Gotlands Allehanda
Tisdagen den 20 Juli 1875
N:r 57
Rättegångs- och Polissaker.
Rättegångssaker.
Visby rådhusrätt.
För smugglingsförsök stod en person, Karl Gösta Finnman från Stookholm, tilltalad. Han hade försökt föra iland ett parti cigarretter från motorfartyget Gripsholm vid dess besök här, men ertappats och instämts till rådhusrätten. Att han ertappades var för övrigt icke så underligt. Han hade i sällskap med ett par damer begivit sig iland med lotskuttern just som Gripsholm lättade ankar. Ombord på lotskuttern demonstrerade han hur mycket Cigarretter han köpt på Amerikaångaren, med påföljd att han anmäldes för tullen, som i sin tur lade beslag på mannen. Dennes identitetsfärhållanden etc. befunnos emellertid vid målets föredragning i dag inför rådhusrätten vara ganska invecklade och i varje fall oklara, varför målet uppsköts. Mannen med sällskap hade icke erhållit kort här för tillträde till Gripsholm, utan tagit sig ombord på annat sätt.
Trafikmål.
En banktjänsteman från Lidingö hade söndagen den 21 aug. parkerat sin mo- torcykel så olämpligt, att invånarna i Gahneska huset vid Donnersplan hindrats i trafiken genom husets port. Han erkände skriftligt och fick böta 15 kr.
För bristande renhållning stad en pensionatsvärdinna tilltalad. Hon erkände och fick böta 30 kr.
Latringödsling inom staden eller dess planlagda område får icke förekomma, vilket en person tydligen icke tänkt på. Förseelsen kostade honom 60 kr. i böter.
För fylleri stodo sex personer tilltalade, vilka samtliga erkände och fingo böta sammanlagt 110 kr.
Motorkrönikan.
Den 28 sistlidne juli inträffade en kollision mellan en bil och en motorcykel på Stenkumlaväg intill. Visborgsslätt. Bilens förare, en vägmästare, var nu instämd för att ha framfört bilen med för stor hastighet och motorcyklisten för att han underlåtit giva signal vid mötet.
Följden hade blivit att sammanstötning skedde. Båda svarandena, som företräddes av ombud, ansågo sig vara utan skuld till olyckan. Motorcyklisten begärde emellertid 1,500 kr. i ersättning för den skadade motorcykeln. För ytterligare utredning uppsköts målet till den 15 sept.
För fylleri vid ratten var fiskaren K. G. O. Palm instämd. Han erkände och yttrande meddelas den 8 sept.
Misshandelsmål.
För misshandel var en person instämd, men då han icke infunnit sig, uppsköts målet till den 15 sept., då svar. vid vite av 100 kr. personligen skall vara närvarande. För utevaro pliktade han 10 kr.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 augusti 1932
N:r 196
Skadegörelse i Gotlands Fornsal.
I avdelningen för kyrklig medeltidskonst inträffade lördagen den 20 dennes på morgonen ett upprörande fall av skadegörelse å en där befintlig träskulptur. Det är den berömda madonnan från Träkumla kyrka, en av Fornsalens yppersta skulpturer från tidig medeltid, som utsatts för åverkan.
Lyckligtvis tycks förövaren blivit störd i sitt förehavande, då skadegörelsen huvudsakligen tycks inskräcka sig till ett 3 cm. långt hack. Åverkan kan rubriceras som rent nidingsdåd, då något förklarligt motiv tyckes uteslutet. Åtminstone synes det ej varit någon souvenirsamlande turist som varit i farten, eftersom någon hel bit ej skurits ut utan det vanställande hacket tycks gjort med ett trubbigt föremål, som skavt ur en ränna ur det mjuka träet.
Museets ledning kan givetvis ej göras ansvarig för det skedda, då det naturligtvis är omöjligt att övervaka varje besökare eller varje utställt föremål, men det inträffade är dock en kraftig maning till skärpt övervakning av de fritt utställda medeltida träskulpturerna. Skadegörelser vid offentliga museer i likhet med ovan skildrade äro ju inte så ovanliga. Senast var det ju den berömda Angelus av J. E. Millet i Louvremuseet, som utsattes för knivskärande besökares förstörelselusta. Å. M.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 augusti 1932
N:r 193
Rättegångssaker.
Visby rådhusrätt.
Motorkrönikan.
Som man torde erinra sig blev den 9 sistlidne juli en fru från Alva påkörd av en personbil i hörnet, av Skolportsgatan och Södra Hansegatan med påföljd, att hon föll i gatan och ådrog sig ett lårbensbrott. Bilens förare var nu instämd för att ha varit vållande Ull olyckan på grund av att bilens fotbroms icke varit i reglementsenligt skick. Käranden, som utskrevs från lasaret den 7 dennes, företräddes av ombud varanden vitsordade polisförhörsprotokollet och framhöll, att ha.n kommit med låg hastighet — cirka. 15 km. — och svängt in mot Skolportsgatan, då i detsamma käranden ledande en treårig gosse i handen kom i vägen. Rätt vad det var sprang kär. mitt ut j körbanan, och gå var olyckan skedd. Svar; sade sig icke vilja bestrida att han varit vållande till olyckan, men han betonade, att fotbromsen fungerat normalt förut på dagen. Möjligtvis hade han trampat i för hårt vid tillfället ifråga, vilket förorsakat att bromsen. gått sönder. Ombudet anhöll om tre veckors uppskov på grund av att något meddelande ännu icke ingått från vederbörande försäkringsbolag och alltså inga yrkanden kunde preciseras. Åklagaren ville icke bestrida svarandens uppgifter vad anginge fotbromsen och hade heller icke något emot att målet uppsköts tre veckor. Svaranden hade varit fullt nykter vid tillfället. Uppskovet bevillades.
För att ha framfört bil i berusat tillstånd på Endreväg och därtill varit vållande till kollision med en annan bil var smeden J. A. G. Pettersson från Barlingbo instämd, och han inställde sig personligen för att svara i målet. Svar. bestred, att han varit så pass berusad att han varit inkompetent att föra bil, men han medgav att han förtärt 15 cl. sprit, vilket han sade Sig mycket väl tåla utan att bli drucken. Strax innan olyckstillfället — det hade varit mycket folk i rörelse — hade han hållit så mycket till vänster som han kunde, men av någon anledning hade hans vagn gått sönder, och då i samma ögonblick en bil kom från motsatt håll blev kollision oundviklig, i den mötande bilen hade bl. a. suttit en kvinnlig passagerare, som vid kollisionen erhöll en nervchock, så att hon måste föras in i ett hus bredvid. Båda bilarna blevo avsevärt ramponerade. Svar. förklarade, att kollisionen absolut inte inträffat, om inte hans vagn gått sönder, och han bestred på nytt att han varit så berusad, att han inte kunde föra bil. När vagnen gick sönder hade han förlorat herraväldet över denna.
Enligt vad ett vittne uppgivit vid polisförhöret, hade vittnet sett svarandebilen komma från Österport. Då bilen framförts något osäkert, hade vittnet följt efter, anande ätt det icke skulle gå väl. Vittnet hade sett den mötande bilen, vilken hållit så långt på sin vänstra sida som möjligt, men detta oaktat hade svar. med sin bil kört på den. Vittnet ansåg, att svar. varit så pass berusad, att han icke ägt nödigt herravälde över sina handlingar och att han ensam vållat olyckan.
Åklagaren meddelad; att länsstyrelsen i avvaktan på utslaget återkallat svarandens körkort. För vittnens hörande uppsköts målet två veckor.
För att ha framfört bil och därvid icke ha iakttagit nödig försiktighet var en chaufför instämd. Han hade den 6 sistlidne juli i hörnet av Snäckgärdsvägen och Spitelgatan påkört en annan bil. Svar.. som personligen inställt sig, bestred att han hållit för hög hastighet. Han hade bromsat i god tid och givit signal. Yttrande den 1 sept.
En fyllerist bötfälldes.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 augusti 1932
N:r 190
Våldsverkaren i Slite inför rätta.
Rannsakning har i dag hållits å kronohäktet med den för mordförsöket å tjänsteflickan Alva Bergbom häktade arbetaren Helge Johannes Karlsson.
Rättens ordförande var förste notarien G. Karlbrink, åklagare var landsfogde G. A. Broms och som biträde åt den häktade fungerade advokaten Sven Hultman.
Den häktade, som var iförd vanliga civila kläder, verkade mycket nedbruten. Han vitsordade i huvudsak den föredragna polisrapporten varvid något egentlig nytt utöver vid vi förut meddelat icke framkom. Svar. förnekade på det bestämdaste att dådet var överlagt. I en särskild skrivelse, upprättad av biträdet, advokat Hultman, betonades att den häktade uppgivit att han handlat i hastigt mod när han utdelade slaget. Enligt ett intyg av fängelseläkaren, dr Ruth Svensson, förklarades, att Karlsson vid brottets begående icke varit fullt tillräknelig. Vidare meddelades, att Karlsson för nio år tillbaka ådragit sig en huvudskada vid en kollision. Röntgenfotografier av skadan företeddes rätten. På fråga av ordföranden förklarade Karlsson, att han sedan denna olyckshändelse ofta haft ont i huvudet. Enligt polisförhörsprotokollet hade Karlsson före sitt hemska dåd förtärt omkr. en tredjedels liter brännvin för att >> få mod >>.
Då förhöret kom in på huru själva händelsen tillgått kunde Karlsson omöjligt erinra sig att han tagit en yxa. Han ville göra gällande att det var >> en ribba han fått tag i >>.
Hans rättegångsbiträde tillhöll honom på det enträgnaste, att erkänna, att Karlsson visste det var en yxa, och även ordföranden uppmanade Karlsson gång på gång att tala sanning men Karlsson envisades. Jag minns det inte, mindes jag det skulle jag säga det, blev Karlssons svar.
Det gör ju icke er sak bättre, om ni ljuger på detta sätt, utan tvärtom. Ni bör förstå att vi veta hela sammanhanget, och därför är det ju bäst, om ni själv hjälper till att klargöra ert brott.
Karlsson fick på nytt redogöra för händelseförloppet den ödesdigra morgonen, men Karlsson framhärdade. Efter en skarp pressning sade sig Karlsson >> mot sitt bättre vetande >> vilja säga att det var en yxa han fick tag i – och alltså ej någon ribba. Men i fortsättningen av förhöret gjorde Karlsson åter gällande, att han trott det var en ribba, han höll i handen.
Jag vill påyrka bestämt, att det inte var en yxa, men jag minns inte, ty det kom så hastigt på mig , sade K.
Säväl ordföranden som rättegångsbiträdet måste på nytt tillhålla Karlsson det orimliga i att förneka att Karlsson icke vetat, att det varit en yxa, han höll i, men Karlsson slog bort det hela med orden:
Jag kan inte minnas detta.
Ordföranden visade därefter för Karlsson en blyplåt, som påträffats i ladugården och på vilken stod skrivet >> Alva och Helge den 31/7 1932 >> jämte ett kors och orden >> Vile i frid >>.
Då ordföranden frågade Karlsson vad han menade med detta försökte svar. på allt sätt slingra sig, fortfarande skyllande på minnet. I den promemoria biträdet uppgjort hade Karlsson medgivit, att han ristat det nämda >> i grubblerier för att de båda skulle dö >>. Då biträdet nu framhöll detta och det vanvettiga uti att Karlsson nu förnekade. lämnade K. intet svar. Rättegångsbiträdet framhöll, att Karlsson gjort sig underrättad om straffen för mordförsök och för misshandel med livsfarligt vapen. Karlsson, som även fått upplysning härom, och alltså fått reda på att bevisningen måste vara stark vid dömandet av mordförsök, har tydligen gått in för att bondneka, sade biträdet, som för Karlsson återigen framhöll det orimliga i, att först för biträdet bikta sig och sedan ändra uppgifterna inför domaren.
Vi skola nog försöka bevisa saken ändå, sade domaren, och då blir det högsta möjliga straff för mordförsök.
Till slut medgav svar. att han >> haft i tankarna att det skulle vara skönt, om Alva och han komme bort >>.
På domarens fråga varför svar. drack brännvinet på morgonen, svarade Karlsson, att han drack för att han varit törstig.
Drack ni alltså icke för att fatta mod ?
Nej, jag var törstig efter de pilsner jag drack föregående kväll.
Därefter hördes som vittnen den häktades arbetsgivare i Slite och en chaufför, vilken som hastigast träffat Karlsson kvällen före dådet.
Den förstnämde framhöll bl. a. att han visserligen hade hört att Karlsson sagt något om att han ämnade taga livet av sig, men vittnet hade dock icke tagit detta på allvar eller trott Karlsson skulle kunna beröva sig livet och mycket mindre göra fröken Bergbom något ont.
Sedan ordf. framhållit för den häktade, att ännu en gång försöka lätta samvetet, framkastade Karlsson, att >> han nog haft brottet i tankarna och att dessa tankar genom spriten fick ytterligare näring >>. Vidare förklarade Karlsson, att han, sedan han nyktrat till, icke tordes begå självmord. Rättegångsbiträdet hänvisade till läkarintyget, i vilket undersökning av den häktades sinnesbeskaffenhet motiverades.
Vidare anhöll adv. Hultman på den häktades vägnar om åtta dagars uppskov för att ge Karlsson tillfälle att närmare tänka över det hela. Mot detta hade åklagaren intet att invända. Målet uppsköts till tisdagen den 23 aug. kl. 11. Den häktade skall under tiden kvarstanna i häkte.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 augusti 1932
N:r 187
Rättegångssaker.
Visby rådhusrätt.
(Kronohäktet.)
Rannsakning
har idag hållits å kronohäktet med för misshandel tilltalade Ludvig John Anshelm Andersson-Ekström från Träkumla. Ekström hade som bekant den andra april i år med en sten misshandlat en kanalarbetare från Follingbo. Den misshandlade hade måst föras till lasarettet för att få skadorna omsedda. Svarandens rättegångsbiträde, advokat S. Hultman, inlämnade till rätten en skrift, i vilken svar. förklarade, att han på förmiddagen den 2 april blivit misshandlad av målsägaren, då han skulle köpa brännvin av denne. När han senare på eftermiddagen ånyo mött målsägaren och denne rusat mot honom. hade han blivit rädd och kastat stenen med ovannämda, påföljd. I skriften yrkades, att svar. skulle försättas på fri fot och att villkorlig dom skulle tillämpas.
Målsägaren begärde 18 kr. för lasarettsvård, 200 kr. för sveda och värk. 170 kr. för förlorad arbetsförtjänst samt 12 kr. i resekostnader. Svaranden godkände dessa yrkanden. Varken förandersökaren eller åklagaren ansåg» sig kunna tillstyrka villkorlig dom.
Efter enskild överläggning beslöt rätten, att för misshandel med livsfarligt vapen döma svaranden till 2 månaders straffarbete. Den tilltalade skall kvarbliva i häkte.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 11 augusti 1932
N:r 184
Kassalåda upphittad.
Vid inbrott i handlande Häglunds affär i Hangvar under november månad i fjor försvann bland annat en fackanordning av det vanliga slag, som brukar finnas i kassalådor. Den 27 januari påträffades i en halmstack vid Kyrkebys i Hangvar just en dylik inrättning, som omedelbart insändes till polisen. Det visade sig emellertid att fyndet icke härstammade från den hemsökta affären, och polisen är därför tacksam om upplysningar från den, som vet med sig att han förlorat innehållet i sin kassalåda. Vid upphittandet innehöll apparaten kr. 1,67 i koppar. Till hjälp vid identifieringen meddelas här en dal mått: längden uppgår till 28,4 cm., bredden till 8,9 och höjden är 4,4 cm. På överskara finnas sex stycken utholkningar med 8,3 centimeters diameter och ett djup på 4 em. Dessutom finns på ena kanten en ursvängning, som i mitten är 8,3 cm. djup. Det hela är Målat med vitgul färg, som blivit någon avnött i de förut nämda urholkningarna. Det förefaller för övirgt som om facket kunde passa till ett vanligt kassaregister. Om alltså någon har förlorat ett föremål av ovanstående utseende torde han så fort som möjligt underrätta polisen.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 augusti 1932
N:r 180
Det mystiska fyndet vid Gnisvärd.
\”Kriminalhistorien\” får sin lösning.
Stockholm, 5 aug. (H. B.) Med anledning av det mystiska strandfyndet vid Gnisvärd har St. T. D. haft ett samtal med verkställande direktören i Nyköpings storhuskvarnaktiebolag. Denne ställde sig därvid fullständigt ovetande till fyndet, men när saken förklarades för honom kom det upp ett ljus.
— Har man hittat våra gamla kontorspapper på. Gotland? sade han skrattande. Det var verkligen en överraskning. Jag trodde för min del, att de skulle ligga i gott förvar på bottnen av Östersjön. Åtminstone hade den som fått hand om papperen lovat att sörja för ,den saken. Han måtte emellertid ha skött sitt uppdrag på ett egendomligt sätt Det förhåller sig nämligen så att kvarnbolaget, som startades år 1888, samlat papper på hög ända sedan den tiden. De hade hopats år från år och blivit till sådana massor, alt vi icke visste hur vi skulle göra oss av med smörjan. Att få papperen brända i Nyköping visade sig. omöjligt, och att sälja dem som lump gick icke heller; det skulle inte ens betalt fraktkostnaden. Vi kom-mo då på den iden att offra dem åt Östersjön. En skeppare, som skulle, segla till Visby, lovade att mot ersättning ta dem ombord och sänka dem i havets djup. Papperen stuvades in i gamla mjölsäckar — det blev visst närmare femtiotalet kolli — som försågos med stenar och stuvades in på seglaren. Det var någon gång på försommaren i fjol. Seglaren begav sig i väg, och vi hörde ingenting av den, varför vi naturligtvis gingo i den tron, att papperen verkligen hamnat på sjöbottnen. Att de flutit upp igen och ligga strödda på den gotländska kusten är onekligen ganska kuriöst. Att de inte ha det minsta med förutvarande direktören och hans självmord att göra förstås nog, eftersom denne avlidit 1927 och papparen sänktes förra året. Förresten var det endast sådana handlingar, som vom över tio år gamla, vilka offrades åt Neptun. Böcker och korrespondens för de senaste tio åren finnas helt naturligt alltjämt i behåll.
Så var den »kriminalhistorien» avlivad.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 augusti 1932
N:r 179
Rättegångssaker.
Visby rådhusrätt.
Med passagerare på pakethållaren hade en cyklist kört och dessutom hade han icke haft cykellyktan tänd, fast kvällsmörkret inträtt. Det blev sammanlagt 15 kr i böter (10+5).
Tvenne andra cyklister hade likaledes kört utan tänd lykta, vilket kostade dem vardera 5 kr i plikt.
För fylleri pliktade tvenne personer resp 20 och 25 kr.
För förseelse mot vägtrafikstadgan dömdes en chaufför till 20 dagsböter á 2 kr. Han hade i hörnet av Lasarettsgatan och Snäckgärdsvägen gjort en felaktig manöver med påföljd, att han stötte ihop med en annan bilist.
Gotlands Allehanda
Tordagen den 4 augusti 1932
N:r 178
Kärleksdramat i Slite.
Fröken Bergboms tillstånd bättre.
Gärningsmannen häktad.
Förhören med gärningsmannen till det hemska mordförsöket i Slite i söndags morse, Helge Johannes Karlsson, pågingo till halv 6-tiden i går eftermiddag och leddes av landsfogde G. A. Broms. Något egentligt nytt utöver vad vi förut meddelat framkom därvid ej, utan händelseförloppet vid dramat var i stort sett så som vi i går meddelade. Karlsson medgav visserligen vid förhören, att han utdelat slaget med en yxhammare, men något motiv för sitt dåd kunde han icke bestämt anföra. Han sade sig ha varit så upphetsad, att han ej visste vad han gjorde. Det är emellertid konstaterat, att Karlsson enträget uppvaktat fröken Bergbom, som emellertid avvisat honom, vilket Karlsson tagit så hårt, att han beslutat att ta så väl sitt eget som hennes liv. Samma dag som den sorgliga händelsen utspelades skulle Karlsson sluta sin anställning, som han sagt upp för en månad sedan. Efter sitt hemska dåd sprang han till skogs, medtagande en slaktmask, men så han glömt skott, kastade han slaktmasken ifrån sig och irrade omkring på måfå. Som förut känt påträffades han i Gothem och fördes till arresten i Slite. Karlsson, som förefaller åtskilligt överspänd, får betyg såsom varande skötsam och ordentlig i sitt arbete. I går eftermiddag förklarades Karlsson, häktad och införpassades till kronohäktet, där han nu avbidar rannsakning inför norra häradsrätten.
Från lasarettet meddelas i dag på vår förfrågan, att den skadade fröken Bergboms tillstånd är bättre och icke inger några farhågor.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176