Lindgren, Nils Gösta Sigurd, Lantbrukare.

\"\"

Hamra skyttegille.
Sindarve, Hamra, Burgsvik. Född den 31 januari 1906 i Hamra församling. Föräldrar: Emil Lindgren o. h. h. Emma f. Jakobsson. Medlem i gillet sedan 1918, ordförade 1925-1926, kassör 1929-1930, sekreterare sedan 1940. Tillhör skjutklass 3. Innehar: Skyttem s.

Gotländska skyttar 1944.
Hamra skyttegille.

Kvarnberg, Olof Svante Ejnar, Skomakare.

\"\"

Hamra skyttegille.
Skogs, Hamra, Burgsvik. Född den 30 december 1923 i Hamra, Burgsvik. Föräldrar: Rickard Kvarnberg o. h. h. Tyra f. Olsson. Medlem i gillet sedan 1941. Tillhör skjutklass 2. Innehar: Skyttem br.

Gotländska skyttar 1944.
Hamra skyttegille.

Johansson Martin Viktor, Lantarbetare.

\"\"

Hamra skyttegille.
Sutarve, Hamra, Burgsvik. Född den 12 november 1915 i Lojsta församling. Föräldrar: Ragnar Johansson o. h. h. Viktoria f. Strömstedt. Medlem i gillet sedan 1935. Tillhör skjutklass 2. Innehar: Skyttem br.

Gotländska skyttar 1944.
Hamra skyttegille.

Jakobsson, Emil Reinhold Verner, Lantbrukare.

\"\"

Hamra skyttegille.
Ejmunds, Hamra, Burgsvik. Född den 21 juli 1891 i Hamra församling. Föräldrar: Hans Jakobsson o. h. h, Anna f, Pettersson. Medlem i föreningen sedan 1903, styrelseledamot ett flertal år. Tillhör skjutklass 4. Innehar: L Årtm s.

Gotländska skyttar 1944.
Hamra skyttegille.

Bäckström, Carl Anton Ernst, Lantarbetare.

Hamra skyttegille.
Långmyra, Hamra, Burgsvik. Född den 11 april 1925 i Hamra församling. Föräldrar: Albert Bäckström o. h. h. Alfrida f. Edlund. Medlem i gillet sedan 1938. Tillhör skjutklass 2.

Gotländska skyttar 1944.
Hamra skyttegille.

Landsfiskalstjänsten i Burgsvik.

Länsstyrelsen har nu i skrivelse till k. m:t yttrat sig över de besvär, som bitr. landsfiskalen John Fritz Sjösten i Ljungby anfört över t. f. landsfiskalen Fr. Stengårds förordnande att t. v. uppehålla landsfiskalstjänsten i burgsviks distrikt.
Länsstyrelsen anför bl. a., att ett rättvist bedömande av klagandens och Stergårds meriter — därvid man jämväl torde böra uppmärksamma, att Stengård innehaft förordnande å ordinarie tjänst under mer än fem år, under det att den tid, varunder klaganden innehaft sådana förordnanden, icke uppgår till mer än I år 9 månader 15 dagar — synas giva vid handen, att Stengård måste anges vara klaganden ej obetydligt överlägsen i meriter och ådagalagd skicklighet. Då härtill kommer, att Stengård, vilken är väl förtrogen med gotländska förhållanden, fullgjort sina åligganden på ett i alla förtjänstfullt sätt, hemställer länsstyrelsen, att de av klaganden Sjösten anförda besvären måtte lämnas utan avseende.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 november 1932
N:r 272

Estnisk fyrmastare i haveri.

En haverist ligger f. n. för undersökning i Burgsviks hamn. Det är estniska fyrmastade motorfartyget Merilind, vilket på fredagen måste söka nödhamn därstädes.
Merilind hade på torsdagen, då det befann sig c:a 5 distansminuter syd om Hoburgen, sprungit svårt läck. Det var på resa från Lübeck till Reval och hade en last av 510 ton eldfast tegel och lera samt tackjärn. På grund av olyckan beslöt fartygets befälhavare, kapten Kristenbrun, att söka nödhamn i Burgsvik, dit fartyget som sagt anlände på fredagen. På lördagen företogs en preliminär besiktning, vilken resulterade i att en dykareundersökning igångsattes och denna fortsätter ännu i dag. Sedan resultatet av denna undersökning föreligger, kommer det att bedömas, vilka åtgärder som situationen kräver. Det är möjligt, att en del av lasten måste lossas i Burgsvik, och att fartyget också efter en provisorisk tätning kan fortsätta resan. Skulle skadorna visa sig vara av svårare art, torde haveristen eventuellt få söka reparation i Oskarshamn.
Fartyget är hemmahörande i Känsu i Estland och är tolv år gammalt.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 november 1932
N:r 271

Osterman, Frans Botel Ferdinand, Lantbrukare.

Fide skytteförening.
Fride, Burgsvik. Född den 4 oktober 1896 i Fide. Föräldrar: Ferdinand Osterman o. h. h. Alma f. Söderlund. Gift 1930 med Edit Mattsson. Medlem i föreningen sedan 1909, v. sekreterare sedan 1941, tidigare kassör. Tillhör skjutklass 4. Innehar: Skyttem g.

Gotländska skyttar 1944.
Fide skytteförening.

Burgsvikspojkarna och de ryska örlogsmännen.

Med anledning av rykten, att Burgsvikspojkarna på sin äventyrliga seglats skulle ha begärt hjälp hos de omtalade ryska örlogsmännen och att en matros på svenska skulle ha meddelat, att matroserna gärna ville hjälpa men att de icke hade tillåtelse härtill, har landsfiskal Stengård förhört kutterns ägare Svante Jakobsson i saken. Denne har berättat, att kuttern mellan kl. 11 och 12 natten mellan den 30 och 31 oktober hade nått fram till den ryska eskadern. Då de nalkades ett stort transportfartyg, vilket legat med en jagare förtöjd på vardera sidan, hade de genom höga rop och blossande med i bensin indränkt trassel försökt väcka besättningarnas uppmärksamhet. Detta hade lyckats och en hel del matroser hade visat sig på fartygens däck. Ynglingarnas mening hade till en början varit att försöka få tag i fartygens ankarkättingar, men då kuttern icke kunde hålla tillräckligt långt upp i vind, styrde de in under aktern på transportfartyget. Detta lyckades och från fartyget kastades en lina till båten. Linan nådde dock icke kuttern, som då befann sig omkring 15 meter från fartygets akter. Ryssarna gjorde då åter ett försök men med samma resultat, enär kuttern under tiden drivit längre från fartyget. Från fartygen ropades genom megafon till ynglingarna, men de hade icke hört vad som ropades, icke ens uppfattat vilket språk som användes. Därtill kom att ombord på kuttern rådde ängslan så att alla ropade i munnen på varandra. Då kuttern drev alltmera ifrån de ryska fartygen tändes på dessa två strålkastare, vilka belyste kuttern omkring 10 á 15 minuter. Under tiden vinkade och ropade ynglingarna till fartygen. Strålkastarna släcktes därefter. Ynglingarna försökte sedermera genom blossning påkalla uppmärksamhet, men utan resultat. Därefter drevo de till havs.
Jakobsson meddelade att vid tillfället rådde icke någon hårsare vind, båten förde segel samt hade lanternan fastgjord i ett vant. Det kunde därför tänkas, att ryssarna icke förstodo att ynglingarna voro i behov av hjälp, utan uppfattat besöket såsom tillkommet av nyfikenhet och hjälpropen såsom tillrop. Häremot talade enligt Jakobssons mening att från fartygen kuttern måste ha iakttagits kryssa hela eftermiddagen mellan Gotland och eskadern och att – därest nyfikenhet varit orsak till besöket – kuttern långt tidigare skulle ha nått örlogsfartygen.
Landsfiskalen har förhört ytterligare fem deltagare i färden och samtliga ha förklarat att de icke kunnat uppfatta, vad som ropades till dem från de ryska fartygen, eller vilket språk som använts. De flesta av ynglingarna höllo för troligt att ryssarna på de av Svante Jakobsson härovan relaterade skälen antagit, att kuttern endast av nyfikenhet uppsökt fartygen samt att matroserna icke förstått att ynglingarna behövde hjälp.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 17 november 1932
N:r 268

Landsfiskalsutnämningen i Burgsvik.

Utnämde landsfiskalen F. Stengård i Burgsvik har till k. m:t ingivit förklaring över de besvär, som bitr. landsfiskalen J. F. Sjösten i Ljungby anfört över hans utnämning till landsfiskal i Burgsviks distrikt.
I sin förklaring upptar hr Stengård klagandens anmärkningar till bemötande punkt för punkt samt tillbakavisar desamma. Klagandens erinringar beträffande tjänstgöring som extra och e. o. landskanslist visar, att han svävar i okunnighet om kungörelsen av iden 26 juni 1925. Före 1 juli 1925, då nämda kungörelse trädde i kraft, var det icke någon svårighet att bliva inskriven som e. o. landskanslist utan som sådana antogos landsfiskalsbiträden utan att hava tjänstgjort vid vederbörande länsstyrelse; Sedermera skulle e. o. landskanslisters antal och gavlöningsförmåner bestämmas av k. m:t för varje budgetår. Själv har hr Stengård sedan 1925 anmärkningsfritt tjänstgjort vid länsstyrelsen. här, men först den 15. febr. i år kunnat bliva antagen till e. o. befattningshavare. Han framhåller också, att Sjösten icke blivit antagen till e. o. befattningshavare vid någon. länsstyrelse. Då klagamden påstår att hans sammanlagda tjänstegöring såsom biträde å landstiskalskontor, biträdande landsfiskal och t. f. landsfiskal överskrider hr Stengårds med 4 år 3 mån. 16 dagar synes. detta icke kunna förklaras annat än som räknefel.
Vid en jämförelse mellan meriterna göres i fortsättningen en belysning av begreppet bitr. landsfiskal och påpekas därvid, att i intet av de distrikt där klaganden tjänstgjort som sådan, funnits statsavlönade biträdande landsfiskalér. Emellertid förordna, en del länsstyrelser landsfiskalsbiträden till »biträdande landsfiskaler». Av intyg framgår, att Sjösten som biträdande landsfiskal deltagit i den ordinarie landsfiskalens enskilda verksamhet, vilket tyder på att befattningen varit av »privat» natur. Enligt mstruktion från Kronobergs län saknar sådan biträdande landsfiskal icke blott åtals- och häktningsrätt utan även 4 övrigt alla befogenheter och allt ansvar. Denna Sjöstens tjänstgöring i 3 år 9 mån. 17 dagar torde sålunda få jämställas med tjänstgöring som landsfiskalsbiträde, ehuru av något mera kvalificerad art, och däremot ställes hr Stengårds tjänstgöring somm t. f. landskanslist i 3 år 1 mån. 28 dagar. Denna tjänstgöring anser hr Stengård likvärdig med landsfiskalstjänst, i synnerhet vid länsstyrelsen i Gotlands län, där landskanslist icke tilldelas någon visst speciellt slag av ärenden utan får deltaga i handläggning av ärenden av skiftande slag.
Skrivelsen utmynnar i en framställning, att k. m:t måtte lämna besvären utan avseende.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 november 1932
N:r 267