Etikett: Corswant, von

von Corswant är en gotländsk, ursprungligen tysk släkt.
Släkten invandrade på 1860-talet till Gotland från Rügen och köpte där efter hand upp ett flertal olika gårdar och stora markarealer.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Vid vårtingets andra sammanträde afkunnades följande utslag: — För djurplågeri dömdes rättaren Johan Bengtsson, Bara i Etelhem, att böta 25 kr.
— För hemfridsbrott hos handl. W. Hanzén å Burgsvik tilltalade drängen Olof Håkansson Norrgårda i Hamra skall ånyo vid vite af 20 kr. inställa sig för rätten 14 Mars.
— Ersättningsmålet emellan Hj. Hallbom Allmungs i Stånga och Stånga sockens kreatursförsäkringsförening afgjordes så, att H. till erkändes 250 kr. ersättning för den mistade hästen, samt 71 kr. i rättegångskostnader och prot. lösen.
— Handl. W. Odins å Klintehamn förmånsrättsanspråk för fordran i W. Wöhlers konkurs afslogs af rätten.
— Det tvistiga vägmålet emellan A. Berglund, Bjerges i Lye, och Ungbåtels åboar i Stånga tappades af Berglund, hvaremot kostnaderna kvittades. Kär. erlade vad, för att i hofrätten fullfölja målet.
— I aftalsmålet emellan Karl Anderssons, Domerarfve i Öja hustru och handl. W. Hanzén å Burgsvik ålades den senare att återställa åtskilliga lösören eller dess värde med 35 kr.; hvaremot öfriga yrkanden ogillades. Mot detta beslut erlade Andersson vad.
— Ersättning för arbete med resterande 51 kr. 93 öre ålades J. N. Jacobsson utgifva till Johan Stenhoff, Hägvals i Linde, jämte 28 kr. i rättegångskostnader.
— Att redovisa 364 kr. till Anna Johansson, Ålarve i Rone, ålades sakföraren A. C. Stenmark i Garda. 37 kr. i rättegångskostnader tillerkändes dessutom kitr.
— För olaga idfiske dömdes Jacob Wiberg, L. Pettersson, L. Hansson och W. Pettersson från När att böta hvardera 15 kronor.
— De åtalade laxfiskarena kustsergeanten Christersson i Rone, Johan Ahlgren, Albert och Anton Runander samt Alexander Wallander från Ljugarn och C. Zetterqvist från När frikändes alla.
— För skadegörelse å 23 st. fruktträd vid Bjerges i Vamlingbo frikändes drängen Lars Lundgren därstädes (han hade gått värjemålsed); hvaremot han fick böta 30 kr. för det han afhuggit en tall och en oxel för målsägaren, samt skall dessutom ersätta trädens värde med 6 kronor.
— Besvären öfver nämdemansvalet i Banda ting ogillades af rätten, hvarefter den nyvalde nämdemannen Johan Olsson, Rofvalds i Eskelhem fick taga säte i rätten.
— För hemfridsdrott tilltalade Olof Johansson i Träkumla hade ingått förlikning med målsägaren, hvarefter åkl. afstod från åtalet och målet afskrefs.

Otäckt var det. Såsom vi förr refererat har Lars Wiman i Gerum instämt Jacob, Johansson Botes i samma socken under påstående att Johansson utspridt rykte att Wiman som vore en gift man stått i otillbörligt förhållande till en i socknen bosatt gift kvinna.
Båda parterna som redan bara ålderdomens insegel i sitt anlete voro ej öfverens om ryktets uppkomst. Johansson som är mycket glömsk mins ej att han sagt något, möjligen omtalat hvad Wiman skrytsamt berättat för honom.
Kär. hade inkallat trenne vittnen, hvilka icke ville vittna förrän meningheten fått afträda, hvilket ock skedde.
Vittnesberättelserna, hvilka hvar för sig voro ganska vidlyftiga, voro minstsagt otäcka i ordets egentligaste mening. Vittnesmålen bestredos af svar., som ej gjort annat än relaterat Wimans skryt.
Målet öfverlämnades. Utslag vid nästa sammanträde.

Om deltagande i ett utdikningsföretag är, såsom vi vid förra sammanträdet refererade, Fr. Isenberg, Isums i Atlingbo af O. Karlström Lilla Atlings instämd. Svar. är fortfarande villig betala sin anlott, blott han får vederbörligen styrkt uträkning, som utvisar hvad han skall betala, samt blir befriad från odlingslånet. Kär. företedde åtskilliga räkenskaper och handlingar om utdikningen. Målet uppsköts till fjärde sammanträdet.
— Olagligt idfiske i Närsån. Nils Norström från När, tilltalad för ofvannämda brott, bestrider åtalet. Åklagaren hade inkallat tvenne vittnen, men dem ville svar.
jäfva, emedan de hade angifvit honom samt vittnade af hat och afund, tilläggande »jag kan skaffa hundra bevis på att jag aldrig fiskat olagligt».
— Skall detta vara jäf, det?
— Om jag får lof, kan jag angifva dem för långt större brott, bara jag får vittna själf.
Enligt deras berättelse hade Närström lagt omkring 6 tum för långt ut i ån.
Svar. till ordf. — Tyst nu.
Svar. — De vill jag tro, det.
Ordf. — Stå rätt och häng inte öfver stolen.
Svar. — Jag är gammal, 71 år så jag kan väl behöfva stöd. Ordf. — Godkänner ni vittnesmålen?
Svar. — Jag kan skaffa bevis när jag kommer hem.
— Målet förekommer i alla fall ånyo 14 Mars, Adjö! förklarade domaren.
— Då kommer jag inte hit! genmälde svaranden.

För osanna och skadliga ryktens utspridande hade Lars Hansson, Ljugenäs i Burs, instämt Lars Jacobsson, Glöfves samma socken. Svar. skall nämligen ha om kär. finansiella ställning utspridt sådana rykten att hans affärer lidit men däraf, samt dessutom sagt att kär. vore »den största rackare som fans på jorden, en som bara ville lura folk».
Målet uppsköts till nästa sammanträde för bevisning, emedan svar. ej ville vidgå stämningen.

Djurplågeri. Handl. N. K. Haskel i Hamra var instämd på angifvelse af C. Blomqvist i Näs, för att han fodrat sin häst så dåligt att den vore alldeles utmagrad, samt därvid begagnats till körslor m. m. Allt detta bestreds af svar. Åkl. erhöll uppskof till nästa sammanträde.

Norra häradsrätten.
Vid vårtingéts andra sammanträde i måndags å Allekvia afkunnades följande utslag:
— För försummad väghållning dömdes hemmansägarena Högström, Olofsson, Björkqvist och Olsson att böta 5 kr. hvar. till vägkassan.
— Till 50 kr. böter för misshandel dömdes drängen Emil Ekström, Hanes i Endre, samt ålades dessutom att ersätta målsägaren, drängen Adolf Veström med 15 kr. för sveda och värk.
— För liknande brott ådömdes drängen Victor Jacbsson 15 kr. böter.
— Djurplågerimålet mot hr V. von Corswant å Stafva samt dennes fogde, Liedberg, afdömdes så, att C. skildes från målet, hvaremot Liedberg fick för djurplågeri böta 15 kr.

Om boskilnad hade hemmansägaren Nils Nilsson och han hustru Johanna Nilsson ansökt. Ansökningen bifölls, och förordnades som god man landtbr. Elof Pettersson, Björkome i Veskinde.

De svuro sig fria. Edgång gicks af jordbruksarb. Johan Pettersson, Veskinds i Veskinde, för att fria sig från åtal för misshandel mot hustrun Maria Bergström. Utslag faller 14 Mars.
— Arb. August Pettersson, Thors i Bro, svor sig likaledes fri från åtal för stöld af ett par skogkälkar. Utslag samtidigt med föregående mål.
— Ännu en edgångare, drängen Alb. Hallin, Grausne i Lokrume, friade sig från ansvar. Det, var i detta fall fråga om olaga bränvinshandel, och faller här äfven utslag 14 Mars.
Hallin var dock icke nöjd med att bli fri åtalet — han yrkade äfven ansvar för ärekränkning samt 25 kr. i skadestånd. Hvilken ansvaret skulle drabba sade han dock ej, men förmodligen var det åklagaren, som skulle sota för att han gjort sin plikt.

Hans själ var för dyrbar. Ännu en fjärde edgång var till sammanträdet utsatt. Det var den för hemfridsbrott vid handelsboden invid Veskinde station åtalade arb. G. Sjöstedt, som skulle, efter att af kyrkoherden hafva fått undervisning om edens vigt, gå denna ed.
Sjöstedt infann sig ock, men pastors intyg visade, att S. ej i laga tid infunnit sig för att få undervisning. Det visade sig dock, att den undervisning S. sedan fått varit: tillräcklig för att lära honom inse taran af att begå mened, ty på domarens fråga, om- har ville bekänna sitt brott, svarade Sjöstedt ärligs och uppriktigt:
— Ja, jag bekänner, ty jag vill ej svära bort min själ; den är för dyrbar att svära bort.
S. tillade dock, att han varit så öfverlastad vid tillfället, att han ej kunde minnas, om han gjort hemfridsbrottet eller ej, men han troude dock det förra samt tog ansvaret på sig.. Och detta tyckte alla var hederligt gjordt af Sjöstedt. Utslag faller 14 Mars.

Processhungrig svärfar. Arb. Aug. Melin från Levide var, på angifvelse af sin svärfader, tilltalad för olvfligt tillgrepp af en rock från denne. Svar. bestred att han begått tillgrepp. Han hade af misstag fått rocken med bland andra kläder vid ett besök hos svärfadren. Därom hade svar. äfven underrättat denne samt sedan i paket sändt rocken pr järnväg till svärfadren, Denne hade dock ej, då mågen icke haft penningar att betala frakten med, behagat utlösa rocken från stationen utan i stället angifvit mågen för stöld. Den processhungrige gubben var tillstädes vid målets handläggning och vitsordade mågensvarandens uppgifter samt förklarade, synbarligen skamsen öfver sitt duomma tilltag, att han för sin del icke hade något yrkande, Äfven åkl. öfverlemnade målet utan särskildt yrkande, och faller utslag 14 Mars.

Fegt handladt. Drängen Otto Ferm, Godrings i Ekeby, en stor och grof karl, hade för en tid sedan tagit sig före att vid Röstäde gård i Ekeby öfverfalla och misshandla en 1ö5-årig gosse vid namn Gunnar Naogard samt att därvid illa tilltyga honom i ansiktet med en trasig buteljbotten. Ferm erkände och får han sin dom 14 Mars.

Hemfridsbrottet vid Vesterbys i Ardre var åter föremål för ransakning. Svar. Adolf Larsson, Alsarfve i Ardra, nekade fortfarande. Två vittnen hördes på åklagaresidan. De hade dock icke något att meddela i sak. Det ena vittnet sade sig dock ha hört svar. säga, att han slagit målsäg., hemmansägaren. T. Jacnobsson, Vesterbys, och båda vittnena hade ett par dagar efter händelsen sett målsäg. ha ett blått märke öfver ena tinningen. Målet uppsköts ånyo till 14 Mars.

Har tagit sin Mats ur skolan. Den för våld mot kanalarb. Joh. Larsson åtalade kanalarb. Axel Lindström Hult, hvilken vid detta rättegångstillfälle skulle efter upprepade uteblifvanden höras, har afvikit från orten till fastlandet, hvadan målet mot honom förklarades hvilande i afbidan på vidare anmälan.

Träta och slagsmål. Vid ett gille hos arb. Aug. Håkansson, Garde i Stenkyrka, hade denne af någon anledning kommit i gräl med hemmansäg. Gustaf Myrbeck. Grälet fortgick en stund, hvarefter M aflägsnade sig. Håkansson skulle då ha följt efter honom samt öfverfallit och misskandlat honom på landsvägen. Myrbeck, som fått flere slag i hufvudet af en sten, hade måst intaga sängen.
Håkansson, som nu för deita våld var instämd, nekade därför. För bevisnings anskaffande uppsköts målet till 12 April.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Februari 1898
N:r 26

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Första vårsammanträdet.)
Värjemålsed gicks af drängarne Lars Lundgren, Bjerges i Vamlingbo, och Lennart Lindlöf, Botes i Gerum, den förra för att freda sig från åtalet om skadegörelse å 28 st. unga fruktträd, den senare i barnuppfostringsmål, anhänggjordt af Alma Malmqvist från Levide.

Ersättningsmålet, af Hj. Hallbom, Allmungs i Stånga, anhängiggjord mot styrelsen för Stånga sockens kreatursförsäkringsförening, förekom ånyo. Flera vittnen hördes; somliga hade sett att Hallbom haft godt foder, somliga att han haft dåligt foder. En del hade sett hästen haft någorlunda godt hull, andra åter visste, att hästen varit mycket mager. Utslag 14 Febr.

För ofullständig bokföring var fru Julie Carlsson å Vestergarn instämd af firman G. Abrahamsson & C:o i Stockholm. Kär. som nu fått taga del af de företedda böckerna, ansåg dem ofullständiga och öfverlemnade målet.
Svarandeombudet begärde och erhöll uppskof till fjärde sammanträdet för att sätta sig i förbindelse med sin hufvadman.

För utspridande af falskt rykte hade Lars Viman, Gerum, instämt Jacob Johansson, Botes i samma socken. Enligt kär. Påstående skulle svar. ha utspridt ett rykte, att Wiman skulle ha stätt i otillbörligt förhållande till en i socknen bosatt gift kvinna. Wiman begärde 200 kr. i ersättning samt yrkade, att svar. måtte åläggas att i ortens tidningar införa rättens utslag. Svar. som inlämnade en längre skrift affattad i sådana ordalag, att rättens ordförande fann olämpligt uppläsa densamma, erkände, att han omtalat, det Wiman för flera personer skrutit af sitt förhållande till den åsyftade kvinnan.
Vid nåsta sammanträde skall svar. komma personligen tillstädes.

Barnuppfostringsbidrag med 15 kr. i månaden i 15 år fordrar Otto Johansson i Klinte, att Karl Johansson i Sanda måtte förklaras skyldig utgifva till underhåll åt ett af kär. dotter framfödt gossebarn. Svar. förnekade faderskapet. Målet uppsköts till första dagen af tredje sammanträdet.

Tvist om utdikningsbidrag. O. Karlström, Lilla Atlings i Atlingbo, hade yrkat, att Fredrick Isenberg, Isums, måtte åläggas att deltaga i ett utdikningsföretag, som verkställts inom socknen.
Svar. vägrade ej att efter rättvis anlott deltaga däri, men dels vore han aldrig fordrad, dels ville han ej vara med om eller deltaga i några lånetransaktioner.
Kär. genmälte, att för nämda företags bedrifrande ett odlingslån å 10,000 kr. upptagits, samt yrkade att svar., fast han ej varit med och sökt lånet, måtte dömas skyldig att deltaga däri. Målet uppsköts för vidare ut redning till nästa sammanträde.

För hemfridsbrott hade länsman Lindström tilltalat drängen Olof Håkansson, Norrgårda i Hamra. Den tilltalade skulle näml. på julaftonen med våld ha inträngt i handl. Hanzéns lokal å Burgsvik för att våldföra sig på dennes biträde.
Svar. medgaf, att han inträngt i boden, men ej i den onda afsikten som åkl. påstod, utan blott därför att han ville ha något godt. Tvänne vittnen hördes, som sett den tilltalade vara rusig och bråka och hört honom utfara i hotande ordalag. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

För djurplågeri var rättaren Johan Bengtsson, Bara i Etelhem, instämd. Svar. erkände, och faller utslag 14 Febr.

För olaga laxfiske voro kustsergeanten Christersson, kustroddare Ahlberg samt ett tiotal andra laxfiskare instämda. De skulle näml. ha i öppna sjön och i strid motlag om fiske i dylik sjö ha idkat laxfiske med fastsatta laxanglar, till stort men för drifgarnsfisket.
De tilltalade sade sig ha idkat fisket utom svenskt område eller öfver en geografisk mil från närmsta land.

Om förmånsrätt i konkursbo. Handl. J. W. Odin å Klintehamn hade instämt sysslomännen i godsägare Wöhlers konkursmassa med yrkande omerhållande af förmånsrätt för en fordran som han hade inämde konkursmassa.
Han hade nämligen förra våren med herr Wöhler uppgjort -kontrakt om leverans at gödning till omkr. 60 tunnland sockerbetor samt därvid kontraktsenligt betingat sig samma betalningsvilkor som sockerfabriken. Gäldenären, som upplysningsvis hördes, vitsordade denna uppgift. Konkursmassan bestred kär. förmånsrätten.
Yttrande vid nästa sammanträde.

Det sedan fjärde sammanträdet i höstas uppskjutna målet emeilan C. J. Andersson i Öja samt handl. Victor Hanzén å Burgsvik förekom ånyo. Kär. bestrider herr Hanzéns rätt att fortfarande behålla den honom tillhöriga egendomen, emedan svar. ej fullgjort de frakter han åtagit gig och emedan aftalet emellan kär:s bustru och hr Hanzén vore ogiltigt. ILemnade en förteckning på egendomen, som skulle vara värd 666 kr. Svar., som ansåg värdet vara för högt, vägrade utlemna egendomen förrän han får uppbära 500 kronor i ersättning, samt höll sig blott till kontraktet.

Vägtvisten mellan Anton Berglund, Bjerges i Lye, och Ungbåtels åboar i Stånga förekom ånyo. Svar. hade inkallat tre vittnen, af hvilka L. Pettersson från Ala vore den, med hvilken kontraktet uppgjorts, emedan han vid den tiden varit ägare till det hemman, som har den omtvistade vägen till utfartsväg. Vittnena vitsordade svar:s uppgifter om att meningen vore den, att Ungbåtels skulle hafva vägen till utfartsväg. samt att Berglund i vederlag därför erhållit det vid skiftet utlagda vägområdet, samt dessutom af L. Pettersson uppburit 100 kr. i ersättning. Parterna yrkade ansvar å hvarandra. Utslag 14 Febr.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets första sammanträde).
Slagsmålet i Halla. Detta sedan föregående rättegångstillfälle uppskjutna mål förevar nu ånyo, och hade målsägaren inkallat tre vittnen. Dessa berättade enstämmigt, att drängen E. Larsson vid det förut omtalade dansgillet under det dansen var i gång, utan anledning satt krokben för målsägaren, Viktor Jakobsson, hvilken därvid fallit framstupa på marken. Att svar. utdelat något slag hade endast ett af vittnena sett. Svar. nekade fortfarande för hvad som lades honom till last, och då han ansåg sig ha lidit men af den mot honom anhängiggjorda rättegången, yrkade han ansvar på kär. för ärekränkning samt begärde 90 kr. i ersättning för den skada han lidit af rättegången. Målet öfverlemnades, och faller utslag 14 Februari.

Djurplågorimålet mot hr V. von Corswant å Stafva samt dennes fogde, Blidberg, öfverlemnades denna gång till rättens pröfning. Först afhördes dock fem vittnen, hvilka intygade, att märren varit skadad å lokstaden. Hon hade haft två öppna sår och dessa hade icke ägnats annan vård än den, att en tom kaffesäck lagts mellan sellokorna och såret. men härigenom hade endast skafningen ökats. Äfven intygade vittnena, att de hört hr von Corswant förklara sig vara den, som svarade för djuren. Detta bestreds fortfarande af hr Blidberg, som förklarade sig vara den, hvilken hade ansvaret för djuren anförtrodt åt sig.
Åklagaren yrkade, att såväl von Corswant som Blidberg skulle fällas till ansvar för djurplågeri, men B. anhöll att von C. måtte skiljas från målet. Utslag 14 Febr.

Brunnsgräfvare Smålander har otur i sitt mål om mened mot landtbr. Pettersson, Enge i Gammalgarn samt dennes sex vittnen i ett redan utageradt mål. Som bekant har Smålander stämt de sex vittnena därför att de i det här antydda, afslutade målet, på Petterssons anstiftan skolatha begått mened. Nu har S. gång efter annan haft uppskof för inkallande af vittnen, hvilka skolat bevisa, att mened ägt rum, men alla de inkallade vittnena ha varit i djupaste okunnighet om allt, som rört målet. Till detta rättegångstillfälle hade 8. åter inkallat tre vittnen, hvilka emellertid ej iakttagit inställelse utan i stället till rätten inlemnat en skrift, däri de förklarade sig ej ha någon kännedom om den sak, som här vore i fråga.
Men Smålander förlorade icke modet för det.
— Så får jag väl anhålla om nytt uppskof då — sade han lugnot. — Jag har fera vittnen, må I tro, och dem ska ja ha hit.
Och uppskof fick Smålander till 14 Febr.

För hemfridsbrott och misshandel var hemmansägaren Adolf Larsson, Alsarfve i Ardre, instämd. Han skulle lördagen 6 November i berusadt tillstånd ha trängt in i hemmansägaren T. Jakobssons, Vesterbys i Adre, boningsrum, där uppträdt bråkigt och störande samt slutligen misshandlat målsägaren.
Svar. bestred riktigheten af stämningen. Han hade väl sagda dag varit vid Vesterbys och äfven varit inne i boningshuset men ej hos Jakobsson. Han hade endast besökt gårdens dräng, som bjudit honom dit.
För förebringande af bevisning uppsköts målet till 14 Febr.

Följ väglagen! Fyra hemmansägare från Halla och Östergarn voro instämda att stånda ansvar för det de icke i enlighet med väglagens bestämmelser flyttat utmed deras vägstycken stående gärdesgårdar på stadgadt afstånd från vägen och ej heller upptagit nödiga afloppsdiken vid vägsidorna.
Svarandena erkände sina förseelser, och faller utslag 14 Febr.

Han krusade inga korpraler. Drängen Emil Ekström, Hanes i Endre, var instämd för våld å allmänna väg. Han hade 2 Januari å allmänna vägen genom Endre, strax vid Kvie gård utan anledning öfverfallit och slagit drängen Adolf Weström, hvilken äfven är korpral vid infanteriregementet.
Svar, hade först bedt målsägaren att få röka på dennes cigarr. Då nu målsäg. skulle framtaga en annan cigarr för att gifva svar., tilldelade denne honom ett slag öfverögat så att detta igensvullnade samt ett slag öfver näsan, så att hon sprang i blod.
Svar. utropade därpå:
— Tror du, att jag vill ha din cigarrstump? Och inte heller krusar jag dig, fast du är korpral.
Svar. erkände våldet, och svar. begärde 15 kr. i ersättning för sveda och verk. Utslag 14 Febr.

För misshandel mot kanalarb. O. Larsson var kanalarb. Axel Lindström-Hult instämd.
Men Hult hade ej iakttagit inställelse, hvadan han därför dömdes till 15 kr. böter samt ålades att vid 50 kr. böter iakttaga inställelse 14 Febr., till hvilken dag målet uppsköts.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Januari 1898
N:r 10

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Om utbekommande af 200 kr. på grund af en villkorlig förbindelse hade Kristina Boberg, Mickels i Silte, instämt Oskar Andersson från samma gård. Förbindelsens riktighet medgats af svar, men han påstod sig ha utgifvit beloppet på så sätt att han för svar. handl. V. Hansén å Burgsvik inlöst en af denne utgifven förbindelse å 300 kr. Förbindelsen såsom varande för gammal godkändes nu méra ej af kär. och om svar. inlöst den var det för andra transaktioner, som de haft med hvarandra. Utslag meddelas vid tingets slut.

Födorådstvisten emellan enkan Brita Fredin och Karl Pettersson, Bomungs i När förekom ånyo. Kär. styrkte nu sin behörighet att ensam utföra talan i målet. Ett par vittnen hördes öfver åtskilligt som kär. skulle ha uppburit, samt äfven hvad hennes aflidne man sagt sig ej vilja taga ut. Målet öfverlämnades å ömse sider och meddelas utslag vid tingets slut.

Tvisten emellan Oskar Bokström i Stockholm och Olof Nilsson, Ringome i Alfva, om utbekommande af 25 kr. 78 öre på grund af en förbindelse, som svar, påstått vara inlöst, förekom äfven. Ett vittne hördes som visste att svar. någon gång på slutet af den tid B. varit bosatt i Hemse, inne å dennes kontor gjort en inbetalning, därvid antydts att parterna skulle. vara hvarandra kvitt, utan att dock hvarken kvitto eller förbindelse vid tillfället lemnats. Dom faller vid tingets afslutning.

Vägtvisten mellan Anton Berglund, Bjerges i Lye, samt Ungbåtels åboar i Stånga förekom ånyo. Tvänne vittnen hördes, som för något öfver 20 år sedan arbetat med anläggningen af den vid laga skifte i Stånga för Ungbåtels uttagna utfartsväg, då vid ett tillfälle ”Berglund kommit i sällskap med L. Pettersson, Ungbåtels, samt tillsagt vittnena sluta med arbetet, ty det skulle nu blifva rak utfartsväg öfver Berglunds skifte. Mot denna senare väganläggning hade vittnena heller aldrig hört B. protestera. B. vidhöll fortfarande att han blott öfverlämnat anläggningsrätten af vägen, men förbehållit sig att själf vara ägare af denna som ock af den genom skiftet utlagda vägen. Han yrkade dessutom ansvar å svar. för de kvickheter, de i sina skrifvelser riktat mot honom. För att få ett par intyg beedigade uppsköts målet till andra dagen af första vårsammantr.

Ersättning för arbete. Arbetaren Johan Stenhoff, Hägvalds i Linde, hade instämt J. N. Jakobsson, Halsarfve i Fardhem, om utbekommande af 67 kr. hvilket skulle utgöra ersättning för 268 dagar som kär. dotter varit i svaran:s arbete. Tiden medgafs af svar. men värdet vore för högt, dessutom ville han kvitta 42 kr. som fickan dels i kontant, dels i kläder uppburit. Kär. sade sig ej fått mer än 14 kr. 32 öre. Uppsköts i likhet med förra målet.

Om äterfående af en del lösören hade K. J. Andersson, Domerarfve i Öja, instämt handl. Viktor Hansén å Burgsvik. Svar. skulle nämligen med kär. hustru träffat aftal om öfverförande till Norrköping af åtskilliga möbler och husgeråd, och dessutom hade denne som likvid fått mottaga åtskilliga lösören. Denna öfverenskommelse ville kär. ej godkänna, emedan hustrun stode under hans målsmanskap. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde.

Utspridande af ondt rykte. För sådant brott var P. Göransson, Kvinnegårda i Hafdhem, af handl. N. Haskel i Hamra instämd. Svar. skulle nämligen om kär. ha sagt att han stode i brottsligt förhållande till en i Hafdhem boende gift kvinna. Tvänne vittnen hördes som hört svar. säga att kär. lockat ett vittne som mot honom inkallats i ett annat mål, att stanna hemma, samt att den ersättning vittnet därigenom ginge miste om, skulle modren få godtgörelse för därigenom att H, skulle gå ned till henne, samt ge henne åtskilliga dusörer. Yttrandet medgafs af svar. men han hade därmed ej menat något osedligt eller på annat sätt något kränkande för kär.
Kär., som vore en gift man, begärde 500 kr. för skadadt rykte, jämte rättegångskostnader.
Yttrande vid tingets slut.

Skiljas från sin hustru Hilda Olivia vill Oskar Nilsson, Mafrids i Vestergarn, emedan hon under mannens tvååriga bortovaro gjort sig skyldig till sädant brott, som omförmäles i giftermålsbalkens 13 kap. 1 §. Sedan målet handlagts inför slutna dörrar, togo makarne hvarandra till nåder och beslöto fortsätta äktenskapet.

Selbruten häst erkände O. Olsson, Amunde i Burs, att han till körslor användt. Utslag vid tingets slut.

Norra häradsrätten.
Vid hösttingets sista sammanträde i måndags afkunnades följande utslag:

Landtbrukaren Olof Jakobsson dömdes att för försummad vägbättring böta 5 kr.

— För öfverträdande af skogsförbud fick J. A. Berg, Malms, böta 300 kr.

— De i våldet mot landtbr. Nils Gahne åtalade arbetarne dömdes att för fylleri och oljud böta 10 kr. hvar; åta’et för misshandeln hade återtagits.

— För skadegörelse å en vid Högbro uppstäld järnvägsvaktkur fäldes drängen O. Jakobsson, Råby att böta 15 kr. samt för fylleri och oljud 10 kr. Skadorna å kuren skola af J. ersättas med 10 kr

— För förargelseväckande beteende å allmän väg ådömdes drängen Olofsson, Rentarfve 23 kr. böter.

— Edgång för att därmed freda sig från åjal för misshandel mot evkan Maria Bergström ålades arb. Joh. Pettersson, Veskinds i Veskinde. Edgångsdagen utsattes till 14 Februari.

För öfverdådig framfart på vägen från Slite till Boge ver landtbr. Olof Paulsson, Gothem instämd af landtbrukare Karl Bergström. Svar. skulle 28 Okt. på kvällen ha kört fram så våldsamt på vägen att han med sin vagn stött ner Bergströmws vagn i ett dike vid vägen hvarvid B:s hästar skenat och B, skadat sig i bröstet.
Svar. bestred att ha gj.r det annat än möjligen genom våda. Två vittnen hördes; de had åkt men svar. och ansågo händelsen hafva skett i våda.
Uppskof 17 Jan.

Äktenskapsskilnad begärdes af hustrun Hilda Steuström från dennas man B. J. F. Stenström hvilken öfvergifvit henne och rest till Amerika. Mannen hade skriftiigen gåt in på skilsmessan. Utslag vid tingets slut.

Vägkrånglet i Othem. Det af entreprenören Jakobsson mot enkan Maria Weström anbängiggjorda målet i den segslitna väganläggningstvisten mellan Barshaga gård:bor förevar ånyos. Enkan Veström med alla upptänkliga medel vilja krångla sig ifrån sin skyldighet att deltaga i väghållningskostnaden. Intet nytt förekom och kär. begärde slut i målet medan svar. ytterligare begärde uppskof. Utslag vid tingets slut.

Det menedsmål som af brunnsgräfvaren Smålander anhängiggjorts mot af honom i ett föregående mål hörda vittnen, pårepades, men kär., som var förhindrad, var ej tillstädes, utan begärde i en skrifvelse uppskof. Svar. som fört rekonventinstalan yrkade att kär. måtte vid hemtnings påföljd åläggas inställelse. men rätten uppsköt målet till 17 Jan. med föreläggande för kär. att vid äfventyr att iutet nytt uppskof beviljades, komma tillstädes.

För hemfridsbrott var arbetaren G. Sjöstedt, Veskinds i Veskinde instämd.
Enligt stämningen skulle svar. 8 Nov. ha inslagit fönsterrutor i den strax vid Veskinde station belägna handelsboden. Detta förnekades på det bestämdaste af svar. som visserligen sade sig, i likbet med andra personer, hafva gått förbi vid handelsboden på kvällen men icke «sett dit åt en gång« mycket mindre slagit in fönsterrutor.
Två vittnen hördes men kunde ej taga på sin ed, att svar. begått hemfridsbrottet.
Åkl, öfverlemnade målet och yrkade ansvar å svar. för hemfridsbrott, hvaremot svar. yrkade ansvar för obefogad rättegång samt ersättning för genom åtalet lidna förluster.
Utslag vid tingets slut.

En »snyting» skulle arbetaren Emil Larsson från Roma har gifvit arb. Victor Jakobsson och var nu af denna instämd till rätten. Larsson förnekade och två vittnen intygade, att han ej rört käranden, som sade sig ha fått ett slag för munnen så att läppen klufvits. Vittnena ansågo att en annan vid tillfället närvarande för dem okänd person varit den, som slagit käranden.
Uppskof för inkallande af vittnen begårdes af kär. ocb erhölls till 17 Januari.

Kälkstölden i Bro. Den för denna stöld åtalade arb. August Pettersson hade af rätten till detta sammanträde ålagts edgång föe att därmed fria sig, hade ej i rätt tid iofannit sig hos sin själasörjare för att af denne erhålla undervisning om edens vigt och betydelse.
För denna försummelse dömdes Pettersson att böta 25 kr. samt fick ny edgångsdag utsatt till 14 Febr. då han vid äfventyr att anses hafva brustit åt eden samt vid 35 kr. vite skall styrka att hao hos sin själasörjare erhållit för och om edgången vödvändig undervisning.

Dufvoplågare, bränvinsförsäljare och vittnesmutare — alla dessa vackra meriter visade sig drängen Alb. Hallin från Lokrume äga.
Han var instämd för tvänne förseelser, den första bestående däri att han sköflat dufbon på ungar samt instängt detta och försummat att gifva dem någon föda, med den påföljd, att de dödt af svält. På grund häraf yrkade åkl. ansvar å Hallin för brott mot jagtstadgar samt för visad uppenbar grymhet mot djur.
Hallin erkände att han ur två dufbon tagit tvänne dufungar, som han sedan hållit förvarade i en bur på vinden i det hus, däri han bodde. Men han förnekade, att han skulle hafva försummat att gifva dem mat. En gång då han varit borta från lördags afton till måndags morgon hade han anmodat en annan person att gifva dufungarne mat, och detta hade denne sagt, att han gjort.
Om fallet för dufvornas död berättade svar., att den ena fallit ur buren och slagit ihjäl sig i fallet och den andra hade gårdens katt tagit.
Som vittne hördes en yngling vid namn Axel Pettersson, hvilken i alla detaljer berättade lika med svar.
Åkl. afstod då från ansvarsyrkandet för djurplågeri men vidhöli sitt yrkande om ansvar för brott mot jagtstadgan.
I detta mål faller utslag vid tingets slut.
Det andra målst gälde olaga försäljning af brännvin. Hallin skulle nämligen till det i förra målet hörda vittnet, hvilket är hans kamrat, ha sålt eu half kanna brännvin.
När domaren så tilleporde Hallin, om det förhölle sig så, förklarade han med troskyldigaste min i världen:
— Nej, det där har jag aldrig gjort.
Då påkallades ynglingen Axel Pettersson som vittne.
Dessförinnan sade svar. att vittnet-bränvinsköparen varit skyldig honom 60 öre, under det svar. varit skyldig vittnet en half kanna bränvin. Nu gaf svar. vittnet sitt brännvio igen och svår. fick sina 60 öre.
Detta skulle ha gifvit anledning till misstanken mot svar. att han sålt. brännvin.
Samma historia berättades att börja med af vittnet.
— Men ni har ju — genmälde åkl. — för mig erkänt, liksom ock för fjärdingsmannen, att ni köpt bränvin af svar.
— Nej.
— Jo, och då genmälde ändå fjärdingsmannen, att Hallin ej hade rätt att sälja bränvin, hvarvid ni sade: »Nej, det förstås; men jag har lofvat att vara tyst med saken».
Kan ni neka för detta.
Då vittnet nu ansattes af domaren, fann det för godt att erkänna, att det var som åkl. berättat.
— Har ni sålunda köpt bränvin af svar.?
— Ja. R — Hur mycket?
— En half liter.
— Betalade ni strax?
— Nej, några timmar efteråt.
— Hvarför omtalade ni ej detta strax? — På deuna fråga svarade vittnet ej.
— Har ni med svar. kommit öfverens att ni skulle ljuga för rätten?
— Ja — blef vittuets oförbehållsamma svar.
— När gjordes den öfverenskommelsen?
— Här, innan målet påropades.
Svar. påstod, att vittnet ljög och att fjärdingsmannen Wahlgren lockat det därtill, enär denne hade agg till svar.
Sedan domaren allvarligt förehållit såväl vittnet som svar. det oförsynta i deras tilltag, öfverlemnades målet. Utslag vid sluttinget.

För djurplågeri var landtbr. Corswandt å Stafva instämd. Han hade brukat en sjuk häst i körslor, I svar:s ställe infann sig befallningsmannen på gården, Lidberg, hvilken sade sig vara den, som hade att svara och avhöll att hr C. skulle bli skild från målet, men åkl. ansåg båda.ha del i målet, då de båda sett att djuret varit sjukt men ändå tillåtit detsammas auvändande, Detta bestreds af hr Eidberg, hvilken begärde och erhöll uppskof till 17 Jan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 December 1897
N:r 188

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt hade i går endast fyra civila mål att handlägga.

Norra häradsrätten.
Vid Junisammaträdet i går medde ades följande utslag:

— Karl Ekström, Gloser i Gammalgarn, fick böta 20 kr. för olofligt tillgrepp i G. anvexhemman.

— Frikända blefvo Julia Gardell och Olga Karlsson från ansvar för skadegörelse, men fingo de ersätta svar. med 5 kr. för en stjärnbjl, som de sönderhuggit till ved.

— Frikänd i barnuppfostringsmål blef L. M. Thomson, Rosarfve i Tingstäde.

För olofligt afvikande ur tjänst hos Corswant å Stafva var ynglingen H. Larsson instämd. Han företedde läkarebetyg, enligt hvilket han skulle vara oförmögen att sköta den tjänst han lemnat. Utslag vid sluttinget.

För fylleri stod en person tilltalad. Han erkände och faller utslag vid sluttinget.

För våld mot Maria Bergström, Bläsnungs i Veskinde var Johan Pettersson, Veskinds i samma socken, tilltalad. Han nekade. För bevisning uppsköts målet till Septembersammanträdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Juni 1897
N:r 87

Publicerat

Tjänare som rymma från husbonde.

Drängarna Oskar Svensson och Per Gustafsson, i tjänst hos hr V. von Corswant å Stafva, och Johan August Johansson-Jönsson, i tjänst vid Rosendal i Follingbo, hafva olofligen afvikit från sina husbönder och efterlysas nu för att, om de återfinnas, återinställas i tjänsten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1897
N:r 58

Publicerat

Auktion å spanmål och kreatur.

Fredagen d. 2 nästkommande April kl. 10 f. m. låter godsägaren herr Willy von Corswant å Stafva egendom medelst offentlig aukton till den högstbjudande försälja ett större parti torr och god råg, ett d:o d:o rent och vackert utsädeskorn, ett d:o svart plymhafre (utsädet förl, år taget från hr CO. A Hagendahl; Örebro) samt ett parti viktoria-kokärter, äfven passande till utsäde Kreatur, såsom ett par unga dragoxar, äfven passande till slagt, samt flera feta slagtkor; ett parti prima björkplank af olika dimensioner, ett i godt stånd varande tröskverk för dragare med halmskak och vindmaskin, 1 hästhacka samt flere Öfverums vändplogar. Säkre köpare lemnas anstånd med betalningen till 1 Okt. detta år, andre betale kontant eller vid anfordran.
Barlingbo i Mars 1897.
268 Herman Stenberg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Mars 1897
N:r 47

Publicerat

Auktion å spanmål och kreatur.

Fredagen d. 2 nästkommande April kl. 10 f. m. låter godsägaren herr Willy von Corswant & Stafva egendom medelst offentlig aukt on till den högstbjudande försälja ett större parti torr och god råg, ett d:o d:o rent och vackert utsädeskorn, ett d:o svart plymhafre (utsädet förl. år taget från hr C. A. Hagendahl, Örebro) samt ett parti viktoria-kokärter, äfven passande till utsäde. Kreatur, såsom ett par unga dragoxar, äfven passande till slagt, samt flera feta slagtkor; ett parti prima björkplank af olika dimensioner, ett i godt stånd varande tröskverk för dragare med halmskak och vindmaskin, 1 hästhacka samt flere Öfverums vändplogar. Säkre köpare lemnas anstånd med betalningen till 1 Okt. detta år, andre betale kontant eller vid anfordran.
Barlingbo i Mars 1897.
Herman Stenberg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Mars 1897
N:r 43

Publicerat

Barlingbo mejeribolag

har i dag haft årsstämma.
Mejeriet hade under 1896 en inkomst af 91,310 kronor, deraf för försålda 35,631,5 kilogram smör kr. 76,323, det öfriga influtet för mjölk, grädde och svinskötsel. Utgifterna belöpte sig till kr. 74,028 för 1,090,845 kg. oskummad mjölk och 4,620 kg. grädde. Aflöningarna stego till kr. 3,820 och öfriga omkostnader till kr. 11,297.
Behållningen utgjorde kr. 2,168:12.
Bolagets tillgångar balanserade med kr. 29,588:53.
Vinsten fördelades så, att till aktieägarne utdelades 594 kr, till reservfonden afsattes 400 kr., och återstoden användes till diverse afskrifningar.
Till ordförande i styrelsen och verkställande direktör omvaldes stationsinspektor Kullberger och i styrelsen invaldes brr H. Stenberg, Barlingbo, Svensson, Hexarfve, inspektor Björkman, Rosendal, och V. Corswant, Stafva. Suppleanter blefvo V. Klingvall, Vellarfye, och Lundberg, Timans. Till revisorer utsågos hr J. N. Viman och L. N. Enderberg med hrr M. A. Pettersson och H. Viman till ersättare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Mars 1897
N:r 37

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets 6 allmänna samtr. vid Allekvia, ordf. v. häradsh. Grenander.)
För ovarsamt umgående med eld dömdes hushållerskan Sofia Engström, Sanda, att böta 30 kr. samt utgifva vittneslön.

Ogilladt vardt det af Fredrik Pettersson, Boters i Anga, mot husbonden J. Medin, Båticke i samma socken, väckta åtalot angående olefligt tillgrepp af sågstockar. Kär.
fick äfven ergätta svar. hans rättegångskostnader jämte 30 kr. för det lidande, som genom åtalet tillskyndats svar.

För misshandel å fiskare Johan Herlitz å Östergarn dömdes fiskare Nils Olsson och dennes son att böta hvardra 40 kr., ersätta kär. med 10 kr. för sveda och värk samt att utgifva rättegångskostnader med 101 kr. Nils O:s i genstämning gjorda påståenden ogillades.

För olaga dikning å hemmansägarne J. Johanssons och Karl Vestbergs ägor i Barlingbo dömdes landtbrukare W. v. Corswant å Stafva att böta sammanlagdt 40 kr., att vid 100 kr. vite senast en månad härefter återställa svar:s diken i det skick de förut varit, ersätta J. o. V. med 10 och 5 kr. hvardera samt i rättegångskostnader utgifva tillhopa 65 kr. 30 öre.

I ärekränkningsmålet mellan Edv. Jakobsson å Fårö och Tomas Broman förklarade sig den senare villig gå förelagd ed, men då han uraktlåtit hos pastor förete protokoll och utslag i målet vid uttagande af betyg om kännedom om edens vigt, uppsköts målet till hösttingets, första sammanträde.
Svar. fick dessutom för nämda uraktlåtenhet böta 20 kr.
— I liknande mål med samme kär. mot Maria Broman samma utgång.

Brast åt eden gjorde för hemfridsbrott tilltalade hemmansägare Alfr. Olsson, Gardese i Ganthem. Utslag på sluttinget.

För oloflig handel med vin m. m., stodo i två på hvarandra följande mål handl. Detlof Cedergren i Gothem och husägaren Berndt Hansén, Båtare i Gothem, instämda.
Den förre erkände genom ombud att han vid en del tillfällen sålt vin, men icke konjak, som det uppgafs i stämningen.
H. erkände genom samma ombud att han sålt vin i Cedergrens lokal, men hade icke tagit betalt derför. Uppskof till hösttingets första dag, då bägge svar. skola närvara vid 5 kr. vite.

Lyste med sin frånvaro gjorde Axel Em. Andersson, Norrbys i Barlingbo, tilltalad för hemfridsbrott och våld, och fick derför böta 20 kr. Uppskof med målet till höst tingets första sammanträde, då svar. skall närvara vid hämtnings äfventyr.

Erkände sig vara fader till förut omnämda af ogifta Maria Lindqvist i Tingstäde framfödda barn gjorde nu arb. O. Blomqvist i Veskinde och förpliktades derför att årligen i 15 år utgifva 50 kr. samt ersätta kär. hennes rättegångskostnader.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets sjätte sammanträde å tingsstället Skogs den 1—2 Juni. Ordf. e. o. hofrättsnotarien Lange.)
För misshandel mot enkan Margareta Söderberg, Smissarfve i Rone, 3 sistl. September dömdes J. N. Jacobsson dersammanstädes att böta 10 kr., samt ersätta kär. med tillhopa 53 kr. jämte protokollslösen.

Förbud vid 5 kr. vite för frälsningsarmén att hålla möten hade Klinte bälsovårdsnämd 18 sistl. April utfärdat tillsvidare, emedan smittosam sjukdom utbrutit inom socknen. För att ha brutit dylikt förbud hade samma hälsovårdsnämd instämt ogifta Maria Berg, som 3 sistl, Maj i af armén förhyrd 10kal hållit möte.
Svar. medgaf att hon fått del af något dylikt förbud, men ansåg att orsaken blott vore religionsförföljelse, emedan andra såsom kyrka, skolor m. m., ej erhållit något sådant förbud samt att större samkväm och flera auktioner under tiden hållits i socknen. För öfrigt trodde hon att om ett sådant förbud skulle vara rätt vist, borde intet undantag härvidlag göras.
Hälsovårdsnämdens ombud medgaf att beslutet ej gälde de af svar. nämda lokalerna.
Utslag vid tingets slut.

Barnuppfostringsbidrag med 50 kronor om året i 15 år, till ett af henne 30 sistl. Sept. framfödt flickebarn fordrade pigan Dora Lundqvist, Lindarfve i Burs, af sin förre tjänstekamrat Anton Söderlund, numera vid Odvalds i Linde. Svar. medgaf att de tjänat tillsammans vid Tomta i Rone ett år från 24 Okt. 1893, men förnekade faderskapet.
Uppskof till höstetingets första sammanträde, första dagen.

För utbekommande af tvänne aktiebref hade enkan Rosa Bolin, Selle i Fröjel, instämt sin svärfader, Karl Bolin, Butvier i Sproge. Kär., som närvar genom länsman Svallingsson. upplyste att vid arfs. förening 10 Aug. 1895 hade bestämts att af tre aktiebref i ångfartygsbolaget Gotland, hvilka tillhört Rosa J3olins aflidne man, men f. t. voro förekomma, skulle parterna ha hvar sitt, hvarjämte det tredje skulle af kär. lösas med femtio kronor, så att denne skulle få tvänne.
Svar. medgaf riktigheten deraf, men fordrade att kär. skulle ej blott utgifva de omnämda 530 kronorna, utan ock ställa borgen för det andra, emedan han hos ångbåtsbolagets styrelse måst ställa dylik borgen för nya aktiebrefs erhållande i st. f. de bortkomna.

Smädliga yttranden om L. Löfqvists i Etelhem hustru skulle hustrun Johanna Engström från Lefvide i samma socken ha fält, men som svar. lyste med sin frånvaro fäldes hon att böta 5 kr. för utevaro, samt att vid förhöjdt vite af 15 kr. komma tillstädes första rättegångsdagen af höstetingets första sammanträde.

För olaga handel med etdfarliga oljor stod hemmansägaren J. Hansson, Alfvede i Hogrän, tilltalad och var tillstädes genom ombud. Han erkände förseelsen, men sade sig ha saknat kunskap om förordningen. Utslag meddelas vid tingets slut.

Djurplågerimål. Länsman Eneman hade åtalat inspektoren O. Malmqvist, Hesselvy i Linde, för det han låtit i dagligt bruk använda fyra st. selbrutna hästar. Svar. erkände genom ombud. Utslag samtidigt som i förra målet.

Ed i barnuppfostringsmål gick husbondesonen . Nils Nilsson, Viges i Grötlingbo.

Om ansvar för misshandel begången mot arbetaren Johan Pettersson, Simunde i Hejde, tilltalade arrendatorn Gottfried Sundéen, Möllbos i Halla, instälde sig nu personligen. Enligt läkarebetyg hade målsägaren erhållit femton blodviten i hufvudet, och kunde ej med visshet afgöras om något men för framtiden kunde uppstå.
Det ena vittnet, hemmansägaren Åhlin i Hejde, ville svar. jäfva såsom fiende, emedan vittnet hotat att »märka» Sundéen. Svaranden vidhöll, att han med 4 skjutsar kommit körande från Klinte och att han själf kört den eftersta skjutsen. Hans drängar som kört före bade blifvit anhållna af såväl målsäg. som vittnet och när Sundéen framkommit hade de blifvit hotade med smörj, om de ock vore skåningar från helvetet. Sundéen som anfalits såväl fram- som bakifrån. hade när sådana tillhyggen som handspakar användts, fått tag i en kettingstump och slagit ikring sig. Slagen hade troligen träffat, men så många som femton sår kunde omöjligen blifvit en följd af slagen. Såväl målsägare som vittnen voro vid tillfället berusade. Hvad som skett vore således nödvärn. Målsägaren vore för öfrigt okänd för svar. Åkl. ansåg uppgiften om nödvärn sanningslög, då svar:s sällskap bestått af 4 personer samt de andra blott varit två och dertill berusade, enl. svar. påstående. Målet uppsköts ytterligare till första sammanträdet instundande höstting — andra dagen — då svar. vid 25 kr. vite bör komma tillstädes.

Levide mejeribolags mål emot J. P. Stenberg, Stenstu i Levide, angående utbekommande af 36 kr. 73 öre, som skulle, enligt det antal aktier Stenberg ägt i bolaget, utgöra bans anlott i ett lån som bolagets delägare upptagit hos D. B. V:s sparbank derå alla delägarne borgat en för alla och alla för en. Som vittne i målet hade kär. åberopat landtbrukaren K. Norrby, Mallgårds i Levide, hvilken jäfvades såsom delägare i bolaget. Stenberg vidhöll att han ej teckuat mer än en aktie. Utslag meddelas vid sluttinget.

För brott mot förbud om sammankomsters hållande hade Klinte hälsovårdsnämd instämt Augusta Johnsson från Klinte. Såsom vid förra sammanträdet refererades hade hälsovårdsnämden bestämt vite af fem kr. för hvarje gång frälsningsarmén höll möten under den tid smittosam sjukdom var gängse i socknen. Svar., som denna gång var närvarande, ansåg förbudet orättvist. men erkände att hon hållit ett möte sedan förbud erhållits. Bestred böternas utdömande, samt lemnade kostnadsräkning på 106 kr. 45 öre. Utslag samtidigt som i förra målet.

I misshandelsmålet, mot Gustaf Hellgren i Etelhem hördes tre vittnen, som dock ej visste något af vigt. Nytt uppskof till hösttingets första sammanträdes första dag då Hellgren ålades inställelse vid 25 kr. vite.

I bandstaksmålet mot G. Hedlund i Hemse och K. Marquard i Visby meddelas utlåtande vid tingets afslutande.

Ett vittne hördes äfven i målet mot skräddaren G. Hultgren och skomakaren K. J. Jacobsson från Visby, angående ansvar för olaga handel. Vittnet hade vid den förut omnämda auktionen 6 Dec. förra året å Burge gästgifvaregård i Levide fört auktionsprotokollet och visste att der sålts både kläder, tyger, skodon och gummigaloscher såväl under utrop, som under hand, men allt hade antecknats i protokollet. På svar. begäran uppsköts målet till samma dag som föregående mål.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Juni 1896
N:r 83

Publicerat

Auktion å spanmål och kreatur.

Tisdagen 31 d:s från kl. 10 f. m. låter godsägaren herr Willy von Corswant å Stafva egendom genom offentlig auktion till den högstbjudande försälja 10,000 kg. vackert utsädeskorn och omkring 6,000 kg. hvete, allt af senaste årets skörd, 12 st. feta slagtdjur samt ett i godt stånd varande tröskverk för dragare med halmskak och vindmaskin.
Samtidigt försäljes äfven fodertägten för kommande sommar å de myrlotter, som då ännu kvarstå okontrakterade.
Kände och vederhäftige köpare erhålla betalningsanstånd till I Okt. detta år, andra betala kontant eller vid anfordran.
Barlingbo 20 Mars 1896.
HERMAN STENBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Mars 1896
N:r 47

Om Oss Drivs med WordPress