hallvide, Harstäde, Hässelby, Kaungs, Malms, Munkebos, Nygårds, Nykvie, Näsungs, Prästgården, Räkarve, Siggur, Slitegårds, Suderbys, Suderbys-Stenstugu, Vidunge, Vidunge-Stenstugu, Åkre.

Publicerat

Kronouppbörderna

inom länet uppbäras på följande tider och ställen:

inom norra fögderiet:
Jan. 29 kl. 11 f. m. med Visby norra socken och Endre pastorat, Jan. 30 kl. 11 f. m. med Barlingbo d:o, Febr. 1 11 f. m. Roma d:o, 2 11 f. m; Follingbo d:o, 3 11 f. m. Fole d:o, 4 11 f. m Vestkinde d:o. 5 11 f. m. Martebo d:o, 6 11 f. m. Stenkyrka socken å uppbördskontoret i Visby rådhus; 18 10 f. m. Källunge och Hejnums pastorater samt Tingstäde socken vid Gute i Bäl; 19 10 f. m. Hangvars d:o hos M. Osterman Snäckers; 20 1/2 9f m.Rute och Fårö d:o i sparbankshuset å Fårösund; 22 10 f. m. Lärbro d:o vid Angelbos; 23 9 f. m. Othems d:o i värdshuset å Slite hamn; 24 10 f. m. Gothems d:o i Gothems sockenstuga; 25 1/2 9 f. m. Östergarns och Kräklingbo d:o vid Kräklings; 26 10 f. m. Dalhems och Hörsne d:o i Dalhemssockenstuga; 27 9 f. m. Sjonhems och Vänge d:o i Bjerges stationshus; Mars 6 11 f. m. Arrendato rerna af kronans domänerå kronefogdekontoret.

inom södra fögderiet:
Febr. 5 kl 9 f. m. med Rone pastorat i Rone skolhus vid kyrkan; 6 9 f. m. Hafdhem och Hablingbo socknar i Hafdhems skolhus; 8 9 f. m. Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 9 9 f. m. Öja pastorat och Fide socken i Öja skolhus å Burgsvik; 10 1/2 10 Grötlingbo och Näs socknar i Grötlingbo skolhus; 11 9 f. m. Burs pastorat i Burs skolhus; 12 9 f. m. När d:o i Närs skolhus; 18 8 f. m. Garda d:o i Garda sockenstuga; s. d. 1/2 1 m. Alskog d;o i Garda d:o; 18 9 f. m. Levede d:o samt Fardhem och Löjsta socknar å Burgo gästgifvaregård i Levide; 19 9 f. m. Eksta pastorat och Silte socken 209 f. m. Alfva d:o och Linde d:o i Hemse skolhus; 22 10 f. m. Hejde d:o i Hejde skol hus; 23 1/2 9 f. m, Klinte d:o i Klinte skolhus å hamnen; 24 1/29 f. m. Sanda d:o i Sanda skolhus; 25 9 f. m. Eskelhem d:o i Eskelhem d:o; 26 9 f. m. Stenkumla d:0 i Stenkumla d:o; 27 1/2 10 Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus; Mars 1 10 f. m. Arrendatorerna af kronans domäner å södra häradskrifvarekontoret.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Januari 1897
N:r 6

Publicerat

Järnvägsmötet i Hörsne

i går var besökt af ett 60-talsockenmän från de 15 socknar, utom Lärbro och Helvi, hvilka den påtänkta banförbindelsen mellan Roma och Slite antagits intressera.
Mötet inleddes af landshöfding Poignant, som framstälde mötets syfte såsom varande att få utredt järnvägens sträckning mellan de båda ändpunkterna Roma och Slite, om hvilka ju icke någon diskussion kunde uppstå, då de voro gifna på för hand.
Till undanrödjande af alla misstankar om det nya järnvågsföretagets lämplighet och mot tryggheten för dess ekonomiska bärighet ville landshöfdingen bemöta ett par invändningar som gjorts i dessa stycken. Den ena af dessa invändningar vore, att man ej kunde vara säker om att) få afsättning vid Roma för alla pålden nya järnvägen fraktade betor. Härpå trodde sig landshöfdingen kunna svara, att för den saken vore intet att frukta. Hos Roma sockerfabriks aktiebolags styrelse har nämligen väckts förslag om att årets ordinarie bolagsstämma måtte besluta att ingå till k. m:t med begäran om höjande af aktiekapitalet till 2 millioner kronor, hvarigenom fabrikon skulle blifva i stånd att så utveckla sig, att vid densamma kunde afverkas 6,000 hektar. För att detta förslag skall gå igenom lärer finnas goda utsigter. En annan invändning vore, att man fruktade, att fabriken skulle komma att indraga de fria frakterna på den nya järnvägen. Men denna fråga ansåg tal. vara en öfvervunnen ståndpunkt, och man tycktes i stället, såsom skett i Skåne, vilja utsträcka de fria frakterna. I Skåne lemnas nu fria frakter på ett område ända intill 40 km., och dit trodde tal. att det skulle komma att gå äfven bär på Gotland. Att betpriset skulle komma att sänkas i nägon mer betydande grad — en annan anmärkning som gjorts — vore ej heller att befara. Ty man har konstaterat att sockerförbrukningen är i starkt tilltagande, och detta särskildt i Sverige, der man f. n. förbrukar fyra gånger mindre socker än t. ex. i England. Tal. trodde sålunda fullt och fast, att den nya järnvägen skulle komma att bära sig godt.
Härpå öfvergick landshöfdingen till frågan om behöfligt kapitals anskaffande. Som bekant är detta af koncessionssökarne bestämdt till 680 tusen kr., hvaraf hälften skulle blifva statslån och den andra hälften anskaffas genom aktieteckning från kommunernas sida. Storleken af den summa de olika socknarna skulle teckna borde bero på den större eller mindre nytta de hvar för sig få af järnvägen. För att erhålla en rättvis fördelning af summan, 3407 tusen kronor, hade landshöfdingen på grundvalen af socknarnas vägfyrktal uppgjort en tablå öfver fördelningen. Summorna i denna tablå vore för de olika socknarna i hufvudsak de samma som i den tablå, hvilken förelåg vid det första mötet angående denna bansträckning i Visby 28 December. Ändringar hade gjorts med afseende på Dalhems, Hejnums och Boge kommuner, så att Dalhem nu ansågs böra teckna 48 tusen i st. f. 50 tusen, Hejnum 12 tusen i st. f. 15 tusen och Boge 15 tusen kr. emot 10 tusen kr. enligt första förslaget.
De 340 tusen kr., som ifrågavarande 15 socknar skulle teckna, skulle sålunda komma att fördelas på följande sätt: Halla 15 tusen, Dalhem 48 tusen, Hörsne med Bara 35 tusen, Vallstena 25 tusen, Källunge 30 tusen, Fole 25 tusen, Bäl 15 tusen, Hejnum 12 tusen, Boge 15 tusen, Othem 80 tusen, Ganthem 10 tusen, Norrlanda 5 tusen, Ekeby 5 tusen, Lärbro 15 tusen och Helvi 5 tusen. Aktierna skulle betalas med sparbankslån mot 4 proc. ränta och 40 års amortering med 3 årsränteanstånd.
Angående denna fördelningsplan yttrades intet vare sig för eller emot af mötets deltagare.
Man öfvergick nu till att inhämta de olika kommunernas åsigter rörande den föreslagna sträckningen af banan. Med afseende på denna sak förelågo tre olika alternativ, nämligen:
1.) Jernvägen skulle gå genom Halla, öster om Dunegårda bro, genom östra Dalhems soc-ken, vester om Tallmyr till Larsarfve i Källunge, genom Bäl till Slite.
2.) Förbi Halla, i öfrikt lika med föregående.
3.) Öster om Tallmyr, i öfrigt lika med 1 och 2.
Stationer eller hållplatser skulle blifva: i Halla för Halla, Ganthem och Norrlanda; i södra Dalhem (Slitegårds) för Dalhem, Ganthem och Norrlanda; i norra Dalhem (Näsungs för Dalhem, Hörsne och Norrlanda; i Källunge (Gandarfve) för Källunge, Ekeby, Bara och Vallstena, vid Björlunds för Källunge och Vallstena; vid Larsarfve för Källunge och Fole; vid Gute i Bäl för Bäl, Hejnum och Vallstena samt slutligen i Boge.
Från Roma hade inkommit en af hr Myhrman derstädes undertecknad protest mot banans dragande öfver kungsgårdens mark, som derigenom skulle förstöras. Skrifvelsen lemnades utan afseende.
Halla närvarande sockevmän uttalade den önskan att järnvägen måtte dragas så nära som möjligt eller ock förbi Unsarfve, hvarigenom de östra socknarne äfven skulle blifva tillgodosedda. De önskade äfven att, om möjligt få en anhalt midsocknes. Den föreslagna sträckningen med station i Halla, vore naturligtvis bäst, likasom en anhalt vid Kamshagetorp vore af stor betydelse.
Hr Kolmodin i Ganthem meddelade, att sockenmännen önskade, att järnvägen måtte bli dragen söder eller öster om landsvägsbron samt att de helst önskade en station vid Slitegårds.
Norrlanda representanter delade i hufvudsak Ganthembornas åsigter. Norra delen af Norrlanda önskade station i Hörsne; för mellersta och södra socknen ansågs det Ganthem ska förslaget praktiskt, under det norra delen hade bäst af en station vid Näsungs.
Angående sträckningens dragande öster eller vester om Tallmyr uppstod en kort diskussion.
Landshöfdingen påpekade inledningsvis, att sträckningen öster om Tallmyr skulle komma att fördyra järnvägen åtskilligt. Droges den sålunda öster om myren till Anninge, blefve kostnaden 694 tusen, och skulle den gå förbi Halla till Halfoser och Dalhem och så Anninge blefve kostnaden stegrad till 703 tusen kronor. För egen del kunde landshöfdingen icke tillstyrka dessa östliga sträckningar, om också” hela anläggningens förtröjande derpå skulle komma att bero. Han komme också att å embetets vägnar, då länsstyrelsens utlåtande infordrades, afstyrka dessa sträckningar.
Nämdeman Larsson, Norrbys, framhöll, att det ju vore naturligt att Hörsneborna ville ha järnvägen dragen i den för socknen lämp ligaste riktningen. Men han vill det oaktadt ej tala för den östligare sträckningen, ty han ansåg ej kommunen kunna stå ut med att betala den mellangift, som i så fall blefve nödvändig; önskade dock, att den vestra sträkningen blefve dragen öster om Näsungs, fastän den då komme att gå ut ett stycke öfver myrhalsen.
Hr O. Vesström ansåg i motsats till den föregående tal., att de flesta sockenborna hölle på järnvägens sträckning öster om Tallmyr såsom varafide den mest lämpliga. Och han trodde sig veta, att socknen i motsatt fall skull blifva liknöjd för teckning af bidrag till banan.
I samma riktning talade hr. N. Hemmin, hvilken dessutom trodde det med den östrasträckningen skulle följa att ett stickspår skulle komma att dragas från Kräklingbo till Hörsne. Landtbrukare Veström, Lina, instämde deremot med nädeman Larsson. Sammalunda gjorde ock Jakobbsson, Hallgårds, A. Kolmodin och Larsson Medebys, under det skoll. Björkander talade för den östliga sträckningen. Flere Dalhemsbor talade äfvenledes för den vestliga sträckningen med station vid Näsungs.
Detta gaf hr H. Klingvall anledning framhålla, att om Dalbem socken skull teckna så stor summa som beräknats, så kunde den ha rätt att att fordra, det stationen blefve förlagd till närheten af Dalhems kyrka.
Nämdeman Pettersson, Ardags i Ekeby, talade för den vestliga sträckningen, enär Ekeby kommun ägde en afsevärd del i myren för hvars odling den vestliga sträckningen, hade största nyttan med sig.
Kapten Broander talade å Källungeboarnas vägnar för den vestra sträckningen, och med honom instämde alla närvarande Källungebor.
Nämdemen Eriksson, Alfvena i Vallstena ansåg att för hans socken vore båda sträckningarna lika fördelaktiga. Gjorde intet bestämdt uttalande, men hade största sympatierna för vestra sträckningen.
Landtbr. G. P. Hansén, Dunegårda i Dalhem, ansåg det rättvist att man stälde kyrkan midt i byn, och detta skedde, menade han, om järnvägen sträcktes till Damhems kyrka och man där anlade station i st. f. vid Näsungs.
Detta uppkallade Ganthemborna, som på inga vilkor kunde vara med om den af hr Hansén föreslagna riktningen; hvaraf de skulle ha ingen nytta. Bestämdt fordrade de en hållplats vid Slitegårds, hvilket vore för dem alldeles nödvändigt. Blefve så ej, då ansågo de närvarande representanterna sig kunna med bestämdhet säga, att Ganthem icke tecknade ett öre i hela företaget.
På samma sätt protesterade representanterna från Hörsne och Bara emot station vid Dalhems kyrka och fordrade att det uppgjorda förslaget med station vid Näsungs skulle följas. Äfven Norrlanda sockenmän stälde sig emot hr Hanséns förslag, och det gick en stund ganska hett till.
Dalhemsborna med hr Hansén i spetsen fordrade bestämdt linieng dragande till deras kyrka, såvida kommunen skulle teckna det stipulerade beloppet. Norrlanda och Ganthems represeutanter afsade sig all teckningsskyldigbet, om Dalhemborna skulle få efter sin vilja och från Härsne uttalades att äfven den kommunen kommer att sänka sin teckningssumma vid händelse af en seger för Dalhemsförslaget.
Hr Landshöfdingen, som delade deras åsigt hvilka önskade station vid Näsungs och anhalt vid Slitegårds, hemstälde huruvida det icke vore bättre för alla parter att få dels station vid Näsungs och dels anhalt vid Slitegårrds än att endast få en station vid Dalhem men intet vid de båda andra platserna. För det förra alternativet ansåg tal. sympatierna vara störst. Men blefve dalhembornas vilja rådande, så följde deraf, att Dalhem kommun finge teckna 63 tusen kr. d. v. s. betala äfven för Ganthem och Norrlanda, hvilka komme att draga sig. Ville de göra detta nå—á la bonne heure.
Slutet på meningsutbytet blef, att ordf. förklarade, det mötet uttalat sig för a) liniens dragande vester om Tallmyr, och b) för station vid Näsungs och anhalt vid Slitegårds.
Häremot protesterade Dalhemborna, och diskussionen tycktes åter vilja blossa upp, hvarvid från motståndare till det af br Hansén väckta Dalhemsförslaget framkastade åtskilliga ampra ord om personligt intresse och förbiseende af det allmänna bästa. Den hetsiga stämningen lade” sig dock så småningom och man fortsatte att i lugn och ro komma öfver ens om godkännande af liniens sträckning i öfrigt enligt det uppgjorda förslaget nr 1, hvilket sålunda i sin helhet förklarades af mötet godkänndt.
Härpå förklarade landshöfdingen mötet upplöst och tackade de närvarande för visadt intresse samt uttalade att mötet varit vida lugnare och meningarna mera enstämmiga, än han på förhand vågat hoppas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Januari 1897
N:r 6

Publicerat

Folkmängdsuppgifter från Gotlands landsbygd

31 Dec. 1896:
Dalhem socken: Födda 8 (2 m. 6 kv.), döda 8 (6 m. 2 kv.), inflyttade 61 (31 m 30 kv.), utfyttade 71 (35 m. 36 kv.), vigde 4 par, folkmängd 516, minskning 10;

Ganthem socken: Födda 5 (3 m. 2 kv.), döda 5 (4 m. 1 kv.), inflyttade 26 (15 m. 11 kv.), utflyttade 32(13 m. 19kv.), vigde 3 par, folkmängd 298, minskning 6;

Halla socken: Födda 6 (1 m. 5 kv.), döda 4 (2 m, 2 kv.), inflyttade 36 (14 m. 22 kv.), utflyttade 24 (11 m. 13 kv.), vigde 2 par, folkmängd 254, ökning 14; Hela pastoratets folkmängd 1,068.

Vänge socken: Födda 14 (3 m. 11 kv.), döda 10 (6 m. 4 kv.), inflyttade 41 (21 m. 20 kv), utflyttade 35 (14 m. 21 kv.), folkmängd 574, ökning 10;

Butle socken: Födda 6 (4 m. 2 kv.), döda 4 m., inflyttade 24 (12 m. 12 kv.), utflyttade 23 (13 m. 10 kv.), vigde 1 par, folkmängd 338, ökning 3;

Guldrupe socken: Födda 4 (2 m. 2 kv.), döda 5 (2 m. 3 kv.), inflyttade 13 (5 m. 8 kv.), utflyttade 11 (4 m. 7 kv.), vigde 2 par, folkmängd 285, ökning 1; Hela pastoratets folkmängd 1,197.

Rute socken: Födda 9 (7 m. 2 kv.), döda 3 (2 m. 3 kv.), inflyttade 28 (9 m. 19 kv.), ntflyttade 38 (19 m. 19 kv.), vigde 7 par, folkmängd 562, minskning 6;

Fleringe socken: Födda 12 (5 m, 7 kv), döda 6 (2 m. 4 kv), inflyttade 15 (9 m. 6 kv), utflyttade 19 (8 m 11 kv.), vigde 4 par, folkmängd 366, ökning 2;

Bunge socken: Födda 10 (6 m. 4 kv.), döda 7 (4 m 3 kv), inflyttade 37 (18 m. 19 kv.), utflyttade 39 (17 m. 22 kv.), vigde 1 par, folkmängd 556, ökuning 1; Hela pastoratets folkmängd. 1,484

Fårö socken: Födda 21 (9 m. 12 kv.), döda 20 (12 m. 8 kv.), inflyttade 31 (12 m. 19 kv.), utflyttade 71 (36 m. 35 kv), vigde 3 par, folkmängd 1,123; minskving 39; Hela pastoratets folkmängd 1,123.

Stenkyrka socken: Födda 17 (10 m, 7 kv.), döda 12 (6 m 6 kv.), inflyttade 43 (19 m. 26 kv.), utflyttade 50 (24 m. 26 kv.), vigde 7 par. folkmängd 789;

Tingstäde socken: Födda 12 (5 m. 7 kv.), döda 8 (3 m 5 kv.), inflyttade 28 (11 m 17 kv.), utflyttade 44 (15 m. 29 kv.), vigde 3 par, folkmängd 484, minskning 12; Hela pastoratets folkmängd 1,261.

Endre socken: Födda 6 (4 m. 2 kv.), döda 4 (2 m, 2 kv). inflyttade 49 (21 m. 23 kv), utflyttade 51 (26 m. 23 kv.), vigde 1 par, folkmängd 356;

Hejdeby socken: Födda 7 (8 m. 4 kv.), döda 2 kv., inflyttade 20 (13 m. 7 kv.), utflyttade 31(15 m 16 kv.), vigde 2, par olkmängd 205, minskning 6; Hela pastoratets folkmängd 561.

Roma socken: Födda 18 (10 m. 8 kv), döda 4 m., inflyttade 76 (31 m. 43 kv.), utflyttade 88 (48 m. 45 kv.), vigde 6 par, folkmängd 584, ökning 2;

Björke socken: Födda 9 (6 m. 3 kv.), död 1 kv., inflyttade 47 (17 m. 30 kv), utflyttade 22 (12 m. 10 kv.), vigde 2 par, folkmängd 302, ökning 33; Hela pastoratets folkmängd 886.

Källunge socken: Födda 6 (2 m. 4 kv), döda 4 (8 m. 1 kv.), inflyttade 32 (15 m. 17 kv.), utflyttade 33 (16 m. 17 kv.), vigde 4 par, folkmängd 237, ökning 1;

Vallstena socken: Födda 10 (7 m, 3 kv.), döda 7 (4 m. 3 kv.), inflyttade 19 (11 m. 8 kv.), utflyttade 23 (8 m. 17 kv.), vigde 7 par, folkmängd 344, minskning 3; Hela pastoratets folkmängd 581.

Atlingbo socken: Födda 6 (4 m. 2 kv.), ddöda 5 (3 m. 2 kv.), inflyttade 21 (9 m. 12 kv.), utflyttade 11 (8 m. 6 kv.), folkmängd 220, ökning 8; Hela pastoratets folkmängd 220.

Veskinde socken: Födda 13 (8 m. 5 kv.) döda 12 (6 m. 6 kv), inflyttade 119 (58 m 61 kv), ntflyttade 76 (34 m. 42 kv), vigde 5 par, folkmängd 651, ökning 44;

Bro socken: Födda 7 (5 m. 2 kv.), döda 6 (3 m. 3 kv.), inflyttade 37 (18 m. 19 kv.), utflyttade 44 (19 m. 25 kv), vigde 1 par, folkmängd 299, minskning 6; Hela pastoratets folkmängd 950.

Burs socken: Födda 16 (8 m. 8 kv.) döda 7 (3 m. 4 kv), inflyttade 38 (20 m. 18 kv.) utflyttade 45 (21 m. 24 kv.), vigde 5 par, folkmängd 839, ökning 2;

Stånga socken: Födda 14 (7 m. 7 kv.), döda 10 (4 m, 6 kv.), inflyttade 57 (23 m, 34 kv.), utflyttade 48 (24 m. 24 kv.), vigde 5 par, folkmängd 646, ökning 13; Hela pastoratets folkmängd 1;485.

Hangvar socken: Födda 15 (9 m. 6 kv), döda 14 (10 m. 4 kv.), inflyttade 63 (82 m 31 kv), utflyttade 56 (21 m. 35 kv.) vigde 2 par, folkmängd 905, ökning 8;

Hall socken: Födda 3 m., döda 2 (1 m 1 kv.), inflyttade 11 (4 m. 7 kv.), utflyttade 12 (3 m 9 kv.), vigde 3 par, folkmängd 242; Hela pastoratets folkmängd 1,147.

Vall socken: Födda 5 (4 m. 1 kv.), döda 8 (2 m. 6 kv.), inflyttade 24 (7 m. 17 kv.), utflyttade 26 (8 m. 18 kv.). vigde 2 par, folkmängd 295, minskning 5.

Hogrän socken: Födda 5 (4 m. 1 kv.), döda 5 (4 m. 1 kv.) inflyttade 22 (8 m. 14 kv.), utflyttade 29 (14 m. 15 kv), vigde 2 par, folkmängd 339, minskning 7.
Hela pastoratets folkmängd 635.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3

Publicerat

Som från Handlanden

m. m. Ferd. Nyström, landtbruksingeniören C. A. Sylvan och handlanden Frans Degerman inkommit ansökning om vederbörandes hörande i fråga om anläggning af en järnväg från Slite hamn till Roma järnvägsstation, och Konungens Befallningshafvande i anledning deraf utsatt sammanträde i Hörsne skolhus tisdagen –den 12 innevarande månad kl. 10 f. m., varda innevånarne i Roma, Dalhem. Halla, Ganthem, Norrlanda, Hörsne med Bara, Vallstena, Ekeby, Källunge, Fole, Hejnum, Bäl, Boge, Othem, Lärbro och Helvi socknar hirigenom kallade till detta sammanträde, för att afgifva yltrande i denna fråga och bestämma sig för järnvägens sträckning.
Visby i Landskansliet 2 Januari 1897.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3

Publicerat

Skogs-auktion.

Genom offentlig auktion, som kommer att förrättas vid Medebys i Ekeby lördagen den 9:de innev. Januari kl. 11 f. m. låter landtbrukaren Johan Pettersson derstädes försälja växande skog i den så kallade »Talln», belägen utmed Tallmyr och i närheten af Dalhems sockens gräns på omkring 12 tunnland, i mindre lotter under förbehållen pröfningsrätt att afverka densamma på 2 års tid. Skogen är tjänlig till såg- och bygradstimmer. Samlingen sker i nämda hage. Godkände köpare erhålla betalningsanstånd till den 1:sta nästk. Oktober.
Hörsne den 2:dra Januari 1897.
O. J. LARSSON.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Januari 1897
N:r 2

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
Vid det 30 d:s hållna sluttinget meddelades följande utslag:

— I målet angående olaga mjölkning ålades svar. hustru Elisabeth Björklund, Rombs i Martebo och hennes dotter Fredrika att med ed fria sig från åtalet, och skall eden begås 15 Februari.

— För hemfridsbrott jämte fylleri och oljud dömdes drängen P. Ollsson, Nygårds i Dalhem att böta 55 kr. och att ersätta målsägaren med 10 kr. för sveda och värk.

— För djurplågeri dömdes hemmansägaren P. Olofsson från Othem att böta 15 kr.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 31 December 1896
N:r 201

Publicerat

Till ordförande

i nedanvämda socknars kommungalnämder och fattigvårdsstyrelser hafva valts: I Alskog, J. N. Larsson, Smiss; i Dalhem J. Jakobsson, Dunegårda; i Eskelhem, fanj. K. Hemström, Rovide i Hall; Rasmus Lindberg, Gannarfve; i Martebo, Olof Larsson Lilla Rombs; i Vall O. Björkander, Medebys; i Hangvar Elis Lerberg, Skälstäde, i kommunalnämd och T. Gardell, Kassle i fattigvårdsstyrelsen.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 31 December 1896
N:r 201

Publicerat

Ett järnvägsmöte

i smått blef det efter hushållningssällskapets sammanträde i måndags afton. Landshöfdingen hade nämligen under hand sammankallat en del personer, bosatta inom de socknar, hvilka mer eller mindre komme att beröras af den påtänkta banförbindelsen mellan Roma och Slite.
Ett tjugotal personer hade infunnit sig vid mötet, som hölls å stadshotellet.
I ett längre anförande redogjorde landshöfdingen för de stakningar, som utförts för en dylik bana. Ej mindre än tre olika alternativ förelågo:
1.) Järnvägen skulle gå genom Halla, öster om Dunegårda bro, genom östra Dalhems socken, vester om Tallmyr till Larsarfve i Källunge, genom Bäl till Slite.
2.) Förbi Halla, i öfrigt lika med föregående.
3.) Öster om Tallmyr, i öfrigt lika med 1 och 2.
Stationer eller hållplatser skulle blifva i Halla för Halla, Ganthem och Norrlanda; i södra Dalhem (Slitegårds) för Dalhem, Ganthem och Norrlanda; i norra Dalhem (Näsungs) för Dalhem, Hörsne och Norrlanda; i Källunge (Gandarfyve) för Källunge, Ekeby, Bara och Vallstena, vid Björlunds för Källunge och Vallstena; vid Larsarfve för Källunge och Fole; vid Gute i Bäl för Bäl, Hejnum och Vallstena samt slutligen i Boge.
Sträckningen öster om Tallmyr blefve 1 kilometer längre än den andra riktningen och komme att kosta 30,000 kr. mera, hvarför den ej förordades, Banan, 84 kilometer, skulle kosta 680 tusen kronor, hvaraf hälften antogs blifva statslån, resten foskning. inom socknarne utan preferensaktier. emton socknar skulle få gagn af banan, Åkerjorden inom desamma utgjorde 16,250 tunnland, och beräknades deraf för betodling 1,625 tnl, hvilka skulle gifva järnvägen en bruttoinkomst af 40,000 kr. eller 25 kr. pr tal. Öfriga inkomster hade beräknats till något öfver 1,000 kr. pr kilometer. Utgifterna antogos komma att väl täckas af inkomsterna för bettrafiken, och skulle järnvägen sålunda lemna ett öfverskott af, lägst taget, 34,000 kronor, hvilket utgjorde 5 proc. på anläggningskostnaden.
De 840 tusen kr., som ifrågavarande 15 socknar skulle teckna, hade man tänkt sig fördelade sålunda: Halla 15 tusen, Dalhem 50 tusen, Hörsne med Bara 35 tusen, Vallstena 25 tusen, Källunge 30 tusen, Fole 25 tusen, Bäl 15 tusen, Hejnum 15 tusen, Boge 10 tu: sen, Othem 80 tusen, Ganthem 10 tusen, Norrlanda 53 tusen, Ekeby 5 tusen, Lärbro 15 tusen och Helvi 5 tusen. Aktierna skulle betalas med sparbankslån mot 4 proc. räntaoch 40 års amortering med 3 års ränteanstånd.
Diskussionen inskränkte sig till litet samtal. Alla syntes vara ense om: den kortare sträckningen.
Landshöfdingen uppdrog en entusiastiskt ljus tafla af sockerbetsodlingens storartade framtid på Gotland, dermed viljande fastslå att ingen risk funnes för banans anläggning. Ingeniör Sylvan ansåg också att denna järnväg om någon borde bära sig. Den komme att gå genom ett stort myrbälte, som blott väntade på kommunikationer för att blifva rikt gifvande.
Löjtnant Engström ansåg också utsträckta järnvägsförbindelser vara den bästa häfstången för landtbruket, och d:r Sätervall betonade att en dylik bana hade ej blott landtbruksekonomisk utan äfven strategisk betydelse.
Resultatet af öfverläggningen blef att ett nytt möte för frågans vidare behandling kommer att äga rum i Hörsne skolhus tisdagen 12 nästa Januari kl. 10 f. m.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 December 1896
N:r 200

Publicerat

Mönstring med mönstringsskyldige beväringsmän

tillhörande Roma kompaniområde nr 182 kommer innevarande år att förrättas:
Tisdagen den 135 nästkommande December kl. 10 f. m. i Stenkumla sockenstuga med baväringsmän tillhörande Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Tofta och Eskelhems socknar;
Samma dag kl. 1 e. m, i Valls sockenstuga med beväringsmän tillhörande Atlingbo, Vall och Hogrän socknar; samt
Onsdagen den 16 i samma månad kl, 10 f. m. i Roma sockenstuga med beväringsmän tillhörande Follingbo, Akebäck, Roma, Björke, Dalhem, Ganthem, Halla, Sjouhem och Viklau socknar.
För öfrigt hänvisas dels till länskungörelsen och dels till i inskrifningsboken intaget utdrag ur värnpliktslagen m. m.
Roma den 30 November 1896.
C. A. Olsson,
befälhafvare för Roma kompaniområde nr 182

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1896
N:r 187

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Höstetingets fjärde sammanträde å Skogs i Levide 30 Nov.—1 Dec; Ordf. e. o. notarien J. O. Schoug.

Barnuppfostringsmålet emellan pigan Dora Lundqvist, Lindartve i Burs, och drängen Anton Söderlund, Odvalds i Linde, förekom äfven. Som vi förr meddelat, hade svar. anfört jäf mot ett vittne, Hjalmar Malmqvist, påstående att denne af hat och illvilja vittnade mot honom. För att bevisa detta påståande hade svar. inkallat fem vittnen, som mot kär:s bestridande dock ej blefvo hörda, hvarför jäfsanmärkningen ogillades.
Utslag afkunnas vid sluttinget.

Käranden är död, men målet fortsätter. Det långvariga målet emellan afl. landtbrukaren O. W. Åhlander och B. O. Rudebeck m. fl. i Stockholm kommer att fortsättas af Åhlanders konkursmassa; och är till deras ombud sysslomaunen Svallingson utsedd. Denne begärde och erhöll uppskof till fjärde sammanträdet, dels tör att försöka uppgöra med svar. dels för att kunna sätta sig in tillräckligt i det invecklade målet för att, om uppgörelse ej komme till stånd, kunna afgifva sina slutpåståenden.

Om redovisning hade W. Hansson Otes i Sundre instämt P. Alfvegren i Hejde. Kär, som är förmyndare för en svars. son dotter, fordrar att svar. måtte åläggas redovisning för en lösöreauktion, som han hållit efter myndlingens moder.
Svar. säger sig aldrig af kär. blifvit anmodad att hålla den ifrågavarande auktionen utan vore det enklingen som anmodat honom dertill, och till honom kade han ock redovisat, hvilket äfven styrktes med kvitterad redovisning. Beloppet, som fordrades, utgjorde 393 kr.
Utslag samtidigt som föregående mål.

Tvista om sandstensbrott göra J. Olsson, Anderse i Fide och Olof Olofsson, Rommunds i samma socken. Svar. skulle enligt kär:s påstående under pågående laga skifte ha upptagit sten på omkring 3 kappland, samt dervid förstört 3 st. björkar och några buskar. Derför fordras nn en ersättning af 120 kr.
Svar. ville med en inlemnad skrift dels bestrida käromålet, dels visa sin rätt till sandstensbrottet i fråga, men som skriften saknade afhandling om själfva saken, gjorde den antagligen föga nytta. Målet uppsköts emellertid till januarisamman trädet.

Till god man för att bevaka J. Magnusson Tegnaby i Småland, rätt i boet efter denna vid Rangsarfve i Näs aflidna dotter Anna Christina Blomkvist förordnades vice kronolänsmannen Svante Lindström.

Kalabalik i Rone. J. N. Budin, Magnhuse i Rone, hade utverkat sig stämning å hemmansägaren Karl Duse dersammastädes samt dennes hustru och son under påstående att desse någon dag under sistl. Okt. öfverfallit: och slagit kär., dervid såsom stridsvapen användts vedträn och käppar. Under handgemänget, som skett i kär:s tillfälliga bostad vid Magnhuse, hade såväl Budin som Duse fått blodviten. Budins dotter hade då sprungit efter bjälp, samt fått med sig fyra personer, som ock voro inkallade såsom vittnen. Desse berättade att de ej varit närvarande å själfva krigsskådeplatsen, men att de vid ditkomsten fått se Budin blöda i hufvudet af ett mindre sår, samt äfven iköket sett att eller två blodiga vedträn. Duse hade äfven visat några skråmor, samt sagt att de också fått stryk. Såväl Dase som hustrun hade varit närvarande. Kär. begärdeikrigskostnader 75 kr.
Vid målets handläggning voro antagonisterna ej öfverens om hur sammandrabbningen skett. Duse yrkade ansvar å Bnudin för obefogad rättegång. Han ville gerna gå ed.
I målet meddelas utslag vid sluttinget.

Byta platser fingo nu parterna med anledning af en förnyad drabbning, som några dagar derefter, eller 17 Okt., ägt rum emellan Budin och Duses hustru dervid den senare fått draga det kortaste strået. Hustrun som nn fått sin plats på högra sidan berättade att hon sagda dag för att ställa till bak lagt några vedträn i ugnen, hvilka strax derefter blifvit utkastade. Hon hade då med en annan kvinna gått in samt mött Budin i förstugan, och han hade genast låtit henne dansa mellan fyra väggar, så eftertryckligt, att hennes armar de derpå följande veckorna skiftat i regnbågens alla färger. Hon fordrade 75 kr. jämte rättegångskostnader.
Nu var det Budins tur:att vara oskyldig. Han yrkade ansvar å sin motpart för obefogadt inträngande i :annäns bostad. Målet uppsköts till 18 Jan.

Äkta sällhet tyckes ej vara rådande emellan arbetaren Gustaf Hedlund i Hemse och hans hustru, ty hon hade för åkl. anmält att hon vid åtskilliga tillfällen blifvit slagen af sin man, hvarför denne ock af åkl. blifvit inkallad att stånda ansvar. Som Hedlund ej funnit för godt att inställa sig. fick han härför böta 15 kr.-hvarefter målet uppsköts till 18 Jan.

Tvist om jord. Kommissionslandtmätaren Kökeritz hade till tinget instämt Lars Lundin samt systrarne Anna och Olivia Johansson, Frendarfve i Garda yrkande att desssa måtte åläggas till Kökeritz afträda ett jordområde om; 0,997 hektar, hvaraf systrarne Jobansson innehade 0.370 hektar, som de köpt af medsvaranden Lundin. Vid hemmansklyfning som verkstälts å 3/8 mtl. Frendarfve, hvilket hemman då delats i fyra delar, samt å kartan och i handlingarne utmärkts med bokstäfverna B. C. D. och E. Lundin, hade köpt den del som bemärkts OC. och Kökeritz delen D. Lundin innehar det oaktadt er ägofignr om sagda: areal som hör till .D.,-samt derifrån sålt omnämda 0,370 hektar. Svar. Lundin ansåg sig vara i sin fulla rätt till sagda jordstycke, ty när han af sina fångestmän köpt sin del hade särskildt utvisats att detta område hörde till denna del. Han hade äfven i köpebrefvet mået förbinda sig att till systrarne Johansson sälja den lägenhet som de nu innehafva.
Systrarna Johansson å sin sida kunde ej bestrida käromålet, ty de hade med anledning af att de fått klart för sig att Lundin ej vore rätta ägaren till det jordstycke från hvilket deras afsöndring skett måst instämma Lundin om återbärande af köpeskilling, hvilket mål af rätten förklarats hvilande i afvaktan på detta måls afgörande.
Utslag meddelas vid tingets slut.

Norra häradsrätten.
Vid hösttingets fjärde sammanträde, 30 Nov. afkunnades följande utslag:
— Niklas Nilsson från Hangvar ålades edgång i barnuppfostringsmålet mot honom, väckt af Maria Johansson från Visby.
— I skogseldsmålet från Ala dömdes hemmansäg. F. Nilsson, Gurfiles att böta 20 kr.
— Kaffekokningsmålet mot J. Dalström, Kyrkebingels i Gothem, uppsköts till vårtingets 1:a sammanträde.
— För utevaro från eldsläckning fick C. Cedergren Visby i Gothem böta 5 kr.
— För vinförsäljning fick handl. D. Cedergren böta 25 kr. Åtalet för konjaksförsäljning ogillades.
— För samma förseelse fick B. Hansén böta 20 kr.

För oloflig mjölkning var hustru Elisabet Björklund, Rombs i Martebo, instämd, jämte dottern Fredrika. Ett vittne berättade att han en morgon i somras gått öfver en hage och då sett hustru B. sitta och hålla händerna i jufret, på en annas ko medan dottern höll kon i hornen. Svar. nekade, och påstodo att det var deras egen ko, som hade brutit sig in i hagen. Af missägning kom svar. att säga att hon mjölkat kon, något som hon dock förut nekat till. Åkl. yrkade edgång. Utslag vid sluttinget.

Brunnstvisten. i Lärbro förevar. Fyra vittnen hördes och berättade, att en af svarandena hade kommit till brunnen och befallt kär:s hustru att gå från brunnen samt nekat henne att taga vatten. Hon tillkallade sin man, hvarvid svar. sprang. Men då kär:s man gick bakom huset, öfverfölls han af svar. Samma sak intygades af ett annat vittne. Två andra vittnen intygade att svår:s hustru förnekat kär. att taga vatten samt gitvit svar. befallning att köra bort dem. Uppskof till vårtingets andra sammanträde.

Hemfridsbrottet i Dalhem förekom ånyo. Ett vittne intygade åtalets riktighet.
Åkl. yrkade ansvar för fylleri och hemfridsbrott samt yrkade ersättning för skadan som förorsakats vid våldet. Utslag vid sluttinget.

För djurplågeri var P. Olofsson Austers i Hangvar, instämd. Han erkända att han begagnat selbruten häst. Utslag vid sluttinget.

För jagt å annans mark var vaktmästare H. Alyhr i Visby instämd af Visby jagtsällskap, å hvars jagtmark han skolat utan tillstånd ha lossat skott. A. erkände att han 1 Nov. jagat der men styrkte med intyg från ägaren af marken att han hade jagträtt inom området till 3 Nov. samt upplyste, att Nordström sagt sig hafva undertecknat kontraktet med sällskapet först 8 Nov. i år. Uppskof till vårtingets första sammanträde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 December 1896
N:r 186

Om Oss Drivs med WordPress