Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
(Höstetingets 4 sammanträde vid Allekvia 26—27 Nov. Ordf. e. o. notarien Åman.) Till 50 kr. böter dömdes Lars Johansson, Batreits i Norrlanda, för det han i mål angående förskingring af utmätt gods åtalat kronolänsman G. Boberg för tjenstefel, hvarjämte hans talan ogillades.

Det hjelpte icke. För utbekommande af barnuppfostringsbidrag instämde för en tid sedan Selma Johansson, Smiss i Sjonhem, maskinisten K. M. Johansson, hvilken i målet ålades edgång. Detta var icko i svar:s smak, hvarför han besvärade sig i Svea hofrätt.
Icke heller der vann svar. något, utan målet återtörvisades hit med samma resultat, hvarför svar. nu ej torde ha annat val än att gå eden, som utsattes till vårtingets 2 sammanträde.

För utbekommande af likvid för en del dagsverken m. m, hade J. Jacobsson, Sojvide i Sjonhem, förut instämt Niklas Johansson.
Kär., som sist då målet var före anhöll om uppskof för förebringande af närmare bevisning hade nu låtit inkalla drängen Johan Klason som vittne.
Denne kunde dock endast berätta att han en dag sistlidne vinter följt kär. hem till svar.
för att närvara vid upprättande af en skuldförbindelse parterna emellan, vid hvilket tillfälle svar. var borta. Något vidare hade vittnet sig icke bekart.
På grund af — enligt kär:s påstående — svarandes förut gjorda erkännande angående dagsverkena yrkade emellertid kär. bifall till stämningen och derest förut förebringad bevisning ej ansågs tillfyllest begärde han att svar.
skulle åläggas edgång.
Svar. erkände hvad anginge dagsverkena; derför hade emellertid kär, fått låna hans hästar. I öfrigt bestred.han kär:s yrkanden och fordrade ersättniog för inställelse m. m.
Yttrande på sluttinget.

För olofilig jagt å ejder stod husbondesonen Teodor Edvardsson, Verkegårds å Fårö, tilltalad.
Svar. erkände under förklaring att det skett af misstag under fiske.
Utslag på sluttinget.

För öfverträdande af skogsförbud, dervid svar. enligt stämningen skulle ha sköflat skogen å sitt 11/2000 mtl Fide i Othem, var snickare Johan Nyman, Ytings i Othem, inkallad.
Då han emellertid endast huggit sin skog till husbehof utan kännedom om något skogsförbud bestred han till alla delar stämningen och yrkade på att bli skild från målet. Svar.
företedde äfven några köpehandlingar, enligt hvilka han skulle köpt en del bygnadstimmer till sin gård.
Yttrande på sluttinget.

Misshandel å tjensteman, Å torgdagen i Kräklingbo 12 sistlidne September hade husbondesonen Ludvig Gahnström, Lauritze i Ala, då han af kronolänsman Boberg erhållit någon. tillsägelse, som ej föll honom på läppen, öfverfallit denne och dervid med något tillhygge — af hämd — gifvit honom några svåra elag i ansigtet, hvarigenom blodvite uppkommit.
Angifvelsen försökte åklagaren t. f. kronofogden Bachér styrka genom ett skriftligt intyg af ett par vittnen samt läkarebstyg af dr Sörensson i Visby.
Svar. bestred att ha föröfvat något våld å kär.; det var denne som först skulle öfverfallit honom, hvarvid han endast värjde sig.
Uppskof för bevisning till första sammanträdets första dag, vårtinget, då svar. skall vara tillstädes vid 25 kr. vite.

Tvist om arfsanspråk. Till tinget hade gästgifvare Karl Landtbom i Visby instämt enkan Uitrika Claudelin, Norrgårda i Hellvi, med yrkande att utfå den del af ett henne tillfallet arf, som enligt en af henne dagtecknad handling skulle tillkomma honom.
Enligt detta papper af 24 Januari 1892 förband aig svar. att till kär. öfverlåta hälften af det arf som kunde komma att tillfalla henne efter en slägtings J. V. Karlesons död d, v. s. om hon öfverlefde honom, Handlingen innehöll dessutom rätt för kär. att föra hennes talan vid alla de tillfällen, der hennes rätt kunde komma ifråga. Af denna fallmakt hade emellertid kär. icke begagnat sig, utan medgivit att de personer, som utredde kyrkoherde Karlesons bo äfven fingo utreda boet efter J. V. Karleson, då dessa sterbhus genom de tätt på hvarandra inträffade dödsfallen sammanhängde.
Enkan Claudelin hade emellertid fått ut arfvet, men kär. hade icke trots påminnelser bekommit hvad han ansåg sig ha rätt att fordra. Svar. bestred målet under förklaring att omtalade handling tillkommit genom misaförstånd å hennes sida.
Målet uppsköts till vårtingets sammanträde.

För oloflig utskänkning af maltdrycker stodo Niklas Broström och hans hustru, Broa å Fårö, tilltalade.
Makarne, som inneha Broa gästgifvaregård, bade en gång å Fårö brygga tillhandahållit öl, äfven inomhus i större utsträckning, något som åklagaren genom skrifligt intyg sökte bevisa.
Svar. nekade icke, men förklarade att det var deras skyldighet tillhandahålla resande öl, några andra hade icke serverats; hvad anginge utskänkning i vilsträcktare mån, det förnekade de.
Yttrande på sluttinget.

För skadegörelse å kär:s, Natanael Stengård s, Sylfaste i Follingbo, egendom var inspektor G, Sundén å Rosendal instämd, men utsblef.
Målet uppsköts af denna anledning till vårtingets första sammanträde, då svar, skall vara tillstädes vid 10 kr. vite.

Södra häradsrätten.
(Fjerde höstetingssammanträdet 26—27 Nov. Ordf. e. o. hofrättsnotarien K. P. Lundblad.

I krånglet emellan Oskar Nilsson, Valdarfve i Eskelhem, samt August Jacobsson, Källgårds i Atlingbo, angående hästbyte tappade kär., men rättegångskostnaderna kvittales.

För att ha olofligt bortgått ur tjenst från husbonden Lars Tomasson, Prostarfve i Hogrän, dömdes drängen Reinh. Johansson att utgifva fordrade 1383 kronor 47 öre.

Den expropriation nämd, som vid tredje frimärket valdes för att ifråga om utvidgadt hamnområde å Klintehamn bestämma värdet å den jord som för samma behof skulle afsöndras från Valla och Strands hemman i Klinte, aflade föreskrifven ed. Ord. blef landtmätare Cedergren. Nämden sammanträder onsdagen 5 nästk. Dec. Målet förekommer ånyo till behandling vid vårtingets första sammanträde.

Döfstum bråkmakare. För våld och våldsamt motstånd mot polis å Visborgs slätt 19 sistl. Aug. är såsom förr än nämdt döfstumme jernarbetaren Oskar Pettersson från Visby tilltalad. Svar., som utverkat genstämning å angifvaren, extra poliskonstapeln Albert Johansson, var personligen närvarande, men förnekade, hvad som lades honom till last.
Albert Johansson upplyste att han vid försöket att värja sig för Petterssons boxningar och »danska skallar» tagit denne om ansigtet, dervid näsan sprungit i blod.
Åkl. hade inkallat 3 vittnen, af hvilka Anton Bentzell sett Pettersson flere gånger slå Johansson, (som var iklädd full uniform), för bröstet samt uppfört sig ytterst bråkigt. En käpp med blydagg hade äfven fråntagits Pettersson. Hade sett när näsan sprungit i blod, men kunde ej säga att Johansson begagnat något våld mot Pettersson.
Emil Jupiter hade sett Pettersson utan rock och hatt, blodig i ansigtet, och torkat af honom blodet. Johansson hade stått och sett på. Pettersson hade då flera gånger huggit tag i konstapeln. Johansson och flera konstaplar hade då affört Pettersson till lägervakten. Pettersson hade varit mycket bråkig, samt gjort motstånd så mycket han förmått.
Pettersson hade dervid flera gånger blitvit sparkad å fötterna, men han kunde ej säga af hvem.
Gust. Andersson vittnade ungefär detsamma som de andra vittnade, Svar. nekade fortfarande samt begärde uppskof för motbevisning. Målet förekommer ytterligare vid vårtingets första sammanträde, andra dagen.

Bråket å Burgsvik 22 sistl. April. Det sedan första sammanträdet uppskjutna målet emellan kronofogden Aug. Bokström samt Jacob Pettersson, Mickels i Vamlingbo, och Gustaf Pettersson Botvide Öja, angående våld mot t.f. kronolänsman Svante Lindström förevar ånyo.
Jacob Pettersson var ej tillstädes, emedan han för t. f. vore i Finland., Gust. P. genom ombud.
Ett par vittnen, förut hörda i målet, hördes ytterligare, men kunde icke påminna sig nåÅk mera. Målet öfverlemnades å ömse sidor.
Åkl. yrkade, bifall till stämningen samt att svarandena måtte förklaras skyldige ersätta statsverkets förskjutna medel, jämte öfriga kostnader. Bestreds af svar. Utslag vid tingets slut.

Fordring-ägaren från Kansas City, John Eriksson, mot Emma Bodin, Buters i Eskelhem, angående ersättning för vård och begrafning af dennas son Axel förekom ånyo till behandling. Som kär. glömt medtaga protokollet sedan förra handläggningen och dessutom ett långväga vittne ej kommit tillstädes, uppsköts målet andra dagen af första sammanträdet i vår.

Tvisten om utmätt gods emellan Johan Larsson Skogs i Mästerby samt A. T. Eklund Tippsarfve i Hejde.
Ett par vittnen hördes.
Hulda Vesterlund hade ett par dagar efter 12 Jan. 1892 (då det äfven varit utmätning på samma ställe) sett kär. taga några papper ur en chiffonier i manbygnaden, samt inlägga dem i en dylik möbel stående i en flygelbygnad samt tillhörig kär:s broder August. Detta vittne såväl som ett annat, hade varit närvarande vid denna utmätning 24 sistl. April, samt dervid hört kär. upplysa utmätningsmannen om att den i förra ref. omnämda förbindelsen å 1000 kr. icke tillhörde svar. Lars Larsson utan vore kär:s. Svar. bestred vittnesmålen såsom de framstälts. Uppskof lika med förra målet.

För olaga försäljning af spidituosa är husbondesonen O. Lindberg, Gudings i Alfva, tilltalad, men nekar fortfarande. Ett vittne hördes, som pingstdagen i våras af svar. bekommit tre liter punsch och konjak som voro rekvirerade från Stockholm, samt skulle betalas om 3 månader, men hade vittnet ännu ej fått betala densamma. Svar. bestred vittnesmålet emedan de ifrågavarande spritvarorna ej vore rekvirerade af honom utan af fadren. För vidare bevisning uppsköts målet till vårtingets andra sammanträde.

Arfskrånglet emellan Bernhard Larsson, från När, Lars Pettersson, Lyrungs i Lye samt Lars Petter Larsson-Lydal, Mannegårda förekom ånyo. För att motbevisa att den aflidne Lydal haft bättre vård och skötse! än hvad som af vittnesförhöret vid andra samsamträdet framgått, hade svaranden nu inkallat ej mindre än 7 st. vittnen.
Edvard Andersson hade vid ett tillfälle sedan aflidne Lydal flyttat till sonen, (svar.) hört gubben säga att han hos sonen fann sig så väl han kunde önska sig.
Oskar Gardelin, som tidvis i 16 år arbetat vid Lyrungs, hade äfven hört den aflidne säga att han trifdes bäst der. Vittnet kände väl till hur den aflidne haft det. Kunde ej säga annat än väl derom.
Herman Karlberg hade flera gånger hört gubben Lydal säga att han trifdes väl vid Lyrungs, samt att den som skötte honom på hans sista samt bekostade hans begrafning skulle hafva hans kvarlåtenskap. En gång hade det varit misshällighet emellan honom och sonhustrun, men hade gubben sagt, att det vore hans egen skuld, emedan han förfördelat sonhustrun.
De öfriga vittnesmålen voro ungefär lika med de föregående. Kär bestred dem. Utslag vid tingets slut.

För att ha stört hemmets ljufva frid, hos en hustru Andersson i Öja, hade t.f. kronolänsmannen Svante Lindström åtalat drängen Johan Johansson Dals i Grötlingbo. Enligt angifvelsen hade Johansson på aftonen 24 sistl, Oktober i berusadt tillstånd kommit och rasat vid Anderssons bostad, begärt vatten samt slagit sönder ett fönster för att bereda sig inträde i rummet, ur fönstret utkastat en blomkruka, en spegel, gardiner m. m. Uppskrämd hade hustru Andersson med sin som måst tega till flykten utan att ens hinna påtaga nödiga kläder. Hade träffat några grannar som genast gått till platsen, dervid Johansson funnits hängande i fönstret blodig och sofvande. Svar. sade sig vid tillfället varit så rusig att han omöjligt kan påminna sig, hur han burit sig åt, Erkände hvad som lades honom till last.
Utslag vid tingets slut.

Förfalskning. Kronolänsmannen Emil Eneman hade på angifvelse instämt drängen Teodor Uddin från Burs för förfalskning af annans namn. Dervid hade så tillgått att Uddin åt en dräng skrifvit en rekvisition, samt undertecknat den med husbonden Lars Hanssons Ljugenäs namn. Den ifrågavande drängen hade på denna rekvisition hos handlanden Krokstedt i När erhållit ett par skor och ett par galoscher till ett pris af 14 kr. Så fort Uddin insett det orätta han begått hade han sjelf inbetalt skulden. Svaranden erkände.
Utslag vid tingets slut.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 November 1894
N:r 186

Från landsbygden.

Stenkyrka, 6 Nov.
En högtidlig begrafningsakt. Igår jordfästes härstädes af kontrakteprosten Reuser stoftet af enkefru kaptenskan Ihre. Vid kistan höll prosten Reuser ett anslående liktal öfver ps. 71:9, hvarefter en af den aflidnas närmaste anhöriga, v. pastor T. Brouneus, tolkade församlingens och enskildes tacksamhet för af den aflidna gjorda testamentariska föreskrifter. Härefter utbars den rikt prydda kistan af den dödas närmaste anhöriga och nedsänktes i familjegrafven.

Gustaf Adelfs-dagen firas i dag med flaggning å folkskolehuset och med sång.

Burgsvik, 6 Nov.
Laga skifte begynte i går återigen i Vamlingbo, dervid det allmänna kalkstensbrottet inom första skifteslaget skulle undergå laga delning.
Såsom delningsgrund beslöts att begagna förmedladt mantal i olikhet med hemmanens uppskattade ytinnehåll, som annars begagnas vid skiften, Någon omgradering af värden ansåg delägarne obehöflig, utan skulle delning ske efter den grad gården tilldelats vid allmänna skiftet för vågra år sedar. Skifteslaget omfattar 5 3/8 förmedladt mantal.
Skiftet har begärts af några bönder, som ej kunnat förlika sig med den tanken att det berörda brottet vore allmänning, så att enhvar hemmansägara hade rättighet att bryta sten till eget behof utan åtskilnad på hemmanens olika storlek.
Förrättningsman är kommisionslandtmätaren kapt. H. Wennemo i Fide och godemän hemmansägarne Oskar Vestberg, Norrgårda, och Lars Pettersson, Skogs i Hamra.
Vid sammanträdet väcktes af en delägare förslag om att laga delning hos vederbörande äfven skulle begäras å skifteslagets samfälda ler- och eandtägter, — af hvilka den förstnämda inom parentes sagdt befunnits innehålla det ypperligaste väggrus i stället för lera, som det afsåg — men då jordområdet å dessa är så litet, att delningen för de mindre hemmansägarne skulle orsaka blott större obehag än gagn, alldenstand mången bonde ej kunde få så stort jordområde att de kunde få hålla med skjuts derpå, mötte förslaget sådant motstånd att ärendet för närvarande bortdog.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 November 1894
N:r 174

Från landsbygden.

Södra Gotland, 28 Oktober.
Ett om stor råket vittnande hemfridsbrott utfördes en kväll i slutet af förra veckan hos en hustra Andersson i Öja socken (mannen vistas f. n. i Amerika) som ensam med en 10-årig son bebodde huset, De närmare detaljerna dervid har för Eder meddelare skildrats sålunda: Vid pass kl. 10 på kvällen, sedan de två, mor och son, gått till sängs, hördes helt plötsligt starka slag och sparkar på förstugudörren, då hustrun steg upp, gick ut och frågade hvem det var, och hvad för ärende den utanför varande personen hade. Till svar härpå hörde han en oredig röst yttra: Jag vill ha vatten, släpp in mig genast, Som hon genast anade att hon hade någon mindre nykter person vid dörren, nekade hon inträdet under förevändning att hon icke hade något vatten för tillfället inne, och tilläggande dessutom att hon ville ha hustred midt inatten, hvarefter hon åter gick in i soframmet då helt hastigt ett kratschande läte hördes och hon såg att en fönsterruta krossats. Förskräckt rusade pojken upp och ut genom en bakdörr på huset följd af sin förskrämda moder; de gjorde en omväg öfver en åker och sprungo så till närmaste granne der de bokstafligen slogo allarm. Familjen derstädes som så obehagligt blef störd i sin ljufva söma, blef naturligtvis äfven uppskrämd, när den omsider fick höra sammanhanget med och orsaken till det nattliga besöker. Värden i huset, som ej var så särdeles lättskrämd, tog sin son i sällskap och begaf sig i väg till platsen för det störande uppträdet, under vägen medtagande en annan granne; men väl komne dit fanno de allt tyst och stilla, intet ijud förmams någonstädes. Vid närmare efterseende fick man plötsligt syn på en person som med hufvud och ena armen innanför den krossade fönsterrutan i rammet och den öfriga delen af kroppen utanför fönstret i hängande ställning var djupt — insomnad. Naturligtvis blef nu mannen uppväckt samt tillfrågad hvad han tagit sig till då han sporde hvar han befann sig samt tillade derpi: nu ha mina kamrater sprungit ifrån mig och då skall jag väl lida för deras skull. Hans förklaringar tillfredestälde dock icke vederbörande som helt enkelt togo fridstöraren i kragen och föste honom till länsmannen midt i natten, då genast förhör i saken anstäldes, dervid det utröntes att hjelten i dramat var en dräng från en grannsocken som efter ett besök på »nobis» tagit för mycket till bästa af den svenska potatisdrufvans satt, hvarefter han gjort en afstickare till förutnämda hustru der han i harm öfver att ej blitva insläppt, under rusets inflytelse begått sitt straffvarda tilltag. Härefter lössläpptes han åter, men gista akten i dramat kommer nog att utspelas på ett annat ställe.

Strandfynd af plank har långs kusterna af sydligaste Gotland i dagarne gjorts, hvilket antagligen härrör från däckslasten å något fartyg som under den hårda orkanlika stormen förlorat densamma.

Buttle 28 Okt.
Skördefest eller rättare »nattauktion» hade i fredags anordnats af medlemmarna i metodistsamtundet härstädes för predikantens aflöning. Trots det ruskiga vädret hade dock många infunnit sig så att nästan alla platser voro upptagna. Auktionen föregicks af ett kafferep, kryddadt med musik från en mängd fioler och gitarrer, hvilka ledsamt nog icke voro stämda för en sammanspelsing, som i motsatt fall kunnat blifva något bättre, än hvad förhållandet nu egentligen blef. Åt sången och dess utötvare bringas ett hjertligt tack och ett välkomna åter.
Omkring kl 9 på aftonen börjades auktionen, som fortsattes till kl. 1/2 1 på nattenFör att blifva kvitt herr John Blunds påhelsningar roade sig mången med att kasta äggskal, äpplen, palsternackor på hvarandra, och mången hederlig själ, som i allsköns ro sökte hängifa sig åt den ljutva hvilan, blet snart träffad på »knoppen» af en förlupen palsternacka eller annat, som bragte honom eller henne till mevetandet om, att de ej lågo hemma i sin jufva bädd.

Burgsvik, 27 Oktober.
Betkampanjen härnte på sydligaste delen kan sägas hufvudsakligast varit förlagd till denna vecka, ty nu har nämligen afyttring af betorna kunnat försiggå. Skonerten »Fru Lona» från Vestergarn har i torsdags och och fredags i härvarande hamn lastats med betor på Visby, derifrån de med tåget föras till fabriken. Jernvägsfrakten bekostar fabriken, medan betodlarne åter måste frakta fartyget.
Det har varit en efter våra förhållanden ovanlig liflighet vid hamnen dessa dagar. Så också i Hemse. Det har ej varit ovanligt att derstädes se skjutsar hålla i kö ifrån handl. Melins fram till stationen. En dag räknades ej mindre än femtionio skjutsar på en gång, af hvilka en del lossade sina foror under det andra väntade att få göra detsamma. Ett par herrar på platsen anmodade då en fotografist, att »knäppa af» det rörliga scaneriet, hvilken fotografi de ämnade öfversända till godsägare Jacobus å Svenstorp, för att visa denne för Gotland så intresserade man, hvilken rörelse betodlingen framkallat blott på en plats härstädes.

Haveriauktion hölls i går härstädes å vraket och ilandbergade riggen och inventarier från vid Näsrefvet strandade barken Thinca.
Vraket inropades af hammapsägaren Jacob Hansson Sigleifs i Näs för 250 kronor och riggen och inventarier af flere spekulanter i mindre partier.

En orkanlik, sydvestlig och vestlig storm har i natt rasat ötver våra bygder.
Kullvräkta gärdesgårdar och stympade träd visade i dag på morgonen densemmas framfart. I dag har stormen, som nu öfvergått till nordvest, saktat sig betydlingt.

Sin afskedsvisit har i dag ångfartyget Klintehamn gjort i vår hamn för året. Försenad af naturhinder anlände den ej förr än på eftermiddagen. Då voro väldiga skaror samlade å skeppsbron, å hvilken första platsen intogs af det »täcka» könet, hvilka med rikligt försedda korgar och knyten skulle göra affärer med smör, ägg, galande ungtuppar och andra landtmannaprodukter af hvilka uppköparne ombord, — förut kända af landtgummorna ef hvilka enhvar har sin »patron« — öfverhopades i sådan mängd att de knappast visste råd derför. Om gummorna få mera eller mindre för sina varor än i salubodarna bekymrar dem föga, blott de få »sälpa båten».

Illa biten i handen af en ilsken hund, en riktig gårdvar, blef häromdagen en tjersteflicka härstädes. Flickan som dagligen umgåtte med hunden flere års tid, tillsade honom flytta sig från sin matta, men detta behagade ej besten, utan i stället anföll han flickan.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Oktober 1894
N:r 169

Handel och Sjöfart.

Inklarerade fartyg: Till Slite 1 Okt.: gal. Vilhelm, Bergedahl, Storkåge, barlast; 3 Okt.: gal. Apollo, Jönsson, Lübeck, d:o; 4 Okt.: skon. Fenix, Rubarth, Appeurade, d:o, — Till Burgsvik. 20 Sept: slup Olessa, Källström, Ronneby, barlaet; 22 Sept.: jakt Sälla Hoppet, Vallin, Köbenhavn, risgrynslast.

Utklarerade fartyg: Från Slite 2 Okt.: gal. Ellida, Falk, Sikeå, kalk; ångf. Östergötland, Brobeck, Libau, stenkol; 5 Okt.: gal. Apollo, Jönsson, Sthlm, korn; 6 Okt.: jakt Karolina Lüders, Jakobsson, Halmstad, kalk; skon. Triton, Lundberg, Varberg, d:o; 8 Okt.: skon. Axel, Löfqvist Gefle, d:o; 9 Okt.: gal.: Vilhelm, Bergedahl, Halmstad, d:o. — Från Burgsvik 18 Sept.: skon, Starkodder, Siltberg, Södertelje och Eskilstuna, sten; 25 Sept.: slup Odessa, Källström, Stockholm, sten; 26 Sept.: jakt Sex Syskon, Österberg, Köbenhavn, sten och metallskrot.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Oktober 1894
N:r 159

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
(Hösttingets andra sammanträde vid Allekvia 1 Okt. Ordf. häradsh. Dömle).
I målet mot statdrängen A.. Cesar, hvilken ålagts edgång men förut ureblifvit, fötetedde denna gång ombudet för W. v. Corswant å Stafva, kärande, bevis på att svar. icke, öfverklagat edgångsutslaget; yrkade dessutom bifall till stämningen och ersättning för inställelse. Utlåtande å nästa sammanträde.

För äktenskapsbrott hade hustru Maria Andersson, Halla ångsåg, förut instämt sin man, Karl Andersson, Isome i Väte.
Svar. erkände, och kär:s ombud öfverlemnade målet, yrkande ansvar å svar, för hans brott samt ersättning för kostnader i målet.
Utslag nästa sammanträde.

I målet mellan hemmansägare Lars Johansson, Burs i Norrlanda, och kronolänsman G. Boberg, angående frånhändande af egendom, ett par hästar, dem svar, uttagit för skuld, skulle kär. idag med vittnen styrka sina påståenden.
Men då kär. icke delgifvit några sådana kallelse att infinna sig vid tinget och föröfrigt intet hade att anföra, anhöll svar. om slut i målet och ersättning för inställelse m. m.
Utlåtande å 4 sammanträdet första dagen.

Erkände gjorde hemmansägare Petter Olason, Lilla Bäl i Bäl, i ett mot honom af arbetare August Pettersson i Källnuge väckt mål angående ärekränkning. Vid ett tillfälle i Bäl skulle nämligen svar. ha öfveröst kär, med en mängd grofva tillmälen. Utslag vid 3 sammanträdet.

För fylleri och för det han uppträdt bråkigt å torgdagen i Kräklingbe 12 sistl. Sept., stod husbondesonen Ludvig Gahnström, Lauritze i Ala, tilltalad.
Erkände; utslag å nästa sammanträde.

Att han »hade litet smått i lådorna», erkände handlanden F. O. Hellman Visby, hvilken stod tilltalad för att ha idkat oloflig handel med diverse varor å torgdagen i Kräklingbo 12 sistlidne Sept. oaktadt i kungörelsa tillkännagitvits att endast alster af hemslöjd finge torgföras, något hvarom svar, ej nekade att han hatt kännedom.
Yttrande vid nästa sammanträde.

Södra häradsrätten.
(Hösttingets andra sammanträde 1—3 Okt. å Skogs. Ordf. notarien K. P. Lundblad).
För fylleri å Burgsviks hamvplats söndagsaftonen 22 sistl. April är, såsom törr är nämdt, agenten K. V. Engström från Garda tilltalad, men vill fortfarande icke erkänna. Med ett par vittnen, styrman Calissendorff och tullvaktmästare Andersson, styrkte nu åklagaren att Engström verkligen vid omstämda tillfället varit berusad. Dessutom hade vittnet Andersson ombord å ång. Klirtshamn sett svar. i närheten at damsalongsdörren bära sig i högsta grad opassande åt. Åkl. öfverlemnade målet med yrkande om ansvar äfven för sabbatsbrott. Utslag vid nästa sammanträde.

Hon brast åt eden. Laura Nilsson, Enges i Burs, ålagd edgång för att hon kallat sin granne Lars Pettersson för tjuf och rackare, kunde troligen ej svära, ty hon iakttog ej inställelse.

Häktade kanalarbetare Otto Johan Nilsson, hitförd från fängelset, dömdes tiil två månaders fängelse, för våld emot drängen J. Danielsson från Lau. Den häktade förklarade sig nöjd med domen.

Hur de gamla kunna behandlas, Lars Pettersson, Lyrungs i Lye, tvistar med sin svåger Lars Petter Larsson Lydal, Mannegårda, om arf efter afl. Lars Lydal, fader till svar. och svärfader till kär. Svar. har satt sig i besittning af gubben Lydals kvarlåtenskap på grund af en öfverlåtelsehandling, der svar. af sin fader öfvertagit hemmanet mot födoråd. I denna handling säges, att sonen skulle hafva kvarlåtenskapen efter fadren med vilkor att denne skulle vårdas oah födas ordentligt samt efter döden på somens bekostnad begrafvas, Huru nu denna skötsel blifvit, ville kär. försöka bevisa genom fem inkallade vittnen. Vid anstäldt förhör framgick verklizen, att den numera aflidna gubben Lydal under de senare åren icke synes ha åtpjutit behandling i sonens hem såsom menniska mycket mindre som fader; så hade gubben, sedan han varit i sonens arbete, ej vid denneg bord erhållit någon mat utan måst köpa sådan. Den kammare, som bestods åt den gamle till bostad, var den snuskigaste boning vittnena hade sett… I spiseln var nästan omöjligt att elda, emedan det då rökte in, så att man för rök ej kunde se gubben i rummet. Under de senaste sex åren hade den gamle för det mesta vistats hos kär., emedan han ej kunde vara hos sonen, Gubben Lydal hade flera gånger sagt, att sonen icke skulle tå hans kvarlåtenskap, emedan han vore så elak mot honom. Särskildt tycktes det, som svar:s hustru varit mycket mån om att försvåra den gamles tillvaro. När ett vittne, hustran Tina Vestberg, skulle göra rent i gubbens rum, hade sonhustran i grofva ord sagt att det var onödigt. När tvättning ifrågakom tyckte sonbustrun att det var öfverflödigt att tvätta åt >den gubbfanen>; han kunde tvätta åt sig sjelf. Kär. ötverlemnade målet, men svar. ville för motbevisning hafva uppskof. Öiver de framstälda yrkandena kommer rätten att yttra sig vid nästa sammanträde.

Krånglar om hästbyte gör fortfarande Oskar Nilsson, Valdarive i Eskelhem, med August Jacobsson, Källgårds i Atlingbo.
Ett vittne hördes, som någon dag i augusti månad efter torgdagen i Hemse till svar. sålt en häst, hvilken dock om några dagar återlemnats, medan Jacobsson från Nilsson återtagit det sto han bortbytt åt Nilsson vid hemresan från torgdagen. Vittner hade dervid sagt till svar.: »hur kunde du återtaga stoet, när Nilsson ej är hemma, och du dessutom uppburit 50 kr. i förskott å detsamma?» Svar. hade då genmält att han ej brydde sig derom, ty pengarne kunde han få igen. Svar. bestred fortfarande att något köp kommit till stånd på annat sätt än som byte, hvilket dock återgått. Utslag vid fjerde sammanträdet.

Långväga fordringsägare. John Erikson från Kansas City i Nordamerika fordrar att af, enkan Emma Bodin, Buters i Eskelhem, utbekomma 352 kr. 28 öre, såsom ersättning för vårdande och begrafning af svar:s 20 Sept. 1898 i Kanses City aflidne son Axel, jämte ersättning för kä:r hitresa med 204 kr, Svar. bestred krafvet, emedan en annan person vid namn P. Jacobsson redan genom konsulatet fordrat 100 dollars i ersättning för samma sak, Kär. sade, att det just vore han som på detta sätt fordrat genom annan person, och ville hafva uppskof för att med vittnen styrka sin rätt till krafvet. Uppsköts till företa dagen af fjerde sammanträdet.

Bortgängen tjenare, Lars Thomasson, Prostarfve i Hogrän, yrkade genom kronolänsman Svallingsson att tjenstedrängen Reinhold Johansson, hvilket under detta tjensteår ionebaft tjenst hos kär., men 16 sistl, Aug.
bortgått ur tjensten, måtte dömas skyldig återbära städja med 10 kr., uppburna 125 kr. 47 öre, samt 27 kr skadeersättning. Kär företedde svar:s orlofssedel. Svar. medgaf att han varit hos kär, under tiden från 1 sistl. Nov. till 1 Aug., samt att han uppburit de omstämda posterna, men hade ej varit der som stadd tjenare, ej heller kommit öfverens med honom om någon lön. Hade dock bekommit 10 kr. vid aflemnandet af orlofssedeln, Utelag vid tjerde sammanträdet.
Om bättre rätt till utmätt gods tvistar Johan Larsson, Skogs i Mästerby, med sin fader Lars Petter Larsson samt hemmansäg. A. F. Eklund, Tippsarfve i Hejde. Vid ut mätningen hos Lars Larsson, som verketälts; af kronolänsman Svallingason 16 April, hade tagits i mät dels en skuldförbindelse å 1,000 kronor hvilken fans förvarad i en schiffonnier i Lars Larssons rum, dels en mindre jordlägenhet. Hvad angår lägenheten afstod svar. Eklund från sin rätt till densamma, sedan styrkt blifvit, att denna vore Johan Larssons och ej Lars Larssons, Hvad åter angår förbindelsen säger Johan Larsson, att den ej heller vore hans faders, utan J. L:s egen; den vore ej heller någon förbindelse, som vore utgifven för skuld, utan som för borgen för förut. utmätt gods, och skulle återlemnas så fort borgen vore fri. Ett recipisse fans äfven som styrkte detsamma.
Oaktadt såväl Johan som Lars Larsson derom npplyst utmätningsmannen hade den likväl blifvit tagen i mät. Att så tillgått medgals af evar Lars Larsson. Kär, begärde Raka till fjerde sammanträdet för att styrka att förbindelsen icke vore Lars Larssons, hvilket äfven beviljades.

För våld å allmän väg hade t. f. kronolänsmannen Svante Lindström åtalat drängen Albert Larsson, Norrgårda i Sanda. Dervid hade så tillgått, att Larsson å vägen emellan Sanda och Eskelhems kyrkor, utan föregående ordväxling, söndagen 16 Sept. med en käpp, tilldelat drängen Konrad Johansson, Rosenbys i Eskelhem, ett slag öfver hjessan så att ett större blodsår uppstått. Enligt läkarebetyg skulle dock den slagne icke för framtiden hafva något men af slaget.
Svar., som är född 1872 vid Hägvalds i Vänge, erkände hvad som ledar honom till last; hade varit nog försigtig att medtaga käppen för att visa densamma vid rätten. Han hade en kväll förut af någon dräng från Rosenbys fått ett slag som han ville hämnas. Hade dock ej träffat rätta personen. Parterna voro för öfrigt okända för hvarandra, Målsägaren yrkade intet ansvar, ville blott hafva 25 kr. i ersättning. Utslag nästa sammanträde.

För samma förseelse var äfven statdrängen Martin Andersson från Klintebyg i Klinte åtslad, på angifvelse af landtbrukaren Edvard Christiansson, Loggarfve i Klinte. Andersson hade söndagen 9 Sept. utan föregående ordväxling å allmänna vägen i Klinte ötfverfallit landtbrukslärlingen Gunnar Holmqvist samt dels med sten, dels med knytnäfven slagit H. så att denne erhållit 7 skråmor i venstra kinden samt ett skrubbsår å ena höfter.
Svar., född 1873 i Algutsrum å Öland, erkände, men han hade varit så rusig att han ej hade mycket reda på sig. Utslag vid nästa sammanträde.

Misshandlad kvinna. Ogifta Tilda Vestberg från Sanda hade till åkl., länsman Sv. Lindström, anmält att hon 9 sistl. Juli vid stranden i Tofta af arbetaren Johan Melin från Sanda blifvit slagen. Svar. genem ombud nekade. Uppsköts till tjerde sammanträdet; svar. skall vara tillstädes vid 15 kr. vite.

För olaga försäljning af spiritiösa drycker hade länsman J. A. Lindström åtalar husbondesonen Oskar I.odberg, Gudings i Alfva, Svar. nekade. Enahanda uppskof och föraläggande som i förra målet.

Staten i dödsboet efter afl. landtmätere Strömberg visar: tillgångar 565 kr., samt skulder 11,400 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Oktober 1894
N:r 154

Handelsregistret.

I här förda handelsregister för enskilde näringsidkare och handelsbolag har denna dag intagits anmälan, att Karl Arvid Fahlström ämnar idka handel å Burgsvik Inom Öja socken under firma Arvid Fahlström.
Visby i Landskansliet den 25 September 1894.
E. POIGNANT.
Wilh. Cramér.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 September 1894
N:r 151

Från landsbygden.

Södra Gotland, 20 Sept.
Rapphönsjagt på gatan, af, efter besvärets storlek rätt lönanda art, bedref en person nu en dag i denna vecka på Burgsvik, En mindre flock rapphöns, kom nämligen snabt flygande rätt öfver vägen, men hade den oturen att vid handlanden Hanséns salubod komma i kollision med några af de många telefontrådar, som der korsa hvarandra, dervid ej mindre än fem stycken af de läckra fåglarne nedföllo döda, deraf en träffats så väl af tråden att hufvudet flög bort.

Apropå rapphönsen, så äro de i år så talrikt representerade, som de ej varit på länge tack vare förliden vinters blida väderlek. Jägarne fröjda sig också nu då de om dagen »göra marknad», de träffsäkra förstås.

God äring, Under ett potatisstånd i sin trädgård, har en svickare på Burgsvik funnit ej mindre än åttiofyra potatis.

En landtbrukare från Alfva lär efter utsådda en och trefjerdedels tunna plymhafre skördat fyratioen tunna af prima vara. Stånden voro så långa och grofväxta att de måste bindas i kärfvar likt rågen, hvilket ju hör till ovanligheterna här på landet.

I samma socken lär en annen landtbrukare efter utsådda två hektoliter skördat trettiosex tunnor, likaledes hafre.

Öfver potatissjuka hörs mycken klagan från socknarna norr på, men deremot på söder har denna ej yppat sig nämnvärdt.

Torkan håller ännu i sig med samma envishet som i somras. Rågbrodden väntar på regn, förutan hvilket den ej väl kommer sig något, åtminstone å lerjord, der brodden står tunn och smal. Hvetesådden har ej kunnat företagas i följd af jordens uttorkade tillstånd. Visserligen har er och annan verkstält denna, men i det tillstånd nu jorden är, äga de ej stort hopp att få se någon brodd ofvan jord.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 September 1894
N:r 147

Handel och Sjöfart.

Inklarerade fartyg: Till Visby 18 Sept. skepp Elsa, Yrjuälä, Hull, stenkol; 19 Sept. jakt Laurine Marie, Nilsson, Vestervik, tegel; — Till. Burgsvik 1 Sept. jakt Sex Syskon, Österberg, Norrköping, förpassade varor; 3 Sept. galeas Ida, Olsson, Göteborg, gödningsämnen; slup Magnus, Larsson, Böda, ved; 8 Sept. galeas Dagmar, Siltberg, (läck); 12 Sept. Jakt Josefina, Logström, Malmö, förpassade varor; 13 Sept. jakt Teodor, Tofién, Ronneby, torfmull. — Till Klinte 12 Sept, Skonert Fritjof, Afvelin, Heiligenhafen, barlast; skonert Laura, Löfberg, Kiel, barlast.

Utklarerade fartyg: Från Visby 18 Sept.: ångaren Bjälbo, Gefle, korn. — Från Burgsvik 6 Sept.: slup Magnus, Larsson, Böda, slipsten; gal. Ida, Olsson, Visby, gödningsämnen; gal. Dagmar, Siltberg, Söderhamn, slipsten och flyttsaker; 15 Sept.: jakt Teodor, Toftén, Bläse, gråstensbariast, — Från Klinte 13 Sept.: skonert Lovisa, Ahlström, Rostock, kalk och trä.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 September 1894
N:r 146

Från landsbygden.

Fårösund, 8 Sept.
Gotland och Fårö rundt på velociped har en ung fyrtjensteman vid Gotlands lotsfördelning nyligen rest. Utom det att bägge öarne formligen berests strandlångs, ha de också korsats med riktninig från norr till söder. Under färden ha de flesta fyrar, kyrkor och herrgårdar besökts.
Gotlands Allehandas senast utgifna »Karta öfver Gotland» kom under resan väl till pass och uppfyllde utomordentligt väl sitt ändamål. Man var vid densammas begagnande fullständigt befriad från tidspillande »afsittningar» i och för förfrågningar om vägar o. d.
Grödan å bägge öarna var i genomsnitt taget öfver medelmåttan. Kornet var å mellersta Gotland utomordentligt vackert och hade som det sades somligstädes vuxit »yfver tävnar» Af kyrkor ansågs Gothem, synnerligast hvad angår innanredet, vara den mest antika och Grötlingbo (södrets domkyrka som den med allt fog kallas) till sin interiör den vackraste, ehuru i modern stil.
Östergarns kyrka med sin gamla prestgårdabyggning, var otvifvelaktigt den skönast belägna.
Af fyrarna var Fårö fyr af nyaste konstruktion; äfvensom den elegantaste — En egendomlighet med denna fyr var att den gästvänlige fyrmästare du Rietz härstammade från en urgammal fransysk adlig ätt samt att den eleganta fyrens linsapparat utgått från en verldsberömd Pariserfirma. — Alltså alltigenom fransk.
Till den grundliga resan åtgingo 15 dagar.

Hemse, 9 Sept.
Stor nykterhetsfest var i går e. m. anordnad af Hemse blåbandsförening i missionshuset härstädes, Föredrag höllos afflere talare, musik utfördes af Hemse musikkår.
Mycket folk hade kommit tillstädes.

Södra Gotland, 9 Sept.
Moderskärlek. En natt under gångna vecka hände i Vamlingbo, att en kviga framfödde en kalf ute på marken bland de andra djuren. På morgonen då detta varsnades togs kalfven från modern, hvilken senare fick kvargå å bete. Då en piga en stund derefter skulle mjölka kon, var det förut så sediga djuret alldeles vildt och anföll pigan, som kastades till marken. En cräng, som va i närheten och åsåg tilldragelsen, skyndade till med en stör i handen, tör att hjelpa sin nödstälda kamrat, men kunde ej sjelf värja sig för det galna djuret, som nu äfven angrep honom, utan kallade med rop en tredje person till valplatsen. Det var med största ansträngning och tillgripande af våldsammaste medel till sjelfförsvar, man lyckades blifva herrar öfver djuret och få hem det i stallet. Då det ej visade tendenser till bättring i sinnelaget efter några dagar lät ägaren nedelagta detsamma.

Ormhugget blef häromdagen ett sto i samma socken. Djuret, som ej besökts på ett dygn, befans då det skulle hemtagas så uppsvullet i hufvudet och munnen att det såg ut som skulle huden remna. Genom behandling efter kända metoder vid ormbett är djuret nu någorlunda återstäldt.

Illa stångad af en ilsken ungtjur blef häromdagen en gammal person å Burgsvik, som i öfver fyrtio år skött sig tjenst som fodermarsk vid samma egendom.

Till Burgsviks hamn inkom i dag på eftermiddagen der hemmahörande koffen Dagmar. Fartyget utgick derifrån i fredags lastadt med slipsten, destineradt till Söderhamn, der det skulle inlasta trävaror på Tyskland, men sprang i går så hårdt läck, att man ej vågade fortsätta resan, utan höll den så mycket läns med pumparne, att man kunde taga sig fram till hemorten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 September 1894
N:r 141

Handel och Sjöfart.

Inklarerade fartyg: Till Burgsvik 18 Aug.: slup Rosalie, Nilsson, Stockholm, förpassade varor; jakt Sex Syskon, Österberg, Linköping, barlast; 23 Aug.: gal. Dagmar, Karlström, Rostock, d:o; slup Charlotta, Olsson, Stockholm, fetogén; 30 Aug.: slup Magnus, Larsson, Böda, ved; 31 Aug.: jakt Jenny, Larsson, Valdemarsvik, förpass. varor.

Utklarerade fartyg: Från Visby 8 Sept.: gal. Sofia, Lundin, Skutskär via Bläse, barlast. — Från Burgsvik 21 Aug.: slup Rosalia, Nilsson, Böda, barlast; jakt Sex Syskon, Österberg, Norrköping, spanmål.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 September 1894
N:r 140