Veckans flax.

Från vår utflugne medarbetare:
Rapport. II:

Ja, Ni har så rätt så, Ni alla som gissat på Fole och Hörsne. Det var där jag var samma dag jag flaxade över Källunge. Fole är f.ö. en alldeles förtjusande socken uppifrån sett. Gårdarna är så där utspridda som i en gammal lantmätaredröm, de större ligger ofta utkastade i söcknens periferi. Vid kyrkan ligger gammal prästgård, skola och medeltidsladugård — och allt låg rätt under oss, när vi kom brakande från Bro-hållet.
At Hejnum till låg Österryftes med sina vita längor, rätt fram, syntes Glifbergs Sojdiings i stram och vacker gotlandsstil. Bortom skogsbandet syntes en stor gård, som bildar socknens utpost åt Källunge och Ekeby-sidan, det var godsägare Stig Vikströms St. Tollby. Ryftesgårdarna tecknade sig vackert mot den svart-grå-bruna marken. Över åkrarna syntes Bondarve och Lill-Fole överraskande nära, medan Vatlingsgårdarna var suddiga tärningar i ett gråvitt’ dis.
Vi hann faktiskt inte hälsa på vare sig hos agronom Danielsson eller hos Patrik Nilsson, vid Vatlings, fast vi hade tänkt det. Där vid Vatlings finns bl.a. ett märkligt medeltidshus som vi tänkte fotografera. Nej, det var bråttom och det var många socknar som skulle besökas.
Vår färd över Källunge har tidigare beskrivits. I Hörsne domineras landskapet f.n. av stora vatten. Om man inte använder flyg är det faktiskt bara åt Norrlanda man kan komma någorlunda torrskodd. At såväl .Vallytena som Källunge låg stora vattendränkta områden liksom åt Dalhem till. Vi passerade Bara backar och en ödekyrka och hann konstatera att Gösta Lövquist hade bussen ute. Han själv skulle väl också ha synts om han varit ute på backen, vi vinkade i alla fall.
Norrbys låg så idylliskt vid stranden av Lina myr och speglande vatten, men jag förlåter dem som inte uppskattar idyllen. — Nog om översvämningseländet.
Vid Anderse, Snovalds och längs hela landsvägen genom socknen i övrigt verkade det rätt torrt i alla fall. Men det stod otäckt mycket säd ute. At Mörrby-hållet arbetades på betfält. Man tittade upp, några vinkade. Vi fotograferade kyrkan och landskapet däromkring. Så lades planet i högersväng, Mörrbygårdarna passerade rätt under, snart låg en annan sockenkyrka framför oss och sen… — Nej, det skall Ni få gissa på. Det blir nästa veckas tävlingsuppgift att lista ut vilken socken det kan vara, finns här intill.
Efter en stunds irrande kom vi till Halla. Vi var nere åt Möllebos till för att se om hr Norman var hemma. Folk är svårt att upptäcka uppifrån och det hjälpte inte hur vi ansträngde oss. Kanske är han på betodlarsammanträde, tänkte jag, och beslöt att hälsa på vid nämndeman Herlitz, Nygranne, i stället.

Tävlingsbild I
Tävlingsbild II

Välkomna med…
Även denna vecka presenteras ett par bilder som Luft-Kalle tagit under sitt flaxande över gotländska bygder. Det gäller för läsarna att lista ut i vilka socknar bilderna är tagna. Sockennamnen skrives i kupongen här intill, som sändes under adr. Luft-Kalle, Gotlänningens red., Visby. Lösningen bör vara honom tillhanda senast torsdag nästa vecka. Bland de som lämnat rätta sockenuppgifter delas ut ett antal pris.
De som har något intressant att berätta om dessa socknar inbjudes att delta i tävlingen om veckans bästa sockenbeskrivning. Det kan bli en LT-roman i pris.
Alltså: Välkomna med lösningar på bildgåtorna och med tävlingsbidrag!

Fole kyrka med omgivning var förra veckans bildgåta nr I.

PRISBELÖNAT TÄVLINGSMANUS:

Två intressanta socknar.
Jag har aldrig fått tillfälle att närmare studera de gotländska kyrkorna från luften och har därför kanske begått något misstag, när det gäller att identifiera de intressanta bilderna. Den första bilden är misstänkt lik en kyrka, men att sammanblanda den med en mansperson med det numera ganska ovanliga namnet Elof kan man ej utan att omkasta bokstäverna i endera mans- eller sockennamnet.
Det talas om Fole prästgård, och i samband därmed vill jag påpeka att ladan som finns vid denna är medeltida. Kan man överhuvudtaget tala om vackra lador, så är det i detta såmanhang. I denna i och för sig intressanta socken är väl kyrkan det mest notabla, med sitt vackra torn från 1100-talets slut, sina medeltida gravstenar och sina ruinskrifter.
Ovanför en portal i kyrkan kan man (ej på bilden utan på närmare håll) se en ruinskrift, som härrör frän. tiden omkring 1300. Den talar om att: »Detta är ett vittnesbörd av kyrkans präster och av sockenmännen att Helvigsborna genom slutet köp äga väg genom Lillfolebornas gårdar». Av en ren händelse känner man namnen på två av Helvigsborna vid denna tid. Det är Haldiand och Botedis om vilka latinska gravinskrifter vittnar. Om den senare säges bl. a. att hon dog den 15 maj 1327, när den andre dog vet man inte men det var förmodligen något tidigare. För den som har intresse av försvunna kyrkoinventarier kan det meddelas att Bro kyrka sedan länge innehaft en kalk, vilken år 1385 av Gottfred och Olof Östryttes skänktes till Fole kyrka. Man skulle kunna berätta om mycket annat, om gårdar scm i flera hundra år gått i arv inom samma släkt, som fallet är med Lillfole.. Man skulle kunna skriva en hel avhandling om de många vattenverken i socknen; verk, som nu för länge sedan ä,ro försvunna och som endast kännaren på området kan utpeka, men som fordom fanns vid nästan var gård.
Den andra bilden är otydligare än den, första, men skulle kanske kunna vara identisk med Hörsne (sockenkyrka). Den ligger visserligen inte så långt ifrån Visby som många andra orter på ön, men i alla fall …

Vi passerade Kams där rekordkorna bor och snart låg ytterligare en stor gård under oss. Vi gick ner på lämplig höjd och studerade terrängen. Mitt på Nygranne gårdsplan stod faktiskt en karl! Så kom kameran fram och resultatet kan skådas här invid.
Sen bar det av åt sydost över åkrar, skogar och glittrande små sjöar. Vart det bar, det talas inte om. Kyrkan och dess omgivning kan studeras på bild här invid. Gav man här som i Fole ett nyckelord att stava§. baklänges så skulle själva sockennamnet vara nämnt, och det kan ju inte gå för sig. — Där fick Ni lite hjälp i alla fall.
Tack nu, vår flygtur fortsätter nästa vecka.
Hälsningar
Luft-Kalle.

FÖRRA VECKANS BILDER
Många goda priser

Oj, oj, vad brev jag fått, men aj, aj, vad det var svårt! Ett 50-tal riktiga lösningar har det blivit, hur många det ligger i den andra högen har jag inte orkat räkna ännu. Det fanns ju också en del försåtligheter.
Namnet Elof visade sig vara en god nyckel för de som korn underfund med att det skulle läsas baklänges. Fole blev det då och i Fole var bild nr 1 tagen .I andra fall förvirrade namnet och vi har fått förslag på alla möjliga sccknar, där det kan finnas någon mera känd Elof. Roma, dominerar därvid förstås, där finns ju också en Elof som hela Gotland är bekant med — auktionisten nämligen.
Sen var det inte lätt att lista ut att don andra socknen var Hörsne heller. Visserligen talade vi om »Utanför ringmuren» och syftade därvid på Eva Hedens bok med detta namn, en bok som handlar just om Hörsne och hörsnebönder, men det gav kanske inte så mycket vägledning.
En som vi faktiskt tycker lite synd om är Carl-Henric Levander, Bols i Havdhem, han klarade Fole men trodde att den andra socknen var. Hellvi. Misstaget är mer än förklarligt då bilden nästan lika gärna kunde ha föreställt Hellvi kyrka. Dessa kyrkor är ju tämligen lika varandra.

Hörsne kyrka med omgivning var förra
veckans tävlingsbild nr II.

Så var det priserna.
Vi kommer med anledning av den stora brevtillströmningen att frångå tidigare kungjorda bestämmelser så tillvila, att vi utökar prissamlingen med en del tröstpris som välvilligt ställts till förfogande av socknarnas handlanden. Dessa tröstpris utlottas bland deltagare boende inom socknar där bilderna är hämtade. Dessa insocknes får i gengäld inte vara med i tävlingen om det bokpris, som utlottas bland övriga tävlingsdeltagare.
Tröstpriset består denna vecka av karameller av bästa sort till en myckenhet av 1 hg. I överensstämmelse med dessa reviderade bestämmelser har priserna denna vecka utfallit sålunda:
Grupp I (utsocknes:) Fr Gunnel Gustafsson, Krasse, Guldrupe, Bjärges (LT-roman). Grupp II (insocknes:) Hr Yngve Andersson, St. Ryftes, Fole, (Handl. Helny Jönssons hpr.).
Hr Einar Yttergren, Larsarve, Källunge, (Handl. Alrik Thomssons hpr.).
Fru Maj-Britt Bendelin, Mörrby, Hörsne, (Handl. Larssons hpr.).

Manustävlingen
Vi har också fått en, del bidrag till manuskripttävlingen. Trevliga sockenbeskrivningar alltigenom, som läsarna själva kan få konstatera i artikeln här invid.
Priset i denna tävling gick till hr Y. Ekedahl, Furulund 10, Visby, som själv får avhämta LT-boken pa tidningens kontor.
Sen var det inga fler priser att dela ut. Vi. tackar alla deltagare. De som inte fick några priser denna gång önskar vi bättre lycka nästa vecka. Ett särskilt tack också till alla hrr och damer handlanden som visat frikostig välvilja och intresse.
Högaktningsfullt
Luft-Kalle.

P. S.
Vid närmare eftertanke har vi beslutat att ge ett bokpris även åt fru Annie Söderberg, Sjonhem, för ett synnerligen intressant och trevligt tävlingsbidrag.
D. S.

TÄVLINGSBIDRAG:
Om patriarkaliskt sekelskifte i Fole.
Patriark och patrask på Hörsnebesök.

Den första bilden i tidningen är från Fole. Tack vare Elof var den ju lätt att gissa. Tornet på kyrkan, jämte en portal i sakristigången är vad som är kvar av en gammal kyrka sedan 1100-talet, resten är från omkring 1250. I gamla anteckningar från 1700-talet cmtalas att det varit mycket storbyggt i Fole, både vid Vatlings, vid St. och L:a Ryftes samt vid Helvigs och Sojdeby har funnits 3-4 våningars hus.
En bekant till mig, som haft tjänst på en av de stora och finare gårdarna i socknen, har berättat hur man levde och arbetade där i början. på 1900-talet. Gården var stor, man hade 4 drängar, 3 jungfrur och stat- folk. Husbonden själv var sjuklig och klen, skulle ha särskild mat, sa han och barnen åt alltid för sig själva. Husmor satt alltid med till bords i köket, det var hon som tillsammans med fördrängar bestämde arbetet för dagen. Barnen hade haft amma, hon var gift med en som arbetade på gården. Utom de fasta tjänarna var det alltid någon hantverkare som skulle ha mat dagligen, så det var ett stort hushåll. Man slaktade en ko, minst sex grisar, många kalvar och får och gäss om året.
Gästfriheten var stor, det var alltid främmande. T. ex. hände en gång att en man som skulle resa brudgum från Lye till Hall, det blev för långt att köra på en dag, med den påföljd att man gav sig i väg dagen innan bröllopet och hela följet övernattade där på gården mcd både folk och hästar och fortsatte till bröllopsgården dagen därpå.
Var fredag bakade man 200 bullar, men det räckte nästan bara över söndagen.
Flickorna skulle turas om var vecka med ute- och innearbete, men en hade ett krokigt finger, så det blev hål i dem, så hon var i utearbete jämt.
En stor trädgård, med många slingrande gångar cch rabatter skulle också hållas i ordning, den var så vacker så folk reste dit för att se på den.
Flickornas arbetsdag var inte slut förrän 11-1/2 12 och kl. 1/2 5 stod frun i dörren till deras rum och sa: »tösar», då visste man att det var dags att börja en ny arbetsdag.
Det var det året det var utställning i Visby, den dagen började man mjölka kl. ½ 4 för man skulle ju gå till Källunge station, tåget gick ut igen kl 11, så var det att gå hem, det blev inte så stor stund tills frun stod i dörren.
Till jul bakades 3 sorters bröd, grovbröd, limpa och grannbröd (något mittemellan limpa o. grovbröd). Det brödet gavs bort av till den som behövde. Av grovbrödet skulle en del sparas att ges hästarna, före vårbruket, så att de skulle få goda krafter.
På julafton kördes mat omkring till de fattiga i socknen, då blev en av flickorna betrodda att skjutsa frun med hästen Carlos. Den användes annars bara av husbon den som ridhiist, när denne red ut kring ägorna och såg efter arbetet. Körskickligheten var väl inte så stor, men det var mycket snö och kanske dåligt uppkastat, så när man körde in till fattigstugan välte den lilla släden med korgar och drickbyttor, men de fick plockas upp igen. Inne i stugan satt gubben orakad och otvättad, men den som hjälpte gubben att raka sig och fick honom att tvätta sig, det var frun det.
Den andra bilden är från Hörsne.
Hörsne kyrka är omtalad för sina stenhuggningar på banden runt kyrkan, dår hela serier ur Uppenbarelseboken är avbildade. Omkring 1300 blev Hörsne kyrka invigd av biskop Lars i Linköping. Det var den vigningen som det blev klagomål över, klagoskriften är bevarad. Biskopen anklagas för att ha dragit ut på högtidligheterna i 3 dagar, en för altarvigning, en för kyrkans och en för kyrkogårdens invigning, sålunda mycket betungande för församlingen genom kostnader för hans underhåll. Han kom nämligen inte ensam körande sin bil, utan med mycket hästtramp och vapenklirr — som en praktälskande kyrkofurste med stort följe av matfriska klecker cch svenner.
Annie Söderberg
Suderbys i Sjonhem.

I Hörsne ligger en stor del av Lina myr, men dennas betydelse som fågelsjö och nu på senare tid som åkermark är allom bekant och därför vill jag ej längre dröja därvid utan endast inskränka mig till att säga att utdikningen av Lina myr är ett mycket gammalt projekt omtalat redan 1819 av Georg Steffens i ett brev till Kungl. Maj:t. Även i denna Denna ligger på Möllegårds område och intressant lada, vilken jag tycker mig skönja underst på bilden. Denna liger på Möllegårds område alldeles intill ån. Står man på motsatta sidan av ån, en gammal sågplats, ser man tydligt ett slarvigt igenmurat hål i laduväggen. Ladan har förut varit en kvarn och i hålet har kvarnaxeln legat. Att kvarnhuset bevarats har sin sä,rskildå orsak. Driften hade både vid kvarnen och sågen nyligen lagts ned då en ladugård brann ned vid gården och i stället flyttade man då in i det gamla kvarnhuset. Något bör väl också sägas om Hörsne kyrkas sakristiedörr med ålderdomliga järnbeslag av Gartwalder, om glasmålningar i koret, om Barå praktfulla ödekyrka, om sammanslagningen av församlingarna och mycket, mycket annat av intresse, men då det inte här är meningen att göra en hel bok får jag inskränka mig till blotta omnämnandet.
Dett var mina svar och jag motser med intresse de rätta svaren.
Y. Ekedahl
Furulund 10, Visby.

Gotlänningen
Lördagen den 15 November 1952
Nr 266

BJÄRGES

Fosterlandsstiftelsens syförening hade i fredags kväll sin skördefest i missionshuset, Kvällen talare och auktionist distriktsförest. E. Lindh riktade i sitt inledningsanförande en manande appell till missionsvännerna att troget hålla ut i sitt arbete för Guds rike. Han påminde också om Stiftelsens första missionärer, deras kamp och nit.
Skördeprodukter av olika slag hade skänkts samt kakor och godsaker. Under den goda stämning som var rådande hjälptes alla åt med att få allt avyttrat och resultatet blev över 300 kr. Distriktsförest. Lindh tackade alla givare och köpare. Samvaron avslöts med bön och sång.

Gotlänningen
Onsdagen 5 november 1952
Nr 257

Gotlandsmetodisternas årsmöte.

Gotlandsmetodisterna var samlade till årsmöte i Metodistkapellet i Högbro på söndagseftermiddagen. Det började med offentligt möte till vilket ombud och övriga intresserade samlats så att kapellet var fullsatt. Pastor Andreasson inledde och välkomnade, pastor Andergren, Slite, höll en uppfordrande predikan med text från Sak. 10: 12 och pastor Veström, Bjärges, talade till sist med text från Joh. 7: 37. Kretskören, Visbykvartetten och fru Ella Olsson interfolierade med god sång.
Efter det offentliga mötet var kaffeservering anordnad och sedan vidtog årsmötesförhandlingarna under pastor Sven Frisks ledning. Av rapporterna framgick att verksamheten varit ganska livlig med bibelkurs, sångardagar, missionsresor, patrullutbyte med östgötakretsen, midsommarmöte och läger för juniorer m.m.
Styrelsevalet utföll så att pastor Sven Frisk valdes till kretsordförande, pastor Stig Gällmo till sekreterare och förman Evert Hägg till kassör. Pastor Frisk föreslogs till styrelsemedlem i Gotlands soldatmissionssällskap och pastor Andreasson, lantbrukare Artur Olsson och pastor Linden valdes till ombud vid sällskapets årsmöte. Dessutom tillsattes ledare för de olika sektionerna.
För det kommande året planeras besök av kyrkans missionssekreterare, pastor G. Henriksson 22-27 oktober, juniorsamling i Bjärges 9 november, bibelkurs i Visby 19-22 februari, sångardag, missions- och turistresa, ett cykelläger kommande sommar samt juniorläger som vanligt. Sedan ytterligare en del verksamhetsfrågor diskuterats och tack framförts till värdförsamlingen avslöts det givande årsmötet med bön av pastor Andergren.

Gotlänningen
Måndagen 13 oktober 1952
Nr 237

Nyintagningar vid läroverket.

Vid höstterminens början har ytterligare följande sökande intagits i läroverket:
I 1/4: Bertil Harrman, Sven Nilsson, Hilding Nyman, Rolf Olsson, Jörgen Qviström och Rolf Samuelsson, samtliga från Visby, Martti Solja, Bjärges, Bengt Tammergård, Hogrän, Anders Tingström, Visby, Birgita Boman, Havdhem, och Monika Barbro Sandberg, Visby.
I 1/5: Lennart Almqvist, Hans Karlsson, Lars Lindström, Sven Loven, Lars Nordgren, Ronald Tillman, Birgitta Andersson, Gunn Andersson, Ann-Katrin Karlberg och Britt-Marie Söderlund, samtliga från Visby.

Gotlänningen
Fredagen 29 augusti 1952
Nr 199

Bröllop.

I Othems kyrka sammanvigdes i lördags ingenjören vid Slite Cement- och Kalk A/B Georg Ödmark och kassörskan i Gotlandsbankens avdelningskontor i Slite fröken Britta Andersson, dotter till framlidne verkmästaren vid Slite Cement Richard Anderson och hans likaledes framlidna maka, född Jansson. Brudparet intågade i kyrkan under det kantor Elis Hanson på orgeln spelade Koralimprovisation av Karg-Elert. Sedan ps. 306: 1 sjungits förrättade kyrkoherde Anders Wernberg vigseln samt höll ett lyckönskningstal till de nygifta utgående från psalmens ord: Jag lyfter mina händer. Efter ps. 235: 3-4 uttågade brudparet till tonerna av Orgelstycke ev Amberg. På kvällen avreste brudparet till Visby och Stockholm för att sedan företa en bröllopsresa till Italien.

I lördags sammanvigdes i Visby domkyrka handelsbiträdet Einar Pettersson, Bjärges, och fröken Märtha Hellberg, dotter till stationsföreståndare Vilhelm Hellberg och hans maka, Martebo. Vigselförrättare var kyrkoherde E. Beijer. Före och efter vigseln utförde riksspelman Karl Hägg, Vänge, violinmusik. Uppvaktande tärna var fröken Gunnel Thomson, Vänge, och marskalk handelsbiträdet Bengt Hellberg, Sanda. Som kyrkomarskalkar fungerade styrman Sture Hellberg och handelsresande Nils Sandelin. Bruttbonde var hr Karl Ilägg och bruttöverska fru Hildur Hägg, Vänge. Efter vigseln följde middag i Hantverkargården för ett 40-tal inbjudna, varvid handl. Hilding Franzén var värd och fru Ebba Thomsson värdinna. Under dagens lopp anlände ett 40-tal telegram.

Gotlands Allehanda
Måndag den 29 september 1947
N:r 222

Vigsel.

I Kräklingbo kyrka sammanviges på lördag lantbrukaren Kjell-Åke Smedberg, Smide i Ekeby, och fröken Ruth Hellström, dotter till lantbrukaren Karl-Emil Hellström och hans maka, f. Olofsson. Vigselförrättare blir kyrkoherde H. Sjögren.

I Othems kyrka sammanviges på lördag ingenjören vid Slite Cement- & Kalk A/B Georg Ödmark och kassörskan i Gotlandsbankens avdelningskontor i Slite fröken Britta Andersson, dotter till framlidne verkmästaren vid Slite Cement Richard Andersson och hans likaledes framlidna maka, I. Jansson.

I Visby domkyrka sammanviges på lördag handelsbiträdet Einar Pettersson, Bjärges, och fröken Märtha Hellberg, dotter till stationsföreståndare Vilhelm Hellberg och hans maka, Martebo.

På lördag sammanviges i Kristina-kyrkan i Jönköping lantbrukaren Rune Lööw, Trädet, och fröken Margit Wessman, dotter till lantbrukaren Alfred Wessman och hans maka, f. Johansson, Gissle, Burgsvik.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 September 1947
N:r 220

Andra hösttinget på Allekvia

Rattfylla och hemfridsbrott mest uppmärsammade målen.
Norra häradsrättens andra höstting blev nog ett av de mest tidsödande på flera år. Handläggningen av de 71 målen, varav 55 åklagarmål, drog nämligen ut på tiden så pass att rätten inte kunde skrida till överläggning förrän vid 20-tiden. Förutom några civilmål var det en trasslig rattfyllerihärva som tog ovanligt lång tid eftersom detaljuppgifterna från svarandesidan i det senare fallet inte stämde överens med de som lämnades av ett äldre manligt vittne. Annars var det ett otrevligt hemfridsbrott som var mest uppseendeväckande och kanske blir dyrbart för dem som ställt till det. Häradshövding Pfeiffer var rättens ordförande, och vid protokollen satt notarierna Hamacher och Hellsing.

Den unge stenarbetare från norra Gotland som den 28 juni häktades för bl. a. förskingring hade nu förts från rannsakningshäktet i Visby för att ånyo stå till svars för sitt handlande. Han hade vid sinnesundersökningen förklarats vara 5: 6:a (intellektuellt undermålig), och i avbidan på yttrande från ungdomsfängelsenämnden skulle han återföras och kvarbli i häkte. För den tid han suttit skulle han få avdrag.

Har föraren av olycksbilen i Bro eftersatt sina skyldigheter?
Det uppskjutna målet mot den taxichaufför — även nu utan rättegångsbiträde — som var ansvarig för dödsolyckan i Bro den 9 aug. var nu åter uppe till behandling. Tre vittnen var inkallatle. Ett av dem, en passagerare i olycksbilen, ansåg att ren olyckshändelse förelåg, men han förklarade ändå att han hade tyckt sig märka att bilen inte låg riktigt som den skulle under färden från Stenkyrka. Fjärdingsman Högfeldt i Bro förklarade bl. a. att fjäderbristningen gjort att bakvagnen hade kastats först i diket. En verkmästare vid den service som tagit hand om den ramponerade bilen sade att denna fjäder måste ha varit brusten en längre tid, men föraren själv fann detta underligt, eftersom vagnen en vecka tidigare hade varit inlämnad på samma verkstad för rundsmörjning. Föraren påpekade också i sammanhanget att bilen skulle besiktigas två dagar senare. Men domaren ansåg inte detta vara någon ursäkt, ty föraren hade enligt hans förmenande eftersatt den skyldighet en trafikchafför har: att hålla bilen i trafikdugligt skick. Uppskov till den 23 okt. för närmare undersökning av bilen som ännu befinner sig i det skick den blev vid den tragiska dikeskörningen.

Advokat Kjällman till attack mot vägmyndigheterna.
Med anledning av kollisionen i Källunge den 21 juli mellan en mjölkbil och en Gotlands kraftverk tillhörig personbil kom mjälkbilförarens rättegångsbiträde advokat Kjällman vid målets förnyade handläggning med en tungt vägande inlaga. (I referatet från augustitinget nämndes att det var en tät syrénhäck som orsakade krocken.)
Det är en sak som bör beaktas när det gäller utmätande av straff i detta mål. Om vederbörande myndigheter gitte se till, att det blir någorlunda fri sikt vid skymda utfartsvägar skulle många av de krockar som inträffar utebli. Det verkar emellertid som om först något skall hända, innan något åtgöres för att rätta till förhållandena. I detta föreliggande fall är sikten helt skymd för både den som kommer på stora landsvägen och den som kommer på. utfartsvägen. Nu efteråt har der röjts undan vid vägmynningen, så nu finnes någorlunda sikt från båda hållen. Men detta är inte nog. Det behövs en ordentlig tillsyn från vederbörande myndigheters sida beträffande sikten vid åtskilliga utfartsvägar och korsvägar, och detta gäller både stad och land. Vi har ju en särskild avdelning för vägärenden med vägdirektör i spetsen. Det finns också vägnämnder, länsvägnämnder och vägsynenämnder omtalade i lagen. Vem av dessa det är som skall ingripa det vet jag inte, men nog bör det vara någon. Någon av dessa institutioner äger ju att förelägga om undanröjande av för sikten hinderlig växtlighet, om det nu skall ske på eget initiativ eller efter underordnad myndighets ingripande. Jag anser det vara vederbörande myndigheters underlåtenhet att vidtaga erforderliga åtgärder som är en mycket kraftigt bidragande orsak till åtskilliga kollisioner och så är även förhållandet i detta fall. Jag åberopar detta såsom en förmildrande omständighet för svaranden, framhöll advokat Kjällman bl. a.
Det blev för den unge mjölkbilföraren att erlägga 20 db. á 2 kr. plus fullt skadestånd till Gotlands kraftverk, d. v. s. allt som allt cirka 2,000 kr.

Hade rattfyllerivittnet tubbats?
En chaufför från Slite var instämd för att ha framfört bil den 1 sept. i spritpåverkat tillstånd, och det blev en mycket tilltrasslad historia. Av skyddskonsulenten var han varnad för att han inte respekterar de bestämmelser som utfärdats för en som fått villkorlig dom. Fyra vittnen var inkallade, däribland en äldre man som var en av de två passagerarna i den bil som varit i Visby och hämtat ut 2 liter sprit. På vägen hem alternerade man mellan att dricka några centilitrar då och då och att ta en titt inne på några av de kyrkogårdar man passerade. Chauffören själv hade, enligt egen utsago, tillsammans förtärt endast 10 cl., men vittnena ville ha det till betydligt mera. Åklagaren, landsfiskal Bonde, sade sig veta att svaranden var ganska begiven på sprit och satte därför mindre tro till hans uppgifter. Tre kvinnliga vittnen, samtliga servitriser i Slite, förklarade samstämmigt att svaranden denkvällen det nu gällde var ”lite lurig, dock inte så värst oredig”. I fråga om de detaljuppgifter som den gamle mannen under edsansvar lämnade skar det sig emellertid väsentligt. Han påstod nämligen i likhet med svaranden att en halv liter varit undanställd i en skrubb av den senare tills igår, vilket den gamle inte hade kännedom om förrän svaranden kom till honom igår och visade honom på flaskan. Men hustrun påstod vid telefonförfrågan att flaskan återfanns endast 2-3 dagar efter det polismannen varit där på förhör. Tablå — och uppskov till den 23 okt.

Svarande som var ”moll tyst” fick 5 mån.
En yngre man i manskapsuniform, vilken tidigare var dömd till 3 mån. villkorligt för grov stöld, var nu instämd för att han den 17 juli ”lånat” en cykel på Buttle station, därpå färdats till Visby på den och lämnat den vid Visby station. Härpå hade han rymt till Fleringe, där en polisman funnit honom. Domaren förklarade för honom att den villkorliga domen var förverkad. Själv hade han icke ett enda ord att anföra till sitt försvar.
Svaranden, vpl. Nils Bertil Svensson vid KA 3, dömdes till 5 mån. straffarbete.

Två fridstörare utan hänsyn.
En lantbrukare från norra Gotland var tillsammans med sin dräng instämd för hemfridsbrott och misshandel den 9 sept. Strax intill gården bodde ett par familjer, vilka hyrde av lantbrukaren men av någon anledning inte ville hjälpa honom med jordbruket. Bonden själv hade på dagen varit i Visby och tagit ut en och en halv liter, och när han kom hem bjöd han drängen på ett par tre snapsar. Därefter bar det i väg till det hus där de båda familjerna bodde. Lantbrukaren ryckte först upp en haspad dörr och drängen yttrade (enligt kärandena) att ”här ska slaktas och göras rent hus”. Frun i huset fick vidare bevittna när drängen kastade omkull ett bord och slog sönder en stol innan hon av honom blev kallad för ”harpa” och fick känna på något som enligt drängen kunde kallas ”smekningar”. Mannen i huset hade redan gått till sängs, och lantbrukaren passade då på att misshandla den 15-årige sonen i huset med sparkar både här och där. Vidare skulle han även ha fått känna på struptag. Lantbrukaren framhöll att den familj som hade uppsökts aldrig fått tillstånd att bo där och att där ständigt var ett härskri som ”om man mördade varandra”.
Uppskov för vidare utredning.

Spritpåverkad man vid mc-styre utan svängningar.
I motsats till det tidigare rattfyllerimålet gick ett senare så fort som det kunde, eftersom svaranden inte nekade till någonting. Det var en vägarbetare från mellersta Gotland som den 9 aug. framfört motorcykel på vägen mellan Visby och Bjärges och därvid gjort uppehåll hos bekanta på tre ställen för att bjuda och smaka en tår själv. Han erkände att han blevalltför påverkad, och det enda han bad om var att inte förlora körkortet alltför länge, eftersom han var i stort behov av det.
Svaranden, vägarbetaren Helge Pettersson, Kvie i Lojsta, fick en månads fängelse.

2 mån. straffarbete, villkorligt,
jämte rusdrycksförbud och förbud att lämna sin arbetsanställning ådömdes den person som var instämd vid förra tinget för att han stulit en skinnväst.

Ett tiotal utan körtillstånd,
vilka framfört sina fordon ändå, fick punga ut med 5, 10 eller 20 db. á 2 eller 2: 50, beroende på förseelsens art.

För en dikeskörning vid Othems kyrka
och skada på kantorsbostadens trästaket fick en lastbilförare erlägga 25 db. á 3 kr. Skadeståndet var tidigare uppgjort.

Skogsbranden i Tingstäde
den 10 maj avdömdes nu, och den som svedjat fick betala 25 db. á 2 kr. Gotlands järnväg hade förklarat sig villiga att till kronan betala 7,231 kr. i ersättning.

En med luftrörskatarr som måste spotta på dam.
Den 4 sept. hade en kvarnägare på mellersta Gotland kommit körande med hästräfsa på landsvägen och därvid passerat en på landsvägen stående grannfru som han spottade på. Svaranden, som själv inställde sig, förklarade att det inträffade helt enkelt berodde på att han hade känning av luftrörskatarr och var tvungen att spotta ofta. Den bespottade begärde 500 kr. i skadestånd, men det fick hon inte. Det blev 10 db. á 5 kr.

Personbil användes som taxi.
Två herrar hade var för sig i ganska stor utsträckning bedrivit olaga yrkesmässig biltrafik på mellersta Gotland. För den som kört sin personbil och fraktat folk precis som en droskchaufför blev det 25 db. á 1: 25. Och för den andre, som yrkesmässigt kört grus för andra på lastbil, blev det 15 db. á 2 kr.

Förnyad förundersökning för villkorlig dom
blev det för en på mellersta ön hemmahörande 18-åring, som tidigare deltagit i en stöldturne på fastlandet. Nu hade han olovligen tillgripit en cykel i hemtrakten.

Vid ett fiskerisammanträde
på östra Gotland hade två personer kommit i bråk. Uppviglaren, som vid tillfället ifråga var berusad och slagit till motparten ganska ordentligt, dömdes att betala 10 db. á 2 kr. plus 30 kr. i skadestånd.

Flykting som inte var registrerad
En folkskollärare på norra Gotland hade icke anmält till vederbörande myndighet att han hade en dansk nazist i sitt förvar. och det kostade husvärden 15 db. á 3 kr

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 September 1947
N:r 220

Tjuvar härjade medan invånarna var på bröllop.

Inbrott i kiosk och kooperativas affär i Bjärges natten till söndagen.
Kooperativa affären och en kiosk, kaféägaren Bror Gardein i Bjärges, hemsöktes natten mellan lördagen och söndagen av tjuvar. Till kooperativa butiken hade man berett sig tillträde genom att slå sönder ett fönster i lagerlokalen. Vad som stulits är ännu på måndagen inte konstaterat men bl. a. har växelkassan på 25 kr. försvunnit plus en del godsaker, vilka inte inventerats. Inte heller i kiosken har man haft någon inventering. Men dagskassan, som låg åtkomlig för tjuvar, har visat sig vara så liten att man på goda grunder misstänker att juven eller tjuvarna varit framme och tullat i den.
Fjärdingsman Tryggve Hallgren, som har hand om utredningen, kan f. n. ingenting säga om vem eller vilka som förövat inbrotten. Men båda torde ha ägt rum någon ågng mellan kl. 12-6 på söndagsmorgonen, då bå de föreståndaren, vilken bor i samma fastighet, som kooperativa affären är inrymd, och hr Gardelin tillsammans med övriga i de båda husen, vistades på ett bröllop i bygdegården. Detta visar också, att tjuvarna inte bara varit väl lokaliserade utan också känt till, att de båda affärsrörelserna varit obevakare vid tillfället.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 September 1947
N:r 210

Landsbygden. Bjärges.

BJÄRGES.
Välkomstfest i metodistkapellet. I söndags kväll hölls välkomstfest för pastor Konstantin Wipp och en talrik skara hade mött upp för att hälsa den nye metodistpastorn. Festen inleddes med psalmen Säg mig den gamla sanning och församlingens lokalpredikant, lantbr. Weström nedbad Guds välsignelse och därpå följde en sång av junior-strängmusiken: Pastor T. Adolfsson talade med utgångspunkt från orden i Ps. 128: 1 om hur Herrens vägar ofta är ganska underliga. Han hälsade välkommen å predikantförbundets och MKU:s kretsförbunds vägnar och önskade att pastor Wipp skulle få uppleva glädjen i att vandra på Guds väg. Juniorsträng-musiken sjöng Gå, gå såningsman, gå … och pastor Adolfsson sjöng Låt mig leva, låt mig verka av B. Gustafsson. Kyrkoherde E. Beijer riktade sig till pastor Wipp med uppmaningen att gå omkring i bygden med den frågan: Vill du bliva frisk. Han utgick i sitt tal från orden i Joh. 5: 6 och sade bl. a. att vi är omgivna av Guds kärleks under och ändå är den allvarligaste sjukdomen i vår tid den att det är så lätt att komma bort från Gud.
Sedan kyrkoherden hade talat följde kaffepaus och efter denna talade pastor Gösta Persson som citerade ett garnmalttestamentligt ord: Gud vare med dig i allt vad du gör. Hr Weström hälsade därpå å församlingens vägnar den nye pastorn välkommen. Pastor Wipp som sedan talade tackade för all den uppmuntran som redan mött honom, o. fastslog att nationaliteten för de kristna är Guds rike och ingenting annat. Han uppmanade till gemensam böneltamp för att alla gemensamt skulle få uppleva välsignelserna. Efter ytterligare sträng-musiksång och solosång talade past. Percy Thorsen från Kumla. Han uttryckte en förhoppning att församlingens nye pastor skulle se som sin främsta uppgift att öppna Boken. Den goda sammankomsten avslutades med psalmen Jesus kär, var mig när.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 11 September 1947
N:r 207

Missionärsbesök på Gotland.

Gång efter annan besannas det, att Gotland är en av de provinser, där intresset för yttre missionen är påtagligt starkt. En bidragande orsak till detta är utan tvivel det förhållandet att missionärerna själva gång efter annan besöker vår ö för att personligen stimulera missionsintresset och offerviljan.
I enlighet därmed besöker i dagarna en av Metodistkyrkans yngre missionärer Gotland för att tala vid missionsmöten i de olika metodistförsamlingarna om sina erfarenheter från en nioårig tjänst i Syd-Rhodesia, Afrika och göra insamlingar för missionen. Instundande söndag besökes Visby, tisdag Slite, onsdag Klintehamn, torsdag Roma, fredag och lördag Bjärges och söndag Östergarnskretsen.
Missionär Rydell är född i Marstrand den 26 juni 1904. Efter genomgången folkskola och treårig högre folkskola jämte seminariekurs i Borås blev hon 1926 elev vid Göteborgs barnsjukhus, där hon efter genomgångna kurser anställdes som undersköterska. Åren 1931-1934 tjänstgjorde hon som sköterska vid lasarettet i Oskarshamn och anslöt sig till stadens metodistförsamling. Hon avlade barnmorskeexamen vid Göteborgs barnbördshus 1936. 1937 avskiljdes hon till missionär, och vid jultiden samma år anlände hon till Old Umtali, vid vars barnbördshus hon sedan dess varit verksam med undantag för en tids tjänstgöring i Mutambara.
Missionär Rydell är en god lärarinna, som helt säkert kommer att i sina föredrag giva goda inblickar i sjukhusarbetet och bymissionen bland de svarta.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 September 1947
N:r 202