Lik förde Polhem ombord

på resan hit i går. Det var de jordiska qvarlefvorna af hemmansägaren Simon Pettersson, Simunde i Bara, hvilken för några dagar sedan afled på serafimerlasarettet i Stockholm och nu hemförts för att återbördas åt fädernejorden.

Dödsfall O. N. Pettersson

Tillkännagifves att Gud efter sitt allvisa råd behagat efter en tärande sjukdom hädankalla min ömt älskade make, Hemmansägaren O. N. Pettersson, Simunde i Bahra, som afled å SerafimorLasarettet i Stockholm onsdagen den 4 December 1889, i en ålder af 57 år, 9 mån. och 80 dagar; djupt sörjd och saknad af mig, samt slägt och många vänner.
Katharina Pettersson.
Sv. Ps. 344.

Mönstring

med beväringsmän, tillhörande Tingstäde kompaniområde, nr 183, kommer att förrättas:
Fredagen den 20 innevarande December kl. 10 f.m, vid Bjerge i Vallstena med mönstringsskyldige boende inom socknarne, Fole, Hejnum, Bäl, Källunge, Vallstena, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby och Hörsne med Bahra.
Lördagen den 21 innev. December kl. 10 f.m. vid Tingstäde kyrka med mönstringsskyldige boende inom socknarne Visby norra landsförsamling, Bro, Veskinde, Lokrume, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka och Tingstäde.
Visby den 7 December 1889.
Osc. Ericsson,
Befälbafvaro för Tingstäde komp. omr. nr 183.

Välbesökt SLU-stämma på Borgen

Uttalande om sysselsättningen
Det låg något av klang- och jubelstämning över Borgen i Visby på söndagen när c:a 600 gotländska SLU-are samlades till års- och jubileumsstämma. Nationalkädda ungdomar paraderade med gröna SLU-fanor, förbundsordföranden, Olof Jonsson, talade och de övriga centerorganisationerna gratulerade.

Distriktsordföranden, Carl Erik Nilsson, överlämnar Gust. Jakobssons
vandringspris till Mats Hermansson, vilken mottar priset i egenskap
av ordförande i Havdhemsavdelningen, som vann verksamhetstävlingen
för andra året i rad.

Stämman inleddes med ett specialkomponerat jubileumsprogram som fick en ståtlig upptakt genom att 8 nationalklädda ungdomar tågade in med fanor. Därefter läste lantbrukare Per Andersson, Stenkyrka, Justus Elgeskogs vackra dikt ”Ungdom”.
Stämmobesökarna hälsade välkomna av distriktsordföranden, Carl-Erik Nilsson, som erinrade om vad SLU betytt under de 30 år rörelsen varit versam på Gotland. Med SLU har en mycket stor uppgift även i framtiden, rörelsen måste ta som sin främsta uppgift att tillvarata ungdomens intressen, det mest angelägna i detta sammanhang är ungdomens sysselsättningsmöjligheter. Dessa blev f. ö. Föremål för särskild behandling på stämman vilken gjorde ett uttalande i detta avseende.

Några gotländska SLU-pionjärer i samtal med förbundsordföranden.
Fr. v. Erik Forslund, Väskinde, Bertil Ericsson, Barlingbo, Olof Jonsson
och Nils Franzén, Träkumla.

Men vi har även problem utanför vårt eget lands gränser som påkallar vår uppmärksamhet, sade Carl-Erik Nilsson, med bestörtning och avsky har vi de senaste dagarna sett hur de vita i Sydafrika går fram mot den färgade befolkningen. Med denna politik kommer hela västerlandet i uppenbar fara. Olika raser och olika folk måste kunna leva sida vid sida.
Hr Nilsson hälsade ?????? välkomna till stämman. Särskilt vände han sig därvid till de f. d. Distriktsordförande som kommit tillstädes. Henric Levander, Havdhem, hade lovat att närvara, men tyvärr blivit förhindrad av sjukdom, han är den äldste nu levande som suttit i distriktets ledning. Men hans efterföljare Nils Franzén, Erik Forslund och Eric Carlsson fanns med.

SLU jämngammalt med den svenska demokratien
SLU har kommit till och utvecklats i ungefär samma takt som den svenska demokratien, sade förbundsordförande Olof Jonsson i sitt högtadstal. SLU har varit i verksamhet i 40 år, och dess tillkomst härleder sig följaktligen till samma tidsperiod som det demokratiska genombrottet. SLU:s fortbestånd är även beroende av vår demokratis fortbestånd.
Vår rörelse har gamla principer att arbeta för, men arbetsmetoderna måste anpassas efter utvecklingen, fortsatte Olof Jonsson. Vi måste ändra verksamhetsformerna i vår kamp om ungdomen.
SLU inför 60-talet har stora saker att kämpa för på det politiska området. Det är kampen mellan den enskilde och kollektivet som kommer att hårdna mer och mer. Vi måste vidare slå vakt om näringspolitiken så att den anpassas efter utvecklingen. Näringslivet i glesbygderna måste stimuleras på olika sätt. Bl. A. Genom skattepolitiken.
Jubileumsprogrammet omramades av sång av distriktskören som för dagen hade rekordartad anslutning. Dess ordinarie dirigent, kamrer Bengt Ekedahl, hade insjuknat och i hans ställe dirigerades kören av Bertil Engquist.

Stämmoförhandlingar
Efter en kort paus vidtog stämmans förhandlinar med Carl-Erik Nilsson som ordförande, Bengt Söderdahl som vice ordf och med ombudsman Arvid Andersson. Av den årsberättelse som förelades stämman framgick det som vid tidigare omnämnt att distriktet under 1959 nått den högsta medlemssiffran i sin historia, eller 3.375.
Till ordförande i distriktet omvaldes med acklamation Carl-Erik Nisson. Till övriga ledamöter i distriktsstyrelsen utsågs (suppleanter inom parentes) Nils-Torsten Falk, Hellvi (Karl-Gustav Henriksson, Stenkyrka), Berndt Norström, Ganthem (Lars-Ulle Gadefors, Norrlanda), Bengt Söderdahl, Stenkumla (Bertil Pettersson, Hejde), Folke Wedin, Etelhem (Arne Österberg, Burs), Folke Larsson, Levide (Nils Kotz, Fardhem), Börje Smitterberg, Hablingbo (Berndt Söderlund, Näs), Carin Häglund, När (Maj-Britt Mattiasson, Bara), Karl Pettersson, Klinte (Thure Larsson, Väskinde), Mats Hermansson, Havdhem (G. A. Gandå, Endre).
Ledamöter i förbundets förtroenderåd blev Carl-Erik Nilsson och Bengt Söderdahl och till ombud vid årets reksstämma valdes Barbro Johansson, Ekeby, Robert Brunsberg, Fårö, Marianne Bendelin, Väte, Arnold Melander, Etelhem, Nils Kotz, Fardhem, Birger Andersson, Fide, och Gideon Thomasson, Rone.
Till representation i cp:s distriktsstyrelse valdes Carl-Erik Nilsson och Carin Häglund fick samma funktion i SLKF-styrelsen.
Innan stämmoförhandlingarna avslutades pasade ordföranden på att framföra ett tack till de som efter dagens stämma lämnar distriktsledningen. Det var Evert Jacobsson, Linde, och Berit Williamsson, Norrlanda, vilka båda på egen begäran nu lämnade distriktsstyrelsen. Ett tack uttalades vidare till Thure Ström, Bunge, som under året lämnat posten som distriktstävlingslesare.

Uppvaktningar
Före det inledande jubileumsprogrammet avslutades blev det jubilerande SLU-distriktet föremål för en hel del uppvaktningar och lyckönskningar inför framtiden. Centerpartidistriktet gratulerade genom Erik Forslund SLKF genom Matilda Olofsson och slutligen SLS genom Ingvar Johansson. En blomsterkorg hade även kommit från Gotlandsdistrikt av Bygdegårdarnas Riksförbund.
Några telegrafiska lyckönskningar anlände även under dagens lopp, bl a från distriktets förste sekreterare Eric Larsson.

Kåseri och undrhållning
Vid 18-tiden hade man hunnit med en kaffepaus och kunde åter bänka sig i teatersalongen för att avnjuta stämmans underhållningsprogram. Dessförinnan kåserade Erik Forslund lätt och trevligt som vanligt om några minnen från distriktets tidigare år. Underhållningsprogrammet hade sammanställts av distriktets programråd, och det upptog bl a några avsnitt ur När-revyn. Livligt applåder vittnade om publikens uppskattning.
Carl-Erik Nilsson tackade de medverkande programkrafterna och meddelade samtidigt att SLU-arna i framtiden kommer att möta en av de medverkande i mera allvarliga sammanhang. Distriktsstyrelsen har nämligen beslutat utse Allan Nilsson, När till distriktets ombudsman fr o m 1 juli.

Gotlänningen
Måndagen 28 Mars 1960
N:r 73

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
För olaga utskänkning af maltdrycker har färgaren J. A. Sjögren i Hemse dömt att böta 30 kronor.

För uppenbar grymhet mot kreatur, men under förmildrande omständigheter har hemmansägaren J. Magnusson, Krämplösa i Hejde, dömts att böta 5 kronor.

För ärekränkning hade hemmansägaren Nils Svenssons, Ringome i Mästerby, hustru Anna Svensson stämt hustru Greta Svensson dersammastädes, Anna Svensson hade vid ett tillfälle kommit till Greta Svensson och frågat, om hon vidhöll att hon, Anna, hade stulit. »Ja, det gör jag», svarade Greta »det kan Gustaf Larsson vittna.» Greta hade då ej sett att Anna haft ett par vittnen dolda bakom den af henne öppnade dörren.
Häradsrätten ansåg emellertid att Greta Svensson ej kunde anses ha vanryktat Anna Svensson på det sätt, som strafflagen afser, hvarför hon friades från ansvar.

Norra häradsrätten.
För oloflig försäljning af maltdrycker ha arbetarne Petter Videgren från Bara och Karl Pettersson från Hörsne dömts att böta hvardera 15 kronor.

För försummelse att som ploglagsföreståndare uppbuda tillräckligt antal delägare i ploglaget för skyndsamt bortförande af snö efter snöfall 16 sistlidne Mars, har hemmanskgaren Lars Georg Norrby från Norrgårda i Björke, dömts att böta 10 kronor.

Med yrkan om ersättning hade hemmansägaren Johan Petter Klintbom från Kännungs, Hellvi instämt sjökapten Vilhelm Kinman från S:t Olofsholm enär en den senares hund skulle ha bitit ihjäl ett får för käranden. Käromålet kunde ej bifallas, men svaranden dömdes att böta 10 kronor för det han utan laga förfall uteblifvit vid ett rättegångstillfälle.

För brytande af skingringsförbud och qvarstad hade länsman Håkansson stämt smeden K. A. Sandberg och läderhandlanden O. P. Jakobssen, både från Visby. Med anledning häraf hade Sandberg yrkat ansvar å åklagaren för obefogad rättegång.
Som häradsrätten emellertid fann, att åklagaren haft giltig anledning att jämte Jakobsson instämma Sandberg ogillades denne senares ansvarstalan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 5 Juni 1889
N:r 64

S. k. Slumrebro

å allmänna vägen mellan Bara och Vallstena socknar kommer att omläggas torsdagen och fredagen 23 och 24 innevarande månad, hvarigenom samfärdseln å sagde väg under dessa dagar blir afbruten; i stället kan begagnas vägen förbi Bjerge i Vallstena.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 Maj 1889
N:r 56

Folkskoleinspektörens berättelse

öfver skolväsendets ställning inom norra skolområdet under sistförflatna året har nu afgifvits, och innehåller i hufvudsak:
Skoldistrikten äro fortfarande 42; de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2, och småskolorna 22, således en mindre än föregående år 1887, emedan en småskola indrogs i Visby vid höstterminens början förlidet år. Blott en småskola (i Lärbro) har varit flyttande, de öfriga fasta. Samman af folkundervisningsanstalterna inom området har således varit 69.
I dessa 69 skolor ha varit anstälda 46 ordinarie lärare, 1 ordinarie lärarinna (i Fleringe) 1 e. o. lärarinna (Visby) 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolor (Kappelshamn och Akebäck) och 22 småskolelärarinnor, eller tillsammans 75.
Fortsättningsskolor med statsunderstöd ha fuonits 2 inom området, men flere skoldistrikt ha beslutit att under året upprätta sådana. Repetitionsskolor ha flerstädes varit igång, men omfattas på landsbygden med mindre intresse.
Slöjdundervisning för gossar har ytterligare anordnats i 3 distrikt (Roma, Vänge och Slite), så att sådan undervisning nu meddelas i 9 distrikt, Rörande flickornas undervisning i qvinlig handaslöjd har i några distrikt en bättre auvordning blifvit införd (Visby, Othem. Dalhem m. fl.) På de flesta ställen saknas dock ordning, progress och mål.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid 1888 års slut. — Ordinarie läraren vid Barlingbo fasta folkskola har afgått med pension. — Nytt skolhus för småskolan har uppförts i Lärbro.
Enligt skolrådeos uppgifter utgjorde vid 1888 års slut folkmängden inom hela området 28,406 personer och hade alltså sedan 1887 minskats med 85. Antalet barn i skolåldern (7—14 år) var vid 1888 års slut 4,105; en minskning med 78 alltså.
Af dessa barn hade under året undervisats i folskolor, mindre folkskolor och småskolor 3,473, i allmänna läroverk, special- och enskilda skolor 249, hvaremot 348 barn saknat skolundervisning i skolorna, nämligen: efter slutad lärokurs enligt folkskolestadgans & 48 98 barn, enligt § 47 123; i hemmen hade undervisats 55, på grund af sjukdom frånvarande voro 13, af annan anledning 59; om 35 saknades uppgift.
I medeltal hade hvarjs lärare haft i folkskolan 50 barn, i småskolan 32.
Om man undantager kostnaderna för lokalers anskaffande och underhåll, så kostade skolorna inom norra området. 65,803 kr. 65 öre, till hvilken summa staten bidragit med 26,861 kr. 59 öre.
Medelkostnaden för hvarje barn inom området blef 11 kr. 21 öre. Fördelas distriktens kostnader för skolundervisningen på hela befolkningen inom området, så belöpa sig utgifterna på hvarje person till 1 kr. 37 öre.
Under året hade inspektören besökt alla skolor, ntom Slitehamns samt en och annan afdelning och fortsättningsskolorna. Kretsmöten hade hållits med Rate- och Kräklingekretsarne, Vidare hade inspektören utfärdat utförliga skrifvelser rörande förbättringar till 9 distrikt. På flere ställen hade han rönt tillmötesgående. Så har besintits nya småskolors upprättande i Rute och Vänge, nya skolbygnaders uppförande i Barlingbo och Vänge.
Redogörelsen åtföljes af en omsorgsfullt utarbetad statistik öfver skolgången i de olika distrikten, räknad i procenttal. Så hade den i Fårö, Källange och Vallstena, Lokrume, Viklau, Bro, Halla, Visby, Hejnum och Bäl, Ardre, Östergarn, Endre och Hejdeby samt Sjonhem belöpt sig till 97—90 proc.
I Othem, Bunge, Tingstäde, Hörsne med Bara, Hangvar, Fole, Gothem, Dalhem, Norrlanda, Kräklingbo och Anga, Lärbro, Boge, Roma, Stenkyrka, Ganthem, Barlingbo med Ekeby, Buttle, Rute, Ala, Lummelunda, Follingbo med Akebäck och Hellvi uppgått till 89—80 proc.
I Veskinde, Björke, Vänge, Martebo, Fleringe och Gammalgarn till 79—70 proc.
Skolbesökens medelprocent öfver hela området var 87,59 procent.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 Maj 1889
N:r 50

Till den qvinliga kursen

vid folkhögskolan, hvilken tager sin början 24 dennes, ha följande 24 lärjungar antagits:
Anna Josefina Elisabet Thomasson, Gullgarda i Rone; Alma Margareta Jakobsson, Jakobs i Eksta; Selma Larsson, Klinte i Gammelgarn; Hanna Olofsson, Burge i Hablingbo; Maria Karolina Nilsson, Lukase i Hablingbo; Maria Hoenrietta Cederlund, Kälder I Hafdhem; Laura Katarina Karolina Lindvall, Kälder i Hafdhem; Maria Karolina Josefina Pettersson, Qvarna i Vamlingbo; Anna Cecilia Elisa Lundgren, St. Ryftes i Fole; Maria Kristina Jakobsson, Smissarfve i Silte; Auna Augusta Båtelsson, Hemdarfve i Silte; Anna Bandelin, Vanges i Burs; Adelina Ahlström, Ansarfve i Fröjel; Augusta Nilsson, Alstäde i Fröjel; Julia Hermanna Josefina Löfqvist, Ansartvei Fröjel, Emeli Maria Kristina Pettersson, Gudings i Eke; Ananda Andersson, Qvie i Lojsta; Augusta Johanna Ingegerd Olsson, Sudergårda i Bara; Emma Maria Antoinetta Jakobsson, Akebäck; Josefina Elisabeth Jacobsson, Sixarfve i Alskog; Anna Margareta Henrietta Jakobsson, Herrvide i Stånga; Hilda Maria Eugenia Jacobsson, Botvalde i Stånga; Anna Olivia Nilsson, Jufves i Sanda och Anna Johanna Amalia AhIgren, Nystuge i Sanda.
Sex stycken hade dessutom lemnat in skriftlig anmälan, men kunde ej mottagas.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 April 1889
N:r 44

Dödsfall Catarina Lovisa Larsson

Att Gud behagat hädankalla min älskade moder Catarina Lovisa Larsson, som stilla aflled vid Nederbjers i Bara lördagen den 24 Doscember 1837 kl. 11 e.m. i en ålder af 82 år, 4 månader; görjd af barn, barnbarn och barnbarnsbarn, varler på detta sätt slägt och vänner tillkännagifvet.
Niklas Larsson.
Ps. 458 v. 12.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 December 1887
N:r 104

Biskopsvisitation

har af biskop von Schéele förrättats i Hörsne med Bara pastorat:
Vid folkskolans inspektion meddelades, hvad undervisningen i trädgårdsskötsel beträffar att det jordland, som härför varit upplåtet, ej är af lämplig beskaffenhet, hvadan efter biskopens uppmaning att göra allt för trädgårdsskötseln, skolrådet beslöt, att hos församlingen anhålla om mera lämpligt jordland. Ett mindre sockenbibliotek fonnes visserligen, men inga medel till dess underhåll, hvadan skolrådet beslöt att göra framställning om ett årligt anslag härtill af 15 kr., utgående af bränvinsminuteringsmedlen. Vid kyrkostämma 11 Juli beslöt församlingen taga båda dessa äskanden i öfvervägande, men uppsköt sitt afgörande.
Som det förekommit, att barn ända till halfva terminen varit frånvarande från skolan utan tillståud, uppmanade biskopen att till förekommande häraf vidtaga i lag stadgade åtgärder. — Kyrkan befans vara i synnerligen godt skick, ehuru åtskilliga mindre reparationer tarfvades. Biskopen hemställde, att till framtida inköp af orgel en grundfond skulle grundläggas genom årlig uttaxering af exempelvis 1 eller 1/2 öre för fyrk och kyrkorådet beslöt taga saken i öfvervägande.
Biskopen uppmanade församlingen att öfvergifva den falska fordomen mot begrafning i norra delen af kyrkogården, enär då kyrkogården kunde lemna tillräckligt utrymme. Dopet och kyrkotagningarne borde, om möjligt, försiggå i kyrkan. I sedligt hänseende hade pastor ej något särdeles att anmärka, ehuru ibland bruket af starka drycker öfverskrede det tillbörliga, med anledning hvaraf biskopen uppmanade kyrko- och skolråd atti detta hänseende föregå med godt exempel. Det inbördes förhållandet i församlingen var mycket godt.
Visitation har ätven förrättats i Öja och Hamra församlingars pastorat. Äfven här talade biskopen varmt för flitigt bedrifvande af skolundervisningen-i trädgårdsskötsel. I Öja hade undervisning meddelats i slöjd. I Hamra beslöt skolrådet att hemställa till kyrkostämman om sådan undervisnings ordnande, och skulle stämman vid uppgörande af nästa års stat taga saken i öfvervägande. Frågan om anslag till sockenbiblioteket fick samma utgång som i Hörsne och Bara. — Kyrkan befann sig efter reparation i godt skick: Kyrkans magasin, inrymdt i tornrummet vanprydde och borde bortskaffas. Lämpligast ansågs att magasinet såldes och medJen förräntades genom utlåning, hvarefter församlingarna beslöto att inom två år hafva aflägsnat magasinen. Som Hamra kyrka under sommaren skulle undergå reparation, föranledde den inga anmärkningar. Räkenskaperna voro i tillfredsställande skick. Öfver barnundervisningen uttalade biskopen sin fulla belåtenhet. Beklagande, att inom församlingarna baptister och metodister funnos i sådan mängd och att de ingingo lösa äktenskap, d. v. s., endast flyttade samman, uttalade biskopen såsom sin öfvertygelse; attdet genom fortsatta ifriga bemödanden af pastor skulle lyckas denne att förmå de vilsekompa att åtminstone ingå borgerlig förbindelse. Äf ven här beklagades rusdryckernas allt för flitiga begagnande. Mot det inbördes förhållandet fans ingenoting att anmärka.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 30 September 1887.
N:r 78.