Sammanträden

De allmänna tingssammanträdena med Gotlands norra domsaga under år 1939 komma att hållas å tingsstället Allekvia med början klockan 10 följande dagar:
Under vårtinget: torsdagen den 12 januari, torsdagen den 9 februari, torsdagen den 9 mars, onsdagen den 3 april, torsdagen den 4 maj, torsdagen den 1 juni;
Under hösttinget: torsdagen den 31 augusti, torsdagen den 28 september, torsdagen den 26 oktober, torsdagen den 23 november.
Visby den 28 oktober 1938.
Av Ämbetet:
K.-F. PFEIFFER.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 1 november 1938
N:r 253

Dödskörningen i Follingbo.

Fiskhandlare Åhlander ådömd 5 mån. straffarbete på Allekvia igår.
Hösttingets andra allmänna sammanträde hölls i går.
Rättens ordf. voro häradshövding K.-P. Pfeiffer samt hovrättsassessor Henning Nilsson.
På uppropslistan hade upptagits 53 mål varav 43 åklagarmål.

Kollisionen vid Timans i Roma.
Som bekant stod en person F. S. M. Dahlström i Sjonhem tilltalad för att han i berusat tillstånd den 18 juni i år skulle ha framfört motorcykel och därvid kolliderat med en hästskjuts varvid såväl hästen som vagnen skadats. Svar. uppgav vid förra rättegångstillfället att han endast druckit ett par snapsar, medan en kamrat till honom skulle ha satt sprätt på resten av en halvliter brännvin. Festen hade ägt rum någonstans vid Skrubbs och etablerats i en paus i motorcykelåkningen: I går hördes ett par vittnen; vilka båda uppgåvo att svar. vid tillfället företett tecken på att ha varit berusad. Liksom tidigare bestred den tilltalade detta.
Han dömdes emellertid mot sitt nekande till I mån. fängelse samt 50 kr.
i skadestånd.

För rattfylleri
dömdes Fritz Eklund i Follingbo till 1 mån. fängelse. Då han tidigare av krigsrätt villkorligt ådömts 2 mån.
fängelse för förfalskningsbrott skall hän nu avtjäna sammanlagt 3 mån.
fängelse.

Yrkesmässig automobiltrafik
utan att vara därtill berättigad skulle en person enligt stämningen ha gjort sig skyldig till. Svar. medgav att han i mindre omfattning kört för vänner och bekanta mot en liten ersättning.
Det blev 15 dagsböter.
— En annan person erkände likaledes att han mot ersättning kört varor för en del personer.
Straffet lydde på 15 dagsböter.
— En tredje person hade erhållit stämning för liknande förseelse. Han bestred emellertid stämningen under förmenande att han, som eljest körde mjölk, någon enda gång kanske medhaft någon säck e. dyl. för annan person. Vidare hade han vid några tillfällen kört spannmål för andra. Någon kontantersättning hade han dock inte tillgodogjort. sig, utan hans tjänster skulle återgäldas med arbetshjälp. Det varalltså fråga om rena väntjänster. Vidare var han åtalad för att han brukat en lastbil som för personbefordran försetts med vurst utan att fordonet därefter anmälts till besiktning. Svar. medgav detta, men bilen hade utrustats med vursten för att han skulle kunna befordra besökande släkt och vänner från fastlandet och låta dessa se olika trakter av ön.
Han ådömdes 10 dagsböter.
— En bilförare som mot ersättning kört sten och var åtalad för att detta skett trots att vederbörande saknade nödigt tillstånd härtill hade en del invändningar att göra. Bl. a. uppgav han att han av kontrakt varit skyldig att utföra de lagstridiga transporterna.
Uppskov till den 20 okt.

Dödskörningen i Follingbo.
I målet mot fiskhandlaren Klas Erik Åhlander, Suderbys i Akebäck, vilken som bekant är åtalad för att han på midsommardagen i år i berusat tillstånd med bil körde på och dödat mejeristen Arne Johansson från Sylfaste, hördes trenne vittnen. Ett av dessa berättade att han vid ett tidigare tillfälle på midsommardagen mött Åhlanders bil som då framförts på fel sida av vägen. Åhlander som hängt över ratten hade vid tillfället haft hög fart. De båda återstående vittnena hade sett själva olyckshändelsen och fingo nu redogöra för sina iakttagelser.
Något nytt utöver vad som förut framkommit förekom inte nu. Båda uppgåvo emellertid att Åhlander varit berusad. Han hade efter olyckan stått och gungat fram och tillbaka samt vidare trampat omkring på ett sätt som tydde på att han var berusad.
Åhlander bestred emellertid även nu att han varit berusad, men uppgav ”att han väl känt lite av spriten”. Han hade inte druckit mer än 4 pilsner och en kaffehalva.
Åkl. hänvisade till stämningen vari även yrkades ansvar på den tilltalade för att denne efter olyckan lämnat platsen.
Åhlander ådömdes för grovt vållande av annans död i samband med rattfylleri till 4 mån. straffarbete samt för att han avlägsnat sig från olycksplatsen till 2 mån. fängelse eller sammanlagt 5 mån. straffarbete.

Övriga trafikmål.
En. bilist, som utan att iakttaga nödig försiktighet, från en sidoväg backat ut på stora landsvägen och därvid kört på en cyklist var nu instämd. Han hade erkänt…
hade erkänt och bötade 20 dagsböter härför. För att icke inneha körkort fick han dessutom punga ut med 20 dagsböter.
— För vårdslös bilkörning var en person instämd. Han hade vid ett tillfälle i Fårösund kört på en motorcyklist, då han från en sidoväg kört upp på landsvägen. «Svar. hade erkänt, men ville nu göra gällande att kollisionen orsakats därav att han trott att motorcykeln skulle komma från ett helt annat håll än vad den verkligen gjorde. Han hade nämligen hört motorsmattret, vilket troligen till följd av ekoeffekter tycktes honom komma från motsatt håll än vad som i verkligheten var fallet.
För underrättande av svar:s försäkringsbolag uppsköts målet till den 20 okt.
— Som bekant är en byggmästare från landsbygden instämd för att han en dag i november i fjol i Ala med bil kört med för stor hastighet varför han efter att ha påkört ett staket hamnat i diket. Vid föregående rättegångstillfälle bestred svar. att farten varit hög. Tvärtom hade han kört mycket varligt på grund av det regniga och disiga vädret. Orsaken till dikeskörningen var att bilen sladdat i det dåliga väglaget. Ett vittne hördes, varefter svar. uppgav att han, när det föreföll som om vagnen skulle gå i diket, släppt på full gas för att få upp vagnen på vägbanan igen, Annars hade han kört med högst 40 km:s fart.
Domen lydde på 20 dagsböter.
— En person från Vänge hade erhållit stämning för att han i berusat tillstånd framfört motorcykel. Svar.
ville inte medge att han varit berusad.
Han hade under dagens lopp bara druckit 5 pilsner och en kaffehalva.
Polisen, som åsett avfärden från staden, hade per telefon underrättat landsfiskalen, och när svar. kom hem hade han bud att landsfiskalen ville tala med honom. Han begav sig också dit och fick undergå en del prov, av vilka en del klarades fint. Blodprovet visade 1,88 promille, vilket är liktydigt med att vederbörande skulle ha fått i sig 29 å 31,5 centiliter 40-procentig sprit. Åkl. ansåg därför att svar. druckit mer än vad som uppgivits. För vidare utredning uppsköts målet till den 20 okt.
— En 16-årig yngling hade erhållit stämning dels för att han på sin velociped medfört en pojke och dels för att han underlåtit att hålla till vänster när en bil skulle köra om honom. Svar. erkände den förstnämnda förseelsen, men nekade till den senare. Han ansåg att. chauffören felbedömt situationen. Bilen hade vid tillfället kört i diket och fått en del skador.
Han pliktade sammanlagt 10 dagsböter.

För att ha misshandlat en sin granne
stod en hemmansägare åtalad. Han skulle den 7 sept. med knuten hand ha tilldelat grannen slag i ansiktet så att blodvite uppstått. Svar. berättade att han haft tre kalvar som gått på ett gärde. På gärsgård var det emellertid en skavank, varför kalven tagit sig in på grannens mark och via den öppna dörren även promenerat in i grannens ladugård där den givit sig i kast med en mjölsäck. Därom visste svar. ännu intet, men då han plötsligt fick höra hur grannen svor och domderade samt slutligen rutit att kalven förstört en hel mjölsäck för honom, förstod svar. hur det var fatt. Han gick alltså. in till grannen som vredgad kommit emot honom. Den uppbragte hade kommit upp ”alldeles under ansiktet” på svar., som bett vederbörande att lugna sig: ”Säcken var väl inte större än att jag mäktar betala den”, hade han sagt, men då sparkade grannen till svar. rakt i magen. Då den tilltalade misstänkte att det nog skulle vankas flera sparkar, ansåg han skyldig sig själv att sätta sig till försvar och gav den upphetsade mjölsäcksägaren en kort ”vänsterkrok” så att näsan sprang i blod.
Målet uppsköts för hörande av vittnen till den 20 okt.

Radiolicenserna.
En radioinnehavare som underlåtit att förnya sin förfallna radiolicens bötade 10 dagsböter.

Intermezzo vid midsommardansen.
En person var -instämd för det han vid en danstillställning i Folkets park i Slite på midsommarafton skulle ha tilldelat en 30-årig grannfru ett par smockor. Svar. överlämnade en skrivelse vari han uppgav att han vid den ifrågavarande tillställningen blivit omringad av nämnda dam, en väninna till henne samt en mansperson. Grannfrun, som tydligen velat hämnas på svar. i vars hus hon bor, för att denne vidtagit en del åtgärder för att bli av med frun och hennes något bråkiga familj, hade enligt svar. vid ovan nämnda tillfälle i Folkets park spottat på honom, vilket han naturligtvis nog upptagit som en skymf. Slagit henne hade han emellertid inte gjort utan endast med ena handen skjutit undar henne. Vidare uppgav han att den damerna åtföljande manspersonen varit påstruken och f. ö. trodde svar. att det nog inte varit ”så fritt med frun heller”.
För hörande av vittnen uppsköts målet till den 20 okt.

Fylleri, förargelseväckande beteende och motstånd
hade en styrman gjort sig skyldig till. Då vederbörande inte kunnat infinna sig vid rätten, hade han insänt en skrivelse i vilken han uppgav att han möjligengjort sig skyldig till de relaterade förseelserna. Dock hade han vid tillfället varit ”påverkad av för sig ovanliga spritdrycker och knappast varit tillräknelig”.
Målet uppsköts till den 20 okt.

Spritsmugglingen i Slite.
Som bekant var en person instämd som misstänkt för att , olovligen ha ilandfört sprit från ett i Slite hamn liggande estniskt fartyg. Liksom förut nekade han till smugglingen. Fyra vittnet hördes nu, bl. a. den tullman som vid ifrågavarande tillfälle skött bevakningen vid båten. Ett tiotal personer hade varit nere vid ångarens tillläggsplats och en del av dem hade även sökt smuggla i land sprit. En av dem hade också haft en flaska smuggelsprit i handen. När detta upptäcktes av vittnet hade personen ifråga kastat buteljen i sjön. Detta var dock inte denne svarande. Ett annat vittne hade sett flera obehöriga personer ombord på det estniska fartyget. Bland dessa hade även svar. befunnit sig. Även de återstående vittnena hade iakttagit den tilltalade och hört honom på tal om den förolyckade buteljen säga att ”det gjorde ingenting för vi ha tre kvar”. Svar. som vid tillfället efter en festlig dag varit en smula upprymd ville som bekant vid förra rättegångstillfället inte förneka att han sagt detta, fast han numera inte kom i håg att han fällt något sådant yttrande. Hade han gjort det hade det bara varit på skryt.
Han fick 200 kr.:s böter, medan en kumpan ådömdes 100 kr. i plikt.

För uppsåtlig misshandel av en grannfru
stod en medelålders mansperson från Ljugarn tilltalad. Parterna vilka kommit ihop sig om en liten hönas ensliga promenader på grannens mark, stodo en dag på var sin sida om staketet inbegripna i en ganska animerad konversation, vilken skulle ha slutat med att svar. tilldelat den kvinnliga parten ett slag i ansiktet. Detta förnekades som bekant av den tilltalade, vilken nu liksom vid förra rättegångstillfället kategoriskt förklarade att han endast sträckt ut armen i riktning mot kvinnans en face. Men handen hade varit minst 10 cm. från det kvinnliga ansiktet.
Igår hördes emellertid ett kvinnligt vittne, som bestämt förklarade att ett slag verkligen fallit. Den slagna hade kvitterat med att slå av svar:s halmhatt.
Hon hade även tagit sig åt kinden.
Svar. bestred fortfarande, men åkl. överlämnade målet.
överlämnade målet. Den tilltalade frikändes då det ej till fullo styrkts att Svar. utdelat något slag.

Misshandel eller inte?
En person var åtalad för att han natten mellan den 28 och 29 maj i år vid en nöjestillställning vid Bläse skulle ha brukat våld mot ordningsvakten på platsen då denne skulle avföra en annan berusad person.
Svar. visste emellertid ingenting om något sådant bråk. Han hade bara sett hur ett par personer ramlat omkull och därför gripit tag i den ena för att hjälpa honom upp. Först efteråt hade han fått se att det var ordningsvakten han hjälpt på benen. Ett vittne uppgav att 4 á 5 personer legat på marken i en klunga över ordningsvakten och att svar. befunnit sig bland dessa. Den tilltalade menade emellertid att detta bråk inträffat tidigare på kvällen samt framhöll att han inte haft något att göra med detta.
För utredning uppsköts målet till den 20 okt.

Underlåten införsel
i lönen hos en anställd var en byggmästare instämd för. Det blev 10 dagsböter.

Underlåten trafikförsäkring
kostade en bilägare 25 dagsböter.

Diverse smärre trafikförseelser
kostade vederbörande svar. böter varierande mellan 5 och 10 kr.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 september 1938
N:r 220

Många trafikmål på Allekvia.

Dödskörningen i Follingbo under behandling.
Vårtingets första allmänna sammanträde hölls i går. Rättens ordf.
voro häradshövding K.-F. Pfeiffer samt förste notarie S. Ljungholm.
På uppropslistan hade upptagits 108 mål, varav 65 åklagarmål.

Dödskörningen på Visby—Roma-vägen.
Fiskhandlaren Klas Erik Ohlander, Suderbys i Akebäck, som den 24 juni i berusat tillstånd med bil körde på och dödade mejeristen Arne Johansson från Sylfaste, stod igår inför rätta. Svar. berättade till en början att han nämnda dag på förmiddagen varit inne i Visby, där han fyllt på bensin och sedan återvänt till Akebäck. På eftermiddagen hade han gjort en ny tur till stan och på Stadshotellets tredje klass servering förtärt fyra pilsner under loppet av en timme. Därefter hade han startat mot Roma varvid farten varit omkring 40 km. i timmen. Emellertid hade högra framringen gått ned och bilen till följd härav kastat sig över åt höger just som Arne Johansson passerade. Så skedde olyckan, varefter Olander åkt fram till Roma, där han träffat en bekant och sedan gått in i en trädgård för att sova. Ingalunda för att han kände sig full på något sätt, men han hade ingenting annat att ta sig för just då. Av det inträffade hade han f. ö. förlorat fattningen och blivit upprörd. Förutom de fyra pilsnerna medgav han att han även på förmiddagen förtärt en kaffehalva. Han gjorde gällande att olyckan, som ju kom att kosta en människa livet, orsakats av Ek ringen gått ned och inte på att han varit överlastad av starka drycker och kört oförsiktigt. Blodprov utvisade emellertid att svar. ifrågavarande dag hade förtärt cirka 21 centiliter fyrtioprocentig sprit eller omkring 4 snapsar.
Uppskov till den 22 sept.

Spritpåverkade?
För att i spritpåverkat tillstånd den 1 juli i år ha framfört bil, som till på köpet hade dåliga bromsar, stod byggnadsarbetaren A. J. O. Olofsson från Visby åtalad. Svar., som bestred att han varit rörd av alkohol berättade att han, som arbetat i Roma, på morgonen varit inne i stan och köpt ut två liter brännvin, en till sig själv och en till en kamrat. Tillsammans med ett par bekanta hade svar. senare på dagen i samband med middag druckit ur den ena litern. Ehuru han fått i sig ungefär en tredjedels liter hade han inte känt sig påverkad, utan begivit sig ut med bilen. En person som tyckt att färden var något vinglig hade varskott polisen, som efter en stund också hejdade ekipaget. Tillfrågad om hur det förhöll sig med vinglingen uppgav svar. att det endast tillkommit på skämt. Man hade pratat och skämtat i bilen, men som sagt nämnvärt påverkad var han inte alls. Blodanalysen visade emellertid att svar. förtärt cirka 26 centiliter sprit.
Utslag den 22 sept.
— Påverkad av sprit hade en person, F. S. M. Dahlström i Sjonhem den 18 juni vid Timans i Roma med mötorcykel kolliderat med en hästskjuts, varvid såväl häst som vagn skadats. Svar. uppgav att han nämnda dag tagit ut en liter brännvin i tvenne halvlitersbuteljer. På kvällen hade han i Visby träffat en bekant, som fått medfölja till Stava. På den färden hade man emellertid tagit sig en paus vid Skrubbs, varvid den ena halvlitern kommit till heders och tömts. Kamraten tog emellertid brorslotten medan svar. själv endast druckit två snapsar. Sedan halvlitern sålunda var expedierad hade man efter någon timme fortsatt :den avbrutna färden: Farten hade varit så där 35 å 40 km. i timmen. I kurvan vid Timans stod hästskjutsen, vilken svar. dock upptäckte först när det var för sent. Emellertid hade han signalerat och även försökt bromsa in motorcykeln, vilket dock misslyckades. I stället körde han rakt in i skjutsen. Svar. bestred att han varit påverkad av sprit, medan hans passagerare uppgivit, att föraren varit både vinglig och: haft svårt att passera andra fordon på vägen. Målsägaren begärde nu skadestånd för selar, skaklor m. m. med 37 kr. samt förs minskad arbetsförmåga hos hästen i 45 dagar å 1:50 pr dag eller kr. 67:50. Körsvennen själv hade vid kollisionen fått någon skada i nackmuskeln med ty åtföljande nedsättning av arbetsförmågan, värderad till 30 kr.
För vidare beyisning uppsköts målet till den 22 sept.
— En. 19-årig yngling var instämd för det han den 18 juli i berusat tillstånd framfört en halvtons lastbil. Svar. medgav att han nämnda dag tillsammans med tre kamrater druckit ur en halv liter brännvin. Han hade fått ett par kaffehalvor tidigare på dagen och senare fyra pilsner och en. snaps, vilket förtärts i staden. När man på hemväg hunnit strax utanför stan hade spriten börjat verka och körningen blivit sådan att polisen varskotts. Och när svar. kom hem väntade honom fjärdingsmanhen.
Uppskov till 22 sept. för förundersökning.

Alldeles för bråttom.
En motorcyklist av den yngre årgången hade en kväll i juni haft alldeles för bråttom till dansen i Slite Folkets park . Han hade. inte, ens haft tid att bromsa in en smula i den ganska tvära kurvan vid Othems kyrka utan friskt gasat på, trots att det även var dålig sikt vid tillfället. Den kvällen blev det emellertid inget dansa av — i stället blev det lasarettet. Vederbörande råkade nämligen köra av vägen och slungas ut på ett gärde där han hittades medvetslös med hjärnskakning. Svar.
måste givetvis vidgå sin oförsiktighet, men högre fart än 50 km. hade han inte haft.
Han bötade 30 dagsböter å 2 kr.

— En byggmästare från landsbygden var instämd för det han en dag i november i fjol i Ala med bil kört med för stor hastighet och hamhat i ett dike. Svar. taxerade emellertid hastigheten till endast 30 kilometer i timmen. Anledningen till att farten varit så låg var den dåliga sikten och svar:s bristande kännedom om vägens beskaffenhet. Orsaken till dikeskörningen var en cyklist som kört på fel sida av vägen och för vars skull svar hastigt bromsat in vagnen. Denna hade därvid råkat i sladdning och fortsatt in mot ett staket som förstördes.
En passagerare har en annan version av fakta och har uppskattat farten vid olyckstillfället till cirka 60 km. i timmen. Detta bestred svar., som ansågdet hela vara en ren olyckshändelse.
Målet uppsköts till den 22 sept.
— Överdådig framfart med bil på vägen Visby—Etelhem hade åsamkat en grovarbetare stämning till tinget. Den höga hastigheten hade: vid Brogårds i Vänge tagit ett brått slut i och med en tämligen våldsam dikeskörning. Svar. antydde att en för löst pumpad framring varit skuld till olyckshändelsen.
Det blev 10 dagsböter å 2 kr.

”To maa man vaere”” — dock icke på lättviktare.
Ett par herrar hade vid ett tillfälle ”samtidigt färdats” på en och samma lättviktsmotorcykel, ett i alla hänseenden billigt men dock förbjudet nöje. Den ene av dem hade redan förut erkänt och nu gjorde : kumpanen . detsamma. Den senare var dessutom åtalad för att det varit för dåliga bromsar på den bil han den 8 dennes från en gårdsväg backat ut på allmänna vägen för att vända medan kamratenbilägaren intagit middag. Dessutom saknade han körkort och hade vid tillfället ifråga haft oturen att kollidera med’ien motorcykel vilken han först för sent upptäckte. Skador hade uppstått på sistnämnda vehikel, men målsägaren hade för dagen inte kunnat prestera några preciserade krav.
För paråkningen bötade vardera 20 kr. medan målet i övrigt uppsköts till den 22 sept.

För diverse trafikförseelser,

såsom två på samma cykel, cykel utan lykta o. s. v., ådömdes ett antal cyklister dagsböter. Ett par personer hade utan vederbörligt tillstånd kört lastbilar i yrkesmässig trafik och ådömdes sedvanliga böter.
Kört bil utan körkort hade ett par herrar gjort medan ett par andra åtalats för liknande förseelse, men gällande motorcykel. Även här utdömdes dagsböter.
Ett antal andra förseelser mot motorfordonsförordningen renderade vederbörande dagsböter.
För brett halmlass hade en chaufför kört med en yrvädersdag i dec. i fjol. Därvid hade han i Slite kommit för nära och knäckt en varningstavla. Svar. uppgav att han på grund av blåsten måst lässa om halmen vid ett par tillfällern och att därvid lasset möjligen blivit bredare än det enligt gällande föreskrifter får vara. Det blev 5 dagsböter á 1:50.
För att ha kört en med diverse skavanker behäftad bil ådömdes en person
— En person som instämts för att ha kört utan körkort hade inte infunnit sig – vid förra rättgångstillfället. Ett vite å 50 kr. för utevaro utdömdes. Då svar. inte heller nu var närvarande utdömdes ett nytt vite å 75 kr.
Fylleri, förargelse och motstånd stod det på ett par herrars meritlistor. Uppskov för vidare utredning.

Hämnden är ljuv — men dyr ibland.
En hämndlysten herre hade för någon tid sedan då han i bil anlände: till den goda köpingen. Slite vid vägkantén upptäckt en skeppare som han hade ett horn i sidan till emedan sjöbjörnen vid något tidigare tillfälle skulle ha förtalat honom. Han lät stanna vagnen, hoppade ur och prickade utan några längre förberedelser in ett par s. k. dagsedlar i skeppardragen med sådan elan att ägaren till desamma stagvände. Följden av det hela blev polisanmälan, erkännande och 20 dagsböter å 2:50. Plus 50 kr. i skadestånd för en fläckad landgångsdress.
— En annan person hade likaledes tagit hämnden i egna nävar och vid en danstillställning vid Sandviken i. Bunge i början av juni förlänat en intet ont anande medmänniska, som en gång råkat kasta ut honom från ett näringsställe, s. k. fläskläpp, en effekt som uppnåddes efter trenne smockor.
Misshandeln kostade vederbörande 25 dagsböter á 2 kr.

För uppsåtlig misshandel
av en grannfru i Ljugarn var en medelålders herre instämd. Parterna, som kommit ihop sig om några vidlyftigt promenerande höns, hade stått på var sin sida om ett staket, varvid svar. enligt fruns mening skulle ha tilldelat henne ett slag i ansiktet. Detta förnekades av svar., som: endast sträckt fram armen i riktning mot damens ansikte, en gest rätt och slätt.
För vidare utredning uppsköts målet till den 22 sept.

En gammal träta
om en skuldförbindelse samt något trassel med en båt utlöste sig den 31 juli i det att en person i Bunge överföll och misshandlade en annan person så att blodvite uppstod.
Det blev 15 dagsböter á 3 kr. samt skadestånd med 67 kr.

För uppenbar grymhet
mot en häst hade en person erhållit stämning. Hästen, som gått lös, hade råkat komma i kläm mellan ett träd och en vägg. Svar. hade hjälpt den loss, bl. a. genom att inifrån såga av husknuten. Några större skador på djuret hade han inte upptäckt, varför han använt den till lättare körslor. Senare hade dock veterinär måst eftersändas då Hästen hade ett par stora sår i ländtrakten. Djuret hade då blivit ordentligt omskött, men åkl. ansåg att svar. redan på ett tidigare stadium bort inse att djuret var skadat. Svar. vidhöll emellertid sin mening och ansåg sig inte medvetet ha gjort sig skyldig till något djurplågeri.
10 dagsböter å 5 kr.

Lånat ut motböckerna
hade trenne personer gjort för att hjälpa en medmänniska till ett festligare begående av födelsedagshippan. Det blev 10 dagsböter á 2 kr.

För olovlig införsel av spritdrycker
från ett i Slite hamn liggande estniskt fartyg stodo ett par herrar tilltalade: Den ene av dem medgav att han sökt smuggla in en helbutelj sprit å 7 kr., som han dock kastat i sjön då en publikan närmat sig. Den andre åtalade bestred all smuggling. Visserligen hade han. varit ombord på båten, men sådana risker som äro förbundna med spritsmuggling ville han alls inte ta. Dock lär han vid det ovan omtalade tillfället: på tal om den i havet slängda buteljen ha yttrat att det gjorde ingenting. ”för vi ha tre kvar”. Detta yttrande var emellertid endast tomt skryt betingat av en viss feststämning.
Uppskov för inkallande” av vittnen till den 22 sept.
10 dagsböter á 5 kr.

Basarpilsnern i Endre.
Tidigare har avdömts ett mål om olaga pilsnerförsäljning vid en skyttebasar i Endre den 4—5 sept. i fjol. Svar. hade då uppgivit att han haft tvenne medhjälpare, vilka nu voro instämda. De förnekade emellertid, att de haft något med pilsnerförsäljningen att skaffa.
Några inkallade vittnen hade heller ingenting märkt i den vägen.
Målet överlämnades nu och utslaget lydde på frikännande.

För olaga pilsnerförsäljning
stod en pensionatinnehavarinna åtalad. Hon hade under åren 1936, 1937 och 1938 försålt den gula drycken till avhämtning och utan samband med måltid.
Utslaget lydde på 40 dagsböter á 1:50.

Hembränt.
En person, som erkände att han av hembrännaren i skogen inköpt en och en halv liter hembränt å 4 kr. halvlitern, erkände. Han ådömdes 30 kr:s böter.

För en utelöpande jakthund
hade en person från Norrlanda att stå till svars. Han bestred att hunden var en jaktdito och framhöll att krittret aldrig brukade löpa i skogen. Vittnen hade emellertid sett att hunden vid flera tillfällen sprungit lös i skogen, vadan sålunda uppgift kom. att stå mot uppgift.
Svar. bötade 25 kr.

Underlåten införsel
i lönen hos en anställd hade som bekant en lantbrukare att svara för. Vid förra rättegångstillfället hade han inte infunnit sig, men var nu tillstädes och erkände.
Det blev 10 dagsböter å 2 kr.

Några fyllerister
bötade sedvanliga belopp.

Till högsta domstolen i virkesmålet.
Hemmansägare Jacob Stenström, Stenstugu, har hos högsta domstolen överklagat hovrättens och Gotlands norra häradsrätts utslag att döma honom till 30 dagsböter å 5 kr. för att han använt för husbehov avverkade virkespartier för annat ändamål än husbehov. Han hemställer, att högsta domstolen skall undanröja underrätternas beslut och bifalla hans i målet förda talan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Augusti 1938
N:r 196

Sin sextioårsdag

i går firade nämndeman John Ström, Gerungs i Rute, på Allekvia tingshus, där hösttingets första allmänna sammanträde då ägde rum: Jubilaren celebrerade märkesdagen med att bjuda rättens samtliga ledamöter jämte advokater, landsfiskaler och de närvarande pressmännen på en charmant middag. Under en paus i förhandlingarna bänkade man sig kring det med blommor festligt dekorerade långbordet för att när middagen var över, återgå till förhandlinvarna.
Efter desammas slut på kvallen bjöd sextioåringen på supé, varvid rättens ordförande häradshövding K.-F. Pfeiffer med ett vackert lyckönskningstal till jubilaren på rättens vägnar överlämnade en silvertallrik på vilken Allekvia tingshus är ingraverat. Efter supén följde så ett gemytligt samkväm, varunder ett antal telegram upplästes och den populäre sextioåringen blev föremål för ytteligare hyllningar.
På förmiddagen igår infann sig l jubilarens hem i Rute ett par deputationer för att med presenter och blommor uppvakta sextioåringen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Augusti 1938
N:r 196

Offentlig stämning.

Sedan hemmansägaren Erik Vestberg i Veskinde hos Gotlands norra domsagas Häradsrätt begärt dödande av två skuldebrev, nämligen dels ett å femhundra kronor med fem procent ränta, utfärdat den 2 juni 1905 av Lars Mårtensson till Veskinde Sjuk- och Begravningsförening eller order, med tillägg den 25 november 1927 av Erik Vestberg och Kally Vestberg, samt intecknat den 10 juli 1905, 238, och den 28 november 1927, § 373, uti fastigheterna Bläsungs Stora 128 och 156 samt Mickelgårda Lilla 117 och 125 i Veskinde socken, dels ock ett å ettusen kronor med sex procent ränta, utfärdat den 29 september 1927 av Erik Vestberg och Kally Vestberg till innehavaren, samt intecknat den 3 oktober 1927, § 175, uti nyss nämnda fastigheter, samt Häradsrätten vid prövning av ansökningen denna dag funnit sökanden hava visat sannolika skäl för sin uppgift, att berörda två skuldebrev för honom förkommit, tillkännagives härmed, att om någon innehar skuldebreven eller vet, att de finnas i behåll, han bör därom hos Häradsrätten eller Domhavanden i Gotlands norra domsaga göra anmälan sist å första rättegångsdagen av fjärde allmänna sammanträdet under 1938 års lagtima vårting i domsagan.
Tingsstället i Allekvia den 7 januari 1937.
På Häradsrättens vägnar:
K.-F. Pleiffer.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 februari 1937
N:r 38

Riksdagsmannavalet för norra häradet.

Hopsummeringen verkstäldes i fredags vid Alleqvis, F. riksd. Petter Larssen erhöll 263 röster, hv H. Jacobsson Lummelundsbruk erhöll endast tre röster (83 protokoll, upptagande namnet ”Jacobssen Lummelunda” kasserades), kapten Broander 24, landtbr. F. Grubb 23, skol. Enderberg 13 samt hemmannseg. H. Nyberg 11. För de öfrige kandidaterne kasserades ej några röster, utan erhöllo de det röstetal, som i nr 86 uppgafts.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 9 November 1875.
N:r 89.

Riksdagsmannavalet för norra häradet

förrättades inför k ommunalstämmans ordförande i torsdags, 21 dennes. Hopsummeringen af alla de afgifna rösterna eger rum vid Alleqvia inför domhafvanden 5 Nov. kl. 9 f. m.
Valets utgång är oss ännu obekant, utom hvad beträffar Endre socken, der f. riksdagsmannen Petter Larsson i Lilla Fohle erhöll 11 röster, hemmansegaren Johan Larsson i Stora Endregårda 2 samt hemmansegaren J. Johansson, Fjells i Endre, 1 röst.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 23 Oktober 1875.
N:r 84.

Stor vägdebatt i Allekvia.

Vägstämman diskuterar det stora vägförslaget.
På tingsstället Allekvia i Endre sammanträdde i förmiddags de vägskyldiga i norra häradet för att debattera och besluta i frågan om anläggandet av en väg från Vallstena över Källunge till Fjälls i Endre, och om utförandet. av detta vägararbete som statligt reservarbete. Frågan har gin stora betydelse därigenom, att om arbetet kan sättas igång rätt snart, detsamma kommer att bereda i det närmaste de allra flesta arbetslösa på ön arbete för lång tid framåt.
Vägen ifråga skulle medföra den stora fördelen, att Gothem finge en bättre förbindelse med Visby, ty visserligen går icke den föreslagna vägen ända fram till Gothem, men den felande vägbiten mellan Västerbjers i Gothem och Allekvia i Vallstena är redan upptagen till omläggning i länets treårsplan. Förutsättningen för att det nu föreslagna vägarbetet skall komma till stånd såsom statligt reservarbete är att väghållningsdistriktet betalar 25 % av kostnaderna för arbetet — varav möjligen en del kan erhållas ur länets automobilskattefond — och i sådant fall bestrider arbetslöshetskommissionen för sin del 75 % av kostnaderna. Den omkring en mil långa vägen har redan preliminärt utstakats genom kapten Wiborghs försorg, och de tekniska detaljerna föreligga så klara att arbetet kan igångsättas så snart formaliteterna undanstökats.
Stämman öppnades av vägstyrelsens ordförande, kapten Fredr. Nyström, varefter röstlängd upprättardes. Därvid befanns, att 29 socknar voro representerade med sammanlagt 502,862 vägfyrkar. Under arbetet härmed hade även landshövding Rodhe anlänt.
Kapten Nyström lämnade därefter i egenskap av vägstyrelsens ordförande en redogörelse för, hur denna fråga låg till, varvid han till en början erinrade om den stora. arbetslösheten nå norra Gotland. Många kommuner på andra håll på ön ha även givit sig tillkänna, sedan det blev bekant, att det eventuellt kunde ordnas ett statligt reservarbete på Gotland. Kapten Nyström ville med anledning därav påpeka, att villkoret för, att de arbetslösa i en kommun skola kunna få någon del av statens hjälp, är att en arbetslöshetskommitté tillsättes inom kommunen.
Inför den hotande situationen på Gotland har arbetslöshetskommissionen beslutat att söka bringa en lindring i förhållandena och undersöka möjligheterna att sätta igång reservarbeten här på Gotland. A. K. vände sig då till vägstyrelsens ordförande, och det nu. föreliggande förslaget till reservarbeten har utarbetats av vägstyrelsen och länsstyrelsen i samarbete, men efter de riktlinjer som A. K. angivit. De arbeten, som skola utföras, få icke göra intrång på den öppna marknaden, och det belopp, som A. K. ansåg sig kunna ställa till förfogande för vägarbeten på Gotland, anslogs till 250,000 á 800,000 kr. Vidare gjordes det villkoret, att en gemensam arbetsledning skulle anordnas. Det föreslagna arbetet blir visserligen i första rummet en hjälp för kommunerna på norra Gotland, som lida arbetslösheten, men å andra sidan få de kommuner, som beröras av den nya vägen, också nytta av arbetena.
Det föreliggande förslaget innebär ombyggnad av vägen Fjälls i Endre till Allekvia i Vallstena, men därjämte även av vägen Fjälls Röstäde, en nu smal och krokig väg. Båda dessa vägar föreslås komma till utförande. Man är vid förslagets upprättande bunden av vissa direktiv från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som icke få frångås, även om man kanske kommer i konflikt med vissa personliga intressen. Alternativt har föreslagits en sträckning från Allekvia genom skogen längs en skiftesväg några kilometer från Vallstena kyrka, men man har nu överallt vid uppläggandet av nya vägar frångått att bygga sådana genom skogsmark för att i stället lägga dem över öppen mark och förbi bebyggda trakter. Man har också ansett, att i detta fall bebyggelsen bör gynnas. Det föreliggande kontraktet har uppgjorts med stor brådska och överenskommelserna ha delvis träffats pr telefon. Det ligger nämligen en fara i varje dröjsmål, medan å andra sidan arbetet, om det nu besluts, skulle kunna sättas i gång på nyåret.
Kostnaderna för arbetet beräknas för sträckan Fjälls—Ekeby kyrka till 18,000. kr., Ekeby kyrka—vägskälet vid Säggeby 83,500 kr., Säggeby—Källunge kyrka 71.400 kronor och Källunge—Alekvia 60,000 kr. samt kostnaderna i övrigt till 1,300 kr. eller sammanlagt 284,200 kr. Dessutom har beräknats för vägen Fjälls—Röstäde 27,800 kr., vilket allt gör 260,000 kr. För täckande av dessa kostnader har A. K. utlovat 75 proc. och resten skulle sedan vägstämman anslå. Emellertid har länsstyrelsen lovat, att av bilskattemedel skulle kunna ställas till förfogande 15 proc. av kostnaderna, varefter skulle återstå omkr. 25,000 kr. Vidare kommer A. K. att behöva vägmäskiner och vägkassan skulle genom att uthyra sådana kanske i själva verket komma undan utan någon direkt utgift. Även om man räknar med sämsta möjligheter, har vägstyrelsen ansett, att man skulle behöva en höjning av vägskatten för år 1934 med högst två öre, från 19 till 21 öre. Med någon optimism skulle man kunna hoppas på att undgå även denna skattehöjning.
Vid arbetena i fråga räknar man med att kunna ge sysselsättning åt omkring 300 arbetare.
Därefter uppstod debatt i frågan och som förste talare uppträdde kyrkoherde A. Klint i Källunge, vilken uttalade sin stora tacksamhet till vägkassan för initiativet. Källungeborna kände sig tacksamma för att valet gu deras trakt. Talaren uttalade emellertid vissa betänkligheter ur naturskyddssynpunkt mot slopandet av kurvorna och därmed av partier av träd längs vägen, varvid han särskilt nämde allén vi Källunge kyrka. För sin del tyckte talaren, att en rak väg vore tråkigare än en krokig, och han undrade ör, om man icke skulle kunna utlöra här ifrågavarande arbete genom att räta kurvorna och bredda vägarna, men utan att göra allt för stora ingrepp på områdena invid de nuvarande vägarna.
Kapten Nyström lämnade en del upplysningar och meddelade därvid bl.a. att före arbetets. utförande skulle vägstyrelsen besöka markägarne och under handgöra upp rörande marklösen och vägens sträckning. Det har aldrig tidigare under hans ordförandetid inträffat, att det förekommit några svårigheter vid dylika uppgörelser eller att lagens strängaste makt behövt tillgripas. Skulle kyrkoherde Klints ideer tillämpas bleve det ingenting, av det hela, alldeles frånsett att museisynpunkter icke läte SÅ följa vid praktiskt vägbygge i vår modärna tid Landshövding Rodhe tog därefter till orda och framhöll i anslutning till kaps ten Nyströms inledningsanförande, att förslaget tillkommit i fullt samförstånd med länsstyrelsen. Man kan icke bemästra situationen här, om man icke får extraordinära åtgärder. Arbetslösheten tycks ökas ytterligare och nya arbetsinskränkningar kunna väntas nu under december månad. A. K:s hjälp blir en direkt gåva till Gotland och blir en hjälp icke blott för de norra kommunerna utan även för andra delar av länet. Landshövdingen hade fått ett starkt intryck av, att vägarbetet på denna sträcka vore synnerligt önskvärt, enär vägarna här äro små och dåliga. Gentemot kyrkoherde Klint ville talaren ha sagt, att det icke vore fråga om att förstöra kulturvärden, ty träden kunna växa upp igen och man bör gå varligt fram. Man bör också visa tillmötesgående mot de enskilda och allmänna önskemål, som kunna framställas. Han hemställde om bifall till förslaget.
Hr E. Svensson, Diskarve i Roma, instämde till fullo i tacksamhetsbetygelserna för vägstyrelsen och länsstyrelsen, men däremot ville han icke gå med kyrkoherde Klint på de krokiga vägarna. Han yrkade bifall till förslaget och ville ha så raka vägar som möjligt, men uttalade därjämte den önskan, att det skulle bli gotlänningar, som skulle få arbeta vid vägbygget. Härpå upplyste kapten Nyström och landshövdingen, att det var meningen att det skulle bli gotlänningar i arbetet, men möjligt är ju att det inte blir enbart folk från norra Gotland, utan att även arbetslösa från Visby och södra delarna av ön kunna få plats där ute.
Hr E. Glitberg trodde inte riktigt på kostnadsberäkningarna undrade om A. K:s löfte om 75 90 gällde verkliga kostnaden eller blott den beräknade, samt hade även i övrigt en del önskemål och anmärkningar. Ordföranden upplyste om att meningen är att arbetet skall utföras med A. K. som entreprenör, och kommissionen får sålunda svara för kostnaderna. Inga utfästelser kunde påräknas från vägstyrelsens sida rörande lantbrukarnes arbeten vid vägbygget, såsom med körslor etc.
Efter några repliker och inlägg av hrr Carl Franzén, Hellvi, Björkander, Björksarve, Gunnar Nilsson, Halner och Gustaf Svensson, Othem, hade kyrkoherde Klint åter ett inlägg, varvid han bl a. ville ha en hälsning till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att det var så vackert i Källunge, att man gärna kunde kosta på sig alt fara långsamt därigenom. (Ordföranden undrade om det inte var bättra rikta den hälsningen till motorföreningen).
Hr Svensson, Diskarve, befarade att A. K:s löner skulle bli högre än de på Gotland vanliga, vartill ordföranden upplyste att A. K., strävade att hålla lägre löner än de i allmänna marknaden gällande. Hr Ström, Rute, upplyste, att medan arbetslöshetskommittérade där ute bestämt nödhijälpsarbetslönen till; 8:50—3:70, hade: A. K. fixerat den till 4:50. Så kom väl antagligen att. ske även här Hr Svensson påpekade, att denna lön visserligen är lägre än industriarbetarelönen, men högre än den lantarbetarelön, som i Allmänhet gäller på Gotland. Detta kan komma att verka mindre bra, Ordföranden lovade att framföra de sålunda framställda synpunkterna, men framhöll samtidigt att de arbetslösa ju få hålla sig med inkvartering etc. själva.

Vägarbetet tillstyrkt.
Sedan hr Gunnar Nilsson, Halner, framhållit det orätta i att ungkarlar och gifta arbetare skola ha samma betalning, var debatten slut, Vägstämman beslöt därefter enhälligt att tillstyrka utförandet av det framlagda förslaget om vägarbete, Fjälls i Endre—Allekvia i Vallstena och Fjälls i Endre—Röstäde genom Arbetslöshetskommissionens försorg och mot en kostnad för vägkassans del av c:a 10 % på den angivna kostnadssumman.
Beslutet justerades omedelbart efter stämman, sedan protokollet utskrivits.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 december 1932
N:r 284

Till riksdagsman för Norra häradet

befanns i lördags, då vid Alleqvia tingsställe de afgifna rösterna sammanräknades, hr Kolmodin var återvald med 247 röster. Närmast i röstetal var f. riksdagsmannen Petter Larsson i Lilla Fohle, hvilken erhållit 33 röster. Herr Holmherg i Buttle erhöll 2, samt kapten Broander på Källunge 1 röst. Äfven åtskillige andre erhöllo röster, men ännu har det ej lyckats oss att derom erhålla tillförlitlig kännedom.
Det återstående riksdagsmannavalet, det för Södra häsadet, förrättas lördagen
11 dennes kl. 12 på dagen.

Gotlands Allehanda.
Tisdagen den 7 September 1875.
N:r 71.

I följd af konungens befallningshafvandes

hit aflåtna skrifvefse om val till riksdagsman för Gotlands norra härad i riksdagens 2:dra kammare för nästkommande tre år och enär det omedelbara valsättet är vordet i häradet antaget, anmodas kommunalstämmornas ordförande inom häradet att låta sammankalla kommunernas röstegande medlemmar å vanliga sammanträdesställen thorsdagen de 26 (tjugusjette) nästkommande augusti för förrättande af sådant riksdagsmannaval, hvarefter valprotekollep böra skyndsamligen insändas till undertecknad, valförrättare, som lördagen den 4 (fjerde) nästinkommande september klockan 9 f. m. härstädes tillkännagifver valets utgång; derest gudstjenst i någon församling ej förrättas å söndag, då denna kungörelse bör uppläsas, åligger det vederbörande kronobetjent på presterskapets anmodan kunggörelsen skyndsamt kringsända.
Alleqvia den 28 juli 1875.
På Domare-embetets vägnar:
AUG. KREÜGER.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Juli 1875
N:r 60