Klädtjuvarna på KA 3 dömda.

Inför Gotlands domsagas norra häradsrätt rannsakades i går de två kustartilleristerna Carl Evert Carlberg och Sten Arne Johansson. Carlberg dömdes till straffarbete i ett år och tre månader och Johansson till straffarbete i ett år och två månader.
Åklagaren, landsfiskal Bonde, påpekade att mängden av kuponger som de försålda kläderna skulle ha betingat, knappast går att uppskatta. Bland sjöfolket var det allmänt känt att de båda handlade med kläder. Till kunderna hade de ibland uppgivit att de förestodo ett lager och därför kunde sälja kläder. Det var en affärsmässigt bedriven tjuvnadsverksamhet, ansåg han vidare, och yrkade att rätten vid straffets utdömande skulle ta hänsyn till mångfalden brott, som motiverar ett strängt straff.
Fängelseföreståndaren svarade därefter på en fråga av rättens ordf. att han ansåg ungdomsfängelse synnerligen olämpligt för de två eftersom de skulle fördärva det andra klientelet. I fängelset ha de båda nämligen gjort sig skyldiga till diverse ofog.
Försvarsadvokaten, adv. Wahlberg, yrkade att rätten skulle ta hänsyn till att de båda som volontärer hade vantrivts med krigsmakten och blivit indisciplinära.
Rätten tog därefter enskild överläggning och meddelade därefter utslag. Carlberg dömdes för vad som han erkänt inför de tre olika domstolarna och Johansson dessutom för undandräkt och för upprepat olovligt undanhållande, för vilket han tidigare ådömts en månads fängelse. Denna dom upphävdes och i stället har en månads längre straffarbete ådömts honom.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 februari 1943
N:r 42

Deklarationsmålen dominerade vid Södertinget går.

Andra allmänna sammanträdet med Gotlands södra tingslag
hölls i går vid Skogs i Levide. På uppropslistan stod 56 mål, därav 48 åklagarmål. Landsfiskal Jakobsson i Klintehamn hade 31 mål och tillförordnade landsfiskalen i Hemse Paul Önnered 15 mål. Till tinget hade samlats en ovanligt stor skara människor. Den digra uppropslistan var dock genomgången till kl. 16, då middagsrast hölls. Efter denna vidtog rättens enskilda överläggning och vid 18-tiden var rättens utslag framlagda. Att dagens sammanträde blev så fort undanstökat berodde på att hela 32 mål var s. k. taxeringsmål.
Rättens ordförande var häradshövding Pfeiffer och notarie Lennart Lilja.

Vägmästare som bristat i redovisning av avlöningslistorna.
Detta mål var dagens mest omfattan de och pågick från tingets början kl. 11 och pågick till inemot tvåtiden med avbrott för en halvtimmes kafferast Åklagare var landsfogde Broms och denne hade till dagens sammanträde inkallat sju vittnen och svaranden två vittnen, samtliga hördes. Vidare hördes tre målsägare. För vägstyrelsen hade dess ordf. f. nämndeman Palmquist samt flera av vägstyrelsens ledamöter infunnit sig. Målet har som bekant förekommit vid tidigare rättegångstillfälle.
Först hördes var för sig tre lantbrukare, som levererat olika kvantiteter krossad sten eller skärv till vägstyrelsen genom svaranden under åren 1933 —1937. Vittnena hade genom svaranden erhållit betalning för stenen med varierande belopp. Samtliga vittnen hade dock icke erhållit så stora belopp, som redovisningslistorna upptog för respektive- leverantörer. Kvitteringen på listorna hade i en del fall gjorts av vittnena eller av någon av deras familjemedlemmar. I en del fall hade svaranden själv kvitterat beloppen utan nämnda lantbrukares tillstånd eller vetskap. De belopp, som svarandena på detta sätt skulle ha utfått, var endast något hundratal kronor. Svaranden framhöll att det var svårt att nu så långt efteråt komma ihåg, hur det låg till med de olika posterna. Han ville icke bestrida, att de summor, som vittnena uppgivit, var oriktiga, de medel, som utkommit utöver dessa, hade antingen återlevererats till vägstyrelsen eller använts till att betala andra leverantörer med.
Nästa vittne var en trafikbilägare, som kört för vägstyrelsen under svaranden. Intill tiden 1937, då svaranden fått en varning av vägstyrelsen för bristande redovisning, hads vittnet endast sällan erhållit sina tillgodohavanden månadsvis, utan i de flesta fall hade pengarna erhållits i omgångar, och vid vissa tillfällen hade vittnets tillgodohavande varit ända till 1,500 kr. När bilägaren varit tvungen att ha pengar till någon större utbetalning, hade han måst tillsäga svaranden flera gånger för att få pengar. Ibland hade dessa helt uteblivit och vittnet hade måst skaffa pengar från annat håll. På avlöningslistorna är upptaget flera förskott men vittnet vidhöll att det var mera sällan som han uttagit sådant. Kvitteringen på avlöningslistorna hade endast i vissa fall gjorst av vittnet och hans hustru, utan av svaranden utan vittnets tillstånd, ej heller har svaranden fått lov att låna dessa medel av bilägaren. Svaranden framhöll att han betraktat dessa medel, som vittnet ej fått i tid, som lån och ansåg sig ha vittnets tysta medgivande till dessa lån. Förövrigt ha dessa medel sedermera återbetalats till fullo. Efter 1937 har vittnet fått sina tillgodohavanden månadsvis.
Nästa vittne var en broder till den förre och likaså trafikbilägare. Det var detsamma förhållande som i förra fallet. Men hos den senare har de hos svaranden innestående medlen uppgått till hela 3,000 kronor vid ett tillfälle. Nästa vittne var även trafikbilägare och precis samma förfarande hade även här förekommit. Beloppet var endast 700 kr. Dessa hade vittnet utfått sedan han gjort hänvändelse till vägstyrelsen. Samtliga trafikbilägare har så småningom erhållit full betalning.
Sedan hördes tre målsägare, som för levererad sten och grus ej erhållit full betalning. Skillnaden mellan de belopp, som dessa utfått och de som listor na upptar, är endast något över 100 kr. Svaranden framhöll att i ett fall det levererade gruset icke kommit i tid, då det behövts varför det ännu ligger kvar på samma plats. Käranden skulle därför ej ha ersättning. I nästa fall ansåg svaraden att den levererade kvantiteten ej var så stor som målsägaren ville påskina, utan att han erhållit, vad han skulle ha. Åklagaren hade dock själv uppmätt kvantiteten och funnit den riktig.
Den tredje målsägaren hade erhållit, vad han skulle ha, men svaranden hade i listorna debiterat ett högre pris på kubikmeter sten som levererats. Detta högre pris ville nu käranden ha.
Vägstyrelsen framhöll, att de tre målsägarna borde utfå de belopp, som de blivit uppförda för. Svaranden framhöll, att de pengar, som utkvitterats utöver våd målsägaren erhållit, återredovisats samt till en del använts till att betala frakter och dylikt med. Detta har ej framkommit vid bokföringen. Bl. a. hade stora summor till frakter utbetalats vid Stånga station. Bevisa att detta var riktigt kunde dock icke svaranden då den person, vilken var kassör då, har avlidit.
Rättens ordf. framhöll att ett sådant förfaringssätt att utbetala frakter och dylikt med medel, som utkvitterats på leverantörer utan att bokföra dessa utbetalningar, ju skulle ha medfört fullständigt kaos i räkenskaperna, varför uppgifterna förefalla otroliga.
Efter kafferasten hördes ytterligare ett åklagarvittne, även i detta fall, trafikbilägare. Hans vittnesmål var av samma innehåll som de tidigare avlagda. Sedan hördes två svarandevittnen, först en vägmästare. Vägstyrelsen hade i stämningen framhållit, att det var endast i svarandens distrikt, som det förekommit, att vid utbetalningar andra fått utkvittera dessa. Vittnet medgav, att det vid vissa tillfällen tidigare förekommit, att inom arbetslagen arbetare fått utkvittera avlöningar för sina bortavarande kamrater. Andra vittnet en vägarbetare vitsordade även detta samt framhöll, att den skrivelse, som ingivits, vari man ansåg, att svaranden blivit orättvist behandlad, tillkommit helt spontant och utan påtryckningar. Rätten beslöt att uppskjuta målet till nästa ting för vidare utredning.

Två mån. fängelse för fylleri m. m.
En 21-årig sjöman inställde sig vid dagens sammanträde under poliseskort från Göteborg. Ynglingen i fråga hade i juli 1941 gjort sig skyldig till fylleri och förargelseväckande beteende under resa på Klinte—Roma järnväg, bråk med konduktören samt krossat en spegel å tåget. Svaranden hade haft sällskap med ett par kumpaner, vilka ej ännu påträffats. Vid anhållandet i Klinte hade svaranden satt sig till våldsamt motstånd mot polisman. Svaran. den erkände vad som lades honom till last, utom den sönderslagna spegeln, vilken han ersatt då han var den ende som hade pengar. Spegeln hade skallats sönder av en av kamraetrna. Spriten som förtärts hade de båda andra medfört. Orsaken till att svaranden icke inställt sig tidigare uppgavs vara hans arbete till sjöss. Han hade dock tidigare erhållit stämning, samt nu fasttagits i Göteborg och införpassats hit. Sedan ordf. förhört sig om den åtalades ganska trista levnadsomständigheter, framhöll han, att dylika \”busaktigheter\” fick svaranden låta bli i framtiden. Svaranden Evert Ahlby från Norrlanda dömdes till 2 månaders fängelse för fylleri och våldsamt motstånd mot polisman.

Bristande omsättningsskatt.
En handlande från sudret hade ej erlagt omsättningsskatt inom föreskriven tid. Vid föregående ting ålades han vid vite av 150 kr. inställa sig vid detta ting för förklaring. Han hade icks så gjort och vitesbeloppet utdömdes.

Bilkollision i Lojsta.
Ett mål från tidigare ting mellan åklagaren önnered och en chaufför från Visby angående vållandet till en bilkrock vid Klints i Lojsta avdömdes i går.
Svaranden, som inställde sig genom ombud, lät höra två vittnen, av vilka den ene hade ganska detaljerade uppgifter att lämna, den andre mera svävande. Svaranden dömdes till att böta 10 dagsböter å 2 kr. för vårdslöshet, att utge ett jämkat skadestånd på 157:50 samt vittnesarvode m. m.

Senapsmål.
Dagens trevligaste mål var mellan A.-B. Uppsala ättikfabrik och en lantbrukare på mellersta Gotland. Svaranden hade levererat ett parti senap till nämnda bolag och erhållit likvid. Sedermera hade partiet återlämnats till svaraden. Denne hade vägrat mottaga detta samt att erlägga frakter och återbetala erhållna pengar. Svaranden framhöll, att fabriken ej motiverat varför senapen återskickats. Senapen hade varit av prima beskaffenhet och svar. framlade intyg på detta. Han hade även med sig såväl omalen som färdiglagad vara. Den senare lovade rättens ordf., att man, skulle avsmaka vid middagen. Käranden, som företräddes av advokat Kjällman, ingav till rätten ett intyg från driftschefen och en s. k. senapsmästare vid fabriken, att senapen ej skulle ha varit som uppgivits holländsk brunsenap utan vanlig svensk vildsenap. Målet uppsköts på två månader. Under denna tid skall prov tagas på partiet, som ligger upplagt vid järnvägen samt skickas till en fröodlingsanstalt för undersökning.

Hästaffärer.
En livdjursuppköpare hade av en lantbrukare köpt ett sto, som såldes under garanti, att det var fritt från dolda fel. Efter övertransport till fastlandet hade djuret visat sig alldeles omöjligt att köra. Uppköparen yrkade nu, att köpet skulle gå tillbaka. Svaranden samt två vittnen framhöll att djuret hade varit mycket fromt och troget, endast som treåring hade det varit oroligt. Målet uppsköts för vidare utredning.

Tvist om lönevillkor.
Målet mellan en jordbruksarbetare och en godsägare angående löne- och anställningsvillkor var återigen före. Den segslitna tvisten kommer igen vid nästa ting.

Fyllerimål.
Två unga män var av landsfiskalen i Hemse instämda för fylleri, förargelseväckande beteende samt misshandel. Detta hade svarandena låtit komma sig till last under besök i Hemse i oktober förra året. Svarandena erkände, att de varit upprymda samt kommit i krakel den ene med en trafikchaufför och den andre med en furir. Vidare hade de åstadkommit mindre åverkan på en bil. För dessa tilltag dömdes vardera till 25 dagsböter å 3 kronor.

Utan trafikkort.
En chaufför fick böta 10 dagsböter av 1: 50 kr. för att kört trafikbil utan trafikkort. Samma belopp fick en person böta för att han ej haft motorcykeln försäkrad.

Radiolicens.
Två personer fick för utebliven radiolicens böta. Den ene 10 dagsb. å 1:25, den andre 10 dagsb. å 2 kr.
Utövat tandläkarpraktik utan tillstånd hade en tandläkare gjort sig skyldig till. Han blev även vid förra tinget dömd för samma sak. Den här gången kosta det 40 dagsböter å 1: 50 kr.

Deklarationsmålen.
Av landsfiskal Jakobson, Klintehamn, hade inte mindre än 23 personer instämts för att de undanhållit större eller mindre belopp i sin deklaration. I samtliga fall utdömdes olika belopp beroende på den undanhållna summans storlek samt andra omständigheter. Lägsta beloppet blev 25 kr. och högsta 200 kr. böter.
Landsfiskal önnered var åklagare i 10 liknande mål. I nio fall utdömdes böter till samma belopp som föregående, i ett fall blev det frikännande.

Lyktlösa
hade två cyklister varit, vilket kostade dem vardera 12 kr. i böter.

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 19 februari 1943.
N:r 41

Farligt att lämna sin post.

Högsta domstolen har liksom tidigare krigshovrätten ogillat av vpl. N. G. S. Karlsson anförda besvär över att Gotlands infanteriregementes krigsrätt dömt honom till en månads fängelse för att han obehörigen övergivit sin post. Krigsrätten fann utrett att Karlsson och en annan vpl. K. S. Nilsson i maj i fjol avvikit från sin patrullväg och i sällskap med varandra uppehållit sig utanför denna. Nilsson dömdes även till en månads fängelse men har icke klagat. Samtidigt har k. m:t avslagit en ansökan från Karlsson att av nåd bli befriad från straff eller erhålla villkorlig dom. (TT. spec.)

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 19 februari 1943.
N:r 41

Rannsakning med rakknivstjuv.

Den av stadsfiskalen häktade f. d. volontären Georg Pettersson från Bunge rannsakades i måndags eftermiddag på kronohäktet inför rådhusrätten, som hade att ta befattning med de stölder Pettersson utövat i det civila.
Den häktade meddelade att han vuxit upp i olika fosterhem under sin barndomstid. I sept. 1939 antogs han som volontär vid artillerikåren, där han var fast anställd tills i fjol. Han hade därefter varit inkallad någon tid och efter utryckningen hade han haft tillfälliga arbeten i staden men för det mesta drivit omkring på gatorna, varvid han då och då fått \”gå brandvakt\”.
Han hördes nu om tillgrepp av 20 kr. från en konstapel på A7 och erkände att han var skyldig. Konstapeln hade emellertid snart nog upptäckt stölden och satte efter Pettersson, som han hämtade på en kaffeservering med så gott som hela summan i behåll. Ett par handskar hade han vidare stulit och mellan jul och nyår hade han kommit i in någon överförfriskat sällskap, varvid han tillgrep två rakknivar på den plats man för tillfället hamnat.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39

Kaninstölderna florera alltjämt.

Det vill synas som om kaninuppfödarna i staden och dess närhet måste skaffa sig extra stadiga don till sina burar, ty den kaninstöldsepidemi som utbrutit visar inga tecken till att vilja avta. Sedan 1 februari har ett 25-tal djur försvunnit från olika kaninägare och nu senast stals i måndags kväll inalles åtta kaniner från en person på Värnhem. Det rör sig om en svart och en vit hona, båda stora och kraftiga djur, samt sex gråa ungar till den sistnämnda honan. Det ställer sig givetvis svårt att få fast tjuvarna och polisen mottar med tacksamhet varje ledtråd, som kan befordra de oärliga personerna till laga näpst.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39

Inbrottsförsök i Konsumaffär.

Konsums affärslokaler vid Adelsgatan äro tydligen ett eftertraktat mål för hrr inbrottstjuvar i Visby, ty gång efter annan företas nattliga attacker mot affären för att komma åt diverse begärliga varor.
Det senaste kuppförsöket, som ägde rum i går natt, misslyckades emellertid kapitalt, ty det gick inte så lätt att komma in fönstervägen denna gång, sedan firmaledningen sett till att fönstren blivit försedda med stadiga galler invändigt. Tjuven gav följaktligen upp försöket att komma in från baksidan, men det ser ut som om han också haft djärvheten att försöka ta sig in från gatan, ty ett av mjölkaffärens fönster var sönderslaget.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39

Gulfs bensinstation hemsökt av tjuvar.

Växelkassan och en lottsedel borta.
Ett nytt inbrott har i natt begåtts i Visby och målet för tjuvens förtag har varit Gulfs bensinstation på Kung Magnus väg. Då personalen i morse anlände dit fann man skrivbordet uppbrutet och den däri förvarade växelkassan, som torde uppgått till 40 á 50 kr. i småpengar, var försvunnen tillsammans med en lottsedel. En bunt oljekuponger i lådan hade däremot lämnats orörd. Huruvida ytterligare något tillgrepp gjorts är ännu inte klarlagt, men man har i varje fall inte saknat någonting mera än vad som ovan nämnts.
Den nattlige besökaren hade kommit in genom tvätthallen, där han utan svårighet kunde ta upp hänglåset och sedan har han genom att slå ut en fönsterruta berett sig tillträde till oljeboden, varefter vägen till de övriga lokalerna låg öppen. Det tycks vara fråga om en synnerligen småvuxen och smal tjuv, ty hålet i rutan var mycket litet. På kontoret hade han ställt till en hel del oreda och slängt omkring papper och föremål huller om buller. Hänglåset till ytterdörren hade han – förmodligen med en triumfators gest – placerat mitt på skrivbordet.
Det är tydligt att det är en väl lokaliserad person som utfört inbrottet, ty han har gått direkt till den låda i bordet, där affärens kassa förvaras om dagarna. Antagligen har han sett någon skymt av den vid besök på kontoret och trodde nu att han skulle bli några tusen rikare på kuppen. Nu gick det inte så, men hans företag är allvarligt nog ändå och man får hoppas att den pågående utredningen kan ge spår på den skyldige, så att han får sitt välförtjänta straff.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39

Cykelkärra bortstulen.

En cykelkärra försvann för någon vecka sedan på obekant sätt från fiskhamnen i Visby och är sedan dess spårlöst försvunnen. Polisen meddelar att kärran var försedd med en omålad träram samt saknade botten och en gavel.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39

Böterna stå fast.

Svea hovrätt har ogillat av diversearbetaren Karl August Oskar Lyander i Högbro, Roma socken, anförda besvär över att Gotlands norra domsagas häradsrätt dömt honom till 30 dagsböter á kr. 1:25 för misshandel m. m. Häradsrätten fann utrett, att Lyander midsommaraftonen i fjol vid en nöjestillställning i Björke socken varit överlastad av starka drycker och gjort sig skyldig till förargelseväckande beteende. Dessutom hade han misshandlat en annan person samt satt sig till våldsamt motstånd och missfirmat polismän i tjänsteutövning.
Hovrättens utslag är enhälligt och får ej överklagas. (P.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1943
N:r 39

Batteriadjutanten dömdes för förskingring.

Högsta domstolen har liksom krigshovrätten ogillat de besvär värnpliktige nr 530 27/30 Karl Erik Göte Zetterman anfört över att han av krigsrätten vid Gotlands kustartillerikår dömts till sex månaders fängelse för förskingring i förening med uppsåtlig förbrytelse i tjänsten.
Han har under tjänstgöring som batteriadjutant omhänderhaft förskottsmedel av vilka han ej kunnat redovisa 1,334 kr. Då han ej kunnat lämna någon tillfredsställande förklaring till underskottet fann krigsrätten omständigheterna i målet visa att han hade förskinglat beloppet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 februari 1943
N:r 37