Etikett: Bro

Bro är en socken på Gotland ligger ca. 1 mil norr om Visby väg 148.
Gårdsnamn: Annexen, Dacker, Duss, Ekes, Eriks, Halner, Kvie, Stenstugu, Suderbys, Tors, Tuer, Ytlings, Åby Lilla, Åby Stora.

Publicerat

Skandinaviska Kreatursförsäkringsbolaget

har utbetalat följande skadeersättningar till försäkringstagare inom Gotlands län under december månad 1942:
För hästar: Gösta Hult, Suderbys i Västerhejde 950 kr., Heinz von Kern, Halner i Bro, 600 kr., Nils Franzén, Anglarve i Träkumla, 350 kr., V. Berglund, Vestringe i Lärbro, 1,200 kr., G. Nyström, Stenstugu i Kräklingbo, 125 kr., Elis Kellström, Broungs i Bunge,
För föl: L. O. Larsson, Ungbåtels i 520 kr., Stånga, 70 kr., Skäggs A.-B., Väskinde, 80 kr., Axel Johansson, Myrsjö i Stenkumla, 120 kr., Adolf Andersson, Oppegårds i Vallstena, 100 kr., Hugo Pettersson, Myrungs i Linde, 50 kr.
För nötkreatur: Karl J. Pettersson, Sigers i Havdhem, 300 kr.
För svin: Sally Wiik, Prästgården i Havdhem, 200 kr., Konrad Hertz, Bläsungs i Väskinde, 45 kr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 januari 1943
N:r 20

Publicerat

Halner gård i nya händer.

Godsägare Gunnar Halner sålde för en tid sedan Halner i Bro med Lokrume utgård i Lokrume till fru Signe Tjerrström och fabrikör Sixten Hermansson, Stockholm. De nya ägarna ha sedan sålt egendomen till lantbrukaren Gustaf Fohlin, Öjers i Ekeby, samt i stället övertagit denna gård. Båda parter ha tillträtt egendomarna.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 19 januari 1943
N:r 14

Publicerat

Västgötagrisar

säljas måndag 18/1: Bro 10, Väskinde k:a 10,20, Lummelunds Bruk 10,40, Lummelunda 11, Martebo 11,15, Moos 11,30, Stenkyrka 11,45, Hangvar affär 12,15, Hall k:a 12,40, Kappelshamn 1, Fleringe k:a 1,20, Fårösund br. 1,45, Bunge k:a 2, Rute 2,15, Vallaviken 2,30, Hellvi sk. 2,45, Lärbro m. 3,10, Othem v. k. 3,30, Tingstäde 3,50 v. m. Visby.
Tisdag 19/1: Endre k:a 9, Dalhem 9,20, Ganthem v. k. 9,40, Kräklingbo 10, Anga 10,15, Norrlanda k:a 10,35, Gothem aff. 11, Vallstena k:a 11,15, Bäl 11,30, Boge 11,50, Slite m. 12, Othem k:a 12,20, Tingstäde 12,40, Hejnum k:a 1, Fole k:a 1,20, Lokrume k:a 1,40.
Onsdag 20/1: Follingbo 9, Roma k:a 9,20, Sjonhem k:a 9,40, Ala 10, Kräklingbo 10,15, Katt.-vik 10,40, Gammelgarn 11, Ardre 11,20, Ljugarn 11,40, Alskog 12, Garda 12,15, Lau k:a 12,30, När 12,45, Burs aff. 1,10, Stånga m. 1,30, Etelhem k:a 1,50, Buttle 2,15, Vänge 2,30, Bjärges 2,40, Guldrupe k:a 3, Väte k:a 3,15, Isums stn 3,35, Vall k:a 3,50.
Torsdag 21/1: Västerhejde 8,40, Tofta 9, Västergarn 9,25, Klintehamn 9,45, Fröjel 10, Eksta k:a 10,20, Sproge 10,40, Hablingbo 11, Näs aff. 11,20, Fidenäs 111,35, Burgsvik 12, Öja 12,15, Fide 12,30, Grötlingbo 12,45, Havdhem 1, Eke k:a 1,15, Rone k:a 1,30, Alva 1,50, Hemse 2, Fardhem k:a 2,15, Levide aff. 2,35, Klintebys 3 Sanda 3,15, Eskelhem 3,40, Stenkumla 4,10.
OBS.! Stora prima grisar denna tur till konkurrensfria priser. Vanliga försäkrings- o. betalningsvillkor. Om möjligt ring o. beställ.
H. AUGUSTSSON, Visby. Tel. 2324.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 januari 1943
N:r 11

Publicerat

Idrott och sport.

\"\"

Korporationstävlingen skidor hålles i år den 31 januari.
Skidprogrammet för vintern har nu fastställts.
Den tredje korporationstävlingen på skidor kommer att äga rum den 31 januari och den hålles som vanligt med Visby AIK och Gotlands Allehanda som arrangören Det strålande vintervädret har gjort att alle man nu gjort sin utrustning klar och satt fart på träbingen. Under gårdagen såg man skidlöpare bakom varje buske ute i terrängen och detta bådar om någonsin gott för de kommande tävlingarna.
Efter en upptakt den 24 jan., då VIF anordnar en träningstävling på 7 km., kommer säsongens första stora slag med korporationsstafetten. Placeringen av tävlingen i säsongens början är gjord i den avsikten att den skall utgöra en ordentlig \”väckelse\” för skidfolket redan på ett tidigt stadium av vintern. Det är inte så alldeles säkert att vi detta år kunna räkna med vinter till slutet av mars och det gäller därför att utnyttja de möjligheter som redan nu finnas.
Försumma därför inte de goda träningstillfällen som vintern just nu har att bjuda på utan ordna laggarna fortast möjligt om det Inte redan är gjort och bättra på konditionen genom små träningsturer, när det lämpar sig. Vi åter komma med det snaraste till arrangemanget.

DM-tävlingen går den 21 februari.
Skidsektionen inom Idrottsförbundet har vidare fastställt datum för övriga stortävlingar under vintern och pro grammet har hittills följande utseende: 24 jan. VIF:s träningstävling 31 jan. Korporationsstafetten.

7 febr. Visborgsloppet (1 18).
14 febr. VIF:s stafett 3×10 km. 24 febr. DM-tävlingen.
28 febr. Gotlands elitvintersoldat (I 18).
20 arrangörer för fiksskidmarschen.

Antalet arrangörer för Riksskidmarschen, som får sin huvudsakliga tyngdpunkt förlagd till sista hälften av februari, har nu för Gotlands del vuxit till 20. 1 fjol var antalet omkring 30, så det återstår ju ännu en bit till detta resultat, som man naturligtvis strävar efter att överträffa. Det torde också finnas möjligheter till detta, ty en del klubbar som bruka vara med ha ännu inte gjort allvar av sin anmälan, bl. a. gäller detta de militära föreningarna.
I Visby blir det som vanligt gemensamma arrangemang inom de civila klubbarna VIF, Gute och AIK.
I övrigt ha följande föreningar anmält sia som arrangörer: Alva IK, Bro JUF:s IK, Dalhems IF, Fardhems IF, Gotl.
Tofta IF, Kappelshamns sportklubb, Klintehamns IK, Levide IF, Ljugarns IF, Lärbro IF, Rone GoIF, Rute IF, Slite IF, Sproge bollklubb, Stenkyrka IF, Tingstäde TK, Valls IF, Vallstena IF och Källunge JUF.

Stortävlingarna på skidorbörja.
Skidsäsongen kom i gång på allvar i går, då våra skidstjärnor prövade formen i tävlingar på olika platser.
Haldo Hanssons minne, en tävling på 18 km., kördas för första gången i Alstern. Atterday, Hellas, vann två sekunder före förfjolårets Vasaloppsegrare 0. Wiklund.

  • Härjedalsmästerskapet på 15 km. i Funäsdalen vanns av Jon Fagenius, Funäsdalen, nära två minuter före Fjällgren, Funäsdalen.
  • Ljusnestafetten 3X10 km., blev en överlägsen seger för Brännan, som kom mer än tre minuter före närmaste lag Bergvik-M~
  • I Grycksbo vann Nils Karlsson, Mora, en tävling på 15 km., drygt 2 min, före Axel Hjärpe, Rättvik.
  • Segrare i backtävlingen i Hammarbybacken i Stockholm blev Hans Hedberg, Djurgården.

Söndagens bandymatcheri div. I
lämnade följande resultat: Norra gruppen: Bollnäs-Hugo 5-3, Sandvikens AIK-Heros 1-3, Skutskär-Rättvik 10-0, Vesta Broberg 1-2.
Södra gruppen: Karlstads GötaSlottsbron 2-0, Katrineholms SK-Reymersholm 2-1, viljan Västerås ST 3-4, Örebro SK-Nässjö IF 2-2.
I div. II segrade bl. a. Hammarby över Djurgården med 11-1 och AIK över Råsunda med 9-2.

Handboll.
Karlskronakamraterna-Sanna 15-11.

Stryktipset.
Hellas-Redbergslid 8-11 2
IFK Karlskrona-Sanna 15-11 1
Majorna-Västerås HF 20-8 1
KFUM Örebro-Köping 12-7 1
IFK Eksjö-T 1:s IF 16-8 1
Kristianstad-IFK Ystad 9-9 X
AIK-Salk 1-3 2
Linköping-TSK 2-2 X
Örebro TK-Norrköping 3-1 1
ATK Lund-Karlskronafl. 3-1 1
Bellevue-Lugi, Lund 2-2 X
Ängelholm-Malmö LTK 0-4 2

Siffertipset.
Göta-Slottsbron 2-0
Örebro-Nässjö 2-2
Bollnäs-Huge 5-3
Skutskär-Rättvik 10-0

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 januari 1943
N:r 7

Publicerat

Folkmängden på Gotland vid årsskiftet.

Vall socken: Födda 9 (5 m. 4 k.), döda 7 (5 m. 2 k.), inflyttade 17 (8 m. 9 k.), utflyttade 22 (10 m. 12 k.). Folkmängd 31/12 291. Minskning 3.

Atlingbo socken: Födda 4 (2 ni. 2 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 18 (10 m. 8 k.), utflyttade 11 (6 rn. 5 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 245. Ökning 9.

Hogrän socken: Födda 8 (2 ni. 6 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 22 (7 m. 15 k.), utflyttade 36 (15 m. 21 k.), vigde 3 par. Minskning 10.

Vänge socken: Födda 18 (7 m. 11 k.), döda 8 (3 m. 5 k.), inflyttade 58 (24 ni. 34 k.), utflyttade 46 (17 ni. 29 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 709. Ökning 22.

Buttle socken: Födda 6 (2 ni. 4 k.), döda 3 (3 k.), inflyttade 3 (3 m.), utflyttade 15 (9 m. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 279. Minskning 8.

Guldrupe socken: Födda 3 (2 m. 1 k), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 14 (4 m. 10 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 222. Minskning 8.

Garda socken: Födda 7 (6 ni. 1 k.), döda 3 (1 m. 2 k.), inflyttade 15 (10 m. 5 k.), utflyttade 20 (9 ni. 11 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 439.. Minskning 1.

Alskogs socken: Födda 7 (4 in. 3 k.), döda 7 (5 ni. 2 k.), inflyttade 6 (2 ni. 4 k.), utflyttade 13 (7 ni. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 369. Minskn. 7.

Etelhems socken: Födda 9 (5 ni. 4 k.), döda 7 (3 ni. 4 k.), inflyttade 51 (14 ni. 37 k.), utflyttade 59 (29 ni. 30 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 589. – Minskning 6.

Lye socken: Födda 6 (4 rn. 2 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 9 (3 m. 6 k.), utflyttade 9 (5 ni. 4 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 305.

Barlingbo socken: Födda 9 (4 m. 5 k.), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 37 (12 ni. 25 k.), utflyttade 40 (13 m. 27 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 402. Ökning 2.

Ekeby socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 3 (2 ni. 1 k.), inflyttade 14 (6 ni. 8 k.), utflyttade 5 (4 ni. 1 k.) Folkmängd 31/12 319. Ökning 11.

Endre socken: Födda 6 (4 m. 2 k.), döda 5 (1 ni. 4 k.), inflyttade 27 (12 ni. 15 k.), utflyttade 32 (18 ni. 14 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 362. Minskning 4.

Hejdeby socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (I m. 1 k.), inflyttade 20 (8 ni. 12 k.), utflyttade 19 (12 in. 7 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 210. Ökning 3.

Sanda socken: Födda 16 (7 m. 9 k.), döda 10 (5 m. 5 k.), inflyttade 45 (25 m. 20 k.), uttiKtade 52 (23 ni. 29 k.),
vigde 5 par 31/12 817.

Västergarn socken: Födda 3 (.2 m. 1 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 10 (2 m. 8 k.), utflyttade 17 (5 m. 12 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 227. Minskning 6.

Mästerby socken: Födda 7 (1 m. 6 k.), döda 1 (1 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 405. Ökning 10.

Lärbro socken: Födda 30 (15 m. 15 k.), döda 19 (8 m. 11 k.), inflyttade 66 (33 m. 33 k.), utflyttade 76 (37 m. 39 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 1,467. Ökning 1.

Hellvi socken: Födda 12 (9 rn. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 30 (11 m. 19 k.), utflyttade 44 (22 m. 22 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 688. Minskn. 9.

Kräklingbo socken: Födda 4 (1 m. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 24 (9 m. 15 k.), utflyttade 23 (12 m. 11 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 381. Minskning 2.

Ala socken: Födda 5 . (2 m. 3 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 17 (10 m. 7 k.), utflyttade 12 (6 m. 6 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 303. Ökning 4.

Anga socken: Födda 0, döda 6 (2 m. 4 k.), inflyttade 19 (11 m. 8 k.), utflyttade 31 (14 m. 17 k.) Folkmängd 31/12 232. Minskning 18.

Rone socken: Födda 22 (14 m. 8 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 38 (16 m. 22 k.), utflyttade 41 (19 in. 22 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 916. ökning 12.

Eke socken: Födda 6 (5 rn. 1 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 3 (3 k.), utflyttade 6 (5 m. 1 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 205. Minskning 2.

Stenkumla socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 0, inflyttade 29 (16 m. 13 k.), utflyttade 16 (6 m. 10 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 415. ökning 20.

Västerhejde socken: Födda 18 (7 in. 11 k.), döda 8 (8 k.), inflyttade 57 (27 m. 30 k.), utflyttade 66 (29 ni. 37 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 666. ökning 1.

Träkumla socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (2 m.), inflyttade 40 (16 m. 24 k.), utflyttade 20 (7 m. 13 k.) Folkmängd 31i12 264. ökning 22.

Boge socken: Födda 6 (5 ni. 1 k.), döda 5 (3 m. 2 k.), inflyttade 29 (8 m. 21 k.), utflyttade 28 (11 in. 17 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 489. ökning 2.

Othem socken: Födda 48 (25 m. 23 k.), döda 18 (6 in. 12 k.), inflyttade 106 (52 ni. 54 k.), utflyttade 189 (78 m. 111 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 2,023. Minskning 53.

Follingbo socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 32 (16 m. 16 k.), utflyttade 42 (21 ni. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 505. Minskning 7.

Akebäck socken: Födda 2 (2 m.), döda (1 m.), inflyttade 11 (5 m. 6 k.), utflyttade 20 (13 in. 7 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 155. Minskning 8.

Stenkyrka socken: Födda 10 (4 m. 6 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 25 (13 m. 12 k.), utflyttade 29 (13 m. 16 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31112 714. Minskning 2.

Martebo socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 5 (4 m. 1 k.), inflyttade 38 (24 m. 14 k.), utflyttade 51 (24 m. 27 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 346. Minskning 6.

Tingstäde socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 50 (24 m. 26 k.), utflyttade 49 (22 m. 27 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 460.

Lummelunda socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 21 (10 ni. 11 k.), utflyttade 46 (22 ni. 24 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 333. Minskning 18.

Hangvars socken: Födda 11 (1 m. 10 k.), döda 8 (4 in. 4 k.), inflyttade 37 (17 ni. 20 k.), utflyttade 48 (23 ni. 25 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 781. Minskning 8.

Halls socken: Födda 4 (2 m. 2 k.), döda 2 (2 ni.), inflyttade 16 (8 in. 8 k.), utflyttade 11 (5 ni. 6 k.) Folkmängd 31/12 226. ökning 7.

Hejda socken: Födda 13 (8 m. 5 k.), döda 4 (3 ni. 1 k.), inflyttade 25 (10 m. 15 k.), utflyttade 36 (19 in. 17 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 535. Minskning 2.

Väte socken: Födda 9 (2 m. 7 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 42 (20 m. 22 k.), utflyttade 40 (19 in. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 580. ökning 6.

Gothem socken: Födda 15 (8 m. 7 k.), döda 6 (3 m. 3 k.), inflyttade 11 (3 m. 8 k.), utflyttade 23 (10 m. 13 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 633. Minskning 3.

Norrlanda socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 1 (1 m.), inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 4 (3 m. 1 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 297. ökning 8.

Hörsne socken: Födda 6 (3 m. 3 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 49 (27 m. 22 k.), utflyttade 45 (19 m. 26 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 468. Okning 8.

Burs socken: Födda 9 (6 m. 3 k.), döda 14 (7 ni. 7 k.), inflyttade 29 (14 m. 15 k.), utflyttade 43 (18 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 779. Minskning 19.

Stånga socken: Födda 8 (5 ni. 3,k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 37 (19 m. 18 k.), utflyttade 48 (21 ni. 27 k.), vigde 5 par. Folkmängd 672. Minskning 8.

Klinte socken: Födda 31 (19 m. 12 k.), döda 18 (8 m. 10 k.), inflyttade 106 (36 m. 70 k.), utflyttade 109 (47 ni. 62 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 1,338. Ökning 10.

Fröjels socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 12 (8 m. 4 k.), inflyttade 16 (7 ni. 9 k.), utflyttade 25 (11 m. 14 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 490. Minskning 14.

Eksta socken: Födda 10 (2 m. 8 kl, döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 33 (14 m. 19 k.), utflyttade 28 (10 ni. 18 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 544. Ökning 12.

Levide socken: Födda 17 (7 m. 10 k.), döda 9 (6 m. 3 k.), inflyttade 33 (16 m. 17 k.), utflyttade 40 (15 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 581. Ökning 1.

Gerum socken: Födda 3 (3 m.), döda 2 (2 k.), inflyttade 3 (3 in.), utflyttade 3 (2 in. 1 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 161. Ökning 1.

Havdhem socken: Födda 14 (5 m. 9 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 60 (22 m. 38 k.), utflyttade 48 (20 m. 28 k.), Vigde 13 par, Folkmängd 31/12 865 Ökning 21.

Näs socken: Födda 7 (2 m. 5 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 2 (1 m. 1 k.), utflyttade 9 (4 m. 5 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 336. Minskning 2.

Närs socken: Födda 14 (10 in. 4 k.), döda 13 (6 m. 7 k.), inflyttade 25 (12 m. 13 k.), utflyttade 25 (9 m. 16 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 829. ökning 1. Äldsta församlingsmedlem f. 1839 den 7/4.

Lau socken: Födda 14 (7 m. 7 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 12 (6 m. 6 k.), utflyttade 25 (10 m. 15 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 443. Minskning 7. Äldsta församlingsmedlem f. 1850 den 28/10.

Fardhem socken: Födda 8 (6 m. 2 k.), döda 3 (3 in.), inflyttade 8 (3 m. 5 k.), utflyttade 14 (4 m. 10 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 363. Minskn. 1.

Linde socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 4 (2 m. 2 k.), inflyttade 19 (8 m. 11 k.), utflyttade 42 (21 m. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 360. Minskning 19.

Lojsta socken: Födda 8 (5 in. 3 k.), döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 21 (9 m. 12 k.), utflyttade 14 (8 in. 6 k.) Folkmängd 31/12 286. ökning 12.

Vamlingbo socken: Födda 14 (5 in. 9 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 11 (4 m. 7 k.), utflyttade 8 (3 m. 5 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 555. ökning 13.

Sundre socken: Födda 1 (1 k.), döda 0, inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 7 (3 m. 4 k.) Folkmängd 31/12 125. Minskning 1.

Väskinde socken: Födda 13 (6 m. 7 k.), döda 9 (4 in. 5 k.), inflyttade 41 (21 m. 20 k.), utflyttade 42 (21 Tri. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 780. ökning 3.

Fole socken: Födda 8 (2 in. 6 k.), döda 6 (1 in. 5 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 37 (14 in. 23 k.), vigde 7 par. Folkmängd 31/12 450. Minskning 10.

Bro socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 16 (9 m.7 k.), utflyttade 18 (9 m. 9 k.). Folkmängd 336. ökning 1.

Lokrume socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 in. 1 k.), inflyttade 26 (16 rn. 10 k.), utflyttade 46 (25 ni. 21 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 435. Minskning 17.

Fårö socken: Födda 18 (9 m. 9 k), döda 13 (9 m. 4 k.), inflyttade 26 (10m. 16 k.), utflyttade 48 (18 m. 30 k.), vigde 11 par. Folkmängd 31/12 1,022. Minskning 17.

Alva socken: Födda 9 (4 ni. 5 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 28 (15 m. 13 k.), utflyttade 34 (17 m. 17 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 481. Minskning 1.

Hemse socken: Födda 17 (8 m. 9 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 104 (47 m. 57 k.), utflyttade 101 (40 m. 64 k.), vigde 13 par. Folkmängd 13/12 961. ökning 12.

Öja socken: Födda 13 (8 in. 5 k,), döda 7 (5 in. 2 k.), inflyttade 37 (14 ni. 23 k.), utflyttade 26 (5 m. 21 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 697. Ökning 17.

Hamra socken: Födda 4 (3 m. 1 kl, döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 4 (3 m. 1 k.), utflyttade 12 (6 ni. 6 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 243. Minskning 11.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 januari 1943
N:r 2

Publicerat

Idrott och sport.

Skidstafett i bister köld.
VIF:s stafett fick 61 deltagande lag. — Tävlingen genomfördes lyckligt trots — 20 gr.
Det var allt i kallaste laget för en skidtävling i går, när termometern visade 20 minusgrader och vinden blåste oerhört bitande på slätterna. VIF-arna tog risken i alla fall, ty man ha le gjort stora förberedelser och lockat en hel del landsbor till stan, och tävlingen kunde också genomföras utan att någon av de 180 deltagarna erhöllo några allvarligare men av den kalla åkturen. Det ville synas som om åskådarna hade det värre att hålla köldskadorna på avstånd och man fick lov att hålla sig i jämn rörelse för att inte stelna till.
Det blev en rätt avsevärd försening innan tävlingen kunde börja, ty tåget från söder hade hindrats av snö, men kl. 12,15 small emellertid första startskottet och dam- och juniorklassen kunde starta, inalles bortåt 20 lag. Först i spåret en VIF-are och i täten för damerna låg Birgit Sporre i AIK. Spåret gick från norra idrottsplatsen upp förbi Sankt Göran och kalkugnen, alltså en ganska brant stigning, som krävde en hel del krafter. När stigningen väl var övervunnen mötte i stället den bitande motvinden på slätterna ute kring tippen och flygfältet innan man kunde vända näsan mot stranden och få känna på utförsbackarna ett tag. Banans sista del gick utmed stranden och från Strandvägen svängde löparna åter upp på idrottsplatsen. De \”stora\” klassernas milbana — damer och juniorer hade 6 km. — gick i en vidare slinga utåt Hästnäs. Sedan samtliga starter klarats av dröjde det inte länge förrän juniorerna växlade och först på platsen var Olsson i VIF II samt AIK:s Nisse Hallberg, som växlade tätt efter. Första damlag vid växeln var AIK I med Birgit Sporre, som hade ett väldigt försprång på nära femminuter ock som slog flera av sina manliga konkurrenetr.
Inom kort voro också militärlagen vid första växeln och i täten låg furir Magnusson i I 18 I omedelbart följd av furir Persson i KA:s förstalag. Sist startande klass var den civila herrklassen med 30 lag och sträcksegrare här blev Lars Hellsing i Gute lag tätt följd av Gunnar Olsson i Alva IK. Ja, så var hela karusellen i gång med växlingar och idel växlingar och det var därmed faktiskt omöjligt att få någon klarare överblick av tävlingens gång. Funktionärerna ha emellertid fyllt sin uppgift bra och tack vare protokollen kan man Påsa ut vad som hänt på banan och hur lagen avancerat uppåt och nedåt.
Därvid kan konstateras att VIF i juniorklassen hade tre jämna åkare som rodde hem segern med en halv minuts försprång före AIK I. Därefter visade landsklubbarna att de ha ett utmärkt material av skidlöpare, ty de följande placeringarna gingo till Slite, Stenkyrka och Lye.
I damklassen hade AIK som nämnts ett gott försprång och detta lyckades konkurrenterna aldrig upphämta. Det såg dock mörkt ut på andra sträckan men på slutet hade man fru Dahlberg, som halade hem segern. Närmast efter kom Romalaget med duktiga fru Persson som \”slutman\” med dagens bästa damtid 35,16 min. Bro höll tredjeplatsen och Tingstäde avancerade på slutet upp till fjärde, där Visby IF förut hållit till.
I militärklassen gick segern liksom i fjol till Berg. Holmstrands lag, som vann klart före KA 3:s förstalag. A 7 låg i början på fjärde och femte plats men voL Sundquist från Kalix, känd storrännare från fjolårets tävlingar. förde upp A 7 till tredje plats och noterade f. ö. den fenomenala tiden 38,59 på milen i det synnerligen kärva föret.
I civila herrklassen gick segern till ett lag, som enligt uppgift skulle höra hemma i Alva IK, men som i verkligheten utgjordes av stamanställda kustartillerister och således egentligen bort höra till militärklassen. Ha de tävlande tidigare tillhört föreningen är väl inte mycket att säga i saken men gällar det en värvning för tillfället kan det inte frångås att det hela verkar skumt. Det var heller inte underligt att Sliteborna, som kommo in på andra plats kände sig grundlurade och det blev också protest från denna förening, varför det nu gäller för Alvaklubben att visa klara n^riter på sina deltagare. Som moraliska segrare kan man alltså beteckna slitepojkarna, som gjorde en stark insats. Bästa stadslag kom först på femte plats, ty som trea placerade sig ett Romalag och därefter kom Ting städe.
Framemot skymningen kunde prisutdelningen äga rum och var och en kunde dra sig hemåt efter en dag i det bistra vinterklimat, som även Gotland blivit begåvat med.
En del resultat följa här nedan.

Civilklassen:
1) Alva IK (Olsson, Theorin, Andersson) 2,14,51, 2) Slite IF (N. Rosendahl, B. Nilsson, B. Karlström) 2,17,52, 3) Roma IF lag II (B. Lindqvist, H. Lavergren, G. Bladh) 2,25,00, 4) Tingstäde TK lag I (E. Pettersson, G. Jansson, A. Eriksson) 2,26,26, 5) Visby AIK lag 4 (E. Dahlin, Edn Magnusson, Mats Ahlberg) 2,27,11, 6) Bro JUF IK lag I (J. Olsson, Odal Volter, V. Malmqvist) 2,28,52, 7) Visby IF lag II 2,29.35, 8) Visby AIK lag I 2,30,32, 9) Visby AIK lag III 2,30,50, 10) Roma IF lag 1 2,32,29, 11) Slite IF lag II 2,32,45, 12) Othem IF 2,32,50, 13) Tingstäde TK lag II 2,33,00, 14) IG Gute lag I 2,33.57, 15) Visby IF lag 3 2,34,17, 16 Visby IF lag 6 2,35,07, 17) Stenkyrka IF 2,36.26. 18) Slite IF lag III 2,36.43, 19) Tofta IF lag 12,38.52, 20) Hemse BK lag 12,38,57.
Sträcktider: I:a str. 1) L. Hensing, Gute, 48,00, 2) G. Olsson, Alva, 4815, 3) N. Rosendahl, Slite, 48.20. 2:a str. K. E. Theorin, Alva, 44,48, 2) G. Jansson, TTK, 45,30, 3) H. Lavergren, Roma, 47,30. 3:e str. 1) O. Andersson Alva, 41,48, 2) B. Karlström, Slite, 42 30, 3) G. Bladh, Roma, 43,55, 4) W. Malmkvist, Bro, 44,39.

Juniorklassen:
1) Visby IF lag I (L. E. Larsson, Sverre Håkansson, B. Vestling) 1,45,58, 2) Visby AIK lag I (N. Hallberg, T. Johansson, O. Lindfors) 1,46,32, 3) Slite IF (T. Jakobsson, B. Linder, M. Lindahl) 1,47,07, 4) Stenkyrka IF 1,48,59, 5) Lye IF 1,49,25, 6) Visby IF lag II 1,49,40, 7) Roma IF 1,55,12, 8) Tingstäde TK 1,55,55, 9) IF Gute 2,00,45, 10) Visby AIK lag II 2,03,47, 11) Lau GIF 2,08,25.
1 str. Nils Olsson, VIF, 34,45, 2) Nis Hallberg, AIK, 35,00, 3) L. E. Larsson, VIF, 36,30. 2 str. 1) B. Linder, Slite, 36,26, 2) Tore Johansson, AIK, 37,07, 3) Sverre Håkansson, VIF, 38,12, 3 str. 1) Bertil Vestling, VIF, 31,16, 2) T. Lundgren, Lye IF, 32,20, 3) E. Olofsson, Stenkyrka IF, 32,23.

Damer:
1) AIK lag I 2,01,20 (Birgit Sporre, Iris Malmkvist, Ellen Dahlberg), 2) Roma IK 2,04,23 (Mimmi Gullin, M. A. Johansson, A. Persson), 3) Bro JUF 2,07,21 (Gunvor Samuelsson, Ingrid Volter, Elsie Östergren), 4) Tingstäde TK 2,09,21, 5) Visby IF lag I 2,08,25, 6) SGU lag II 2,15,30, 7) Visby IF lag II 2,18,19.
1:sta str. 1) Birgit Sporre, AIK lag 1, 38,17, 2) Thua Persson, Visby IF lag I, 43,10, 3) Gunvor Samuelsson, Bro JUF, 43,10. 2:dra str. 1) Ingrid Volter, Bro JUF, 43,15, 2) M. A. Johansson, Roma IK, 44,15, 3) Helny Falck, Visby IF, 45,16. 3:dje str. 1) A. Persson, Roma IK, 35,16, 2) Ellen Dahlberg, AIK, 36,05, 3) Karin Johansson, Tingstäde TK 37,13.

Militärklassen:
1) I 18 lag III 2,17,21 (F. Magnusson, V.-korp. Olsson, sergeant Holmstrand), 2) KA 3 lag I 2,20,58 (furir Persson, Helin, Ryskåsen), 3) A 7 lag I 2,21,52 (vol. Klarrin, konst. Heikkilä, vol. Sundqvist), 4) A 7 lag IV 2,22,52, 5) KA 3 lag II 2,27,31, 6) I 18 lag I 2,27,55.
1:sta str. 1) F. Magnusson, I 18 lag I, 49,40, 2) Furir Persson, KA 3 lag I, 49,48. 2:dra str. 1) S. Karlsson, A 7 lag IV 45,07, 2) Vice korp. Olsson, I 18 lag III, 45.42, 3) Helin, KA 3 lag I, 45,45. 3:dje str. 1) Vol. Sundqvist, A 7 lag I, 33,59, 2) Serg. Holmstrand 41,59, 3) Fänrik Lidbrink, I 18 lag I, 43,47.

A 7 distriktsmästare i handboll.
Slog VIF i jämn final med 12-10.
Årets DM-final i handboll mellan A 7 och VIF blev en sällsynt hård och jämn uppgörelse. A 7 startade med sin vanliga blixtoffensiv och tillskansade sig genast ledningen med 3-0. Visby, vars A-kedja hittills spelat nervöst och virrigt fick då in sina målfaliga avbytare och Kurt Nilsson började så reduceringen. Mer och mer ökade Visby takten och lyckades kvittera till 5-5 och så småningom leda med 6-5. A 7 utjämnade omedelbart, och halvtidsresultatet blev sålunda 6-6.
Andra halvlek följdes lagen troget it i målskjutning ända tills 10 min. före matchens slut, då artilleristerna blixtrade till och tog en tre-målsledning, som Visby icke hann kvittera. Slutresultat 12-10 till A 7.
Visby hade sin bäste man i målvakten Almquist, som presterade smått fenomenala saker. Hela laget spelar för övrigt alldeles för långsamt för att kunna bli verkligt farligt. Lämpligast vore att sätta Tage Ekström som back och Larsson som centerhalv.
I det segrande laget var Weidland som vanligt primus motor. Artilleristerna spela en snabb och variationsrik handboll och kunna verkligen betraktas som värdiga mästare. De ha hittills icke förlorat någon match under den pågående säsongen.
Distriktsmästarna från mål till v.-y.: Glyn Persson, F. Eriksson, L.-I. Åkesson, T. Weidland, O. Fridén, S. Johansson, P. Sallin, U. Hertzberg.
I förmatcher vann Gute B över AIK B med 15-11 och i juniorfinalen slog AIK Gute med 11-8.

Gotlandsbandyn blev inställd.
I går fick den gotländska vintersporten uppreva den sensationen att det blev för kallt att tävla. Det var närmast bandyn som drabbades av den bistra vinterkylan och båda söndagsmatcherna, \”Gute-AIK på Gutavallen och Slite-KIK på Bogeviken, kunde inte spelas, då både kölden och snön gjorde allt spel omöjligt. Man hoppas nu på något mildare väderlek till nästa söndag och man skall då försöka att även få matchen VIF—Hablingbo till stånd.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 Januari 1942
N:r 20

Publicerat

Idrott och sport.

82 lag anmälda till Visby IF:s stafett.
Stor anslutning från landsbygdens sida.
VIF:s skidstafett på söndag har fått en enastående god tillslutning, vilket visar att skidsporten är på rask frammarsch och blir allt populärare på ön. Anmälningssiffran som i går middags var 27 lag har nu plötsligt rakat i väg upp till 82 lag och därmed har man överträffat fjolårets siffra flera gånger om. I militärklassen starta 22 lag, därav 9 från I 18, 6 från KA 3, 3 från A 7 samt 4 fältpostlag. Civila herr-klassen har fått 38 lag, nämligen Tingstäde 2, Lye 1, Tofta 2, Stenkyrka 1, Bro JUF 4, Alva 1, Hemse 2, Roma 3, Dalhem 1, Slite 5, Gute 1, AIK 4 och VIF 11 lag. Juniorklassen får ett lag från vardera Tingstäde, Tofta, Stenkyrka, Bro, Lye, Rute, Väskinde, Dalhem, Lau och Slite samt 2 från AIK och 2 från VIF. Damklassen får deltagande från Bro med 1 lag, SGU 2, Roma 1, AIK 1, TTK 1 och VIF 2.
Banan för militärer och seniorer blir 3×10 km. samt för juniorer och damer 3X6 km. Man kommer att starta klassvis på grund av det stora deltagandet.
Uppropet äger rum vid Strandgården, alltså utanför norra stadsmuren kl. 10,30. Starten har förlagts till kl. 11 så att landsborna skola hinna in med tåget söderifrån.

Gutes årsmöte
hålles i kväll på Gamla Apoteket kl. 7. Styrelsen har utlovat trevlig underhållning och kaffe gratis, varför det finns anledning förmoda att klubben möter upp mangrant.

Fotbollförbundets årsredogörelse.
Gotlands Fotbollförbund har nu utsänt sin årsberättelse för verksamhetsåret 1941. Av denna framgår att 26 föreningar f. n. äro anslutna till Svenska fotbollförbundet, nämligen Alva IK, Boge IF, Bro JUF:s IK, Burgsviks IF, Etelhems IF, Fardhems IF, Fårösunds GoIK. Hablingbo IK, Hemse BK, IF Gute, Klintehamns IK, A 7 IF, I 18 IK, Levide IF, Ljugarns IF, Martebo BK, Othems IF, Roma IF, Rone GoIK, Rute IF, Slite IF, Stenkyrka IF, Visby AIK, Visby IF, Vänge IK och Västkinde AIS. Av domare förfogar förbundet över två I-klass- och 15 II-klassdomare.
Av tävlingar har förbundet anordnat DM för seniorer, där VIF segrade bland de åtta deltagande lagen efter att ha slagit Hemse i finalen med 2-0, DM för juniorer, där Slite IF segrade i finalen mot AIK, de gotländska serierna samt Landskapsmatchen mot Uppland, som Gotland förlorade med 5-2. Vidare erinras om Gotlands deltagande i den svenska cupturneringen.
En domarekurs hölls den 28 april under ledning av hrr Otto Persson och Gunnar Rondahl. Den 7-8 juni hade man besök av redaktör Harry Lundahl, som höll en kurs för förenings- och lagledare. Deltagarantalet vid båda kurserna var 25 st.
Till Svenska Bandyförbundet äro sex klubbar anslutna, nämligen Hablingbo IF, IF Gute, Klintehamns IK, Slite IF, Visby AIK och Visby IF. Distriktsmästare för 1941 blev Visby AIK, som i finalen slog Klintehamns IK med 3-1.
Förbundet framför till sist ett tack till alla dess gynnare och vänder sig särskilt till föreningarna, pressen och de enskilda spelarna, som strävat efter att föra fotbollsporten framåt inom distriktet.

Visby AIK
håller sitt årsmöte på söndag förmiddag kl. 10. Lokal Gamla Apoteket. På kvällen har klubben sin sedvanliga årsfest.

Riksskidmarschen.
Valls idrottsförening anordnar prov för riksskidmarschen på söndag med samling vid ordenslokalen kl. 13.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Januari 1942
N:r 18

Publicerat

Väskinde kyrkliga ungdomskrets

samlades i går till årsmöte i Lokrume. Samlingen skedde till högmässan kl. 1 e. m., vid vilken församlingens kyrkoherde predikade. Därefter följde årsmötet i skolan, där kyrkoherden efter en psalm hälsade alla välkomna. Så vidtog mötesförhandlingarna. Års- och revisionsberättelserna föredrogos och godkändes och val av styrelse och funktionärer företogs med följande resultat: Ordf. kyrkoherde Widegren, sekr. Elsie Östergren, Bro, v. sekr. Sune Bolin, kassör Lizzie Hansson. Referent blev Anna Qviberg och sockenombud Valborg Kalmera, Greta Nyström och Ingrid Volter. Ordföranden tackade styrelsen för dess insatser under det gångna verksamhetsåret och kretsens tack till kyrkoherden framfördes av sekreteraren.
Efter mötesförhandlingarna samlades man kring kaffebordet under gemytlig samvaro. Därpå följde ett föredrag av stiftsadjunkt Heldtander, som talade om \”Kyrkans högtider\”. På detta följde så ytterligare stunds samvaro, innan det var tid att bryta upp. Då avslutade kyrkoherden sammankomsten på övligt sätt.
Nästa månadsmöte hålles i samband med den kyrkliga ungdomsvecka, som anordnas över hela landet den 8-15–februari. Väskindekretsen möter då upp i Väskinde söndagen den 15 februari. Dessutom avser man att anordna en sammankomst i Fole under ifrågavarande vecka.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Januari 1942
N:r 8

Publicerat

Födelsedagshyllningar.

På sin 75-årsdag igår fick fru Antoinetta Wallin, Eriks i Bro, mottaga hyllningar från olika håll. Uppvaktningarna togo egentligen sin början redan på torsdagen, då syföreningen i samband med sitt sjuttioårsjubileum till fru Wallin överlämnade en blomsteruppsats. Igår uppvaktade släkt och grannar med bl. a. en penningsumma och Gotlands hemslöjdsförening med blommor, varjämte ytterligare blommor samt presenter i övrigt, tårtor och telegram ingick till jubilaren. På kvällen gav 75-åringen en bjudning för släkt och vänner.
— Hjärtligt hyllad har bokhållaren K. S. Swenson, Kräklingbo, blivit i dag på sin femtioårsdag. Bl. a. uppvaktade i jubilarens hem en deputation från, sockenborna och överlämnade presentkort och blommor, vidare har A. B. Carl Degerman i Visby gratulerat med presentkort och blommor och från enskilda vänner har femtioåringen dessutom fått mottaga gåvor och blommor samt telegrafiska lyckönskningar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Januari 1942
N:r 7

Publicerat

Revsonen av de gotändska ortnamnen.

Granskning och vidräkning av K. Örg.
Lantmäterikontorets position.
Den ståndpunkt det praktiska livets män under sådana förhållanden intagit i denna fråga förtjänar därför även i hög grad beaktande. De principer som följts av Överlantmätaren i Visby äro redan i det stora hela berörda i det föregående sammanhanget, de ha sammanfattats kort och gott i uttrycket varsam revision. Här har det gällt att gå varsamt fram, att ändra så litet som möjligt och icke under någon, om än så vacker förevändning, öva våld på det flerhundraåriga namnbeståndet. Det som under utvecklingens gång blivit svenskt får vara svenskt, och det som allmogen i vardagslag talar kan i viss mån vara vägledande, men får alls icke vara dominerande, även om det skulle ha skenet av gutnisk särprägel. Ty allmogens uttal icke blott i allmänhet växlar något i de skilda bygderna — att huvudsakligen anpassa sig efter detta skapar bara förvirring, såsom häradshövding Pfeiffer så riktigt påpekar, och inger därjämte lätt föreställningen att våra ortnamn icke ha någon fast språklig tradition och riktig betydelse, men kunna behandlas litet huru som helst — utan har här liksom över allt i vårt land, man behöver härvid icke tänka särskilt på de där nykomlingarna — de sekundära diftongerna — en vardagsprägel, som icke kan adopteras till officiellt bruk — i detta fall bildad gotländska, varom just i våra namnlängder är fråga. I varje av våra landskaps ortnamnslängder komma nog i alla fall landskapets särart i historiskt, kulturellt och religiöst avseende att lysa igenom utan särskilda ansträngningar. Och ha så språkmännen för att kunna komma åt namnens förment äkta form, aktat nödigt att fatta sin position överhuvud taget i tiden omkring namnens uppkomst och mestadels talet om de senare tillkomna såsom förvanskningar (för vilka de så gott som uteslutande kastat skulden på de oförstående främmande skrivarne — en sak som väl kan synas påfallande, men alls icke är vidare utredd) så ha det praktiska livets män, utan att misskänna den vetenskapliga insatsen, fattat posto i nutiden och utgått från namnen i sin förhandenvarande gestalt och ansett denna såsom något som hör med till deras utveckling och historia (vare sig tyskt, danskt eller isländskt) allt intill dags dato. Detta har synts dem så mycket mera påkallat som det ligger i öppen dag, att namn förekommer som man måste misstänka undergått en avsevärd förändring — kanske med beräkning, kanske omedveten förfalskning — och det kunde icke i förevarande belägenhet bli fråga om att söka reda upp med dem, något som måste bli den fortgående forskningens sak. Visar det sig nu också, att vetenskapsmännen på området icke heller själva äro så vissa på sin sak (och knappast kunna vara det!) eller överens, blir Överlantmätarens position dess mera motiverad. Några exempel må, utan vidare kommentarer, åskådliggöra vad som här åsyftas. Det skrives Ambos i Väte, men sockenuttalet är Läjnbos, varför? Asarve och Oxarve i Hemse skrivas 1595 Argesarffve och Eijckesarffue, Ousarve i Fole, som nu skall heta Ausarve, skrevs då Oulsarffue och borde väl då nu lyda Olsarve (här skymtar bristen på utredning, blott uttalet får avgöra!), Björlunds i Källunge föreslås ändrat till Böl-ungs (enl. bygdeuttalet!) liksom Björksarve i Björke till Börsarve (som ingen människa säger, sockenuttalet är Bössare), Butlex (Fårö) är tolkningen av i dagligt tal Bäukles, och Gustavs (Fröjel) av uttalet Gojstes (som väl ingen språkman i världen lär kunna därmed förlika!), Liffedarve (Eskelhem) av lokalutta let Läjftare, med vad rätt? Och Likmide (Björke, Hemse) och Linhatte (Hamra, Silte, Vall) hette fordomdags något helt annat, Hoff-mans (Bara) och Tungelbos (Levi-de) vill man ändra enl. ortsuttalet till Hommunds och Tummelbos, Roklunds (Väskinde) lär i dagligt tal hetat Rokes och Trosings (Gammelgarn) hette förmodligen en gång i tiden Trosby o. s. v. Inför sådana eller liknande exempel, vilka kunna mångfaldigas, kan det icke vara tillrådligt att utan vidare ge sig in på ändringar vartill uppenbarligen kräves ett tillförlitligt underlag för ett säkert bedömande och avgörande: Och därtill hör ovillkorligen kännedomen icke blott om en eller annan arkaistisk eller forntida närstående form av liknande namn, utan fastmer en noggrann och ingående översyn över hela den genomgående historiska utvecklingen. Ty att vilja för all framtid fastställa namnformer som man icke är fullt säker på vad man rör sig med måste väl ändock anses alltför lättvindigt och otillfredsställande för samvetsgrant folk, sådant får minst av allt vara ett hastverk!
Några exempel må därför ytterligare belysa detta. Engvards i Träkumla har föreslagits till Ingvars enl. sockenuttalet, men Engvards i Vamlingbo, som uttalas Änggars skall bibehållas eller bli Änggårds, Myrsjö i Stenkumla, där sockenuttalet är Mörse, föreslås till Myrse — en obegriplighet! — under motiveringen \”det är synnerligen tvivelaktigt om sjö ingår här\”. Ehuru dessa och liknande förändringar äro av enklare beskaffenhet, har man dock icke i Lantmäterikontoret ansett sig böra häruti följa språkmännen. Så mycket mindre då i följande deras förslag: Friggårds (i tre socknar) och Frigges. (i två) utgöra en hel historia. Friggårds i Boge och Fårö föreslås till Friggars enligt bygdeuttalet, men Friggårds i Atlingbo som uttalas Friggas, skall bli Frigges som finns förut i Hemse och När, likalydande med uttalet A respektive orter. Orsaken till förändringen i de två första är tydligen att man i bygdeuttalet där vill spåra forntida personnamnet Fridhgair, vilket dock lika mycket kan antagas ingå även i de tre sistnämnda. Och kan väl denna ändring nöjaktigt motiverats b?ra av ändelsen -gars? I bygdeuttalet växlar överallt denna ändelse med ändelsen -gas i ord som just betyda -gårds. Så låter Pilgårds i samma Boge socken Pilgars, Källgårds och Nygårds i nyssnämnda Atlingbo Källgas och Nöjgars, Mickelgårds i När än Mickelgars, än M-gas, Hallgårds i Alskog låter dagligdags där Hallgars, i Fröjel till o. med Hallges, men i Bara och Östergarn Hallgas liksom för övrigt Nygårds oftast blir Nöjgas o. s. v. Språkmännens förslag i relaterade tall kan ha sitt stora intresse, men tvingande skäl föreligga säkerligen icke, övertygande utredning saknas. Och härtill kommer nu även att för 300 år sedan fanns blott \”Frigårds\” i Boge. men i Fårö och Atlingbo hette det Frigges liksom ännu i Hemse och När. Under tidens gång \”förtydligade\” man så namnen i Boge, Fårö och Atlingbo till Frig-gårds, men lwto de övriga vara i fred, troligen på grund av ortsuttalet, nu skall det ändras igen och det vackra Friggårds alldeles utplånas!
I detta sammanhang torde det inför allmänhetens bedömande vara nödvändigt att även skärskåda inställningen till ett par namngrupper. Först då den avsevärda gruppen på -ers. Den har i det stora hela lämnats oberörd, dock bör anmärkas, att namnet Bönders, som är förhärskande i Klinte. alldeles försvinner för gårdens ursprungliga namn Ganne, likaså Remmers i Västergarn för Lauritse, och det måste heta Ducker i Bro och Lauter å Fårö för Duckor eller Duckars och Lauters, likaså Vike för Vikers i Boge men ej i Lärbro, därom äro båda förslagen ense. Ty vare sig det är fråga om naturbeteckningen vik eller fornnordiska personnamnet Vik med dess varianter Vike, Vikar, kan man icke där undgå vittnesbördet av äldre skriftformer. (En tankeställare ger, i förbigående sagt, också namnet Gutenviks i östergarn, då gården väl aldrig legat vid någon vik, och vid mitten av 1600-talet skrevs Guttnewijs fast socknens egen präst Neo. gard på sin tid skrev Guttenviks anledningen outforskad).
Däremot har man ej kunnat biträda språkmännens förslag att Bu-ters, som finns i Eskelhem, Hörsne, Hogrän och Väskinde skulle i sistnämnda församling, där det uttalas Buttare, ändras till Butter, ehuru äldre skriftformer nog kunde föranleda därtill, men det verkar obegripligt och får bero på bättre utredning. Till samma slutsats har man nödgats vid behandlingen av jordregistrets alla 7 namn Botels, som vid mitten av 1600-talet skrevos Botels. Här är namnet på ett särskilt för Gotland bekant helgon, Botolf (äldre Botulv), men kan ock vara ett förskrivet Botair, som avses i Botes (Etelhem, Rone). Med stor tvekan har man upptagit sistnämnda form för Botels i Gerum, men däremot icke kunnat ändra något av de sex andra, av vilka språkmännen drista sig föreslå formen Botels i Lau oeh När med motiveringen \”är väl ett ursprungligt Botulvs\”, ty det är just vad alla de andra också måste vara, eftersom Botolf på gutniska blivit Båtel (så att t. o. m. en särskild gutnisk ljusstake ännu heter båtel!). Ej heller har man i Lantmäterikontoret kunnat antaga språkmännens förslag att ändra namnet Sigers i Eksta till Siger (uttalet är Sigare), men låta det vara oförändrat i Havdhem, där uttalet är Säjk- sare, vilket just betecknar namnet Sigsarve i åtminstone 5 socknar av 7, däribland grannsocknen När. Många liknande exempel, där bygdeuttalet utan vidare fått dirigera språkmännens ändringsförslag, kunde ytterligare anfäras, men skulle här föra för långt, en hel del kräva också specialbehandling. Blott den stora gruppen namn med ändelsener må beröras. Här har man icke kunnat godtaga förslaget att stryka r utom i följande: Burger (Lummelunda), Bäner (Eksta), Flenviker (Hangvar), Gloser (Gammelgarn), Hallfoser (Dalhem), Roter (Hejnum), Tiricker (När) och Uglauser (Ugloser, Etelhem), men icke Gisslauser (Lärbro) eller Kullder (Garda), fast allmogeuttalet här utelämnar r, men de äldre skriftformerna stå fast därvid. Även Laxer i Boge har måst, i brist på utredning ,lämnas oförändrat, då språkmännen försiktigtvis blott föreslagit sockenuttalet Laxare, vilket blir obegripligt, om det icke avser Lagsarve = Lages arvingars gård, som alltså bort föreslås. Anmärkas kan ock att Boticker i Anga ändrats till Båticke enligt uttal och som i Eskelhem.
En följd av nu avhandlade inställning till namnen i deras nuvarande skick har därför också varit att den hävd som uppstått genom att namnformer, i det hela oklanderliga, bevisligen allmänt använts i flera hundra år eller i senare tid kommit till en mera markant användning och såmedelst vunnit burskap, ha i möjligaste mån lämnats oförändrade, en ståndpunkt som även språkmännen i vissa fall måst biträda. – Några exempel må också här anföras. Allekvia i Endre och därmed även i Vallstena (bygdeuttalet på bägge ställen är Allkväje icke Allkvie), vilka namn båda säkerligen till sin uppkomst ha samma historia bakom sig såsom tillhörande gårdar belägna i närheten av stora allmänna utmarker, helt visst fordom betydande betesmarker och i så måtto tillhörande Gotlands odlingshistoria (kvi(a) betyder ju också fårfålla) varjämte namnet i V. just visar att namnet i Endre icke står i någon som helst relation till Kvie i denna socken (såsom Stångkvie i Stånga till Kvie i Burs och möjligen även till K. i Lojsta liksom Angebjärs i Anga till Bjärs i Norrlanda, båda en gång tillhörande \”Norlandz – fjärding\”.) Dr Gustavsons motivering för A. i V. är också påfallande svag: \”då s-ändelsen i varje fall skulle ändras föreslås — Geologiska kartans form\”.
Men vad auktoritet har denna?
Vidare må som exempel anföras: Bengts i Östergarn, som redan Neo-gard i sitt eget pastorat använde och som är den ordentliga uttalsformen för det föråldrade Bens eller Bents, Katthamra och Katthammarsvik i samma socken (icke Katthamrevik) äro nog så väl kända att förslaget blir rena löjligheten. Ytterligare erinras om Björksarve och Varplösa (Verplösa) i Björke, bondeuttalet Bössare och Värplause kan inte få råda, ty det kan väl ändock ej vara fråga om annat än björk och varp. Anmärkas kan slutligen att med största tveksamhet godtagits Stjärnarve i Eksta för Stenarve som i de äldsta handlingar skrives Stennarve, vars första del mycket väl kan vara det gotländska stjenne = stjärna.
För fullständighetens skull måste nu också här till sist följa en redogörelse för Lantmäterikontorets inställning till de omständliga principerna i Språkmännens särskilda P. M. och deras senare förklaringar.
Vad då vidkommer gdrdsnamnen råder det ingen meningsskiljaktighet om första punkten, namnen på -vede och -frede, dock att hävd nödgat till reservation i ett fall. Andra punkten avser återförande av det gotländska au i namn som återgivits dels med ou t. ex. Oudungs (Bunge) för Audungs eller Ousarve (Fole) för Ausarve m. fl., dels under Gotlands hela svensktid med o i Koparve (8 socknar), Kopungs (3 s:nar), Snosarve (3 s:nar) och Snovalds (6 s:nar), sistnämnda åtgärd av tvivelaktigt värde, då den står så isolerad och dess berättigande blott är lokalbefolkningens vardagsuttal, isolerad står den med hänsyn till dagsuttalet av t. ex. Snaudar (Sproge), Sprauge och Gautum in. fl. som icke föranleda åtgärd och dessutom ställer en inför t. ex. Odvalds (5 s:nar), som väl riktigast borde skrivas Audvalds efter personnamnet Audhvaldr, vidare Oxarve, om det nu verkligen är Aukarsarfa, Hoburg (Fårö, Sundre) och Hogrän m. fl. Med all aktning för det forntida äkta, har Överlantmätaren här stannat för det gamla vedertagna och ansett ändring föga påkallad.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Januari 1942
N:r 4

Om Oss Drivs med WordPress