i hela riket till Dalhems kyrka har kyrkoherden Odin gjort framställning hos k. m:t.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Mars 1898
N:r 42
Dalhems socken ligger i inlandet på östra delen av Gotland.
Gårdsnamn: Anderbåtels, Binge, Björkhage, Burge, Busarve, Dune, Dunegårde, Gandarve, Granskogs, Grinder, Hallfose, Hallvide, Harstäde, Hässelby, Kaungs, Malms, Munkebos, Nygårds, Nykvie, Näsungs, Prästgården, Räkarve, Siggur, Slitegårds, Suderbys, Suderbys-Stenstugu, Vidunge, Vidunge-Stenstugu, Åkre.
i hela riket till Dalhems kyrka har kyrkoherden Odin gjort framställning hos k. m:t.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Mars 1898
N:r 42
Genom offentlig auktion, som kommer att förrättas vid Dune i Dalhem onsdagen den 23 och torsdagen den 24 innevarande Mars hvarje dag från kl. 10 förmiddagen, låter hälftenbrukaren J. Pettersson därstädes i anseende till hälftenbrukets upphörande och afflyttning ifrån stället försälja hela sitt värdefulla yttre lösörebo samt en del af det inre, bestående af bord, stolar, sängar, en skänk; järnkamin, bunnar, baljor och spann, en mjölkflaska, drickskärl, åtskilliga andra husgerådssaker, som ej här specificeras. Åker- och körredskap såsom en resvagn, flera bättre nästan nya arbetsvagnar och arbetskälkar, vrång- och foderhäckar, gödselbräden och en beteskärra, harfvar af olika slag, vänd- och spetsplogar, en radsåningsmaskin, en hästräfsa, en hästhacka, mullfösor, sladd, kornvält, en magasinskärra, skakvind, 2 par selar, en enbetssele, oxok och kettingar, liar, örfvar, räfsor, spadar, gafflar och tjugor, yxoch sigdstenar, yxor och järnspett, en stocksåg, ett parti kornstackar.
Kreatur, såsom: en häst och tvenne drägtiga ston, I par unga goda dragoxar, flera stycken kor, som dels nyligen ha, dels snart skola kalfva, ungnöt och tvenne tjurar, däraf en i tredje året. Andra dagen försäljas för Alfred Eklunds räkning större delen af hans varulager, däraf en del korta varor, som till en handelsrörelse hörer, Dessutom ett bokskåp; sill; tapeter; färdigsydda mans- och fruntimmerskläder; ett bättre bakladdningsgevär; ett parti goda gula och gröna kokärter.
Säkra och af mig godkända köpare erhålla betalningsanstånd till den 1:sta nästkommande September, mindre vederhäftige skola ställa borgen för sina inrop.
Hörsne den 8 Mars 1898.
O. J. LARSSON.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1898
N:r 39
Med vederbörligt tillstånd försäljes för aflidne hemmansägaren Olof Olofssons, Grausne i Lokrume, sterbhusdelägare 9/16-dels mantal Grausne och 3/16-dels mantal Stenby inom Lokrume socken.
Af hemmansdelarne, hvilka ligga i sambruk, är Grausne bebygd med i godt stånd varande man- och ladugårdsbygnader. Egendomen, som ligger i en naturskön trakt vid allmänna vägen i närheten af Lokrume kyrka, 3/4 mil från Veskinde järnvägsstation, 11/2 mil från Visby, har utmärkt god åkerjord, god ängsmark soch skog väl tillräcklig till husbehof.
Hemmansdelarne, som äro taxerade till 23,000 kr., säljas på fördelaktiga vilkor att tillträdas innevarande vår.
Närmare upplysningar meddelas af undertecknade.
Hypotekslån underlättar köpet.
Lokrume den 3 Mars 1898.
Albertina Olofsson, Olof Ansin, Grausne, Lokrume. Kue, Träkumla.
Anton Widin,
Vidunge, Dalhem.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 Mars 1898
N:r 36
Hos enskilda hafva under sagda år utförts följande skogsodlingsarbeten utaf plantörer, hvilkas dagarfvoden bekostats af hushållningssällskapet:
Af extra kronojägaren Lindskog utplanterats å Visby stads område 6 815 tall-, 450 gran och 73 diverse plantor; hos F. Dassow, St. Mörby i Lokrume, 1,000 gran- och 404 div.; bos P. Johansson, Vellarfve i Roma, 300 tall- och 3,000- gran-, hos L. Ljung berg, St. Hästnäs, 58 st. div.; hos Uno Brounmus, Broungs i Stenkyrka, 400 gran; och 60 div ; hos skollärare W. Ringbom å Fårö 1,000 tall-, 1,000 gran- och 50 div.; hos konsul Björkander i Visby 755 st. div.; hos H. Wohler, Weskinds i Weskinde, 200 tall-, 300 gran- och 422 div; hos K. Bolling, Bläsnungs i d:o, 150 gran: och 329 div.; vid Skoga folkskola i Öja 175 st. gran- och 700 diverse plantor; samt utsåtts 2,5 kg. tallfrö hos H. Andersson, Uppegårds i Vallstena, 3 kg. tallfrö hos J. Jönsson, Björkhage i Dalhem, och 1 kg. granfrö å Sigreifs kaplansboställe i Västerhejde;
af skogsplantör Segerdahl utsåtts 5 kg. tall- och 5 kg. grantrö hos myrbolaget, Skäggs i Veskinde, och lika mycket af hvardera sorten hos löjtnant Brunnström, Rosendal i Follingbo;
at skogsplantör P. Pettersson utplanterats 500 st. granplantor och utsåtts I kg. talloch 1 kg. grantrö hos P. Olsson, Gimrings i Hafdhem: utplanterats hos P. Levander, Allmungs i Hafdhem, 225 gravplantor och vid folkhögåkolan i Hemse 395 div. plantor; samt utsåtts hos L. Hanssou, Jugennäs i Bars, 5 kg. tallfrö och hos Jakob Thomson, Lingsarfre i Näs, I kg. tall- och 1,5 kg. granfrö.
Plantorna ha erhållits gratis från statens plantskolor vid Skogsholm och i Hemse, och skogsfröet har bekostats af hushållningssällskapet.
Besiktningar hafva jämlikt lagen mot skogsförödelse 30 Mars 1894 ägt rum å trenne skattehemman, nämligen 1/8 mant.
Tejnungs och 1/8 m. Kassle i Hangvars socken samt 1/4 m. Dembor å Fårön, men hafva ej föranledt utfärdandet af saluafverkningsförbud.
Beträffande de allmänna skogarna, så hafva å följande skogsodling ägt rum, nämligen vid kronoparken Skogsholm, vid Hejnum, Mullvalds, Västerby, Stenkumla, Källunge, Fjäle, Ejsta, Alskog, Grötlingbo, Öja och Hamra ecklesiastika boställen samt vid Roma kungsgård och Tjengvide länsmansboställe. Å dessa skogar hafva tillsammans utsatts 21 tusen st, plantor samt utsåtts 20 kg. tallfrö, lika mycket granfrö och 3,2 kg. björkfrö.
Å Gotska Sandön har fortfarande utplanterats sandgräs å de konstgjorda skyddsdynerna vid hafvet, hvarjämte sådan plantering äfven blifvit utsträckt längre åt sydväst å de höga bankarna omkring norra fyrstationen. Omskolade plantor af bergtall och vanlig tall äro utsatta på bankarna i de utgångnas ställe, och man har fortsatt med den under näst föregående året påbörjade planteringen af ektelningar och pilsnittlingar, för att bilda ett stormfast skydd omkring stationen, hvilken numera torde få anses skyddad emot flygsandens framträngande.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Mars 1898
N:r 35
inom stiftet voro till i går middag kallade att sammanträda i domkyrkans sakristia för att öfverlägga om några allmänna grunder för de ändringar i distriktens skolreglementen, som kunna anses påkallade af 1897 års folkskolestadga.
Rätt många hade hörsammat kallelsen, och öfverläggningen, som blef rätt liflig och varade i omkr. två timmar, leddes af kyrkoherde Odin i Dalhem.
Ordföranden inledde förhandlingarna med en öfversiktlig redogörelse för de nya bestämmelsepunkter i skolstadgan, hvilka förorsaka förändringar i skolreglomentena. Dossa nya stadganden vore visserligen många, men ordf. ansåg, att det egentligen vore två stora hufvudfrågor mötet hade att diskutera, nämligen frågan om ordnandet af den fortsatta undervisningen och frågan om slöjdundervisningens ordnande.
Öfvergick man så till öfverläggning om, huru man hade att fatta den nya folkskolestadgans mening om den fortsatta undervisningen.
Meningarna voro högsta olika och förslagen likaledes vidt skilda.
Kontraktsprosten Uddin uttalade som sin mening, att lagstiftarne ej menat att ålägga kommunerna att inrätta fortsättningsskolor. Meningen hade varit, att detta skulle göras under förntsättning att så kunde ske, En sådan förutsättning vore, att läraren hade så god helsa, att han utan att skada sig kunde undervisa åtta månader om året. Men om så ej vore förhållandet, måste det anses som en grymhet att ålägga honom det. Det blefve till såväl skolans som lärarens förfång. Tal. kunde ej inse, att man vore tvingad att inrätta fortsättningsskolor öfverallt.
Kyrkoherde Jacobson, Hörsne, ansåg däremot, att man ej kunde säga att inrättande af fortsättningsskolor vore stäldt i fritt val.
Kyrkoherde Gradelius påpekade, att k. m:t ej bär kunnat påbjuda ett obligatoriskt införande af fortsättuingsskolor. Ty i och med att så vore förhållandet, hade församlingarna ålagts nya utgifter, och något sådant kunde ej ske utan riksdagens hörande.
Kyrkoherde Odin häfdade däremot den åsikten, att man mycket väl under fyra veckor om året kunde anordna fortsatt nndervisning utan att behöfva betuuga de skattande med nya utgifter och utan att behöfva statsbidrag.
Kontraktsprosten Uddin ville för sin del påstå, att bestämmelserna i nya och gamla stadgan vore lika i detta fall. Är fortsättningsskolan att anse som nästan obligatorisk nu, så var den det äfven förut. Och de i stadgans § 5 mom. 3 inryckta orden: »för denna fortsatta undervisning må där sådant finnes lämpligt, inrättas särskild fortsättningsskola» tyda ej på att denna skolform skall vara obligatorisk utan vara beroende på särskild pröfning vid hvarje fall.
Kyrkoherde Jacobson ville mot detta 3 mom:s »må» o. s. v. sätta 2 mom:s något strängare och bestämdare »bör» i fråga om fortsättningsskolans inrättande. Ansåg ställningen oklar. Ansåg att den speciella fortsättningsskolan ej vore att anse som obligatorisk, men däremot vore stadgandet om anordnande af fortsatt undervisning i en eller annan form snarare att anse som obligatoriskt.
Kontraktsprosten Uddin erinrade om det sätt som hittills ofta användts, att låta de barn som så önska, genomgå folkskolans högsta klass 2 gånger. Detta vore ju äfven ett sätt, hvarigenom barnen kunde förkofra och ytterligare inskärpa kunskaper.
Denna form af fortsatt undervisning ansåg kyrkoberde Odin vara förbjuden genom den nya stadgan och för öfrigt föga lämplig.
Häri instämde utn. kyrkoherde Söderberg.
Gent emot de s. k. repetitionsskolorna uttalades en absolut förkastelsedom. Dessa hade endast till följd att barnen i förtid togos ur skolorna utan att hafva fått ens minimikursens kunskaper fullt inpräntade hos sig, och den kuoskap de i repetitionsskolan få fuskas äfven bort.
Mot detta opponerade sig kyrkoh. Söderberg i ett kraftigt anförande. I Visby ha vi ännu sådan repetitionskurs, sade tal., och den har visat sig vara till stor välsignelse där — den må nu sedan ratas till både höger och vänster. Den är dessutom alldeles nödvändig för de fattiga barn, som äronödsakade att för sin utkomst lämna skolan i förtid. Det vore ju förfärligt om alla dessa blefve lämnade vind för våg utan tillfälle till fortsatt förkofran eller möjlighet att få repetera det redan genomgångna pensum. Vi tvinga, sade tal., en hel del barn att genomgå hela skolan och inhämta boklig kunskap. Men vi glömma att lära dem kroppsarbete. Det vore i sanning en välsignad sak, om de fingo komma ut och lära sig att arbeta. Hvad är det som skaffat oss gatustrykare och ligapojkar? — Jo, det, att barnen tvingas att sitta på skolbänken, tills de bli för lata att arbeta.
Härpå öfvergick man till öfverläggning om sättet att anordna slöjdundervisning utan att behöfva inkräkta för mycket på tiden för den öfriga undervisningen och utan att benöfva öfverskrida den i skolstadgan bestämda maximaltiden för undervisningen i skolorna.
Kyrkoherde Odin framhöll, att det ginge för sig att med en undervisningstid af 6 timmar om dagen äfven medhinna slöjdundervisning med fyra timmar i veckan utan förfång för öfriga läroämnenKontraktsprosten Uddin förordade slöjdundervisningens förläggande till lördagarna med fyra timmar.
V. pastor Husander ansåg att man, då man hade två timmars middagsrast, godt kunde anordna en timmes slöjdundervisning på middagsrasten under den ljusare årstiden; under den mörka kunde undervisningen förläggas till lördagarna.
Kyrkoherde Odin föreslog, att man skulle efter lästimmarnas slut taga slöjden, fördelad på två å tre dagar, men i stället läsa tre timmar på lördagarna.
Kyrkoherde Söderberg uttalade sig mot all lördagsläsning. ’Trodde saken knnde ordnas gå, att man från maximaltiden toge två timmar i veckan och dessutom la’e till två öfvertimmar för att på dessa fyra anordna slöjden.
Kontraktsprostep Uddin trodde det vara allra klokast att låta det stå som det stod i gamla reglementena och att skolråden och lärarena i samråd finge ordua saken hvar på sitt håll,
Häri instämde flera talare, och diskussionen, som fick utgöra svar på frågorna, var därmed slut.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 Mars 1898
N:r 34
Att vår ömt älskade fader, f. d. Landtbrukaren Johan Niklas Johansson, stilla och fridfullt afled vid Halfoser i Dalhem torsdagen den 27 Jan. 1898 kl. 8 e. m. i en ålder af 67 år, 3 månader och 19 dagar; djupt sörjd och saknad af tvänne syskon, barn och barnbarn, slägt och många vänner, hafva vi den sorgliga plikten att tillkännagifva.
Anna och Olof Johansson.
Sv Ps. 487.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Januari 1898
N:r 15
Att den käre himmelske Fadren till sig hemkallat vår innerligt älskade son Emanuel Verner, som genom olyckshändelse afied vid Hesselby i Dalhem den 13 Januari 1898 efter en lefnad af 2 år, 5 m. och 22 dagar; djupt sörjd och saknad af föräldrar och syskon, få vi härmed i vår sorg meddela.
Hanna och Per Pettersson.

Herren gaf och Herren tog, välsignadt vare Herrens namn.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 Januari 1898
N:r 9
för Gotlands norra härads brandstodsförening för fem år, räknade från och med 1 Januari, hafva sockenombuden vid deras sammanträden tingsvis utsett nedannämnde, nämligen: för Endre ting Anton Hellgren, Hanes i Endre; Dede d:o Johannes Collberg, Nygårds i Follingbo; Bro d:o f. skollärare J. P. Nordin i Veskinde; Lummelunda d:o P. Högberg, Myrväller i Tingstäde; Forssa d:o O. L. Björkegren, Angelbos i Lärbro; Rute d:o M. P. Broström, Broa i Fårö; Bäls d:o kapten K. T. Broander, Källunge; Lina d:o O. J. Larsson, Norrbys i Hörsne; Halla d:o G. P. Hansén, Dunegårda i Dalhem och Kräklingbo d:o Fredrik Klingvall, Kräklings i Kräklingbo.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Januari 1898
N:r 7
Måndagen den 17 innevarande Januari från kl. 1 e. m. låter landtbrukaren J. Jönsson, Björkhage i Dalhem, genom offentlig auktion försälja all växande skog på omkring 10 tunl. uti den så kallade storängen lydande under 1/8 mant. Suderbys-Stenstu i förutnämnde socken. Skogen, som består af fur-, ek-, björk-, asp: och hasselskog, utbjudes i mindre delar, och skall af köpare rothuggas. Anstånd till den 1:a nästkommande Oktober. Närmare underrättelser meddelas före auktionen.
Dalhem den 7 Januari 1898.
G. P. HANSÉN.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 Januari 1898
N:r 5
från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1897:
Gothems socken: födda 12 (5 m. 7 kv.), döda 7 (1 m. 6 kv.), inflyttade 35 (21 m.
14 kv.), utflyttade 28 (12 m. 16 kv.), vigde 4 par, folkmängd 31/12 640, ökning 12, församlingens äldste 90 år;
Norrlanda socken: födde 8 (5 m. 3 kv.), döde 7 (6 m. 1 kv.), inflyttade 17 (7 m. 10 kv.), utflyttade 21 (14 m. 7 kv.), vigde 1 par, folkmängd 31/12 307, minskning 3, församlingens äldste 82.
Hela pastoratets folkmängd 947.
Endre socken: födda 7 (4 m. 3 kv.), döda 5 kv., inflyttade 63 (28 m. 35 kv.), utflyttade 72 (83 m. 39 kv.), vigde 1 par, folkmängd 31/12 350, minskning 7;
Hejdeby socken födda 3 (1 m. 2 kv.), döda 8 (3 m. ö kv.), inflyttade 54 (22 m. 32 kv.), utflyttade 45 (23 m. 22 kv.), vigde 2 par, folkmängd 31/12 209.
Hela pastoratets folkmängd 559.
Vall socken: födda 3 (2 m. 1 kv.), döda 4 (1 m. 3 kv,), inflyttade 27 (14 m, 13 kv.), utflyttade 23 (12 m. 11 kv.), vigde 3 par, folkmängd 31/12 300, ökning 3;
Hogrän socken: födde 5 (3 m. 2 kv.), döda 4 (1 m. 3 kv.), inflyttade 19 (9 m. 10 kv.), utflyttade 19 (8 m. 11 kv.), vigde 1 par, folkmängd 340, ökning 1.
Hela pastoratets folkmängd 640.
Hörsne med Bara: földa 8 (4 m. 4kv.), döda 7 (3 m. 4 kv.), inflyttade 39 (19 m. 20 kv.), utflyttade 39 (16 m. 23 kv.) vigde 3 par, pastoratets folkmängd 31/12 384, ökning1.
Alfva socken: födda 8 (2 m. 6 kv.), döda 7 (2 m. 5 kv.), inflyttade 44 (21 m. 23 kv.), utfyttade 64 (29 m. 35 kv.), vigde 2 par, folkmäugd 31/12 476, minskning 19.
Hemse socken: födda 23 (13 m. 10 kv.), döda 10 (ö m. 5 kv.), inflyttade 74 (32 m. 42 kv.), utflyttade 60 (28 m. 32 kv.), vigde 4 par, folkmängd 796, ökning 27.
Hela pastoratets folkmängd 1,272.
När socken: födda 24 (9 m. 15 kv.), döda 19 (8 m. 11 kv), inflyttade 30 (13 m. 17 kv.), utflyttade 45 (24 m. 21 kv), vigde 5 par, folkmängd 1,021, minskning 10;
Lau socken: födda 12 (6 m. 6 kv.), döda 5 m.. inflyttade 28 (17 m. 11 kv.), utflyttade 24 (11 m. 13 kv.), vigde 3 par, folkmängd 81/12 523, ökning 11.
Hela pastoratets folkmängd 1,544.
Hejde socken: födda 9 (4 m. 5 kv.), döda 8 (4 m. 4 kv.), inflyttade 52 (28 m 24 kv.), utflyttade 31 (15 m. 16 kv.). vigde 1 par, folkmängd 31/12 595, ökning 22;
Väte socken: födda 11 (6 m. 5 kv.), döda 5 (3 m. 2 kv.), inflyttade 47 (24 m. 23 kv.), utflyttade 46 (19 m. 27 kv.), vigde 5 par, folkm. 31/12 574, ökning 7.
Hela pastoratets folkmängd 1,169.
Sanda socken: födda 17 (12 m. 5 kv.), döda 18 (5 m. 13 kv.), inflyttade 46 (20 m. 26 kv.), utflyttade 38 (16 m. 22 kv.), vigde 2 par, folkmängd 31/12 822, ökning 7;
Mästerby socken: födda 5 (2 m. 3 kv.), döda 9 (7 m. 2 kv)., inflyttade 28 (11 m. 17 kv.), utflyttade 25 (10 m. 15 kv.), vigde 8 par, folkmängd 31/12 384, minskning 1;
Vestergarn socken: födda 6 (4 m. 2 kv.), döda 9 (4 m. 5 kv.), inflyttade 14 (4 m. 10 kv.), utflyttade 24 (10 m. 14 kv.), folkmängd 308, minskning 13.
Hela pastoratets folkmängd 1.509.
Hablingbo socken: födda 7 (4 m, 3 kv.), döda 13 (6 m. 7 kv.), inflyttade 24 (14 m, 10 kv.), utflyttade 37 (15 m. 22 kv.), vigde 1 par, folkmängd 31/12 586, minskning 19;
Silte socken: född 1 kv. döda 4 (3 m. 1 kv.), inflyttade 6 (2 m, 4 kv.), utflyttade 10 (4 m. 6 kv.), folkmängd 31/12 337, minuskning 7.
Hela pastoratets folkmängd 923.
Vamlingbo socken: födda 13 (5 m. 8 kv.), döda 5 (1 m. 3 kv.), inflyttade 25 (18 m. 19 kv.), utflyttade 34 (23 m. 11 kv.), vigde 8 par, folkmängd 3!/12 729;
Sundre socken: föddr 8 (2 m. 6 kv.), döda 4 (1 m. 3 kv), inflyttade 17 (11 m. 6 kv.), utflyttade 13 (6 m. 7 kv.), vigde 1 par, tolkmängd 31/12 215, ökning 8.
Hela pastoratets folkmängd 944.
Grötlingbo socken: födda 8 (3 m. 5 kv.), döda 8 (5 m. 3 kv.), inflyttade 18 ( 9 m. 9 kv.), utflyttade 28 (16 m. 12 kv.), vigde 3 par, minksning 10, folkmängd 31/12 619;
Fide socken: födda 4 (3 m. 1 kv.), döda 1 kv., ivflyttade 12 (6 m. 6 kv), utflyttade 11 (6 m. 5 kv.), vigde 1 par, folkmängd 302, ökning 4.
Hela pasteratets folkmängd 921.
Hangvar socken: födda 23 (14 m. 9 kv.); döda 14 (9 m. 5 kv.), inflyttade 51 25 m.
26 kv), utflyttade 37 (14 m. 23 kv.), vigde 5 par, folkmängd 31/12 929, ökning 23;
Hall socken: födda 3 (I m. 2 kv.), döda 5 (8 m. 2 kv.), ioflyttade 16 (8 m. 8 kv.), utflyttade 16 (7 m. 9 kv.), folkmängd 31/12 240, minskning 2.
Hela pastoratets folkmängd 1,169.
Dalhems socken: födda 11 (6 m. 5 kv.), döda 7 (4 m. 3 kv.), inflyttade 48 (20 m. 28 kv.), utflyttade 36 (16 m. 20 kv’), vigde 4 par, fölkmängd 532, ökning 16.
Ganthems socken: födda 7 (2 m. 5 kv), döda (1 kv), inflyttade 13 (5 m. 8 kv.), utflyttade 14 (11 m 3 kv.), vigde 2 par, folkmängd 303, ökning 5.
Halla socken: födda 7 (5 m, 2 kv.), döda 3 (1 m. 2 kv.), inflyttade 43 (25 m. 18 kv.), utflyttade 40 (24 m. 16 kv.), vigde 2 par, folkmängd 261, ökning 7.
Hela pastoratets folkmängd 1,096.
Källunge socken: födda 3 (1 m. 2 kv), döda 7 (4 m. 3 kv.), inflyttade 26 (10 m. 16 kv.), utflyttade 23 (8 m. 15 kv.), vigde 3 par, folkmängd 235, minskning 1.
Vallstena socken: födda 5 (2 m. 3 kv.), döda (4 kv), inflyttade 11 (6 m. 5 kv.), utflyrttade 21 (13 m. 8 kv.), vigde 1 par, folkmängd 335, minskning 9.
Hela pastoratets folkmängd 570.
Garda socken: födda 11 (8 m. 3 kv.) inflyttade 22 (14 m. 8 kv), utflyttade 33 (17 m. 16 kv.), vigde 2 par, folkmängd 474.
Etelhems socken: födda 11 (6 m, 5 kv.), döda 9 (4 m. 5 kv.), inflyttade 72 (36 m. 36 kv.), utflyttade 55 (26 m. 29 kv.), vigde 8 par, folkmängd 553, ökning 19.
Hela pastoratets folkmängd 1,027.
Veskinde socken: födda 19 (14 m. 5 kv.), döda 11 (4 m. 7 kv.) inflyttade 98 (41 m. 57 kv.), utflyttade 57 (22 m. 35 kv.), vigde 5 par, folkmängd 700, ökning 49.
Bro socken: födda 8 (6 m 2 kv.), döda 6 (4 m. 2 kv.), inflyttade 37 (20 m. 17 kv.), utflyttade 28 (13 m. 15 kv.), folkmängd 309, ökning 11.
Hela pastoratets folkmängd 1,009.
Östergarn socken: födda 3 (1 m. 2 kv.), döda 9 (7 m. 2 kv.), ivflyttade 31 (14 m. 17 kv.), utflyttade 29 (14 m. 15 kv.), vigde 1 par, folkmängd 646, minskning 5.
Gammalgarn socken: födda 12 (6 m. 6 kv.), döda 7 (3 m. 4 kv.), inflyttade 13 (10 m. 3 kv.), utflyttade 15 (5 m. 10 kv.), vigde 1 par, folkmängd 449, ökninvg 3.
Ardre socken: födda 6 (3 m. 3 kv.), döda 2 (1 m. 1 kv), inflyttade 17 (10 m. 7 kv.), utflyttade 28 (16 m. 12 kv.), folkmängd 489, minskning 7.
Hela pastoratets folkmängd 1.584.
Levide socken: födde 10 (5 m. 5 kv.), döda 6 (1 m. 5 kv.), inflyttade 34 (15 m. 19 kv.), utflyttade 27 (12 m. 15 kv.), vigde 2 par, folkmängd 532, ökning 11;
Gerum socken: födda 3 (2 m. 1 kv.), döda 4 (38 m. l1 kv.), inflyttade 11 (6 m. 5 kv.), utflyttade 20 (13 m. 7 kv.), folkmängd 170, minskning 10.
Hela pastoratets folkmängd 702.
Ejsta socken: födda 12 (4 m. 8 kv.), döda 7 (4 m. 7 kv.), inflyt:ade 17 (10 m. 7 kv.), utfyttade 25 (12 m. 13 kv.), vigde 3 par, folkmängd 599, minskning 3;
Sproge socken: födda 7 (2 m. 5 kv.), döda 10 (2 m. 8 kv.), inflyttade 18 (10 m. 8 kv.), vigde 2 par, folkmängd 345, minskning 3.
Hela pastoratets folkmängd 944.
Fardhem socken: födda 4 m. döda 6 (5 m. 1 kv.), inflyttade 25 (12 m. 13 kv), utflyttade 26 (16 m. 10 kv.), Vigde 1 par, folkmängd 334, minskning 3.
Linde socken: 9 (3 m. 6 kv.), döda 8 (6 m. 2 kv.), inflyttade 50 (28 m. 22 kv.), utflyttade 56 (26 m. 30 kv.), vigde 2 par, folkmängd 333, minskning 5.
Lojsta socken: födda ö (1 m. 4 kv.), döda 5 (3- m, 2 kv.), inflyttade 22 (8 m. 14 kv.). utflyttade 32 (12 m, 20 kv.), vigde 1 par, folkmängd 289, minskning 10 personer.
Hela pastoratets folkmängd 956.
Alskog socken: födda 9 (4 m. 5 kv.), döda 2 kv., inflyttade 17 (7 m. 10 kv.), utflyttade 18 (6 m. 12 kv.), vigde 5 par, folkmängd 462 ökning 6.
Lye socken: födda 6 (2 m. 4 kv.) döda 9 (7 m. 2 k.) inflyttade 17 (7 m. 10 kv.), utflyttade 19 (7 m. 12 kv.), vigde 3 par, folkmängd 293, minskning 5.
Hela pastoratets folkmängd 755.
Rute socken: födda 6 (4 m. 2 kv.), döda 10 (8 m. 7 kv.), inflyttade 20 (10 m. 10 kv.), utflyttade 29 (9 m. 20 kv.), vigde 3 par, folkmängd 526, minskning 13;
Fleringe socken: födda 8 (4 m, 4 kyv.), döda 8 (5 m. 3 kv.), inflyttade 27 (15 m. 12 kv.), utflyttade 27 (11 m. 16 kv.), folkmängd 366;
Bunge socken: födda 11 (3 m. 9 kv.), döda 9 (4 m. 5 kv.), inflyttade 82 (11 m, 21 kv.), utfyttade 31 (12 m. 19 kv.), vigde 2 par, folkmängd 557, ökning 4.
Hela pastoratets folkmängd 1.449.
Lärbro socken: födda 30 (16 m. 14 kv.) döda 20 (11 m. 9 kv.), inflyttade 74 (86 m. 48 kv.), utflyttade 82 (38 m. 44 kv.), vigde 5 par, folkmängd 1,310, ökning 2.
Hellvi socken: födda 9 (3 m. 6 kv.), döda 4 (8 m. 1 kv.), inflyttade 20 (14 m. 6 kv.), utflyttade 23 (9 m. 14 kv.), vigde 2 par, folkmängd 466, ökning 2.
Hela pastoratets folkmängd 1,776.
Othem socken: fodda 24 (10 m. 14 kv.), döda 17 (7 m. 10 kv.), inflyttade 92 (41 m. 51 kv), utflyttade 71 (34 m. 37 kv.), vigde 3 par, folkmängd 1,042, ökning 28.
Boge socken: födda 5 (3 m. 2 kv.), döda 8 (4 m. 4 kv.), inflyttade 17 (8 m. 9 kv.), utflyttade 16 (7 m. 9 kv.), vigde 3 par, follkmängd, 463, ökning 2.
Hela pastoratets folkmängd 1,505.
Martebo socken: födda 10 (4 m. 6 kv.); döda 10 (4 m. 6 kv.), inflyttade 34 (17 m. 17 kv.), utflyttade 60 (24 m. 36 kv.), vigde 3 par, folkmängd 321, minskning 26;
Lummelunda socken: födda 9 m., döda 9 (7 m. 2 kv.), inflyttade 37 (20-m. 17 kv.), utflyttade 62 (84- m. 28 kv.), vigde 1 par, folkmängd 412, minskning 25.
Hela pastoratets folxmängd 733.
Fole socken: födda 8 (4 m. 4 kv.), döda 4 (2 m. 2 kv.), inflyttade 43 (17 m. 26 kv.), utflyttade 41 (18 m. 23 kv.), vigde 4 par, folkmängd 411, ökning 6.
Lokrume socken: födda 7 (4 m. 3 kv.), död 1 m., inflyttade 26 (16 m. 10 kv.), utflyttade 55 (26 m. 29 kv.), vigde 4 par, folkmängd 400, minskning 23.
Hela pastoratets folkmängd 811.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 Januari 1898
N:r 1