Barlingbo mejeriaktiebolag

hade i måndags, såsom vi redan då i korthet omnämde, bolagsstämma, hvilken räckte i öfver sex runda timmar samt var besökt af ett 30-tal aktieägare.
Sedan direktör Gardell valts att leda dagens förhandlingar och kapten Broander utsetts att föra protokollet, gjordes yrkande derom, att styrelsens protokoller måtte uppläsas före styrelseberättelsen, på det man måtte kunna bilda sig något omdöme om, på hvilka grunder styrelsens berättelse hvilade, och beslöt stämman att så skulle ske.
Efter protokollens uppläsning föredrogs styrelseberättelsen. Af densamma framgick:
Under år 1890 hade inköpts 258,946 liter mjölk eller 34,859 liter mindre än under nästföregående år, beroende minskningen dels 2 knappare fodertillgång, dels derpå att en del aktieägare ej lemnat bolaget sin mjölk. At mjölken hade 1,278 liter försålts söt, 845 liter användts till sötmjölksost, 2,628 liter till halffet ost och 254,673 liter separerats för smörberedning. 10,078 kilo smör hade beredts och hade till hvarje kilo smör åtgått 24,9 liter mjölk. Mjölkåtgången hade dock varit mindre under senare delen af året, eller 22,82 liter, hvilket berodde på att numera kärningen och separeringen icke skedde samtidigt, — Mjölkpriset hade varit 7—8 öre litern för 14 proc. gräddhalt. Smörpriset hade varit omkring 10 öre lägre än föregående år. Lägsta priset var i Juli månad med 1: 49 för kilo mot 1: 80 året förut, samt högsta priset i November med 2: 10 mot 2: 07 samma månad 1889. Att oaktadt lägre smörpris resultatet blifvit så godt, som förut meddelats, ansågs bero på dels den större omsättningen af skummjölk, dels på den bättre skötseln af mejeriet. Skummjölkspriset bade varit 8 öre litern på Visby, skumosten bade sålts för 80—85 öre kilo den halffeta för 60—70 öre och sötosten för 1 kr. 1: 17, Mot slulet af året insattes pastöriserings- och äm i mejeriet, hvarigenom smöret blef både bättre och hållbarare, så att det t. o. m, betalats med 4 öre för kilo öfver Malmö högsta notering för finfint herregårdssmör eller 8 öre öfver högsta pris för mejerismör. — Svinskötseln hade under senare delen af året tagit fart genom att i Stockholm sälta lefvande grisar, hvilka, 8 månader gamla, betalts med 60—70 kronor.
Ur revisionsberättelsen meddelade vi redan i måndags utdrag. I sammanhang med densamma hade revisorerna påpekat:
att mejeristen och afgående mejerskan hade under Maj månad båda uppburit lön för méjeriets skötsel, hvilket tillskyndat bolaget en förlust af 30 kronor;
att vid mejeriet under året sålts 1,200 kg. smör efter kr. 1: 65 för kg. under alla månader, hvilket, efter noggrant ransakande af smörpriserna, revisorerna ansågo ha orsakat bolaget en förlust af 8 öre för kilo eller 96 kronor;
att af årets foderskörd, 3 häckar, endast en godtgjorts bolaget med ett värde af 18 kronor:
att priset på skummjölk icke hållits lika för alla köpare, samt
att tjenstepersonalens aflöningar syntes för stora i förhållande till arbetet och affärens storlek.
I afgifven skrifvelse återtogo nu på stämman revisorerna de gjorda anmärkningarna, då, enligt deras uppfattning, styrelsen med klara skäl ådagalagt, att hvad som anmärkts, gjorts till bolagets bästa.
Härmed var dock stämman icke nöjd utan fordrade att få taga anmärkningarne under ompröfning.
Hvad den första anmärkningen beträffar, förklarade styrelsen, att mejeristen under Maj månad gjort en studieresa till Skåne och hade det ej ansetts tillbörligt att för den skull, då resan skedde till bolagets fromma, beröfva honom aflöningen.
Stämman beslöt emellertid efter votering med 106 röster mot 42 att mejeristen skulle återbära det anmärkta beloppet, 30 kr.
I fråga om det åt direktör Gardell för 1 kr. 65 öre pr kg. sålda smöret hade revisorerna först nedsatt förlustbeloppet till 54 kr. och föreslogo nu att anmärkningen skulle slopas. Oråföranden förklarade att det ifrågavarande smöret sålts åt årskunder i Visby genom hans bemedling och att det icke, eburu prima vara vid omedelbar konsumtion, kunnat utän fara att försämra märket ha blandats med det till smörhandlare försålda smöret.
Hrr Viman och Sundblad ansågo ej denna förklaring tillfyllestgörande, utan yrkade den senare, att då ordföranden ej kunde visa att försäljningen under senaste året tillkommit på något som helst styrelsebeslut, utan egenmäktigt företagits af direktören, han måtte förpliktas att återbära det belopp, som bolaget genom denna försäljning till underpris förlorat Med 91 röster mot 57 blef detta stämmans beslut.
De öfriga anmärkningarne fingo, efter af styrelsen lemnade förklaringar, förfalla.
Härpå beviljades styrelsen ansvarsfrihet med inskränkning af hvad stämman besintit i ofvan anförda punkter.
Såsom reseersättning åt styrelsemedlemmarne beviljade stämman 20 kr. åt hvarje och åt revisorerna 5 kr., allt för år.
Ett styrelsens förslag att mjölkpriset alltid skulle bestämmas till 1/25 för liter af det för smöret gällande pris, så att när detta t. ex. betingade 2 kr. pr kilo skulle mjölken betalas med 8 öre litern, hänsköt stämman till styrelsens afgörande.
Åt bokhållaren anslogs en från direktörens skild lön af 300 kr. och direktören erhöll i arvode 100 kr. Beslöts upptagande af kreditiv å 2,000 kr.
I styrelsen återvaldes O. V. Nordström, Björkhage med 142 röster, H. Stenberg, Digeråkra, med 135, N. Svensson, Hexarfve, med 130 röster, kapten Broander, Källunge, med 128, samt nyvaldes kyrkokerde Sundblad efter direktör Gardell med 95 röster. Hr Nordström afsade sig och i hans ställe invaldes hr W. Klingvall, Vellarfve med 37 röster.
Till styrelsens ordförande, likasom sedermera till bolagets verkställande direktör, valdes kyrkoherde Sundblad med 99 röster.
Hr Sundblad protesterade efter valet mot något som helst ansvar för hvad föregående styrelse åtgjort och förklarade att, innan han åtoge sig ansvaret för bolaget, allt skulle vara af två ojäfviga vittnen revideradt och till honom öfverlemnadt.
Till ersättare i styrelsen utsågos landtbrukaren W. von Corswant och arrendator Andersson, prestgården.
Revisorer blefvo hrr J. N. Wiman och Pettersson Ardags.

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
För att ha spillt latrin på gatan dömdes Petter Othberg att böta 5 kronor samt att ersätta rengöringen med 1 kr.
— För att ha utslagit orenlighet på gatan dömdes Magnus Olsson att böta 2 kr.

Frikända blefvo i dag landtbrukaren W. von Corswant och arbetaren K. J. Jakobsson i de mot dem anhängiggjorda djurplågerimålen.

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
I djurplågerimålet mot landtbrukaren Corswant, Stafva, hördes idag fyra vittnen. Det ena af dessa hade tydligt sett huru de för ångtröskverket förspända fyra oxarne blifvit misshandlade med upprepade piskrapp, så att det gjort ett upprörande intryck; af de andra tre vittuena, som samtlige varit vid det omstämda tillfället närvarande, hade ett sett möjligen ett eller annat rapp falla; de två återstående vittnena hade ej sett några rapp alls. Svaranden hade i stället, genom att låta djuren ofta hvila, skonat dem så mycket som möjligt.

Minnen från stortorgdagen. För att han velat fritaga en af polisen anhållen öfverlastad person har K. J. Jakobsson från Stenkyrka varit iostämd. I dag förebragta vittnen kunde endast säga att Jakobsson frågat konstaplarne om de hade rättighet att handtera en menniska på det viset, Något vidare bråk kunde de ej lägga svaranden till last. Allm.
åklagaren påpekade, att den anhållnes motstånd till stor del orsakades af det gillande som kom honom till del från Jakobsson med flere, och att sedan allt för ofta är att taga parti mot polisen.

För slagsmål 9 Juni var A. Larsson instämd. Han skulle i sällskap med Harald Björkroth ha trumfat på en Albert Engström. Vid rätten upplystes emellertid, att Björkroth ensam skött handklappningen och Larsson nöjt sig med att se på, hvadan, då Björkroth nu seglar på Amerika och ej kunnat med stämning anträffas, åklag. anhöll att målet måtte få hvila på vidare anmälan.

K. J. Palmblad var af Anna Åberg instämd för utrående af barnuppfostringshjelp. Två vittnen intygade att Palmblad, som var anstäld som vaktbetjent å fattighuset samtidigt med att kär. der var intagen, alltid sökt Åbergs sällskap, och att han till ena vittnet sagt sig ej skola lemna henne utan hjelp, sedan hafvandeskapet ej längre kunde döljas.
Rättens ordföranden uppmanade utan resultat svarandeombudet att å sin hufvudsman vägnar uppgöra saken i godo.
Palmblad ålades edgång.

Utslag föll idag i målet om uppträdet i Finngränden 10 Aug., hvari Emil Widström, Rud. Jakoksson och Karl Löfstrand deltagit.
Löfstrand dömdes att för våld böta 50 kronor.

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
Målet mot landtbrukaren V. von Corswant, Stafva i Barlingbo, rörande misshandel af två par vid transport af ett tröskverk använda oxar förevar i dag ånyo. Åklagaren hade, för att styrka sina af oss förut omnämda stämningspåståenden, inkallat eju nya vittuen, af hvilka 5 infunnit sig. Af dessa vittnesmål framgick, att djurplågeri verkligen ägt rum vid ifrågavarande tillfälle på sätt stämningen angifvit.
Emellertid begärde och erhöll åklagaren ytterligare uppskof för att som vittne höra e. o. landskanslisten Arvid Jacobsson, hvilken till i dag anmält förfall.

För förargelseväckande beteende voro i dag åter före målaren Emil Vidström samt Rudolf Jakobsson och Karl Löfstrand. Det gälde det förut refererade slagsmålet i Finn gränden 10 sistlidne Augusti. Efter hörande af vittnen fann sig åklagaren föranlåten att å Vikström och Jakobsson yrka ansvar för förargelseväckande beteende samt å Löfstrand, som äfven sjelf erkänt sig hafva sparkat V. så att tvänne tänder influgit i munnen, dessutom för våld. Uppskot för utslag.

För djurplågeri, vegagnande af selbruten bäst, var instämd tf. Köa Rnen Johan Pettorsson. Han erkände delvis, men åklagaren begärde och erhöll uppskof för ytterligare bevisning.

Efterräkningar från stortorgdagen å byrummet. F. d båtsmannen statkarlen Ferdinand Stenbom från Martebo, hvilken sagde dag velat öfverfalla personer å handl.
Degermans gård, hvarför polis måst eftersändas, var i dag före. Han erkände hvad honom lades till last, och dömdes för fylleri, förargelseväckande beteende och motstånd mot polis att böta sammanlagdt 55 kronor.
— Vidare voro instämda målaren Fredrik Vikström från Orleifs i Viklau och bagarelärliogen Rudolf Alfveby, af hvilka den senare ej iakttog inställelse. Vikström erkände, att han jämte Alfveby på vägen in till Söderport varit i slagsmål med förre sjömannen Karl Gabrielsson från Visby, hvarvid han med en butelf tillfogat G. ett sår i nacken. Han dömdes att böta 55 kronor samt att ersätta målsägaren med 25 kronor.

För olaga utskänkning, andra resan, dömdes hustru Klasson att böta 75 kronor.

För öfverdådig framfart samt fylleri dömdes hemmansägaren O. Larsson att böta sammanlagdt 25 kronor.

Gotlands folkhögskola och landtmannaskola

i Hemse afslutade i går sitt läsår med examen för landtmannaskolans elever. Af skolans i staden boende styrelseledamöter hade infunnit sig landshöfdingen och öfverstelöjtnant Carlstedt, hvarjämte såsom examensvittnen voro inbjudnna landtbrukarne M. Larsson, Skäggs, O. Pettersson, Hallute i När, O. Pettersson, Odvalls i Linde samt handlanden R. Vittberg,, hvilka alla, utom den sistnämde, tillstädeskommit. Dessutom hade ett rätt stort antal åhörare infunnit sig från både närmare och fjärmare trakter.
Examen tog sin början kl. 1/2 11 med afsjungandet af en psalm, hvarefter skolans föreståndare dr Sätervall examinerade i matematik (yt- och rymdberäkning) samt botanik (frökontroll). Jägmästare Schoug examinerade sedan i skogshusbållningslära, andra läraren H. Lundgren i modersmålet och länsmejeristen af Vetterstedt i landthushållnisgslära.
Härmed var förmiddagen gången till ända och uppehåll gjordes från 1/2 2 till klockan 4.
Som vanligt begagnade man en del af denna tid för att taga del af lärjungarnes skriftliga arbeten, svenska uppsatser, rättskrifningsöfniogar, enkel och dubbel bokföriog. Högby, den fingerade kommunen, äger fortfarande bestånd. Prof funnos äfven på af lärjangarne i landtmannaskolan utförda smidesarbeten. Äfven hade af eleverna verkstälts 8 fröprof, öfver hvilka de förda protokollen fonnos att se.
I år hade landtmannaskolans elever fött författa en kort skriftlig uppsats öfver något ämne rörande landthushållningen. Landtbruksstyrelsen hade nämligen i skrifvelse af 8 April anmodat föreståndaren att låta lärjungarne skrifva öfver något af de samma skrifvelse åtföljande ämnena, för att derigenom utröna måttet af elevernas kunskaper i detta det vigtigaste af deras ämnen. Uppsatserna skola sedan öfversändas till landtbruksstyrslsen.
De detta år afgifna ämnena voro:
1.) Hvilka äro ändamålen med åkerjordens trädning?
2.) Kan trädens omfång i förhållande till den öfriga brukade jorden minskas, och under hvilka förhållanden kan detta ske?
3.) För hvilka ändamål användas Kent flerskäriga plogar, och hvilka äro fördelarne af sådana redskaps begagnande?
4.) Kort uppsats om tomasfosfat och dess ????? enbart eller jämte andra gödslingsmedel.
5.) Hvilka menliga följder för kulturväxterna medföra ogräsen på och i närheten af de odlade fälten?
6.) Huru behandlas lämpligast den till utsäde afsedda delen af skörden och hurudant bör ett fullgodt utsäde vara beskaffadt?
7.) Hvilka fordringar böra ställas då en för ortens behof lämplig arbetshäst inom det mindre jordbruket och huru bör utfordringen till en sådan (ej beskällare) vid olika användningasätt anordnas?
8.) Hvilka äro i allmänna drag grundreglerna för qvigans uppfödande och behandling före kalfningen ?
Lärjungarnes uppsatser öfver flere af dessa ämnen ådagalade, att undervisningen varit god och fruktbärande.
Efter intagen gemensam middag fortsattes examen kl. 4 af agronomen af Wetterstedt med landthushållningslära, hvarpå veterinär Boman examinerade i veterinärkunskap.
Examen var härmed slut och landshöfding Poignant uttalade till lärjungarne sin tillfredsställelse öfver de kunskapsprof de afgifvit samt önskade landtmannaskolans elever, af hvilka 4 gå till Skåne, lycka under deras fortsättningsutbildning samt folkhögskolans lärjungar ett välkomna åter. Till sist uttalades ett tack till skolans föreståndare och lärare samt till dem, som af intresse för saken öfvervarit examen. Dagen afslatades med nedkallande af Herrens välsignelse och afsjungandet af en psalmvers.
Härefter aftågade lärjungarne till kyrkan, der under skollärare Fredins ledning några fosterländska sånger afsjöngos.
De lärjungar som nu lemnade folkhögskolan, voro följande, hvarvid inom parentes angifves storleken af det understöd som tilldelades hvar och en af de dertill anslagna statsmeålen:
Johan Vilhelm Cristiansson, Klinte; Jakob Otto Jakobsson, Levide (70 kr.); Karl Fritiof Cederlund, Hafdhem (40); Karl Alfred Gustafsson, Hemse (40); Karl Johan Levander, Hafdhem (40); Jokob Johan Jakobsson, Viklau (40); Axel Teodor Hellström, Klinte (70); Lars Gunnar Bodin, Lokrume; Karl Hjalmar Enequist, Roma (40); Johan Leonard Gottberg, Ejsta (70); Aron Timoteus Mattson, Näs (25); Karl Viktor Rudolf Hansson, Alfva (40); Petter Teodor Gardell, Lokrume (25); Johannes Petter Karlsson, Tofta (70); Tomas Herman Viktor Båtelsson, Näs; (40); Karl Viktor Palmqvist, Alfva (40); Tor Arvid Pettersson, Stånga (40); Johan Petter Båtelsson, Silte (25); Karl Petter Pettersson, Hafdhem (25) och Petter Georg Leonard Levander, d:o 40.
Från landtmannaskolan afgingo Gustaf Alfred Hellgren, Ganthem; Olof Johan Adolf Lindgren, Halla; Johan Niklas Vahlgren, Vänge; Karl Ljuagberg, Visby: Jonan Konrad Ehinger Vesternorrland, (frånvarande på grund af sjukdom), Karl Teodor Edvard Ludvig Aunschitz, Martebo och Felix A. M. A. von Corsvant, Barlingbo.
Af dessa begifva sig i nästa vecka de 4 förstnämde med understöd af hushållningssällskapet för vidare praktisk utbildning till Skåne.

Länets folkhögskola

och Landtmannaskola började i går sinverksamhet. Till inträde i folkhögskolan hade 20 anmält sig och antagits. Till inträde i Landtmannaskolan hade efter vederbörlig anmälan antagits 7 inträdessökande. Af folkhögskolans 20 lärjungar voro följ. 19 närvarande: J. V. Christiansson, Klinte; J. O. Jakobsson, Levide; K. F. Cederlund, Hafdhem; K. A. Gustafsson, Hemse, K. J. Levander, Hafdhem, J. J. Jakobsson, Viklau; Å. T. Hellström, Klinte; L. G. Bodin, Lokrume; C. H. Eneqvist, Roma; J. L. Gottberg, Eksta; A. T. Mattsson, Näs; K. V. Hansson, Alfva; O. T. Gardell, Lokrume; J. P. Carlsson, Tofta; T. H. V. Båtelsson, Näs; T. A. Pettersson, Stånga; J. P. Båtelsson, Silte; R. P. Pettersson, Hafdhem; P. G. L. Levander, Hafdhem; den 20 K. V. Palmqvist, Alfva kommer någon gång i veckan.
At Landtmannaskolans 7 lärjungar voro närvarande: J. N. Vahlgren, Vänge; J. K. Ehinger, Vesternorrland; K. Ljungberg, Visby och F. A. M. A. von Corswant, Barlingbo; de öfriga 3 komma med första.
Efter förrättadt upprop gafs af skolans föreståndare dr Säterwall hvarjehanda anvisningar för de antagna lirjungarne med afsende på ett rätt tillgodogörande af undervisningen vid skolan, m. m. hvarfter Herrens välsignelse nedkallades öfver det nu började arbetet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 16 Oktober 1889
N:r 119

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Ransakning har i dag hållits med för våld å »löjtnanten» i frälsningsarmén Johansson häktade Nils Herman Eklund född 4 Augusti 1871 i Follingbo socken och senast anstäld hos bagare Lyberg.
Den tilltalade hade enligt tvänne vittnene utsago aftonen 1 d:s vid frälsningsarméns möte & Oskarssalen blifvit tillsagd att uppföra sig anständigt, hvarvid han vid utgående i förstugan tilldelat »löjtnanten» ett slag (ett vittne hade sett tre slag) som träffat ena ögat, men hvilket dock ej enligt nu af läkare afgifvet utlåtande komme att medföra några följder för framtiden.
Eklund erkände hvad som lades honom till last samt att han ej varit fullt nykter vid tillfället.
Domen lydde på 1 månads fängelse samt ersättning af 2 kr. 50 öre till målsäganden för läkarevård. Eklund försattes tillsvidare på fri fot.

Norra häradsrätten.
För vårdslöshet mot borgenärer har handlanden Karl Johan Enström i Barlingbo dömts till 2 månaders fängelse. Enström hade ej bättre förvarat sina handelsböcker än att de, enligt bans egen uppgift, bortkommit. Yrkandet mot Enström hade gjort af firman Berg & Hellström i Stockholm.

För olofligt tillhandagående med spirituösa dryckers anskaffande var instämd hemmansägaren Anders Petter Andersson från Lilla Bjers i Stenkumla. Svaranden ålades värjemålsed på att ban ej sjelf eller med hans vetskap hans hustru, husfolk eller någon i hans arbete antagen person under tiden från Juni 1886 till 24 Oktober samma år hemtakit och utlemvat bränvin i mindre partier än 250 liter åt statkarlen Karl Johansson, nu vid Medebys, Martebo.

För förargelseväckande beteende å allmän landsväg var drängen Per Persson från Hejde prestgård iastämd. Han skulle med ed betyga, att han ej måndegen 11 Mars i år på vägen mellan Endregårda och Stenstu i Endre skrålat eller i öfrigt fört oljud.

Med ed ålades drängen Karl Petter Eriksson från Stogsby i Gammalgarn att fria sig från misstanken att vara tader till ett af ogitta Selma Östergren från Bjers i Norrlanda 17 April 1888 framfödt flickebarn.

För ärekränkning hade ogifta Emma Kristina Nordström trån Stux i Bunge instämt arbetaren Petter Lundbergs hustru Johanna Lundberg från annexhemmanet i Bunge. Då emellertid Kristina Nordström emot hustru Lundbergs nekande icke styrkt, att hustru Lundberg afgifvit ett från sanningen afvikande vittnesmål, kunde den mot hustru Lundberg förda talan ej bifallas.

För försummad snöskottning dömdes enkefru von Corswant att böta 5 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 8 Maj 1889
N:r 52

En sorglig händelse

inträffade i tisdags, i det godsägaren f. löjtnanten i tyska armén Artur v. Corswant, innehafvare af Gotlands näst största landtegendom, Stafva i Barlingbo, på e. m. sagde dag under ett anfall af sinnesförvirring medels arseniks intagande afhände sig lifvet.
Löjtnant v. Corswant, som för tjugu år sedan hitflyttade från Tyskland, har under det senaste året varit angripen af mjältsjuka, som tidtals varit af ganska svår art. För att vinna förströelse reste han i våras på några veckors besök till sina slägtingar i Tyskland samt återkom hit i lugnare sinnesstämning. Emellertid ansattes ban snart åter af den djupaste melankoli, hvarunder man liksom förut fruktade för att ban skulle beröfva sig lifvet; han lär också hafva yttrat, att han ville lemna lifvet, men att hans familj vore det band, som afhölle honom från ett sjelfmord. TI förra veckan reste han till Stockholm, hvarifrån han återkom i söndags, då han föreföll lugn och glad. Natten till sistl. tisdag fick han först vid 5-tiden pjuta sömn efter intagande af kloral. Då ban vaknade, kände han sig trött och matt, hvarför han qvarblef sängliggande. Vid 3 tiden på e.m., då hans hustru en kort stund lemnade honom, intog han en stark dosis arsenik samt tömde strax derpå äfven en rätt betydlig qvantitet kloral. Ilbud sändes till Visby efter hans läkare, som ditkom vid 5-tiden, hvarefter alla möjliga medel användes till hans räddande. Motgifter ingåfvos och pumpnirgar företogos, men allt förgäfven. Efter svåra plågor men med tidvis bibehållen sans afled ban strax efter klockan åtta på qvällen.
Löjtnant v. Corswant, som vid sin död var 46 år gammal, sörjes af hustru och flere barn samt en talrik vänkrets, som hans gästfria hem alltid var välkommen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 Juni 1886
N:r 51.

Gotlands kreatursförsäkringsbolag

hade i dag bolagsstämma, hvars förhandlingar leddes af auditör Engström.
Af granskarne tillstyrkt ansvarsfrihet för sistl. försäkringsårs förvaltning beviljades styrelsen.
— Till ledamöter i styrelsen omvaldes kapten Oskar Ericsson och landtbrukare N. Jacobsson, Kyrkljufves i Vänge; till ersättare utsågos ånyo landtbrukarne L. Kristoffersson, Bössegårda, J. N. Söderberg, Sylfaste, och Jakob Hansson, Hellhage.
Löjtnant v. Corswant, nämdeman O. R. Pettersson, Liffride, och landbrukare L. J. Eklund, Dune, omvaldes till granskare med handlande R. Waller samt landtbrukarne M. Larsson, Skäggs, och Elof Wisselgren till ersättare.
— Af styrelsen understäldt förslag till ändringar af bolagets stadgar att tillämpas från 14 Mars 1887 gillades efter en stunds öfverläggning. De vigtigaste af dessa ändringar voro, att förlust genom eld, hvartill äfven åskslag hänföres, icke hädanefter kommer att ersättas af bolaget, att till försäkring icke antages bäst af ålder öfver tjugu år eller under en månad, samt att högsta försäkriogsvärdet å nöt fastställes till 200 kronor. Vidare innehåller det antagna förslaget, att styrelsen kan, när så erfordras, anmoda veterinär att med två biträden företräda försäkringsnämds ställe. Vid bolagets upplösning skall befintliga behållningen öfverlemnas till hushållningssällskapet, genom hvars understöd bolagets första bildande åstadkommits. Det tillskott, som hvar delägare har att erlägga, skall beräknas efter förbållandet mellan hans inom gruppen försäkrade kreaturs sammanlagda värde och samtlige delägares inom gruppen försäkrade kreaturs sammanlagda värden, som för året äro taxerbara.
Enligt det nya förslaget angifves bolaget hafva till ändamål att inom Gotlands län bereda delägare, på grund af ömsesidig försäkring, ersättning för tillfällig förlust derigenom att häst eller nöt dött eller måst dödas, till följd af sjukdom eller annat olycksfall. Bolagets verksamhet afser således icke att genom samlad försäkringsfond, hvartill skulle erfordras årspremier, beräknade efter kreaturens antagligen återstående Jifstid, garantera ersättning efter en gång för alla antagna värden, med eller utan fixerade nedsättningar efter tilltagande ålder. — Med ny försäkningstermin äro alla riskerna nya och underkastade ny värdering. Dock skall redan försäkradt kreatur, som är tillfälligt sjukt, vid ny värdering uppskattas utan afseende på detta tillfälliga onda, och på grund af tillfällig sjukdom må icke fortsatt försäkring vägras.
— Stämman beslöt afskrifva följande resterande tillskott nämligen kr. 1:50 för K. P. Nilsson i Visby, kr. 6:— för F. Härlin, Bjerges i Vänge, kr. 44:25 för J. Procopée, Krämplösa i Hejde, kr. 66:25 för H. Olofsson, Isome i Väte, samt kr. 10:50 för K. V. Duse, Koparfve i Alfva, sammanlagdt kr. 128 50.
Under försäkrivgsåret 14 Mars 188514 Mars 1886 har delägarnes antal ökats från 229 till 260 och försäkrade värdet af kreatur från 239,108 krocor till 242,270 kronor, i det vid årets början voro försäkrade 606 hästar till 160.630 kronor och 786 nöt till 78,478 mot 658 hästar till 163,885 kronor och 853 nöt till 78,385 kronor vid årets slut, hvadan hästarnes antal ökats med 52 och nötens med 67.
Vid årets början var medelvärdet af hästarne 265 kronor och vid dess slut 249 kronor, af nöten respektive 100 och 92 kronor. Af de 260 delägarne hade vid årets slut 207 låtit försäkra hästar och 140 låtit försäkra nöt.
Af under föregående försäkringsår afsatta medel kr. 652:64 hafva 323 kronor utgått till skadeersättningar, kr. 277:06 till förvaltningskostnader och kr. 52:58 till afskrifningar.
Till följd af skador, timade under det nionde försäkringsåret, hafva utbetalts följande ersättningar:

hvarjämte afsatts medel för anmälda kraf till ett belopp af 514 kronor 50 öre.
Orsakerna till förlusterna hafva varit, af hästarne: kolik i 2 fall, tarminflammation i 1, benbrott och bristning af kapselband i 2; af nöten: trumsjuka i 6 fall, tuberkler i 2, mjältbrand i 1, hjärn- och luogioflammation i 1, tarminflammation i kalfningsfeber i 1, hinder vid fosters framfödande i 1, vidgning af lifmodern och inflammation i lifmodern i 2, muskelförtvining i 1 och tarmförlamning i 1.
Mjältbrand har under året uppträdt i 21 socknar samt utbröt som farsot 13 Juli och anmäldes hafva uj phört 27 Augusti. Det kända antalet störtade djur upp: gick till 11 hästar, 102 nöt och 3 får; blott 2 nöt tillfrisknade af de angripna kreaturen. Med undantag af ett nöt, försäkradt för 50 kronor, voro alla de af mjältbrand döda djuren oförsäkrade.
De utgifter, som drabba årets delägare, hafva varit:

Dessa utgifter hafva så fördelats, att försäkrare af hästar utbetala 1,707 kronor och de af nöt kr. 1,753:80, hvaraf föranledts utdebitering på hvarje 100 kronor af försäkriogen å hästar af en krona och å nöt kr. 2:22.
Bolagets ställning 14 Mars innevarande år visar:

Delägarnes antal, som under första försäkringsåret var 137, var högst år 1881, då antalet utgjorde 271, öfverstigande innevarande års antal med 11. Under de nio år bolaget verkat hafva utbetalts ersättniogar för 83 hästar med kr. 22,191:15 samt för 129 nöt med kr. 10,373:72; under denna tidrymd hafva de debiterade tillskotten uppgått till kr. 44,009:50.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 Juni 1886
N:r 49.

Gotlands hypoteksförening

hade i lördags sin årsstämma, hvarvid endast närvoro 17 delegare, representerande 1,006 röster, hvadan till följd af reglementsenlig begränsning högsta röstetalet för någon delegare kom att utgöra 100. Förhandlingarne leddes af direktör Gardell.
Af den revisionsberättelse, som afgifvits af hrr L. Cramér, D. A. Malmros och N. Enequist samt hr N. Stenmark, den sistnämde å allm. hypoteksbankens vägnar, framgår, att delegarne under sistlidne år ökats med 92 till 2,050, med ett taxeradt egendomsvärde af 14,700,000 kronor och ett, delaktighetsbelopp för 6,222,000 kronor.
Föreningsledamöternas skuldsumma ökades under året med 379 tusen kronor och den skuld, för hvilken Gotlands jord till föreningen häftar, utgjorde vid årets slut 6,189;990 kronor.
Omkostnaderna för året hafva uppgått till något öfver 13 tusen kronor.
Af vid bokslutet balanserade rester, 86 tusen kronor, återstodo oguldne vid revisionstiden (Maj 1882) 21 tusen kronor, delade på 81 delegare.
Sedan ansvarsfrihet meddelats styrelsen, beviljades efter en kort öfverläggning åtskilliga lönehöjningar, föreslagna af styrelsen och revisorerna. Sålunda höjdes ombudsmannens lön från 1,500 till 2,200 kronor. Hr Viman ansåg, att lönen borde sättas till 2,000 kronor, med person: ligt tillägg af 200 kr. för den nuvarande innehafvaren af platsen. Verkställande direktörens arvode ökades från 1,200 till 2,000 kronor, efter några invändningar från hr Pettersson, Liffride, som ansåg, att, då åtskilliga biinkomster vore förenade med tjensten, lönen borde kunna sättas till 1,500 kronor. Åt kamreraren anslogos 150 kronor i missräkningspenningar.
De i tur ur styrelsen afgående ledamöterna, hrr Gardell och v. Corswant, återvaldes, den förre med 699, den senare med 692 röster, hvarjämte till deras ersättare utsågos kapt. Broander (672) och öfverstelöjtuant af Klint (472).
Till revisorer valdes hrr M. Larsson (156), J. N. Viman (113) och N. Enequist (102), med hrr D. A. Malmros (28), J. Ekelöf (28) och Pettersson, Liffride (28) till ersättare.
Till ombud att i vigtigare fall af styrelsen för allmänna hypoteksbanken kallas till rådplägning och deltagande i beslut utsågs direktör Gardell (593), med konsul Stare (568) till ersättare.
Att deltaga i den allmänna sanimankomst och de ext:a sammanträden emellan hypoteksbankens delegare, som intill föreningens ordinarie bolagsstämma år 1883 ega rum; valdes hrr J. P. Stare (568), v. Corswant (544) och Gahne (491) med hrr Broander (549), af Klint (445) och A. Kyllander (433) till ersättare.
Till revisor af allm. hypoteksbanken för detta och nästa år utsågs dir. Gardell (498) med konsul Stare (568) till ersättare.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 4 Juli 1882
N:r 53