Rättegångssaker.

Norra häradsrätten.
Vid årets tredje allmänna sammanträde under vårtinget förekom ett relativt litet antal mål till behandling, På uppropslistan stodo inalles 48 mål, därav 28 åklagarmål.
Ordf. vid sammanträdet, ordinarie domhavanden, förste notarie S. Ljungholm och notarie Stig Holmqvist.

En överförfriskad sjöman hade den 19 februari stigit i land och hamnat på en danstillställning i Lärbro folkets hus. Under kvällens lopp hade han bl. a. hunnit med att ge en annan sjöman ett knytnävslag över högra ögat och för övrigt varit till förargelse. Den misshandlade ville ha 50 kr. i ersättning för sveda och värk och åkl. yrkade ansvar för fylleri, misshandel och förargelseväckande beteende. På den sistnämnda punkten hade svar. emellertid en del invändningar att göra.
Svar. dömdes att böta 15 kr. för fylleri. Misshandeln kostade 20 dagsböter á 1: 50 och skadeståndet bestämdes till 20 kr.

Ett rejält lass.
En chaufför stod tilltalad för att han nyårsnatten kört trafikbil i berusat tillstånd. Dessutom hade han kört med 12 personer i bilen — d. v. s, dubbelt mer än det tillåtna! — varjämte han ansågs ansvarig för att ett dragspel blivit förstört. Färden hade ägt rum mellan I. O. G. T.-lokalen och Broa på Fårö, dit svar. skjutsat folk från nyårsvakan. Svar. hade förtärt en kaffehalva vid 8-tiden på kvällen och senare på festen hade han blivit bjuden på konjak.
Vid festens slut hade han stuvat in åtta personer i baksätet och tre i framsätet, däribland spelmannen på festen. Dennes dragspel hade emellertid blivit kvarlämnat vid sidan av bilen och hade sedan blivit överkört; Enligt målsägarens—spelmannens berättelse hade svar. då verkat berusad och kört oförsiktigt på den isbelagda vägen. Han hade fått tillsägelse att sakta av men då i stället stannat och tagit sig en styrketår ur en medhavd flaska. Vid färjeläget vid Broa hade svar. varit nära att köra över kajkanten, men passagerarna hade då hoppat ur. Man märkte först då att spelet ej var med och körde därför tillbaka till festlokalen, där man fann dragspelet sönderkört.
Målsägaren yrkade nu ersättning med 400 kr. för spelet; Det hade kostat 625 kr. och var så gott som nytt, men 200 kr. hade målsägaren redan fått av en firma, dit han sålt delarna.
Svar. ansåg att spelet ej var värt mera än 265 kr. och bestred vidare åtalet för fylleri vid ratten.
Det blev uppskov till 7 maj för inkallande av vittnen och för ordnande av skadeståndsanspråken.

En krogsväng
hade ett par herrar i Slite kostat på sig och ovanpå denna hade följt en handgriplig uppgörelse om vem”som skulle \”bjuda på kalaset. Svarandena hade börjat med pilsner i andra klassmatsalen och sedan gått över till första klass, där de ätit och fått ut sedvanlig ranson.
Vid grälet utanför hade den ene svar. fått käkbenet spräckt, varför den andre stod tilltalad för misshandel. Denne medgav ”olyckshändelsen”, men bestred att slagsmålet skett på allmän plats. Åkl. hade en annan syn på saken och betraktade stället som allmän lekplats, som ej var inhägnad och trafikerad runt om.
Båda svarandena bötade 20 dagsböter å 2 kr. för ömsesidig misshandel och den ene fick dessutom erlägga 25 kr. för fylleri.

Dömdes för fylleri.
Vid förra rättegångstillfället stod en person tilltalad för att han den 28 jan.
framfört bil inom Slite köping i berusat tillstånd. Han hade därvid vid en vändning kört sönder ett staket, trots att det fanns gott om utrymme, och f. ö. uppträtt en smula osäkert på hotellet. Ett vittne vid förra sammanträdet satte detta i samband dels med svar:s trötthet efter en lång tids ansträngande nattarbete dels med nervösiteten efter uppgörelsen med staketägaren.
För dagen hördes tre nya vittnen, först kassörskan på hotellet. Hon hade ej varit närvarande under svar:s första besök under lunchtid, endast vid hans andra besök på dagen. Hon hade då förbjudit personalen att servera svar. någon sprit emedan hon ansåg att han var berusad.
Hotellets vaktmästare hade ej förmärkt några tecken på berusning hos svar. vare sig före eller efter lunchen. Han hade sedan varit med i bilen för att hjälpa svar. med en plywoodaffär. Efter den olyckliga vändningen hade det blivit sämre och sämre med svar:s säkerhet vid ratten och han hade verkat trött och slö. Han hade kört till en snickare för att ordna med det nämnda uppköpet men enligt snickarens utsago kunde svar. endast lämna orediga uppgifter i sitt ärende, varför vittnet fick den uppfattningen att svar. varit berusad och ej avslutat några affärer med honom.
Svarandens biträde gjorde gällande, att chocken vid kollisionen med staketet verkat deprimerande i hög grad på svar:s tillstånd och ville framhålla detta som en synnerligen förmildrande omständighet. Åkl. tyckte, att en sådan småsak ej rimligen kunde varit orsaken till någon chock och ansåg inga förmildrande omständigheter föreligga.
Svar., kapten I. Sellergren, dömdes till en månads fängelse.

Fasanjakten i Fole
var i går åter föremål för utredning. Det gällde nu närmast vapeninnehavet. Svar:s ombud ansåg, att lånet varit tillfälligt för endast en dag, under det att åkl. yrkade ansvar för innehav av gevär utan licens. Jägaren fick betala 25 dagsböter för jakt på olaga mark, 20 för jakt på förbjuden tid och 20 för olovligt vapeninnehav; allt á 1 kr.
Personen som tagit emot villebrådet bötade 10 kr.

Två unga jägare
hade vid ett par tillfällen bedrivit jakt på förbjudna marker inom Follingbo socken och hade nu blivit åtalade härför. Två vittnen hördes, av vilka det ena hade till uppgift att se till markerna för ägarens räkning. Han hade vid olika tillfällen träffat på de båda Nimrodarna och konstaterat att de skjutit både harar och ekorrar inom det förbjudna området. Det andra vittnet, som skulle ha varit med på en jaktfärd, förnekade detta bestämt och kunde ej lämna några uppgifter i förevarande fråga.
Uppskov 7 april.

I väntan på dom
för en rad andra försyndelser hade en arbetare från Guldrupe i en skog tillgripit några redskap för skogsavverkning, som legat därute. Han hade till en början gömt sakerna på ett loft och förnekat stölden, därför att han ”senare skulle ställa tillbaka alltsammans”. Detta hade dock ej blivit av och vid ett annat förhör hade svar. erkänt. Målsägaren hade inga anspråk, då han nu fått tillbaka verktygen.
Det hade också uppdagats att svar, innehaft ett 9 mm:s salongsgevär utan tillstånd. Han hade köpt vapnet för två år sedan, men ej brytt sig om att deklarera detsamma, yrkade på att geväret skulle förklaras förverkat.
Dom vid nästa sammanträde.

Bilkollision.
Den 12 februari hade en lastbil och en personbil kört ihop på den smala vägen strax vid Hellinge gård i Sjonhem. Båda chaufförerna voro nu instämda för att de vållat olyckan genom vårdslös körning. Båda fordonen ramponerades rätt kraftigt vid sammanstötningen och en passagerare i lastbilen kastades fram genom vindrutan och ådrog sig svåra skador i ansiktet.
Vägen var vid tillfället isig och täckt av ett tunt snölager vid olycksplatsen, som var belägen i en S-kurva. I fråga om siktförhållandena och hastigheterna förekom en stunds diskussion, av vilken det framgick att lastbilen måste ha haft den högsta farten. Båda förarna hade ej vågat rek ordentligt av fruktan för sladdning, och f. ö. litade de på att bilarna skulle kunna passera. Vägen tillät dock ej detta, utan en kollision blev följden efter några fåfänga bromsningsförsök i sista stund.
Åkl. ansåg att kollisionen var fullkomligt onödig, under det att personbilens förare förklarade att han gjort allt för att undvika kollisionen. Den person, som kom först till olycksplatsen, hördes som vittne. Han hade funnit att personbilen stått längst ute på sin kant kylare mot kylare med lastbilen, som stod snett över vägen. Efter personbilen fanns ett 6 meters rakt bromsspår och efter lastbilen ett sladdningsspår på ungefär en meter. Ytterligare två vittnen, som kommit strax efter, vitsordade dessa uppgifter. Ombudet för personbilens förare bestred vållandet till olyckan, medan lastbilschaufförens ombud ansåg att båda vållat olyckan i lika hög grad.
Den skadade passageraren yrkade ersättning med 12 kr. för ambulans, 12:50 kr. för lasarettsvård, 50 kr. för sveda och verk, ersättning för mistad arbetsförtjänst och 800 kr. i skadestånd för framtida men.
Målet uppsköts för vidare utredning av skadeståndskraven till den 7 april.

Ett basarbråk från anno 1936
kom i går upp till rättens behandling. Åtalet gällde två bråkiga individer, som stört ordningen vid en idrottsbasar i Vänge den 14 november 1936. Båda hade varit berusade, den ene hade också slitit sönder ordningsvaktens kavaj och den andre hade haft några andra uppgörelser. Båda bestredo åtalet, men åkl. vidhöll att svarandena varit berusade och uppträtt skränigt.
Uppskov till 7 april.

Lönnbränningen I Sjonhem
slutbehandlades i går av rätten. Orsaken till uppskovet från förra gången gällde hörandet av den andre medverkande. Denne erkände nu genom sitt ombud att han vid basaren i Buttle sålt c:a 4—5 liter hembränt. Åkl. yrkade ansvar för olovlig befattning med spritdrycker, varpå svar.-ombudet hemställde om villkorlig dom med hänsyn till svar:s försörjningsplikt. Åkl. ansåg sig icke kunna tillstyrka detta på grund av att svar. förut varit i konflikt med rättvisan.
Rätten dömde svar. för olovlig befattning med sprit till 30 dagsböter å 1 kr. och för olovlig försäljning bötade svar. samma belopp. Åklagarens talan f. ö. ogillades.

Ett båtlag från Kappelshamn,
vars representanter under januari och februari månader i flera år idkat handel med färsk strömming utan att inhämta tillstånd från producentföreningen, hade nu instämts för denna försummelse.
Enligt förordningarna har Gotlands fiskförsäljningsförening ensamrätten till all handel med fisk, som ilandföres på kusten från Tofta i söder och norrut runt Fårö till östra kusten i Bunge socken. Undantag medgives dock för den detaljhandel, som fiskaren själv eller någon medlem av hans familj kan utöva.
Man får alltså inte vända sig till återförsäljare, vilket varit orsaken till åtalet i detta fall. Två av fiskarena hade sålt fångsterna till den tredje i båtlaget, som sedan kört omkring fisken med bil, varefter förtjänsten delats lika.
Begreppet. båtlag föranledde en lång diskussion inför rätten. Åkl. bestred, att distributören av fisken kunde räknas till båtlaget, då han endast var med ute någon enstaka gång. Detta avvisades av fiskarena, som framhöllo att två man ofta klara arbetet och att den tredje i laget kan vara att ta till när vädret är svårt eller andra omständigheter påfordra hans hjälp. Han måste alltså hela tiden höra till båtlaget och räknas som fiskare.
Svarandena ansågo sig ej skyldiga till någon förbrytelse och hade handlat i okunnighet om de nya förordningarna.
Utslag nästa sammanträde.

Olyckan vid Skrubbs,
som skett därför att järnvägsbommarna ej blivit fällda i tid, då eftermiddagståget passerade den 10 juni i somras; var åter före till behandling av rätten. \”Som bekant kolliderade en personbil med tåget och blev delvis ramponerad och olika personer ha ställts till ansvar för olyckan. Vid de föregående sammanträdena ha banvakten och hans hustru varit instämda, men då rätten ej kunnat finna att någondera varit skyldig, hade åkl. för dagens instämt järnvägsbolagets trafikchef såsom varande den ansvarige för de bristande avtals- och ordningsbestämmelser för grindvakten, vilka uppdagats vid rättegångssammanträdena.
Svar, biträddes av advokat H. Rogard, Stockholm, vilken förklarade att han för sent fått målet om hand för att närmare kunna ge svar på i vilka avseenden svar. skulle kunna betraktas som Skyldig, men fann att försummelserna bo ha preciserats närmare av åkl Enligt denne skulle åtalet gälla försummelse att träffa avtal med vakt vid övergången. Orimligt vore att betrakta hembiträdet som anställd och ansvarig grindvakt. Grunden för anklagelsen kan måhända ej hänföras till ett visst lagrum, utan det är en allmän princip, som åsidosatts.
Svar:s biträde bestred att banvalktens hustru skulle kunna frånsäga sig ansvaret för uppsikten över bommarna, hennes ställning måste medföra ett anställningsförhållande. Kollektivavtalet hade även här bindande verkan, trots att hon numera inte tillhörde Järnvägsmannaförbundet, och med den kvinnliga järnvägspersonalen behövs inga skriftliga avtal, framhöll advokat Rogard vidare. Han bestred också att hembiträdet icke skulle ha fått några instruktioner för bommarnas skötande; banmästaren hade i vittnes närvaro förhört och undervisat henne i detta avseende. En viss person kan emellertid ej utpekas såsom vakt, och frågan måste gå vidare. Troligt är att även hembiträdet kommer att ställas till ansvar, sade svarandeombudet. Denne bestred åtalet mot trafikchefen till alla delar, då något brott mot författningarna ej kunde påvisas.
Utredningen av målet har nu kommit in på den teoretiska linjen med ett oerhört vidlyftigt material att behandla och avgörandet torde komma att dra ut på tiden. Målet förekommer åter den 5 maj.

En utlänning
hade ej blivit anmäld på vederbörligt sätt, vilket kostade 5 dagsböter á 2 kr.

I Rute Folkets hus
hade en visbybo stört de dansande vid en fest och f. ö. uppträtt obehärskat. Det blev 25 kr:s böter för fylleri och 40 kr. för förargelseväckande beteende.

Hög fart
En lastbilschaufför hade på vägen Kumla—Banna i Lärbro kört med 80—90 kms, fart trots en last på 2,850 kg. Därtill hade han underlåtit att släppa förbi en annan bil Den otillåtna hastigheten kostade 30 dagsböter á 3 kr. och hindrandet vid omkörning 10 dagsböter á 3 kr.

Olovligt brukande av annans fordon
kostade en dam 15 dagsböter á 1 kr. Svar. hade lånat en cykel och sedan behållit den trots uppmaningar att lämna tillbaka den.

Två på cykeln
kostar som vanligt 5 kr. för vardera trafikanten.

Fyra licensskolkare
bötade, två 10 dagsböter á 2 kr. och två 10 á 1kr.

En basararrangör
hade åtalats för att han ej följt föreskrifterna för en nöjestillställning vad belysning och inhägnad beträffar. 12 kr. i böter.

Ett mål om smittsam kastning
blev avdömt i går. Rätten ogillade kärandens talan och förpliktade honom att utge 500 kr. i rättegångskostnader.

Bilolyckan i Endre,
varvid en kronans lastbil blev trängd i diket, var nu fullt utredd. Rätten fann att föraren på den från staden kommande slaktbilen var skyldig till olyckan böterna bestämdes till 20 dagsböter á 1:50 kr. Ersättningskostnaderna till kronan belöpte sig till 112 kr.

Tingstädekollisionen
i somras, då en motorcykel och en trampdito stötte ihop, slutbehandlades i går. Cyklisten, som kört utan lykta fick böta 5 kr. härför. Motorcyklisten frikändes från ansvar, men då det icke ansågs tillräckligt utrett att han icke vållat olyckan ålades han att utbetala ett till hälften jämkat skadesånd med 129: 75 kr.

Dikeskörningen i Boge,
som behandlats vid ett par sammanträden, avdömdes i går. Lastbilens förare dömdes för otillåten hastighet till 20 dagsböter á 1:25 kr. och för underlåtenhet att låta en annan bil verkställa omkörning till 15 dagsböter á 1:25 kr.
Rätten fann emellertid icke tillräckligt styrkt att personbilens förare vid omkörningen icke vållat dikeskörningen genom oförsiktighet, varför denne fick utbetala 143: 93 kr, i ersättning för de uppkomna skadorna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1938
N:r 58

Rättegångssaker.

Södra häradsrätten.
Vårtingets 3:dje sammanträde. Rättens ordf. assessor Henning Nilsson.

En kollisionshistoria i Tofta. En bilägare från Eksta kolliderade den 15 febr. med en lastbil i Tofta och olyckan förevar nu till behandling inför rätten. Svar,, som inställde sig personligen, förklarade att hans bil tidigare påkörts utanför Visby, och därvid fått en hel del blessyrer. Denna kollision har emellertid uppklarats emellan parterna utan rättsligt ingripande. Vid avresan från Visby hade svar. märkt att högra framhjulet vinglat. I Tofta hade en söderifrån kommande lastbil mötts, svar. sökte nu hålla sin bil åt vänster, men den lydde ej ratten utan drogs åt höger så att kollision inträffade. Efter kollisionen visade det sig att styrinrättningen å svar. bil var bruten, och svar, trodde att ett brott därpå uppkommit redan vid försa kollisionen men givit sig till känna först strax före andra olyckstillfället. Vid kollisionen var svar. hastighet låg, enär han bromsat, då han märkt att allt ej var som sig borde, Från målsägaren framställdes skadeståndsanspråk på tillsamman kr. 615:37. En passagerare i svar. bil vid olyckstillfället hördes som vittne och vitsordade svar. uppgifter. För vidare utredning uppsköts målet till 4 april.

Rattfylla?
En Ronebo är som bekant åtalad för fylleri vid framförande av motorcykel, varvid han kapsejsat i Lojsta. Själv förnekar han fylleri och skyller på ren olycka. Svar. bestred även vårdslös körning. Ett vittne hördes, som dock inte kunde vitsorda några fyllerisymptom. Utslag meddelas vid nästa ting.

Sjuksysternsadikeskörning.
Målet mot distriktssköterskan Signe Sandberg i Hemse åtalad för att ha orsakat kollision och dikeskörning i Alva förevar nu ånyo. Målsägaren begare skadestånd med kr. 603: 15, därav :15 för reparation och 12 kr. pr dag för 15 overksamma dagar. Advokat Kjällman, ombud för svar. och försäkringsbolaget, ansåg allt för högt tilltaget och erbjöd 50 procent av det begärda, vilket dock icke målsägaren ville godtaga.
Gentemot ansvarsyrkandet och åkl:s påstående, att svar ”vore känd för att icke köra försiktigt” androgs ett intyg från dr Sasse vari framhölls, att sjuksystern har mycket att göra, varför det är nödvändigt att ha bråttom. Ur sjuksysterns verksamhetsberättelse för 1937 framhölls, att 1,801 sjukbesök avlagts, 32 desinfektioner företagits och 5 bostadsdesinfektioner, biträde har lämnats vid skolbarnsundersökningar i 32 skolor med minst 2 besök i varje samt att hon besökt 325 tuberkulinpositiva barns hem. ”Distriktssköterskan har ständigt fått skynda sig”, framhöll dr Sasse, ”— även när hon kört bil — och sålunda har också ibland en behjärtansvärd brådska till en svårt sjuk av i saken icke insatta kunnat tolkas som vårdslös framfart”. Ombudet framhöll också, att troligen backspegeln .i målsägarens bil ej givit fri sikt bakåt, i varje fall hade ej målsägaren sett i den, och han hade gjort sig skyldig till.slarvigt körande. Åkl. genmälde att flera bevis kundd andragas för att svar. ej iakttagit hänsynsfull körning.
Med avseende på föreliggande omständigheter anhöll svar.-ombudet om mild dom. Utslag meddelas den 4 april.

För fylleri och förargelse väckande beteende
i Hemse var en Hemsebo tilltalad. Han är fyra gånger tidigare dömd och erkände även nu samt dömdes till 55 kr. böter.
— För samma förseelse är en statkarl från Linde åtalad. Han är förut dömd 3 gånger för liknande förseelser. Nu erkände han, att han förtärt 4 á 5 pilsner, men bestred fylleri och förargelse. För vittnesförhör uppsköts målet till den 4 april.

Trafikförseelser.
En lastbilägare är åtalad för att han \”använt bil i trafik utan att han fått länsstyrelsens medgivande därtill, att han \”transporterat djur utan att anordningarHa härför äro godkända, att han kört i linjetrafik samt att han ej låtit registerera chaufför. Första förseelsen medgavs, han hade tidigare lastbil och köpt en till Det var den sista det nu gällde. Den 28 okt. hade han begärt att få sätta den i trafik, landsfiskal och kommunalnämnd hade tillstyrkt men länsstyrelsen har ännu ej hunnit handlägga ärendet, och svar. hade inte haft råd att låta biJen stå oanvänd. Beträffande anordningarna för djurtransport voro de tillåtna för den första bilen och därför hade svar. trott, att han även fick använda dem då de placerades på den andra. Anmälan om chaufför hade av ett förbiseende icke skett, Linjetrafiken bestreds.
Om denna sak blir det ny utredning vid nästa sammanträde, och sedan dömes allt på en gång.
— För hög last av bräder hade en lastNR haft. Han erkände. Dom i april.

Vad skall det stå på skylten?
En trafikbilägare är åtalad för fel uppgift i en bilskylt. Där står ”Maximilast 4,670 kg.\”, medan länsstyrelsens medgivande endast lyder på 3,300, Svar, påstod att högsta tillåtna hjultryck var det angivna, det skulle stå på skylten, bestämmelsen i länsstyrelsens resolution blir en annan sak. För utredning härav uppsköts målet till den 4 april.

Olämplig chaufför.
En trafikchaufför är åtalad för att han låtit en icke körkortsinnehavare föra sin bil vid ett tillfälle. Själv satt han i baksätet. Slutet på resan blev att den körande trampade fel på gasen i stället för frikopplingen med resultat att bilen gick genom ett staket och hamnade i ett trädgårdsland. Svar erkände och dom faller nästa sammanträde.
— Den ovan nämnde tillfällige bilföraren var åtalad för att han kört utan att äga körkort. Han erkände. Dom nästa gång.

Ej deklarerat skjutvapen.
En person var instämd för denna försummelse. Hade fått vapnet för många år sedan för reparation men ej lyckats därmed, och då hade vapnet blivit undanställt på en vind. Dom: 15 dagsböter á 3 kr. varjämte geväret förklarades förverkat.

Dödsolyckan i Alva
då kakelugnsmakare Hultström blev påkörd och dödad hade redan dragits inför häradsrätten i det vägmästare Segergren åtalats för omkörning på fel sida och vållande till annans död. De omständigheter som förut äro relaterade genom gingos ånyo. Svar. hade kört sakta, men erkände att han genom omkörningen på fel sida vållat olyckan. Svar.-ombudet, advokat Kjällman, framhöll att den förolyckade måste anses ha varit medverkande till olyckan, då han kört på höger sida och dragit sig utåt vägen samt sålunda kört på bilen. För preciserande av skadeståndskrav, i detta fall begravningskostnaderna uppsköts målet till den 4 april.

Också en trafikolycka.
En bilkörande fiskhandlare från Grötlingbo är, som tidigare nämnts, instämd för att han i Burs kört på en person, som, bärande en spannmålssäck, sneddat över vägen, och säckbäraren var instämd för att han gått i vägen för bilen. Ett vittne hördes, som gjort vissa iakttagelser beträffande bilspåren. Säckbäraren framställde skadeståndsanspråk på tillsamman kr. 337:60. Målet avdömes nästa gång.

Bilfylla?
Förutnämnde bilförare är instämd för att han skulle varit påverkad av alkohol och därvid kört i diket. Svar. förnekar fylleri och påstår att dikeskörningen orsakats av att han kört för långt ut vid möte med annan bil. Svar. medger att han under dagen förtärt 2 pilsner samt lite maltdricka. Ett vittne hördes, som inte sett någon vidare förtäring. Åkl. yrkade ansvar enligt stämningspåståendena och framhöll att hembryggt dricka kan ibland innehålla ganska mycket alkohol och dessutom hade svar, duat en f. d. arbetsgivare, som en nykter man i regel icke gör. Målet överlämnades och utslag avkunnas vid nästa sammanträde.

En bilkollision
vid Levide Korsgata den 19 febr. behandlades nu av häradsrätten i det bilens förare, en herre från Linde, som f. n. ingen sysselsättning har, instämts. Som passagerare medföljde en annan ”som ingenting är” samt bilens ägare, en trafikbilägare med indraget körkort. De tre hade kommit från Visby, där dock ingen spritförtäring förekommit. Vid Levide Korsgata hade kollision inträffat med en från Gerum kommande lastbil, och den instämde skulle vara orsak till olyckan. Målet överlämnades och utslag meddelas 4 april.

Misshandel.
En lantbrukare i Hejde är instämd för det han med ett slag över munnen misshandlat en sin f. d. arbetare. Svar. medgav att han handgripligt fört mannen ur sitt hem, och det är möjligt, att han slagit sig, men svar. hade icke slagit honom. Efter åtskilligt parlamenterande erkände dock svar. att han slagit till mannen, och denne begärde nu 50 kr. i ersättning. Målet överlämnades och dom avkunnas nästa sammanträde.
— En herre i Västerhejde skulle på allmän väg ha misshandlat en ung man som han dragit ned från cykeln. Svar. bestred åtalet, den unge mannen hade förargat svar., och denne skulle gärna velat klämma till honom, men aldrig kommit åt. För vidare utredning uppsköts målet till 4 april.

Införsel.
För underlåtenhet att innehålla lön på vilken lagts införsel var en lantbrukare instämd. Det gällde 4 arbetare, Svar. erkände. Utslag i april.

Radiolicens.
Tvänne personer hade icke i rätt tid löst sin radiolicens. De pliktade vardera 10 dagsböter å resp, 1 och 2 kr.

Rattfylleri m. m.
En affärsman från västra Gotland är instämd för det han haft 2 passagerare i förarhytten på sin lastbil, varit onykter vid tillfället — det var den 7 febr. samt icke tagit notis om åstadkomna skador. Han hade kört på en vägvisare i Klintehamn. Det förstnämnda erkände svar., men ville ej vidgå de båda andra = förseelserna. Han hade före olyckan den ifrågavarande dagen ”endast” förtärt 5 cl brännvin och 2 glas hembryggt vin, och dagen innan hade han druckit 5, 10 eller högst 15 cl. brännvin. Men när han kom hem från resan tog han två ordentliga supar för att lugna sina nerver. Då ringde han också till vägmästaren och fjärdingsmannen och berättade om det skedda. Orsaken till olyckan skyllde svar. på trängseln i förarhytten. De två suparna vid hemkomsten hade svar. tagit i vittnes närväro, och vittnet bekräftade nu även detta inför rätta.
Åkl., landsfiskal Jakobson, hade emellertid en annan version, som låter mera troligt. Han förmodade att svar, vid olyckstillfället kände sig så påverkad att han ej vågade stanna och låta sig blodprovsundersökas, varför han skyndade sig hem och tog de 2 suparna för att omöjliggöra undersökning av nykterhetstillståndet förut på dagen. När fjärdingsmannen kom var svar. full.
För vidare utredning uppsköts målet till 4 april.

Utlånat jaktgevär
Åtalet mot en person i Burs för utlåning av ett gevär ogillades, emedan utlången endast varit tillfällig och skett blott en gång.

Den förlorade motorcykeln.
En person i När är åtalad för bristande trafikförsäkring av motorcykel. Han har förklarat, att cykeln kommit bort, men invändningen ogillades. Det blev 15 dagsböter å 1 kr.

Kokollision.
För att med bil ha kolliderat med en ko dömdes en person till 20 dagsböter å 2 kr. samt att betala skadestånd med kr. 12:40. Han ansågs ha haft för hög hastighet med hänsyn till att det fanns lösa kor på vägen.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Mars 1938
N:r 55

Också ett påhitt.

I lördags kväll hade polisen ett ganska kuriöst fall att behandla. Kl. 5,15 e m. inkom på polisstationen en person, hemmahörande på landsbygden, och anmälde, att hans bil, som stått på en gård utanför öster, var försvunnen. Spaningar igångsattes omedelbart men utan resultat. Mannens uppgifter föreföllo emellertid mindre trovärdiga, och så småningom erkände han, att han själv. hade fört bort bilen. Orsaken därtill var i korthet denna: Då mannen i fråga skulle köra ut från gården hade han råkat köra mot den östligaste trafikdelaren på Österväg med påföljd att trafikdelaren blev åtskilligt skamfilad. I tro att han skulle kunna undgå upptäckt fortsatte han färden utåt Österby och körde in sitt fordon något 50tal meter i skogen. Därefter gick han och anmälde för polisen, att bilen hans var försvunnen, av allt att döma i avsikt att skaffa något slags »alibi».
Några rättsliga åtgärder i annat hänseende än en stämning för att ha gjort åverkan på trafikdelaren kommer väl knappast i fråga. Och självfallet får han ersätta skadorna.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Mars 1938
N:r 55

Försvunnen bil.

I lördags kväll hade polisen ett ganska kuriöst fall att behandla. Kl. 5,15 e m inkom på polisstationen en person hemmahörande på landsbygden, och anmälde att hans bil, som stått på en gård utanför öster, var försvunnen. Spaningar igångsattes omedelbart men utan resultat. Mannens uppgifter föreföllo emellertid mindre trovärdiga, och så småningom erkände han, att han själv hade fört bort bilen. Orsaken därtill var i korthet denna: Då mannen i fråga skulle köra ut från gården hade han råkat köra mot den östligaste trafikdelaren på Österväg med påföljd att trafikdelaren blev åtskilligt skamfilad. I tro att han skulle kunna undgå upptäckt fortsatte han färden utåt Österby och körde in sitt fordon något 50-tal meter i skogen. Därefter gick han och anmälde för polisen, att ilen hans var försvunnen, av allt att döma i avsikt att skaffa något slags >>alibi>>.
Några rättsliga åtgärder i annat hänseende än en stämning för att ha gjort åverkan på trafikdelaren kommer väl knappast i fråga. Och självfallet får han ersätta skadorna.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Mars 1938
N:r 55

Gotlandsbil stulen i Stockholm.

Vid 1-tiden natten till söndagen förövades ett fräckt inbrott i Garage A. B. Unions garage vid Götgatan, varvid en grön Ford V 8 med nummer I 2015 blev stulen. Garaget hade som vanligt låsts med ett bastant hänglås, sedan bilens ägare, biografägare E. G. Björnberg, och hans fru vid 12-tiden på natten kommit dit med sin bil. Garagevakten, som inte märkt stölden, hade omedelbart vid, upptäckten alarmerat polis. Bilens bensintank var nyligen fylld, och tjuvarna kunna därför praktiskt taget bege sig ända, ned till Skåne utan att behöva fylla på bensin.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1938
N:r 24

För förfalskning

av en postanvisning har Visbypolisen anhållit en ung man. Anvisningen ifråga hade inlämnats på ett postkontor i Skåne och vederbörande hade genom sina manipulationer lyckats utfå 54 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1938
N:r 24

Rackartyg och nidingsdåd.

Igår afton roade sig några okynnesfän med att utföra en del rackartyg, vilka i två fall togo sig form av nidingsdåd, som kunde ha vållat olyckor. Några individer, som tydligen passerat Hästgatan nedåt från Österport till hamnen, roade sig med att lyfta av några kloakgaller, varav ett par kastades ned i kloakerna. En polisman upptäckte senare ofoget och lyckades genom markering förhindra att någon nattvandrare trampade ned och skadade sig. Han fick sedan hjälp så att gallerna åter kommo på sin plats.
De förmodligen överförfriskade herrarna fortsatte sin odyssé och kastade ett par gatstenar ut på gatan vid posten samt lyfte sedan av en av ångbåtsbolagets järngrindar och bar bort den ett stycke på gatan. Det vore önskligt att de som haft så roligt också fick betala litet nöjesskatt. Nöjet kunde ha blivit ganska dyrbart för den trafikerande allmänheten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 26 Januari 1938
N:r 20

Domen står fast.

Svea hovrätt har fastställt Visby rådhusrätts utslag den 1 nov. i fjol att döma köpmannen V. J. V. Ahlberg, Vallgärdet i Roma, till en månads fängelse för det han i spritpåverkat tillstånd fört bil i Visby den 21 okt. i fjol.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 26 Januari 1938
N:r 20

Källungetjuven dömd.

Blev fälld trots sitt nekande.
Vid den fortsatta rannsakningen i går med den för stöld häktade 54-årige jordbruksarbetaren Gustav Konrad Söderdahl från Lärbro (som bekant hemmahörande i Hölö socken, Södermanlands län) hördes som vittnen fem personer. Innan vittnesmålen vidtog tillfrågades den häktade av rättens ordförande, borgmästare H. Lövvenberg, huruvida han nu bättre kom i håg saker och ting än vid förra rättegångstillfället. Söderdahl svarade:
— Jag är oskyldig till allting.
Då ordf. påpekade att det var bäst för den häktades egen skull att hålla sig till sanningen, så svarade Söderdahl kort och gott:
— Ja, jag vet att så är.
Polisförhörsprotokollet rörande den tidigare av oss omnämnda stölden av 25 kr. från en person i Källunge föredrogs därpå. Målsägaren, skomakaren Jakob Niklas Hägvall, en gammal man på 78 år, var själv närvarande och vitsordade de uppgifter, som fanns i protokollet. Någon bestämd dag för själva stölden hade icke målsägaren bestämt kunnat uppgiva, men han hade vid polisförhöret angivet en dag någon vecka före jul, och denna uppgift vidhöll han även nu. Söderdahl hade förut gjort gällande, att han icke varit i Källunge under de nämnda dagarna, och han fick nu redogöra för sina förehavanden dagarna före jul och däromkring. Söderdahl förklarade att han vid tidpunkten för stölden uppehållit sig i staden utom dagen före julafton, då han varit i Lokrume. Vid polisförhöret hade han uppgivit, att han måndagen den 20 varit i Eskelhem och Tofta socknar och detta vidhöll Söderdahl energiskt, då han nu åter hördes på den punkten.
Det kan ha sitt intresse i detta sammanhang att omnämna hur Söderdahl på allt sätt medelst falska uppgifter försökt föra de två polismännen, som haft utredningen om hand, bakom ljuset, men detta misslyckades totalt. Sålunda hade Söderdahl uppgivit att han nämnda måndag gjort påhälsning i flera gårdar i Tofta och Eskelhem. Bl. a. sade han sig ha varit inne på ett ställe och bytt sig till en påse vetemjöl mot ett par av sina varor, samt vidare att han sökt skogsarbete. Den 17 jan. hade polismännen \”vallat\” Söderdahl i de nämnda trakterna för att kontrollera Söderdahls uppgifter, men ingen av de av Söderdahl uppgivna personerna hade sett honom. Söderdahl hade bl. a. sagt, att på den gård där han varit inne och fått vetemjölet, hade ett par av husets kvinnfolk varit sysselsatta med att mala kött just då Söderdahl kom. När Söderdahl konfronterades med de ifrågavarande personerna sade de sig icke ha sett Söderdahl och de hade inte alls malat kött den dagen. På så sätt fingo polismännen gå från den ena gården till den andra, men ingenstädes kändes Söderdahl igen och ännu mindre hade han fått något vetemjöl.
Fem vittnen hördes, därav en lantbrukare, hos vilken Söderdahl arbetat i ett par månaders tid. Då Söderdahl gjort gällande att han lagat gummiklacken på sin sko själv och alltså inte varit hos skomakare Hägvall utan till lagningen fått låna gårdens grejor, förklarade vittnet, att Söderdahl inte bett att få låna spik och järnläst. Det hade överhuvud taget inte varit tal om någon skolagning.
— Kommer inte F. ihåg att jag bad att få låna järnläst och spik och att F. svarade att det fanns därborta? inföll Söderdahl.
Vittnet förklarade emellertid, att något sådant yttrande inte fällts.
Vad de övriga vittnena beträffar framkom intet nytt utöver vad som förut är känt.
Målet var därefter slutbehandlat. På uppdrag av landsfogden yrkade åklagaren nu också ansvar å Söderdahl för olaga gårdfarihandel. Detta erkändes av den häktade.
Åklagaren yrkade till sist ansvar å Söderdahl dels för första resan på olika tider och ställen delvis i förening med inbrott förövad stöld samt dels för olaga gårdfarihandel i Gotlands län från den 1 febr. 1936.
(Det torde här påpekas, att Söderdahl förut dömts för fjärde resan stöld, men då 10 år förflutit sedan dess räknas- icke återfall i juridisk mening.)
Vidare meddelade åklagaren, att den häktade varit föremål för sinnesundersökning av dr Vakgren, vilken förklarat Söderdahl fullt normal.
Den häktades rättegångsbiträde, advokat Elis Almqvist, framhöll, att han påpekat för Söderdahl att bevisningen varit så bindande att Söderdahl event. mot sitt nekande kunde bli fälld och att ett erkännande kunde bidraga till att straffet blev lindrigare. Emellertid förefaller det egendomligt att Söderdahl, om han begått stölden av skorna, varit så oförsiktig att han ställt dem under sin egen säng i stället för att gömma dem. Beträffande stölden i Källunge kan det if rågasättas, om stöld över huvudtaget blivit begången, då målsägarens uppgifter äro så svävande. Det kan ju tänkas att målsägaren förlagt plånboken med de 25 kr.
Rätten tog härefter enskild överläggning och dömde den häktade till 4 mån. straffarbete för första resan stöld samt till 15 dagsböter å 1 kr. för olaga gårdfarihandel. Kunna icke böterna gäldas skall straffet förvandlas till 5 dagars straffarbete.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 26 Januari 1938
N:r 20