Etikett: Alva

Alva är en socken på Gotland.

Publicerat

Mantals- och skattskrifningarna i Gotlands län för 1892

förrättas:
I norra fögderiet:
Nov. 14 kl. 9 f.m, med Källunge pastorat vid Gute i Bäl; Nov. 14 kl. 11 f.m. med Hejnum d:o dereammastädes; Nov. 14 kl. 2 e.m. med Fole d:o i Fole sockenstuga; Nov. 15 kl. 9 f.m. med Endre d:o i Barlingbo sockenstuga; Nov, 15 kl. 12 på dagen med Barlingbo d:o dersammastädes; Nov. 16 kl. 9 f.m, med Hörsne pastorat i Dalhem sgockenstuga; Nov. 16 kl.
11 f.m. med Dalhem d:o dersammastädes; Nov. 17 kl. 9 f.m. med Follingbo d:o i Roma sockenstuga; Nov. 17 kl. 1 e.m. med Roma d:o dersammastädes; Nov. 18 kl. 9 f.m, med Sjonhem d:o vid Kyrkljufves i Vänge; Nov. 18 kl: 11 f.m. med Vänge d:o dersammastädes; Nov. 19 kl. 9 f.m. med Östergarn d:o vid Ganne; Nov. 21 kl. 11 f.m, med Kräklingbo d:o vid Kräklings; Nov. 22 kl. 10 f.m. med Gothem d:o i Gothem sockenstuga; Nov. 23 kl. 9 f.m. med Othem d:o i värdshuset vid Slitehamn; Nov. 24 kl. 9 f.m, med Lärbro d:o i Lärbro gockenstuga; Nov. 25 kl. 9 f.m, med Rute d:o hos fru Sandström vid Fårösund; Nov. 26 kl. 10 f.m. med Fårö d:o i skolhuset vid kyrkan; Nov. 28 kl. 9f.m. med Hangvar d:o vid Snäckers; Nov. 29 kl. 10 f.m. med Stenkyrka d:o vid Grausne; Nov. 30 kl. 9 f.m. med Martebo d:o i Martebo sockenstuga; Nov. 30 kl. 1 e. m. med Veskinde d:o i Veskinde sockenstuga; Dec, 12 kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling i domkyrkans sakristia.

I södra fögderiet:
Nov. 16 kl. 8 f. m. med Alskog pastorat i Garda skolhus; Nov. s d. kl. 1/212 f. m. med Garda d:o å samma ställe; Nov. 17 kl. 9 f. m. med När d:o i När sockenstuga; Nov. 18 kl. 9 f. m. med Burs d:o i Burs skolhus; Nov. 19 kl. 9 f. m. med Rone d:o i Rone d:o; Nov. 21 kl. 9 f. m. med Alfva d:o i Hemse d:o; Nov. 22 kl. 8 f. m. med Hablingbo d:o i Hablingbo d:o; Nov. s. d. kl. 12 midd. med Hafdhem socken i Hafdhem sockenstuga; Nov. 23 kl. 8 f.m. med Näs socken i Hafdhem sockenstuga; s. d. kl. 11 f.m. med Grötlingbo pastorat i Grötlingbo sockenstuga; Nov. 24 kl. 9 f.m. med Vamlingbo d:o i Vamlingbo skolhus; Nov. 25 kl. 8 f.m. med Öja d:o i Öja cockenstuga; Nov. 26 kl. 8 f.m. Levide d:o å Burge gästgifvaregård; s. d. kl. 11 f.m. med Fardhem d:o å samma ställe; Nov. 28 kl. 8 f.m. med Ejsta d:o i Ejsta skolhus; g. d. kl. 1 e.m. med Fröjel socken i Klinte skolhus vid kyrkan; Nov. 29 kl. 1/29 f.m. med Klinte d:o å samma ställe; Nov. 30 kl. 8 f.m., med Sanda pastorat i Sanda gockenstuga; Dec. 1 kl. 9-f.m. med Hejde d:o i Hejde sockenstuga; Dec. 2 kl. 9 f.m., med Eskelhem d:o i Eskelhem skolhus; Dec. 5 kl. 9 f.m. med Vall d:o i Vall sockenstuga; s. d. kl. 1/2 12 f.m. med Atlingbo d:o å samma etälle; Dec. 7 kl. 9 f.m. med Stenkumla d:o i Stenkumla skolhus; Dec. 15 kl. 5 e.m. med Visby södra landsförsamling å södra häradsskrifvarekontoret.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 November 1892
N:r 172

Publicerat

Årets maltkornsutställning,

anordnad af hushållningssällskapst, har i dag öppnats i goodtemplarsalen vid Mellangatan. Utställarne äro i år ej såtalrika som föregående år, hvartill orsaken torde sökas deri att denna gång mottagits endast prof af korn på myrjord.
Utställningen omfattar äfven betor, såväl sådana som vuxit på myr som på fastmark, de senare dock ej deltagande i prisbedömniog. Dessutom har Veskinde myrodlingsförening framvisat en rik samling af landtbruksprodukter: olika slag af säd och rotfrukter, bönor, lin, cikoria, raps, senap, vallmo etc.
Utställarne äro af: maltkorn från myrmark: Olof Pettersson, Lerdartve i Ejsta; J. F. Wolter, Isums i Atlingbo (3 prof); Nils Nilssov, Stjups i Hablingbo; Anton Gottberg Veskinde prestgård; N. T. Cederlund, Nickarfve i Hafdhem; Lars Duse, Fredriksborg i Rone (2 prot); N. P. Svensson, Hexarfve i Ekeby; Oskar Larsson, Österby i Ekeby; Valfrid Klingvall, Roma; J. P. Gsänger, Gräne i Stenkyrka; E. Vestöö, Ihre i Hangvar; Oskar Henrikson, Garduse i Ganthem; J. P. Pettersson, Kyrkebys i Etelhem; O. Pettersson, Kinner i Lummelunda;
foderbetor från myrmark: J. Edmark Ljungby i Ala; K. Pettersson Romunds Gammalgarn; Olof Stengård, Stenstugårds i Ekeby; J. F. E. Wolter, Isums i Atlingbo; Anton Gottberg, Veskinde prestgård; Karl Jokobsson, Myrväller i Tingsläde; Adolf Hoffman, Norrgårda i Veskinde; Lars Duse, Rone; Rudolf Eneman, Gudings i Alfva; Nilsson, Ammor i Mästerby; P. Johansson, Vellarfve i Roma; J. P. Gsänger, Gräne i Stenkyrka;
sockerbetor från gammal åker: Selim Schenholm, Stora Hästnäs; Hushållningssällskapet, Stenstu, Henrik Viman, Henriksdal i Barlingbo sockerbetor från myrmark: Olof Slengård, Stenstogård i Ekeby; Veskinde myrodlingsförening.
At kornprofven utmärkte sig de af hr L. Duase utstälda å Rone myr vuxna imperial-kornet för storlek, vacker färg och renhet, likaledes det af Wolter i Atlingbo ntstälda profvet från Vall myr. Kapten E. Vestöö framvisade ett särdeles godt chevalierkorn från Elinghems myr Ihre.
Samtliga koroprof komma att före prisbedömningen undersökas vid frökontrollanstalten i Hemse.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 November 1892
N:r 169

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
För ärekränkning hade arbetaren A. Hellström instämt hustra Emma Romdahl, hvilken skulle ha beskylt honom för stöld. Söndagen 2 Oätober hade käranden jämte arbetaren Johan Larsson m. fl. kommit in till svaranden och druckit öl, Larsson hade dervid somnat på en soffa, då han under sömnen förlorat en portmonnä med inneliggande 33 kronor och hustru R. hade sedan spridt ut att Hellström tagit den, ehuru han sade sig ej ha varit ensam med Larsson.
Svaranden barättade att hennes 8-åriga dotter sett Hellström tillegna sig portmonnän, och då det blef fråga om densamma, hade hon tagit flickan med sig till Hellström och uppmanat honom, att om han tagit portmonnän i förvar för den rusige Larsson, han skulle återlemna den, på det att inga obehagliga rykten måtte komma ut.
Kärandeombudet, skrifvaren Flygare, bestred detta och erhöll 14 dagars uppskof för bevisning.

Målet mellan skomakaren P. A. Olsson och hustru Vilhelmina Andersson förevar Idag ånyo. Som vittnen på att svaranden skulle ha slagit orent vatten in i Olssons kök och förstört matvaror för honom — för hvilka han begärde 5 kr. i ersättning — hördes hustrurna Johanna Johansson och Anna Olsson. Böter 5 kronor och rättegångskostnader.

Södra häradsrätten.
(Skogs 31 Oktober).
Utslag. Jonas Nileson, Nasame i Tofta, åtalad för forsling af rapphöns vid förbjuden tid, ålades att med ed fria sig från åtalet.

— Sjöman Ferdinand Jakobsson, Burgsvik, dömdes att böta 25 kronor för misshandel.
Sjöman Erhard Larsson, åtalad i samma mål, frikändes, men dömdes att för uteblifvande från tinget böta 25 kronor.

— Hustru Anna Fredin, Vamlingbo, dömdes att böta 5 kr. för det hon olofligen beredt sig tillträde till fattighuset och der tagit sin bostad.

— Omyndige Karl Ulmstedt i Rone dömdes att till Katarina Duse, Bölske i Eke, erlägga i barnuppfostringshjelp 50 kronor årligen, tills barnet fylt 15 år.

— Handlanden Oskar Rakazinsky i Alfva dömdes för olaga maltdrycksutskänkning, äfven på söndag, att böta 40 kronor.

— Landtbrukaren T. Hellerströms käromål mot kommunalordföranden O. Malmros, Levide, ang. återbärande af hundskatt ogillades och ålades H. att ersätta Malmros med 25 kronor.

— Karl och Johan Karlsson, Qvie i Lojsta, åtalade för åverkan å anoexbemmanets derstädes skog, frikändes från ansvar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 31 Oktober 1892
N:r 168

Publicerat

Väghinder.

I anseende till broomläggningar aflysas nedan nämda vägstycken från begagnande härefter angifna dagar i nästkommande November månad, nämligen:
onsdagen 2 vägen från Hallfreda i Follingbo till Endregårda i Endre socken, då i stället vägen från Stafva i Barlingbo till Endregårda kan begagnas;
torsdagen 3 landsvägen från Hagvards I Follingbo till Visby, då i stället vägarne från Hallfreda eller Stafva till Eadre kyrka och vidare till Visby kan begagnas;
sistnämde dag landsvägen från Niome i Stenkyrka till Nygranne i Lummelunda.
I stället kan tagas vägen förbi Stenkyrka kyrka till Mos och vidare vägen genom Martebo;
fredagen 4 allmänna vägen genom Martebo, i stället för hvilken kan begagnas prestvägen från Tingstäde till Stenkyrka ut till landsvägen derstädes;
sistnämda dag vägen genom Akebäck, då i stället kan begagnas qviorna från Vällarfve i Roma till Suderbys i Akebäck; och samma dag vägen trån s. k.
»Boge kors» till Slite. I stället kan tagas vägen förbi Boge kyrka till Kliats i Othem och vidare landsvägen till Slite;
måndagen 31 Oktober: vägen från Vitlingg i Helvi till St. Olofsholm;
tisdagen 1 November: vägen emellan Takstens och Storungs i Lärbro, då i stället vägen förbi Lärbro kyrka kan användas;
samma dag: vägen från Vinor & Fårö till Alfva å Fårö;
onsdagen 2 November: vägen från Barläst till Vägume i Lärbro samt landsvägen förbi Pafvalds gård, i samma socken, då i stället vägen förbi Lärbro och Helvi kyrkor kan begagnas;
torsdagen 3 November: kommunikationsvägen frå Laxarfve i Boge till landsvägen genom samma socken, då vägen öfver Slite kan begagnas;
måndagen 7 November: kommunikationsvägen från Kappelshamn åt Lärbro, då i stället vägen förbi Austers i Hangvar genom Tingstäde kan begagnas;
från och med måndagen 31 Oktober till och med lördagen 5 November: landsvägen från Tejoungs i Hangvar till Kappelshamn, å hvilken 2:re broar komma att omläggas; kunnande vägfarande under dessa dagar taga vägen genom Hall socken;
31 Oktober vägen mellan Boge korsgata och Gothem; 1 November vägen mellan Hallegårda och Broa i Halla; samma dag vägen mellan Buttle och Vänge kyrka, till Båtvaldavik; 2 November vägen mellan Kräklingbo och Östergarn; samma dag vägen mellan Ala och Kräklingbo; 3 No vember vägen mellan Viklau kyrka och Olleips gård samt 4 November vägen mellan Ala och Sjorhem,
tisdagen 1 en bro å vägen mellan Ste: lor gård och handlanden O.- H. Nymans bostad i Vestergarn;
onsdagen, torsdagen och fredagen 2, 3 och 4 s. k. Båtikebro i Eskelhem &å vägen I närheten söder om Båtike gård;
lördagen 5 en bro å vägen emellan Lilla Ambos och Jufves i Väte socken; och måndagen 7 en bro å vägen emellan Buters och Enbjenne i Hogrän socken.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Oktober 1892
N:r 166

Publicerat

Auktion i Linde.

Lördagen den 29 innevarande Oktober från kl. 10 f. m. kommer att för vederbörandes räkning medels öppen och frivillig auktion som förrättas hos hälftenbrukaren RÖNN, Odvalls i Linde, att till den högsbjudande försäljas följande lösegendom: sängställen bord och stolar m. m. diverse kökssaker: näml.: grytor, pannor, kaffekokare, långpannor, mjölkcylindrar, brickor, lampor, samt en mängd laggkärl, en besparingsspis, samt diverse yttre redskap: såsom arbetsvagnar, vrångoch foderhäckar, vänd- och spetsplogar, klös-, krok- och slätpinnharivar, gelar, grimmor och bästtäcken, spadar, grepar och arbetskälkar jämte mycket anpat som här ej uppräknas Kieator; ett par unga slagtfeta oxar, hästar, mjölkkor och ungnöt. Ett parti goda ätpotatis, samt något ämnvirke. Och lemnas godkände köpare anstånd med betalningen till 1 Oktober 1893.
Kruse i Alfva d. 19 Okt. 1892.
Efter anmodan,
K. J. A. VESTBERG.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Oktober 1892
N:r 163

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
(Andra sammanträdet med höstetinget).
Värjemålsed. Hustru Brita Andersson aflade ed att hon ej häftade i 6 kronors skuld till Karl Hejdenberg — rest å köpssumman för ett kokreatur. Vi ha förut redogjort för målet.
— Handl. K. L. Krokstedt i Klinte friade aig med ed från anklagelsu att ha beskylt ofvaunämde K. Hejdenbergs dotter att hastulit en gräddkanna.
— Jakob Rondahl, Ragnsarfve i Alskog, skulle ha aflagt ed på att han ej olofligt kuggit skog å Ragnsarfve häradsskrifvareboställe. Han kom ej tillstädes.

Barnaföda. Emma Nilsson från Rone yrkade få barnuppfostringsbidrag af skomakaren H. L. Hansson från Grötlingbo. Svaranden kom ej tillstädes, hvarför han dömdes utgifva försutet vite med 5 kronor. Målet uppsköts till andra dagen af nästa sammanträde, då H. skall infinna sig vid 25 kronors böter.
— Katarina Dase, Bölske i Eke, hade instämt Karl Ulmstedt i Ronehamn och dennes förmyndare för att utfå 75 kr. årligen såsom uppfostringsbidrag till ett flickebarn, till hvilket Karl U. skulle vara fader. Karl erkände faderskapet och tyckte att 75 kronor kunde vara lagom, men denna uppfattning delades ej af förmyniseren, som inte ville veta af alltihop. Ulmstedt är blott 20 år gammal, Utslag afkunnas vid nästa sammanträde.

Frans Johansson, Homa i Stenkumla, dennes föräldrar Joh. Sandelius och hans hustru samt arbetaren Karl Johansson, Källgårds i samma socken, voro af kronolänsman Svallingsson åtalade för bedrägligt förfarande, våld m. m, Frans Josansson hade under loppet af fyra år brukat Ringome i Mästerby, tillhörigt Nils Svensson. Efter afflyttningen derifrån hade Frans J. med våld skaffat sig tillträde till Svenssons lägenhet och derifrån bortfört hästar, kor, selar, vagnar, häckar, kälkar och en hel mängd jordbruksredskap, under påstående att det vore dels hans, dels hans faders. Härför yrkade åklagaren ansvar, emedan Johansson vid sin konkurs för en tid sedan i besvuren bouppteckning uppgifvit att dessa saker blifvit till Nils Svensson försålda. — Svaranden genmälde att eakerna aldrig varit Svenssons, utan hade han blott lånat dem till Ringome under de fyra åren. Aftalet med Svensson hade lydt, att J. vid uppgörelsen skulle få halfva egåndomsn; men istället bjöd Svensson ett ringa vederlag i penningar och ville att J. skulle afstå från den nämda lösegendomen. Då han ej kunde gå in derpå, tog han sin egendom med sig. Att han i bouppteckningen uppgifvit att Svensson köpt föremålen vore nog sant, men det hade han blifvit öfvertalad till, de hade i sjelfva verket alltid ägts af Johansson och Sandelius. Arbetaren Karl Juvhansson erkände att han hjelpt Frans J. att föra bort sakerna, men han hade ej annat vetat, än att J. vore ägaren. Åklagaren yrkade att F. Johansson och Sandelius skulle förklaras skyldiga att träda i häkte samt att Sandelius — såsom nuvarande innehafvaren — skulle åläggas afträda den omstämda lösegendomen till Svensson.
Målet uppsköts till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet, då svarandena vid hämtnings äfventyr skola vara tillstädes.

Inbrott i fattigstugan i Vamlingbo hade begåtts af fattighjonet Anna Fredin, Hon hade af kommunen blifvit anvisad annan bostad, men var ej nöjd med bytet, hyarför hon på detta sätt sökte skaffa sig inträde i fattigstugan. Hon erkände.

Lars Jonsson, Hemmor i När, yrkade ansvar å hemmansägaren Lars Levander, Liffor i När, för att denne vid ett tillfälle skulle hafva förbindrat kärandens tillträde till sin lägenhet, öfverfallit J:s hustru, nedhuggit fyra stycken träd och bortfört en gärdesgård, Svaranden nekade, och käranden erhöll uppskof till nästa sammaaträde, andra rättegångsdagen, för att styrka angifvelsen.

Oskar Rakazinsky i Alfva var, såsom vi förut nämt, af kronolänsman Lindström åta= lad att ha olofligt utskänkt maltdrycker. I dag hördes fyra vittnen. Nr 1 hade druckit öl hos R. lite jämt, dels inne i boden, dels utanför huset, utan att R. gjort invändningar. Nr 2 hade blott druckit på gungbrädena utanför. Nr 8 brukade bara dricka i boden och nr 4 hade sett personer upprepade gånger dricka öl både i boden, i boningsrummen och i köket, sön- och hvardagar lika, Efter den betan erkände Rakazinsky, likväl med tillägget, att han alltid varit noga med att förbjuda dem dricka inne.
Utslag vid nästa sammanträde.

I konkurs försattes färgaren Otto Gustafsson, Levide. Kronolänsman E. Eneman förordnades att taga hand om boet.

Norra häradsrätten.
(Andra höstsammanträdet å Alleqvia tingsställe).
Tilénska målen. I målet mellan Olof Olofsson, Nybingels i Gothem och kyrkoherde G. H, Tilén angående ärekränkning, hördes vid detta tillfälle flere vittnen. Ett afkärandens vittnen, fjerdingsmannen P. Cederblad, ville svaranden jäfva, enär hans åsigt om eden vore sådan, att han ej lämpligen kunde anförtros densamma. Som emellertid Cederblad förklarade, att han tillhörde statskyrkan och byllade dess högsta trossanningar, ehuru han skulle vara tacksam om han sluppe begå eden, som han dock ansåg bindande, ogillades jäfsanmärkningen.
Kärandens vittnen berättade nu:
Kyrkvärden Tomas Danielsson hade varit närvarande vid kyrkorådssammanträdet 5 sistlidne Juli, men kunde ej bestämdt minnas de uttryck kyrkoherden haft om Olofsson. Dock ville ban erinra sig att pastor kallat honom en dålig husbonde. Han hade så klent minne, att han ej kunde komma ihåg, om pastorn användt andra uttryck.
Kyrkvärden Oskar Andersson, också närvarande vid samma tillfälle berättade, att då en hos Olofsson boerde qvinna, Kajsen Lundström, som kallats till kyrkorådssammanträdet, ej infunnit sig och Olofsson sagt, att han uppmanat henne att komma, hade kyrkoherde Tilén svaret, att det var en dålig husbonde, som ej kunde göra sig åtlydd af sina tjenare. Olofsson hade härpå genmält, att det icke vore mycket att rätta sig efter qvinnan, då hon ej talade sanning. Härpå hade pastor svarat, att Olofsson nog kunde ha mer behof att lära sig sanningsenlighet af Kajsen Lundström än hon af honom.
Fjerdingsman Cederblad hade hört pastor säga, att Olofsson vore en dålig karl, som ej visste hålla reda på sina tjenare, hvarför han ej vore värd bära byxor utan kjol. Hur skulle man begära annat af tjenarne än hvad husbonden företog sig, hade pastor vidare yttrat, hvarjämte han kallat Nybingelska huset osedligt och dåligt.
Å svarandens sida hördes:
Kyrkvärden Jöns Nilsson som ansåg att pastorn med sitt uttryck »dålig husbonde» endast menat att Olofsson ej gjorde sig åtlydd af sina tjenare. Vidare hade kyrkoherden sagt, att Nybingelska huset vore ett tvistigt hus.
KEyrkvärden Jakob Jakobsson hade ej mycket minne af hvad som passerat vid kyrkorådssammanträdet, men ville dock erinra sig att Tilén kallat Olofsson en dålig husbonde, som hade i afseende på att tala sanning mer att lära af Kajsen Lundström än hon af honom. Äfven hade pastor kallat Nybingelska huset ett tvistigt hus.
Käranden erhöll uppskof för vidare bevisning till första rättegångsdagen af tredje sammanträdet.
— I målet mellan kyrkoherde Tilén och samme Olofsson hördes också en mängd vittnen. Ett af dessa, hushållerskan Mina Lindgren, blef dock förklaradt jäfvigt, hvaröfver kyrkoherde Tiléns ombud anförde missnöje.
Skolläraren Viktor Karlsson berättade, att då han 2 Juli tidigt på morgonen skulle gå ett ärende till prestgårdep, hade han sett kyrkoherden och Olofsson gående framför in genom grinden till prestgården, der de stannade på planen, Vittnet hörde att O’ofsson talade i högljudd och vredgad ton. Pastorn hade vänligt bedt honom lugna sig och följa med in i arbetsrummet. »Hvad skalljag göra der, då jag är full eller galen?» — hade Olofsson yttrat. — »Jag har aldrig sagt att Olofsson är full» genmälde pastor, blott att jag af Olofssons uppträdande kunde tro, att O. ej är fullt pykter. Tycker ej O. det är opassande att komma så der tidigt på morgonen halfklädd och söka en embetsman för att förmå honom att ändra en embetsåtgärd?» Olofsson hade då vändit sig till vittnet med frågan : »Är jag full?» Härpå hade vittnet svarat: »Ja, inte är Olofsson riktigt normal, men om det är af ilska eller något annat vill jag ej afgöra.» Olofsson hade nu gått mot pastorn med knuten hand och skrikit, att han aldrig klagat på sitt husfolk, samt att det inte vora värdt att kyrkoherden hölle kyrkoråd för deras skull, hvilket vittnet ansett, enligt gotländskt språkbruk, vara deteamma som att Tilén ej skulle understå sig att hålla kyrkoråd.
Sofia Olofsson hade samma morgon, då hon varit att mjölka och kommit i närheten af prestgården hört skrik och oväsen. Sedan fick hor syn på Olofsson, som sade, »Jag förmanar barnen, hvad kan jag göra mera, då de ej lyda mig.» Olofsson knöt näfven och skrek, så att vittnet höll på att få dåndimpen och måste gå in till skolläraren för att lugna sig.
Arrendator Lindahl hade sett Olofsson gå efter pastor med knutennäfve.
Svarandeombudet anmärkte, att somliga för sed hafva att gå med knutna händer och att man sällan gaf en örfil med knuteu hand. Kärandeombudet lät genom åtbörder förstå att en näfve, knuten, mycket väl kunde användas till ett slag midt emellan ögonen.
Äfven i detta mål beviljades uppskof för vidare bevisning till tredje sammanträdet.
— Slutligen förekom målet mellan kyrkoherde Tilén mot Olofsson angående beskyllning för bruten embetsed, Här hördes såsom vittnen kyrkovärdarne Jakob Jakobsson, Oskar Andereson och Tomas Danielsson, hvilka alla varit närvarande vid kyrkorådssammanträdet 5 Juli, Enligt deras samstämmiga uppfattning hade Olofsson vid detta tillfalle sagt åt kyrkoherde Tilén med afsetnde på vissa saker, som denne anfört, att han ej trott, det pastorn hade rätt att omtala sådana förtroenden för sin eds skull.
För vidare bevisning uppskof till tredje sammanträdet.

Att deponera värdehandlingar utan recipisse på deras mottagande är något som kan medföra stora obehag.
Aflidne major Claassens sterbhus hade till detta sammanträde instämt ägaren at Fole mekaniska verkstad hr J. Vigström med yrkan om utbekommande af 6,000 kr. pågrund af skuldebref, som fans i sterbhusets ägo. Vigström å sin sida hade genstämt och yrkade, att sterbbuset skulle till honom vid högt vite åläggas utgifva sagda revers jämte en aktie i Gotlands enskilda bank.
Enligt svarandeombudets berättelse förhöll sig saken så: Det ofvannämda skuldebrefvet var en förlagsinteckning som af Vigström hos Olaassen deponerats som säkerhet för erhållande af lån enligt accepter. Vid major C:s frånfälle bade två sådana växlar å sammanlagdt 3,500 kr. funnits hos sterbhuset, hvilka V. inlöst och dermed vore han utan vidare skuld, då han aldrig på sjelfva förlagsinteckningen erhållit några penningar.
Kärandeombudet medgat riktigheten af de inlösta växlarne. Då vid Claassens död kungörelse utfärdades till gäldenärer och borgenärer hade äfven Vigström infunnit sig och sagt sig ba skuld. Växlarne betalades efter vågon tid och då sterbbusutredningsmannen påmint honom honom att han hade ytterligare skuld — på grund af ioteckningen — hade han sagt, att den skulle nog betalas, ehuru han behöfde anstånd. Dervid hade ej alls något uppgifvits derom att inteckningen skulle vara blott en säkerhetshandling. Detta hade först kommit fram vid förnyade påminnelser, men att inteckningen varit en blott säkerhet fann kärandeombudet så mycket mera osaunolikt, som Vigström erbjudit sig att inlösa densamma med 3,500 kr.
Svaranden bestred kärandens framställning af saken, Som vittnen å svarandenssida hördes sakföraren Stenmark och sågverkägaren L. Baché., Bjerges, hufvudsakligen för att få upplysning om major Claassens sätt att sköta sina affärer. Dervid upplystes, att Olaassen i regel aldrig brukade lemna recipisse på mottagna värdehandlingar, att de ej bokfördeg, utan att å dem tecknades de belopp, för hvilka de voro pautsatta, samt att Ölaassen plägade bevilja lån mot växlar intill sådana belopp, för hvilka aflemnade säkerheter gälde.
Svaranden begärde och erhöll uppskof för vidare utredning till första rättegångsdagen af fjerde sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Oktober 1892
N:r 153

Publicerat

Till komministertjensten i Sanda

ha inom fatalietidens utgång i går snökvingar inkommit från: v. pastor J. A. Timander i Hejde, v. pastor N. A. Youngberg i Barlingbo, pastorsadjunkten H. J. Kjellner i Alfva samt v. pastorerna O. L. T. Brounéus i Hejnum, K. J. Husander i Burs och K. P. Kristiansson i Rone.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 September 1892
N:r 149

Publicerat

Dödsfall Katarina Margreta Andersson

Tillkänvagifves Att Husbondeenkan Katarina Margreta Andersson stilla och fridfullt afled vid Rangsarfve i Alfva, i tron på sin Frälsare, onsdagen den 7 September 1892 kl. 2 f. m., i en ålder at 64 år, 9 mån., 28 dagar; djupt sörjd och saknad af en son, syskon, slägt och mårga vänner.
Sv. Ps.-b. 492: 8—12 v.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 September 1892
N:r 139

Publicerat

Till täfling i frampärk

hade Ljugänningar och Alskogsbor i går inbjudit Roneborna, hvilka icke voro sena till att mottaga utmaningen. Man möttes vid Ljugarn på middagen och spelet försiggick på en med flaggor inhägnad plats. Ljugänningarnas och Alskogiternas pärkkarl var J. Johansson, Utalskog och Ronebornag O. Lindberg, Gudings i Alfva, båda berömda från senaste stora täflingar i Visby, der bägge erhöllo pris. Icke mindre än 26 pärkar spelades, men striden blef oafgjord på grund af mörkrets inbrott.
Gamla pärkspelare försäkra emellertid att de sällan varit vittne till ett så vackert och lifligt pärkspel.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Augusti 1892
N:r 128

Publicerat

Idrottstäflingarna på Visborgs slätt.

Den för i sommar ovanligt vackra perioden hade, när det led mot lördagen, hunnit göra mer ån en betänksam, rörande vädret dagen derpå. Barometern föll och det blåste rätt friskt. Hvad månde vatten skulle bära i sitt sköte?
Det var derför med en oförstäld glädje man i går morgse skådade ut mot den klara, blå himlen och mot den spegelblanka hafsytan som knappast då och då lätt rördes af en krusning.
Nå, 1892 års drottstäflingar skulle sålunda åtminstone i afsesnde på väderleken icke stå sin föregångare efter.
Det var tidigt nog lif och rörelse i staden. Från arla morgonstund rullade den ena skjutsen efter den andra in genom stadsportarne. Man hade kanske åkt hela natten, ty ända upp ifrån Fårö och ned ifrån Fröjel hade folk infunnit sig för täflingarna. Kl. strax efter 9 inkom ett 33 vagnar långt extratåg från Hemse, medförande omkring 1,450 personer. Det var så fullt med passagerare från alla stationer, att när man kom till Barlingbo fans ej rum för flere, utan måste man, ef ter att ha lemnat lasten i Visby, köra tillbaka till Barlingbo efter de qvarlemnade.
Ett par timmar före den utsatta tiden för täflingarnas början begynte folk strömma nt till idrottsplatsen. Den var belägen på samma plats som år 1890 eller söder om den väg, som leder från landsvägen upp till lägret samt sträckte sig ända uppåt skogen med en omkrets af inemot 1,000 steg. Planen var inhägnad med dubbla rader af pålar och utspända ståltrådlinor. Svajande flaggor och väl!diga skyltar betecknade de olika ingångarne för de i täflingen deltagande äfve som för åskådarne. Östur ut på platsen hade sekretariatet och den talrika prisdomarkåren hvor sitt tält, hvarjämte för dess räkving fans i ett tredje en liten restauration.
Vid 10-tiden svepte en kall dimma öfver slätten och höljde den i en tät slöja. Der skingrades dock, och efterlemnade för en stund en välbehöflig svalka, ty solen gassade ganska hett i vindstillan.
Då klockan hunnit den utsatta tiden, samlades så småningom de prisdomare, som efter komiterades anmodan åtagit sig sitt ingalunda lätta uppdrag. De voro:

i Bakpärk:
Handl. R. Snöbohm, Klinte
Handl. J. N. Myrstén, Slite
Handl. Gustar Cramér, Rone
Handl. J. L. Kahlqvist, Visby
Handl. J. Ödin, Visby

Frampärk:
Lektor M. Klintberg, Viby
Handl. L. Cramér, Ronehamn
Bankbokh. Ant. Pettersson, Visby
Länsman M, E. Svallingson, Klinte
Fanj. N. Hägg, Bjerges.

För pärkkarlarne:
Kaptev J. Facht, Fröjel
Doktor Ad. Hauffman
Kamrer J. E. Ihre, Visby.

Varpa:
Riksdagsman P. Larsson, Fole
Handl. J. Johansson, Visby
D:r O. Klintberg, Visby
Stadskassor Chr. Ekelund, Visby
Skoll. P. Nordin, Veskinde
Handl. J. Munthe, Visby
Fabr. J. Stenström, Visby
Handl. R. Va?ér, Visby
Bokh. K, Cedergren, Visby
Löjtnant Axel Broander, Visby
Löjtnant C. Vickatröm, Visby
Styckjunkare O. Johansson, Visby
Handl, J. Broander, Rone
Skoll. P. Mörrby. Boge
Veterinär J. Hederstedt, Visby.

Femkamp:
Öfverstelöjt. Schartau
Öfverstelöjt. von Vegesack
Konsul Björkander
Löjtnant Engström

Stångstörtning:
Notarien V. Engström
Lindtbr. L, J. Ekelund, Dalhem
Bokhandl. V. Nyberg

Höjdsprång:
Löjtnant E. Nordberg
Ing. A. Sylvan

Längdsprång:
Kapt. E. Fanehjelm
Handl. J. Munthe

Höjd- och längdsprång med staf:
Löjtnant Vickström
Bokh, J. P. Eklund.

Kapplöpning:
Löjtnant Broander
Veterinär Hederstedt.

Dessutom hade kapten L. Sellergren utsetts till ordnare af alla täflingar utom boll och varpa.
Det dröjde något, innan alla de täflande bunnit anmäla sig, antecknas och erlägga sina afgifter. De blefvo slutligen ett ganska stort antal i bakpärk 105, i frampärk 42, i varp, 189 samt i öfriga täflingar 57, så att tillsammans ut gjorde de täflande, enligt anmälningarna 393.
De anmälda bollspelarna utgjordes af lag från bär nedan uppräknade socknar, hvilka efter lottkastning spelade mot hvarandra såsom de äro hop-parade och har pärkkar lens namn utsatts för att närmare beteckna laget:

i frampärk:
J. Johansson, Utalskig
P. F. Johansson, Hablingbo
J. Jacobsson, Enggårda Rone
Karl Petterssor, Bölske Eke
O. Lindberg, Gudings Alfra
L. Dahlgren, Stånga

Bakpärk:
J. Hammargren, Östergarn
L. J. Grauberg, Dalhem
Karl Olsson, Sanda
F. Nilsson, Halla
Aug. Pettersson, Follingbo
R. Löfvenberg, Fårösund
V. Ljungberg, Visby
E. A. Borglund, Katthammarsvik
Karl Karlsson, Fröjel
Hj. Hellgren, Östergarn
A. Andersson, Ejsta
K. Jacobsson, Hexarfve Butle
O. Eklund, Ryftes Fole
N. Bronleaus, Stenkyrka
O. Larsson, Lummelunda
E. A. Berglund, Katthammarsvik

Varpan kastades af 63 olika partier mot 8 olika mål.
Snart nog voro täflingarna i full gång och idrottsplatsen företedde då en särdeles liflig tafla. På flere ställen voro pärkarne utlagda. Här gick bakpärkens höga yror, der hade man tilfälle att se de snarfva huggen och det säkra mötandet i frampärken. Det var ett gnoende fram och tillbaka i skjortärmar och strumgsockor. Visst kändes det litet svettigt emellanåt, men det brydde man sig föga om, utan gick på bara.
På ett par andra ställen befanno sig varpkastarnes grupper. I år hade med afseende härpå ett par förändringar vidtagits, Dels hade de hårda, omöjliga målstickorna från 1890 utbytts mot böjliga vidjor, dels skulle lagets alla tre deltagare kasta 20 kast, af hvilka sedan det bästa på hvardera sidan mättes. Afståndet var 20 meter.
Under flere timmar pågivgo nu täflingarne egentligen utom annan omväxling än att de spelande grupperna ombyttes. Så småningom bade skaror af åskådare infunnit sig, deras antal ökades alltjämt och torde nog kunnat uppskattas till inemot 4,000 personer.
I pärken bedömdes, såsom år 1890, efter poäng, hvarvid
0—3 betecknade dåligt spel
4—7 betecknade godt spel
7—8 betecknade mycket godt spel
9 betecknade utmärkt spel
10 betecknade högst berömligt spel

När i bakpärken den första omgången spelats, sågo de täflandes meritlista ut på följande sätt:

Östergarn (Hj. Hellgren) 42 poäng
Sproge (O. Göransson) 41 poäng
Visby (W. Ljungberg) 40 poäng
Follingbo (A. Pettersson) 40 poäng
Butle (Jakobsson) 40 poäng
Halla (Nilsson) 39 poäng
Dalhem (Granberg) 39 poäng
Östergarn (Berglund) 35 poäng
Sanda (K. Olsson) 34 poäng
Fole (Eklund) 33 poäng
Fröjel (K. Karlsson) 31 poäng
Stenkyrka (Brouneus) 31 poäng
Östergarn (Hammergren) 30 poäng
Fårösund (Lefvenberg) 29 poäng
Lummelunda (Larsson) 28 poäng

Häref uttogos nu till förnyad täflan de 6 lag som fått högsta poängen. Deras inbördes förhållande bestämdes genom lottkastning. Åter gingo de underlägsna ut och slutligen qvarstodo till sluttäflan lagen från Dalhem och Halla, at hvilka det sistnämda efter en hård och vacker strid blef segraren. De båda ! gen hade då varit i oafbruten kamp från kl. 1/2 1 på dagen och när segern var vunnes närmade sig klocka. 7. Det är vackra prof på uthållighet, och huggen föllo icke mindre skarpa mot slutet än i början.
I frampärk hade prisdomarnes protokoll efter första dusten detta utseende:

Hablingbo (P. F. Johansson) 35 poäng
Alfva (O. Lindberg) 34 poäng
Alskog (J. Johansson) 29 poäng
Rone (J. Jacobsson) 25 poäng
SiåLga (L. Dahlgren) 23 poäng
Eke (K. Pettersson) 15 poäng

Vid omspel täflade sedan Rone och Hablingbo, Alskog och Alfva. Alskog och Hablingbo gingo ut och striden stod mellan de båda qvarvarande, dervid Alfva blef den vinnande i 2 pärkar.
Vid en jämförelse med poängtalet för de spelande år 1890 fina vi att detta då i allmänhet var högre än i år. Detta får emellertid icke förklaras som skulle de spelande icke varit lika duktiga i år, utan beror alldeles säkert derpå att prisdomarena — och detta med fullt fog — i år varit mera s’rärga och njugga på utdelandet af höga poängsiffror. Derom torde ej råda mer än en mening, att särskildt gårdagens bolltäfli gar voro, med ett eller annat undantag, goda och jämna, atvisande, att det gamla spelet börjar komma till heders igen i bygderna.
Uoder det att de sista pärkarne pågingo på norra delen af fältet, hade man på den del, som låg åt skogen, arordnat hvad vid »vågen» plägar kallas

frispel,
d. v. s. språng i höjd och på längd, med eller utan staf, kapplöpning och stångstörtning. Dessa täflingar följdes med stort intresse, och flere af de deltagande visade dervid prof på en styrka och en vighet, som voro förvånansvärda. Särskild uppmärksamhet tilldrogo sig bröderna G. och Hj. Nilsson från Mästerby, hvilka båda blefvo fyrfaldiga pristagare, d. v. s. i allt hvad hopp och språng hette.
Det tycktes också, som om den gamla kämpaleken »störta stång» ånyo började komma till heders, ity att icke mindre än 13 personer deltogo i densamma. Och itt icke kraftigt folk saknas på Gotland, derom har denna täfling nogsamt vittnesbörd. Stången var en riktig liten telefonstolpe, men den bröts upp af alla de anmälda om än i ett par fall med möda samt kastades i allmänhet mycket väl. Särsklidt de båda pristagarne skötte stången som en leksak.

Femkampen
kom till slut. Intresset för densamma var synnerligen fligt öfver allt, både bland täflare och åskådare. Till den samma hade anmält sig 8 personer, men 4 afstodo genast, så att sålunda endast lika många återstodo. Och dessa gingo oförtrutet till leken.
Första profvet var längdkastning med varpa af 1,7 kgs. tyngd. Dervid kastade sergeant Ahlfvengren 26,30 meter, Hj. Hellgren, Östergsrn, 24,35 m., A. Hellgren, Östergarn, 23,75 meter., E. Herliz, Visby, 20 m.
Då täflarne icke voro flere än fyra, kunde ingen utgå, utan fortsatte alla 4 med stångstörtnisg. Dorvid kastade Hj. Hellgren 8,18 meter, serg. Ahfvengren 7,76 meter, A. Hellgren, 7,17 meter och E. Herliz, 4,64 m.
Nä ta prof var längdspråvg och nådde serg. Alhfvengren i medeltal 3, 49 meter, A. Hellgren 4, 13 m. och Hj. Hellgren 4, 60 m.
Dessa tre sprungo nu i kapp, hvarvid A. Hellgren sprang 100 meters bana på 13, 1 sek. och Hj. Hellgren på 13, 2 sek.
De båda bröderna skulle nu slutligen brettas med liftag, i hvilken idrott de icke voro alls hemma. De togo dock några kraftiga tag efter anv: ning och efter att åtskilliga gånger ha taumlat om med hvarandra, öfvervann den 18-årige A. Hellgren sia broder och blef alltså segraren i den första gotländska femkampen.
Innan man hunnit till denna slutpunkt för täflingarna, hade klockan blifvit nära 1/2 8. Sedan alla de täflande uppstälts på två led med front åt skogen, framro pades dagens pristagare och

Prisutdelningen
ägde rum samt förrättades af landshöfding Poignant,som dervid yttrade några varma ord om betydelsen icke blott för Gotland utan för fosterlandet af de nationell gotländska idrotternas öfvande, hvarpå prisen efter den uppgjorda prislistan tillstäldes de vinnande.

Bakpärk:
Första pris. (Vi by bollklnbbs vandringspokal och mosskulturföreningens pris om 100 kronor) tillföll Halla bollspelare: F. Nilsson, Dalbo (pärkkarl), J. Petrersson Broa, E. Sundell Tule, Karl Hagström Hallgårds, Lars Larsson, J Hellgren och O:ot Nilsson Dalbo.
Andra priset (en silfvertumlare och 30 kronor) erhöll Dalhems bollspelare: Lars Granberg Granskogs (pärkkarl), O. Hallin Dune, A. Vickman, Herman Björklund Granskogs, P. Pettersson Hallstäde, A. Nilsson och R. Nilsson Granskogs.
Två extra pris om hvartdera 10 kronor tilldelades a bollspelar: (C. Andersson Ejsta O. Göranson Sproge G. Engström Ejsta, N. Siltberg, A. Cedergren, J. Jacobson och J. Larsson Sproge) samt Follingbo bollspelare (Aug. Pettersson Lillvede, O. Jacobsson Väte, J. Johansson Klintehamn, J. Henriksson, H. Johansson Väte, G. Norrby Klintehamn och N. Pettersson Mästerby).

Frampärk:
Första pris (en silfvertumlare och konsul E. Lijewalchs pris om 100 kr.) tillföll Alfva bo!lspelare: O. Lundberg Gudings i Alva (pärkkarl) V. Eneman, V. Lange, Valtr. Pettersson, Karl Siltberg J. Kristofferson och Lars Siggelin, Alfva.
Andra pris (en tumlare af silfver och 30 kronor Ronebornas pris) tillföl Rone bollspelare: J. Jakobsson Enggårda (pärkkar!), T. Hagvall, H. Hallbom, J. Hansson, Hans Hansson, O. Broander, Ronehamn, och Nils Broander Eke.

Pärkkarlar:
Första pris (en silfverkanna): J. Johansson., Utalskog i Alskog för frampärk och samma pris (en större poka.) åt Hj. Hellgren, Skaks i Östergarn för bakpärk.
Dessutom tilldelades extra pris åt F. Johansson, Burge i Hablingbo, Karl Jacobsson, Hexarfve i Butle, Anders Andersson, Burge i Ejsta (hvar och ex 10 kr.) samt K. Olsson, Nystugu i Sanda och A. Pettersson, Lillvede i Follingbo (hvardera 5 kronor.)

Varpa:
1:a pris 40 kr.: smed. Hesselgren, skom. Österberg, skom. Vesterberg, Visby för 331 centimeter.
2:a pris 20 kr.: Fanj. Petterson, G. Fagerlund och A. Jupiter, Stenkumla för 365 c. m.
3:e pris 15 kr.: A. Larsson, Bolin och V. Vesterlund, Alfva för 383 c.m.
4:e pris 10 kr.: H. Johansson, Eke, J. Johansson och J. Häglund, Hemse, för 390 c.m.
5:e pris 5 kr.: N. Elgstrand, K. Veström, K. Bergström, Burgsvik, för 401 c. m.
6:a pris 5 kr.: K. Johansson, O. Verkander, O. Nygren, Fårö, för 402 c. m.
7:e pris 5 kr.: J. P. Johansson, O. Johansson, A. Nilsson, Bäl, för 402 c. m.

Stångstörtning:
1:a pris (en silfvertumlare och 25 kronor) åt volontär Francke vid Gotlands infanterireg:te för 7,87 meter.
2:a pris 10 kr. sergeant Ahlfvengren, Hejde, för 7,68 m.

Längdsprång:
1:a pris G. Nilsson, Mästerby för 4,52 m.
2:a pris Hj. Nilsson, Mästerby för 4,51 m.

Längdsprång med staf:
1:a pris G. Nilsson, Mästerby för 6,05 m.
2:a pris Hj. Nilsson, Mästerby för 6,02 m.

Höjdsprång:
1:a pris G. Nilsson, Mästerby för 127 c. m.
2:a pris volontär Francke för 120 c. m.

Höjdsprång med staf:
1:a pris Hj. Nilsson, Mästerby för 2 m. 28 c. m.
2:a pris G. Nilsson, Mästerby för 2 m. 16 c. m.

Kapplöpning
1:a pris: Reinhold Nilsson, Endre 100 meters bana på 13,1 sek.
2:a pris: Rudolf Eneman, Alfva 109 meters bana på 13,2 sek.
(I alla dessa täflingar utgjordes första priset af en silfvertumlare och 5 kr. samt andra priset af endast en silfvertumlare.)

Femkamp.
De gotländska damernas hederspris (en silfverpokal och 50 kr.) tilldelades A. Hellgren, Skaks i Östergarn.
Ett extra pris på 20 kronor erhöll Hj. Hellgren Östergarn.
Sergeant Ahlfvengren tilldelades ett extra, på täflingsplatsen insamladt pris af 25 kronor.
Pristagarne helsades med ljudliga bifalls och hurrarop.
Snart nog efter prisutdelningen var hela den stora idrottsplanen tom. Här och der gingo några arbetare rifvande upp pålar och tagande ned tälten. Den andra stora idrottstäflingen på Gotland var nu snart ett minne blott.
Men ävnna en stund ville man åväljas vid detsamma och derför tågade man ner till paviljongen, der, efter intagen supé, en stor del af dagens prisdomare, arrangörer och taåflande samlades och fördretvo några angenäma timmar under tal och sång. Så utbragtes skålar för Gotland, den gotländska idrotten, pristagarne för dagen, prisdomarena, bestyrelsen, konsul E. Liljewalch och brukspatron G. Benedicks, som med frikostiga bidrag främjat täflingarne, för öfriga som lemnat tillskott tl priskassan, för gotlär dska qvinnorna m, fl. På hvarje tal följde en sång och det hela var en särdeles anslående afslutning på den i allt lyckade dagen.
Under festen ingick ett varmhjertadt telegram från gotländingar i Stockholm, hvilka, samlade till fäderneärfda lekar, sände broder] ga helsningar. »Länge lefve fosterön och dess idrotter.» Och med ett instämmande i denna önskan torde denna lilla redogörelse kunna afslutas.
Såsom bevis på det intresso teflingarna öfverallt väckt, må nämnas att följande tidningar låtit sig vid de samma representera: Stockholms Dagblad, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Tidning för Idrott, Göteborgs Handeletidning, Nya Pressen i Helsingfors och en finskspråklig tidning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Augusti 1892
N:r 116

Om Oss Drivs med WordPress