Kategori: 1946

Publicerat

Dödsfall.

— Fru Mathilda Wohlgemuth har avlidit i en ålder av nära 80 år. Den bortgångna var änka efter exportören Ernst Wohlgemuth. Närmast sörjes hon av en son i Schweiz och en dotter Erica, änka efter baptistpastor Edvin Hallberg, Visby, och barnbarn.
— Nittiotre år gammal har förre lantbrukaren Lars Petter Hultgren, Nors i Rute, avlidit. Änkeman sedan flera år tillbaka sörjes han närmast av två söner, en dotter och barnbarn.
— Snickaremästaren Hugo Wallin, Slite, har avlidit i en ålder av sjuttiofyra år. Närmast sörjande är barn och syskon.
— I en ålder av sextioett år har fru Signe Andersson, född Nilsson, Hemse avlidit. Hon efterlämnar make och syskon samt syskonbarn.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 December 1946
N:r 291

Publicerat

Yttre hamnen nu i stöpsleven.

Flerårigt miljonarbete började i oktober.

Till vänster på bilden kommer den nya kajen att dras fram i ungefärlig riktning mot närmaste lyktstolpen och sedan kommer en jättelik portalkran under vars fundament två hela järnvägsvagnar får rum att löpa utefter kajen. Prinsbryggan, där bogserbåten Thor nu ligger, skall rivas bort.
I ungefärlig jämnhöjd med järnvägsvagnen framför lagerhuset i bakgrunden kommer yttre hamnbassängen att förlängas. Sedan bilden togs har man redan hunnit markera var tvärkajen kommer att gå. Till höger pågår schaktningsarbete.

Större, bättre och modernare hamn är ett ständigt återkommande krav i en så framåtgående och expansiv sjöfartsstad som Visby. Olika delar av den väldiga hamnanläggningen har också under den närmast gångna tiden förbättrats och snyggats upp avsevärt. Nu är man framme vid yttre hamnbassängen, vilken inom några år inte bara kan lämna kajplats för betydligt större tonnage och flera båtar utan också kommer att kunna erbjuda bättre lastnings- och lossningsmöjligheter. Full fart är det sedan oktober månad på arbetet, som omfattar dels utvidgning och dels fördjupning av bassängen. Detta kommer för övrigt att utföras i två etapper och går löst på hela miljonen.
Frågan om en sanering och utvidgning av yttre hamnen har länge varit aktuell och sedan en del av stadens egen småbåtstrafik i och med att fiskhamnen byggdes försvunnit därifrån, har stadens styresmän skyndat skrida till verket. Arbetet går i hamndirektionens regi och omfattar i korthet ombyggnad av en 150 m. lång sträcka av gamla kajen på Holmen och en nybyggnad och förlängning av kajen ifråga c:a 90 m. inåt land. Dessutom skall den s. k. Prinsbryggan och den gamla slipanläggningen, som inte användes längre, rivas i första etappen. I andra etappen, vilket arbete man ännu inte bestämt tidpunkten för, kommer yttre hamnbassängen att muddras upp till ett djup av 6 m. med undantag av innersta delen.

Varje detalj noga beräknad.
Tillsammans med byggnadschefen, stads- o. hamning. Nils Söderberg gjorde G. A:s medarb. häromdagen en visit på platsen, där till att bärja med ett 15-tal man bl. a. sysslar med att bygga stenkaj och fördämningar. I jämnhöjd med gamla artillerikasernen bakom kronans vidunderliga tankhinder, som knappast pryder sin plats, ligger arbetsfältets första station — ett tillfälligt varv, där några man gjuter sådana konstigheter som förankringsplattor till dragstag. De skall så småningom användas till själva kajbyggnaden och är stora betongbjässar på flera meters längd och bredd och flera decimeters höjd. Ett 50-tal är färdiga och sedan återstår 20 plattor, vilka liksom de föregående skall gjutas i stora träformar där \”mattor\” av armeringsjärn inlägges. Sedan får de ligga orörda i formen c:a 14 dagar. För den oinvigde förefaller det kanske vara en obetydlig detalj. Men den fortsatta rundvandringen visade, att varje detalj i ett dylikt jätteprojekt måste vara noga beräknad och planerad för att inte äventyra arbetet i sin helhet.
I trakten av gamla båtslipen är huvudstyrkan koncentrerad och där träffade vi på stöddiga mannar, vilka med friska takter baxade kajstenar på sin plats, där nya inre kajen kommer att ligga. Finurligt nog har man utnyttjat sten från gamla kajen längst ute på Holmen och vinner därigenom avsevärd tid. Men det är ändå ett nog så drygt arbete att frakta de meterlånga och halvmetertjocka kolosserna på sin plats.
— Kajstenarna skall läggas i bruk på själva berggrunden, som i hamnens inre del ofta ligger 2 m. under havsytan, berättade ing. Söderberg. Därvid måste man ta hänsyn till vattenståndet, som är olika på olika platser, och kajens överkant skall i färdigt skick ligga 1,80 m. ovan vattenytan.

Vädret många gånger hinder i arbetstakten.
Något arbete för veklingar är inte hamnbygget, där arbetarna inte har någon avundsvärd lott i blåst och kyla, i ur och skur. Många gånger är vädret t. o. m. ett rent hinder i arbetstakten, som måste vara hårt uppdriven, om företaget skall hinna bli färdigt inom de tre år, som beräknats. Särskilt besvärligt har de mannar, som håller på att förlänga gamla kajen inåt land. Där måste marken, som på Holmen delvis är kalkberg och delvis utfyllnadsjord, på en del ställen fyllas igen och på andra platser schaktas ur. Men det är inte bara att hälla ned grus och sten eller i motsatt falla spränga bort berget.
— Svårigheterna är många förklarade byggnadschefen. Hela nya kajen måste vila på berggrunden och den har antingen ett tjockt lager utfyllnadsmassor eller blålera på ytan och man får därför gräva sig ned ett par in. i vatten. Många utskjutande delar måste sprängas bort o, vad gäller gamla kajen, som helt och hållet måste göras om, vilar den delvis på träkistor.
Dessa kistor har placerats på utfyllnaden, som i sin tur ligger på den sluttande berghällen. Skulle man utan vidare sätta igång att spränga där, kanske stora delar av underlaget intill kajen följde med och rasade ner i vattnet. Entreprenörerna som tillfrågats om just detta arbete har varit rädda att ge sig på det.

Upplyftad bärgningspråm får bära borrmaskiner.
Ett drygt förarbete till en urschaktning längs gamla kajen hade vi tillfälle att en stund studera närmare. Här gällde det att få bort vattnet och blåleran på botten för att komma åt berget. Ing. Söderberg, som tidigare gjort en del beräkningar, hade kommit underfund med att en s. k. fångdamm måste byggas — ett arbete på åtskilliga dagar. Ett par man fraktade ut flera meter långa järnspånt, som lodrätt sänktes ned i vattnet utefter en träställning. Vigt och elegant klättrade \”gubbarna\” omkring på ställningen och passade in ena spånten efter den andra. Med hjälp av en kompressordriven spåntslagningsapparat åkte järnbalkarna ned någon decimeter i kalkstensbottnen o. sedan pressades de ned ännu mera med hjälp av \”hejare\”. När så själva \”fångdammen\” är inbyggd, skall den tätas. Därpå pumpas vattnet bort och schaktning eller sprängning kan göras i torrhet.
En annan intressant sak är en gammal mudderpråm, man håller på att bygga om för att använda vid borrningar i berggrunden. Ursprungligen var den försedd med två stora luckor rakt ned i vattnet, vilka nu tätats. En del reparationer har man också måst göra och dessutom har hela pråmen lyfts upp genom två jättefat, vilka på en träställning under pråmen får tjänstgöra som pontoner. Två man jobbade för fullt med att ställa pråmen i ordning. Av kraftiga järnbalkar och trävirke byggde de ställningar för två borrmaskiner, som i fortsättningen kommer att vara till ovärderlig nytta, eftersom hela pråmen kan förhalas omkring i hamnbassängen. Men att det inte är småsaker det rör sig om, förstår man av, att varje borrmaskin väger 4 ton styck och drivs med råoljemotor.

Portalkran bland finesserna på nya kajen.
Trots att man redan hunnit jämförelsevis långt i arbetschemat utgör detta blott en bråkdel av hela företaget. Materialbristen har som vanligt lagt hinder i vägen och dessutom skall arbetena avpassas så, att halva nuvarande kajen i görligaste mån kan användas för trafik, lastning, lossning etc.
— Och hur kommer hamnen att ta sig ut, när den är fullbordad?
— Kajens inre del på en längd av 50 m. får en frontmur av sten, som stupar lodrätt ned i vattnet ända till berggrunden, berättade ing. Söderberg. Övrig del av kajen, en sträcka om 190 m. skall förses med en frontvägg av järn-spånt, som kommer att hållas fast bland annat av dragstag fästade i de tidigare omnämnda förankringsplattorna, vilka skall ligga under jorden. Det blir alltså en särdeles stabil anordning.
På hela kajsträckan skall sedan kransskenor monteras såväl 1,35 m. från kajkanten som på ett särskilt kranfundament av betong, beläget c:a 11 m. från och parallellt med kajkanten. På kranskenorna skall två stycken s. k. portalkranar monteras och avståndet mellan kranbenen blir så stort, att två järnvägsvagnar obehindrat kan gå inunder bredvid varandra. (I föregående sagt har Allehanda i sitt julnummer, vilket utkommer om en vecka, en bild, som visar, hur portalkranen kommer att ta sig ut.) Kranhöjden blir c:a 20 m. över vattenytan och krankroken kommer att ligga c:a tio meter utanför kajkanten. För övrigt kommer anbud på krananläggningen att infordras om någon månad.

Byggnadschefen
Nils Söderberg.

Så långt är det hittills planerat för Visby-hamnen, som i färdigt skick kommer att vara en ny prydnad och en praktisk sådan i vår stad.
Svedje.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 December 1946
N:r 291

Publicerat

Hemvärnsövning i Ganthem.

\”Sedan i morse råder krigstillstånd på Gotland. Fientliga smärre avdelningar ha hoppat med fallskärm på olika platser på ön. Hemvärnet har fått order att, under pågående utrustning av linjeförbanden, försvara utrustningsdepåerna mot sabotagehandlingar.\”
Så löd den förutsättning som övningsledaren, kapten Runeborg, meddelade de hemvärnsområden som den 7 och 8 december deltogo i nattövning, ,avseende spaning, postbjänst och strid i mörker.
Klockan 21 hade alla samlats och förlagts i tält, och efter utspisning av choklad med smörgås började vakttjänsten och spaningen. Det blev inte långa stunders vila i tälten, ty fienden utnyttjade månskenet, som silade in genom regndiset, och anföll ideligen. Fram emot midnatt ansåg emellertid övningsledaren att hemvärnsmännens utryckning ur tälten och försvaret av förläggningen gick bra, varför övingen avbröts av en fyra timmars välförtjänt vila, föregången av varm dryck.
Klockan 4 anbefalldes emellertid larmförläggning, emedan man kunde befara att fiendens livliga spaning under kvällen och natten skulle resultera i ett anfall. Och mycket riktigt, klockan 6 på morgonen brakade det löst på allvar, skotten smällde, handgranater kreverade och mörka skepnader störtade framåt i halvmörkret mot den egna posteringslin- jen. Denna sviktade, brast på en del ställen, men slöt sig åter samman, och efter en kort men häftig strid var fienden slagen. Och därmed var också nattövningen avslutad, och hemvärnsmännen läto sig väl smaka av lottornas kaffe och smörgåsar.
Förmiddagspasset ägnades dels åt en övning med skarp ammunition, ledd av löjtnant von Schulman och avseende uppträdande i skog, dels en tävlingsskjutning i pluton, ledd av löjtnant Karnehed och avseende plutons anfall mot en vid stranden landsatt fiende.
Lottorna fingo som vanligt sista ordet med en stadig frukost klockan tolv på söndagen, efter att, också som vanligt, hela dygnet runt i olika avlösningar, ha skött om sina hemvärnsmäns förplägnad.
Hemvärnsofficeren, major Borenz, följde övningarna med intresse, och hans adjutant, fanjunkare Söderström, var allestädes närvarande, där en hjälpande hand behövdes.
Det är glädjande att se att hemvärnet besitter en sådan livaktighet att man kan få ihop nära hundra man till en så pass krävande övning som den ovan refererade, och det torde samtidigt vara ett fullgott bevis på, att den enskilde hemvärnsmannen numera börjat inse att man inte kan försvara sin hembygd enbart med att kunna skjuta, man måste också kunna i andra avseenden uppträda som soldat.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 December 1946
N:r 291

Publicerat

Ny brandstadga för Slite köping.

Medför ökade kostnader för fastighetsägarna.
Kommunalfullmäktige höll på torsdagen sitt sista sammanträde för året och det sista för valperioden. Därvid gjorde ej mindre än åtta ledamöter — flertalet av gammal förnämlig årgång — sin sortie och blevo i hjärtliga ordalag vederbörligen avtackade av ordföranden. Sammanträdet var avverkat på ett par timmar, trots de många ärendena. Besluten gingo i samförståndets tecken och endast ett par frågor föranledde debatter. Den ena var förslaget till ny brandordning, mot vars skärpta bestämmelser och därmed förenade ökade kostnader för fastighetsägarna hr Magnus Nilsson tappert kämpade — och ej utan framgång. Förslaget genomdrevs med knapp majoritet om 8 röster mot 6. Vidare beslöts, att sjunde klassen vid ky4rkskolan medelst skolskjutsar från och med nästa läsår överflyttas till Slite. Mera ömtålig blev frågan, då det framhölls, att övre köpingens barn skola ha samma rätt att utnyttja de fria skjutsarna vare sig de fullgöra sin skolplikt i sjunde klassen eller föredraga att övergå till kommunala mellanskolan. De bägge skolstyrelserna fngo fullmäktiges uppdrag att söka sammanjämka båda skolornas lästider för att därmed tillmötesgå båda kategorierna av elever, ett beslut som man hoppas skall motses med tacksamhet och tillfredsställelse av den idoga och strävsamma befolkningen i den övre köpingen. — Frånvarande från sammanträdet voro hrr A. de Jounge, Rob. Myrsten, E. Pålsson, Henry Johansson och fru Linnea Larsson.

Avsägelser av förtroendeuppdrag.
Avsägelser av innehavda förtroendeuppdrag inom samhället förelågo från överlärare Per Björk, folkskollärare K. Krantz, ingenjör Folke Bergström, rörmokare Rune Ericsson och köpman Hugo Helledaij. Som skäl för befrielsen hade hr Björk angivit bristande tid, hr Krantz \”ålderdomssvaghet\” (vilket väckte allmän munterhet i församlingen), hrr Bergström och Ericsson på grund av avflyttning samt hr Helledaij utan angivet skäl. Samtliga avsägelser beviljades.

Kommunala val.
Den nu tjänstgörande ordföranden utsågs att såsom sådan fungera till dess den nyvalda fullmäktigeuppsättningen på nyåret utsett ny ordförande.
Till ledamöter i fattigvårdsstyrelsen för åren 1947-1950 omvaldes fru Linnea Larsson och nyvaldes förutvarande suppleanten fru Gerd Holmberg samt lokmästare Sigfrid Andersson, den sistnämnde efter hr Björk. Suppleanter blevo bokhållare Karl Törnblad och cementarbetare Simeon Yttergren, den senare efter hr Krantz, den förre nyvald. Till vice ordförande i samma styrelse utsågs fru Holmberg efter hr Helledaij.
Till ledamot i barnavårdsnämnden (gemensam med fattigvårdsstyrelsen) utsågs fru Gerd Holmberg efter hr Helledaij. Till suppleant i samma nämnd för åren 1947-1948 valdes lokmästare Sigfrid Andersson efter snickaren Gustav Håkansson, som avflyttat från samhället.
Till suppleant i byggnadsnämnden för år 1947 utsågs köpingsingenjör Gösta Larsson efter hr Folke Bergström.
Till ledamöter i hästuttagningsnämnden för åren 1947-1950 omvaldes hemmansägarna Tyko Lindlöf, Vilh. Smedberg och Gust. Othberg, Stenstugu, med hemmansägarna Gösta Eklund, Arvid Hellgren och Harry Norman som ersättare.
Till ledamot av idrottsplatsstyrelsen för åren 1947-1948 utsågs byggnadsarbetare Gidon Tillander efter hr Rune Ericsson.
Till ledamöter i kristidsnämnden för år 1947 omvaldes cementarbetaren Karl Engström, hemmansägaren Edvin Lundberg, byggmästare Leon. Johnsson och fru Edith Nyberg med köpman Sem Andersson och lokmästare Sigfrid Andersson som ersättare, den senare nyvald efter hr Björk. Till ordförande resp. vice ordförande i nämnden, vilka utses av kristidsstyrelsen, föreslogos hrr K. A. Dahlbeck och Karl Engström.
Till ledamöter i nykterhetsnämnden för åren 1947-1950 omvaldes cementarbetaren Olof Kahlström och provinsialläkare T. Funck med bokhållare K. Törnblad som ersättare efter köpman Helledaij. Till ordförande i samma nämnd omvaldes hr Kahlström.
Till ledamot i pensionsnämnden efter framlidne fabrikör Ivar Randahl utsågs polisman V. Renrén.
Till revisorer för granskning av samtliga styrelsers och nämnders räken- skaper och förvaltning för år 1947 med undantag av arbetslöshetsnämndens omvaldes kontorist Gustav Edberg (tillika siffergranskare), handelsbiträdet Thorsten Andersson och kapten George Lindberg med kamrer David Nyström och kontorist Sune Andersson som ersättare.
Till revisor för granskningen av arbetslöshetsnämndens räkenskaper för år 1947 omvaldes avlöningsbokhållare Tyko Beckman och cementarbetaren Henry Johansson med köpman Vald. Fransson och smeden Harald Sedell som ersättare. Därjämte förordades hos länsstyrelsen kassör Alois Waclaw som statens revisor med bokhållare Karl Törnblad som ersättare.
Till revisor för logen Fyrbåkens studiecirkelbiblioteks räkenskaper för år 1947 omvaldes hr H. Sedell.
Till ledamöter i taxeringsnämnden omvaldes brandchef K. A. Dahlbeck, entreprenör Magnus Nilsson, cementarbetare Henry Johansson och hemmansägare Harry Norman (tillika virkesvärderingsman) med köpman Sem Andersson, lokmästare Sigfrid Andersson, murare K. G. Myrbeck och hemmansägare Ture Thomsson, Klints, som ersättare.
Till ombud vid Slite—Roma Järnvägsaktiebolags stämmor år 1947 omvaldes kamrer Eric Jacobson och dir. A. de Jounge med stenbildhuggare Frid. Johnsson och köpman Sem Andersson som ersättare.
Till roteombud för en period om 4 år utsågos på förslag av kyrkoherde Wernberg hemmansägare Tyko Lindlöf för övre köpingen och byråföreståndare Sven Grönberg för nedre köpingen med hrr Gust. Othberg och Tyko Beckman som resp. suppleanter. Innan valet emellertid skett, hade fullmäktige beslutat, att arvoden till de ordinarie ledamöterna skulle utgå med resp. 100 och 200 kr. pr kalenderår. Ombuden beräknades ej behöva tagas i anspråk förrän den 1 april 1947.
Till virkesvärderingsmän enligt Städernas brandstodsbolags reglemente utsågs byggmästare Leonard Johnsson och entreprenör Magnus Nilsson med köpman Sem Andersson och murare K. G. Myrbeck som suppleanter.
Till ledamot i kommunalnämnden efter hr Björk valdes hr K. G. Myrbeck.

Inlösen av vägmark.
Fullmäktige beviljade ett förslagsanslag på 3,000 kr. för kostnader i samband med inlösen, avstyckning och lagfart för erforderliga markområden för breddningen av Grubbens väg och Lärbrovägen.

Förvärv av tomtmark.
Fullmäktieg godkände av kommunalnämnden träffad överenskommelse med markägare om inköp av viss tomtmark, omfattande fastigheterna Spillings 116 och Näs 171 och 121 samt större delen av fastigheterna Närs 170 och 121. Kostnaderna för markförvärvet hade uppskattats till 25,000 kr., vilka medel fullmäktige beviljade. Beloppet skall likvideras med medel ur disponibla fonder. I samband härmed uppdrogs åt nämnden att ordna med planläggning och tomtindelning av nämnda markområde, som är beläget bakom den nuvarande bebyggelsen vid Närs mellan Lärbrovägen och Othemvägen. Området är ej upptaget i nuvarande stadsplan.

Skolskjutsar insättas mellan Othem och Slite.
Folkskolestyrelsen hade till fullmäktige hänskjutit frågan om centralisering av distriktets sjunde klass till hamnskolan i Slite. Enligt styrelsens förslag skulle därmed kyrkskolan endast komma att omfatta 6 klasser, medan dess sjunde klass medelst skolskjutsar överföras till Slite hamnskola. Den föreslagna ändringen avsågs träda i kraft från och med nästa hösttermin.
Då de föreslagna anordningarna för närvarande syntes önskvärda, hade kommunalnämnden tillstyrkt bifall till framställningen. Kostnaderna för skolskjutsarna skulle belöpa sig till kr. 17:50 pr läsdag.
Under den följande diskussionen begärdes ordet av hr Lindholm, som yrkade, att de inrättade skolskjutsarna jämväl skulle få kostnadsfritt utnyttjas av de barn från övre köpingen, som söka sig till kommunala mellanskolan, och att således i detta avseende båda kategorierna elever skall tillerkännas samma förmån.
Hr Björk meddelade då, att man tänkt sig framflytta skolarbetets början för sjunde klassens elever till kl. 8,30.
Efter ytterligare ett par inlägg i frågan var fullmäktige redo att fatta sitt beslut och biföllo därvid dels skolstyrelsens förslag i sin helhet och därtill hr Lindholms yrkande, att eleverna från övre köpingen skulle ha samma förmån vare sig de gingo i sjunde klass eller föredrogo att besöka mellanskolan, dock under förutsättning att det visar sig möjligt att sammanjämka lärotiderna för de bägge skolorna. Utredning om denna sammanjämkning skulle verkställas av de båda skolornas styrelser gemensamt.

Tilläggsstat för år 1946.
Sedan vissa i årets stat upptagna anslag överskridits, beslöto fullmäktige ställa ytterligare 1,105 kr. till resp. nämnders förfogande.

Uppbördsborgen för polismannen.
I inkommen skrivelse meddelades, att länsstyrelsen fastställt uppbördsborgen för fjärdingsmannen i Slite till 8,000 kr.
Borgensbeloppet är f. n. 3,000 kr. upplyste kommunalnämnden. Då alla berörda myndigheter haft den uppfattningen, att restantierna komma att nedgå i och med att skatten för nästa år uttages vid källan, och då dessutom ingen omreglering av distriktet i övrigt förekommit, hade nämnden även i fortsättningen ansett sig kunna tillstyrka en borgen av endast 3,000 kr. Och fullmäktige instämde i nämndens yttrande.

Anslag till nya ritningar av ålderdomshem.
På särskild begäran av fattigvårdsstyrelsen medgavs, att i dess stat för år 1946 upptaget anslag å 8,000 kr. till byggande av ålderdomshem finge reserveras till år 1947 i och för anskaffande av nya ritningar till ålderdomshem i Slite.
Styrelsen har synbarligen haft det mycket besvärligt med sin byggnadsfråga. För att nu kunna påräkna statsbidrag hade redan utarbetade ritningar och förslag måst omarbetas för att tillgodose kravet på ökat antal enkelrum.

Borgen för barnrik familj.
En framställning från hr Set Lagesson att fullmäktige måtte medverka till lån och bidrag av statsmedel enligt bestämmelserna för barnrik familj och därjämte ställa viss borgen enligt gällande bestämmelser, beslöt fullmäktige hänskjuta saken till kommunalnämnden för dess avgörande, efter en kort erinran av hr Bonde, att vederbörande åtminstone först borde vara mantalsskriven inom samhället, innan detsamma iklädda sig dylika förbindelser.

Förslag om ändring av stadsplan.
Ett av länsarkitekten Olle Karth upprättat förslag till ändring av byggnadsplanen vid vägkorsningen i Närs bordladas för att bereda byggnadsnämnden tillfälle yttra sig över detsamma, enär förslaget icke vunnit kommunalnämndens odelade gillande. Förslaget innebär bl. a. att den nya sträckningen av Othemvägen skall gå genom handlanden Petterssons trädgård.

Ny brandstadga fastställd.
Sedan länsbrandinpektören uppgjort förslag till brandorganisation inom Gotlands län och indelat detsamma i eldsläckningsområden, hade brandstyrelsen i Slite nu upprättat förslag till ny brandordning för Slita köping, varvid styrelsen följt riktlinjerna i föreliggande normalbrandordning.
Vid förslagets behandling inom kommunalnämnden hade endast en punkt i detsamma varit föremål för delade meningar, och den gällde tidsfristen mellan tvenne sotningar. Enligt förslaget skall nämligen bl a. sotning av kökspis för enskilt hushålls behov samt av värmepanna i vanliga bostadshus, om eldning sker uteslutande med antracit, olja eller dylikt, ske var tredje månad (om eldning sker med ved skall i motsvarande fall sotas varje månad). Har eldning ej skett eftef senaste sotning, behöver dock ej ny sotning bekostas. Inom nämnden hade framförts önskemål om att nämnda tidsfrist om 3 mån. skulle utökas till 4. Men efter verkställd votering hade dock brandstyrelsens förslag tillstyrkts med 2 röster mot 2.
Under den följande överläggningen lämnade först kamrer Olof ss on en kortfattad redogörelse för innehållet i den nya brandstadgan och berörde därvid även de skärpta bestämmelserna om sotningen.
Hr Magn. Nilsson ansåg, att dessa skärpta bestämmelser skulle bli mycket betungande för fastighetsägarna och då särskilt för dem som ha vedspisar — ej blott ur kostnadssynpunkt utan jämväl med hänsyn till de med sotningen förenade obehagen — och yrkade därför på att denna i ovannämnda fall skulle verkställas endast 3 gånger om året i stället för föreslagna 4.
Hr Bonde hade uppfattat det som en förmån att få sotat så pass ofta, att man ej extra behövde tillkalla sotaren. Det är allt annat än trevligt, när röken går in i stället för ut.
Hr Dahlbeck framhöll, att den tätare sotningen vore ur trygghetssynpunkt väl värd den ökade kostnaden, medan
hr Karlsson instämde med hr Nilsson om en måttlig ökning av sotningsutgifterna.
Vidare hade i brandordningen föreslagits, att halmstack och dyl. ej finge ligga på närmare håll än 12 m. från stall eller byggnad med eldstad.
Sedan fullmäktige först beslutat ändra detta avstånd till 6 m., bifölls brandstyrelsens förslag i övrigt med 8 röster mot 6 för hr Nilssons yrkande.

Telefon till överförmyndaren.
Överförmyndaren för Slite och Boge, f. folkskollärare K. Segerdahl, hade anhållit, att köpingen måtte bekosta indragning av telefon till dennes bostad och erlägga inträdesavgiften för densamma. På kommunalnämndens tillstyrkande bifölls framställningen.

Nya motioner.
Ett par motioner av hr Bonde den ena avseende köpingens medverkan att söka få s. k. småindustrier till samhället och den andra avseende anställandet av ytterligare en polisman inom samhället remitterades båda till kommunalnämnden för dess yttrande.
Beträffande den sista motionen utvecklade hr Bonde sina synpunkter på problemet inför fullmäktige och uttalade som sin förhoppning, att ärendet skulle röna en välvillig behandling inom nämnden.

Folkskolestyrelsen befrias från fortsatt utredning om skolans läge.
Dagordningen var därmed genomgången. Men innan sammanträdet avslutades, anhöll hr Björk om fullmäktiges uttalande, huruvida ytterligare utredning i skolfrågan skulle verkställas. I så fall hade nämligen styrelsens ordförande ansett det nödvändigt, att ytterligare medel ställdes till styrelsens disposition för utredningens allsidiga fullföljande i enlighet med fullmäktiges senaste beslut.
Hr Krantz ansåg nu att de verkställda utredningarna även borde ha tagit sikte på möjligheten att förlägga det nya skolpalatset till den Myr,stenska åkern. Man bordegardera sig mot en kommande generations kritik mot en skolstyrelse, som kunde beskyllas för att ej ha varit tillräckligt framsynt. En enkel utredning skulle kunna verkställas av köpingsingenjören, varför länsarkitekten ej nödvändigtvis behövde anlitas för en sådan bagatell.
Efter ytterligare några inlägg i diskussionen ansågs frågan nog diskuterad, och fullmäktige beslutade befria skolstyrelsen från uppdraget att utreda frågan om skolbyggnadens förläggande till annan plats.

Avtackning.
I sitt avslutningsanförande erinrade därpå ordföranden om de många gamla kämpar, som med dagens sammanträde lämna sina platser i fullmäktigeinstitutionen. Äldst bland dessa var brandchefen Dahlbeck, som under ej mindre än 21 år tillhört fullmäktige och där fullgjort ett intresserat och gott arbete i det allmännas tjänst, en prestation värd en alldeles extra honnör. Hrr Björk och Sedell lämna arbetet efter 16 års tjänst, hr Karlsson efter 13, hr Krantz efter 12, hr Johnsson efter 8 och hrr Henry Johansson och Erik Pålsson efter vardera 4 år. Dock spela årens antal ej största rollen, fortsatte tal. Vad som betyder mest är, att vederbörande visat sitt intresse och gjort stora insatser för det allmännas bästa. För allt detta ville han framföra sitt tack till de avgående ledamöterna. De kvarvarande hälsade han välkomna åter till fortsatt arbete. Sammanträdena hade präglats av för litet \”bråk\”, vilket utgjorde ett gott betyg för de nämnder som förbehandlat ärendena. Han konstaterade, att det alltid rått ett gott förhållande mellan de olika partierna inom fullmäktige, tackade för det förtroende han såsom ordförande åtnjutit och tillönskade samtliga en god helg.
Då v. ordföranden var förhindrad närvara, bad hr Dahlbeck som äldste ledamot att få framföra samtligas tack till ordföranden för det trevliga och gemytliga sätt, på vilket denne alltid lett förhandlingarna och bad samtidigt få framföra sitt eget tack för de vänliga avskedsord, som riktats till honom personligen. Han sade sig ha trivts bland ledamöterna och med dess ordförande samt tillönskade honom en god och angenäm jul.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 December 1946
N:r 291

Publicerat

Växande samhälle i öns centrum.

Affärs- och bostadsbyggnad i Roma.

Roma går framåt med stora steg.
Innan sockerbruket uppfördes i Roma 1894 var väl Roma socken i stort sett lik varje annan gotlandssocken. Visserligen hade Roma en storhetstid under cisternciensermunkarnas aera på 1100-talet och sedermera, när Roma Kungsgård var den största egendomen på Gotland. Men allt detta är så länge sedan. Av större betydelse för samhällsbildningen i socknen har skett i vår tid. Sockerfabriken förlades till Roma för att leverantörerna skulle få så korta leveransvägar som möjligt. Och sedan har samhället utvecklats i jämn takt. På senare år har byggnadsverksamheten tagit större fart och Roma är nu på god väg att inrangeras bland öns största samhällen.
För någon månad sedan var vi i tillfälle att återge en bild av det nya kampanjhemmet i Roma, som sockerfabriken låtit uppföra. Den moderna anläggningen, kommer säkerligen att så småningom även användas som logi, när sockerbrukets portar är stängda.
Sockerbruket i Roma har varje år uppfört en och annan byggnad eller låtit utföra restaureringar. Men även den privata byggnadsverksamheten har haft god vind i seglen. Flera bostadshus och en del affärs- och verkstadsbyggnader ha tillkommit på sistone — och flera rätt stora byggen planeras. Läkarbostad håller nu på att byggas och snart kommer väl turen till apotek, post etc.
För dagen kan vi ägna vår uppmärksamhet åt det affärs- och bostadshus, som köpman Sture von Corswant. låtit bygga, och som nu tagits i bruk.
Innan vi se oss omkring i den nya byggnaden, bekantar vi oss med hyresgästerna. Först ha vi A/B Gotlands Bank, som här förfogar över den modernaste banklokalen på ön. När Gotlands Bank startade sin verksamhet i Roma, hyrde man banklokaler i mejeribyggnaden vid järnvägsstationen. Sedermera uppförde kamrer Bergström en privat byggnad vari även banken fick sina lokaler. Numera äges denna fastighet av hr v. Corswant, som på samma tomt låtit bygga nämnda affärsfastighet.
Banklokalernas inredning i ek är så där strikt ,sober, och försedd med allt vad som hör till en modern banklokal. Bankkamrer Herbert Karlström, som visar oss omkring i den domän han förvaltar, och i vilken man samma dag flyttat in i, uttrycker sin belåtenhet med de nya lokaliteterna.
— Vi är nyss inflyttade, säger han, så det dröjer ju ännu någon tid innan allt blir komplett. Men det är naturligtvis förmånligt ur flera avseenden, att vi fått nya lokaler, som är fullt tidsenliga.
Här såväl som vid alla byggen eller inredningar, får man vänta på en del saker. Men det far man ta med ro, anser kamrern, som först visat oss den yttre, större lokalen, där kunderna tagas emot. Innanför denna lokal komma vi in i en mindre, som även är avsedd såsom konferensrum. Intill den senare gränsar det solida kassavalvet, som givetvis är både brand- och dyrkfritt. Härvidlag kan vi anteckna en nyhet för Roma, nämligen bankfack, vari kunder kan förvara sina privata värdehandlingar och andra dyrbarheter. Det bör kännas ganska lugnt att ha sina obligationer, inteckningar etc. förvarade på ett så säkert ställe.
Medan vi befinna oss i bottenvåningen titta vi in till Romas nya specialaffär i färg- och kemikaliebranschen. I Roma Färghandel, som firman heter, ha vi köpman Svenssons nya verksamhetsfält. Ja, .d. v. s. branschen som sådan är långt ifrån ny för honom, för han har i flera år konditionerat i färg- och kemikalieaffärer, men det är första gången han är i sitt eget bo, vilket förstås betyder en hel del.
— Såväl affärs- som lagerlokaler är mycket bro, säger hr S., som låter oss bese den nya modernt inredda affärslokalen och där bredvid liggande lagerlokaler. I källarvåningen har firman även rymliga utrymmen, som ligga väl till för in- eller utlastning av varor.

Bostadslägenheterna
i ändra våningen är också inredda med all modern komfort. Innehavaren av färghandeln har från gaveln uppgång till sin lägenhet om tre rum och kök varav ett rum är beläget en trappa upp — således i våningen över. Alla rum är ljusa och rymliga och inredda med allt vad som hör till en trivsam bostad.
Den andra bostadslägenheten är exakt likadan, som nyssnämnda, men ingången till denna är från andra gaveln, varför hyresgästerna har sin särskilda rayon att förfoga över, som ur trevnadssynpunkt naturligtvis är att sätta värde på.
Frisör Sten Gistedt, gute till börden, har slagit sig ned här för att utöva sitt yrke mitt på hemmaön. Hr Gistedt är synnerligen väl förfaren i sitt yrke, och kan allt vad som hör till förstklassig hårvård —undra på det, då hans fader var den kände frisörmästaren Gistedt i Visby.
— Jag har tröttnat på storstadsjäktet, säger hr G., så nu vill jag slå mig till ro och utöva mitt yrke på Gotland. Här är också så väl ordnat. Här har jag en trevlig bostad vars make man får let efter och dessutom en frisörsalong fullt ut lika modern som liknande i Stockholm. Vad kan man se\’n mer begära . . ? Kunderna kommer i större antal undan för undan, för numera är alla måna om att få sitt hår välskött.
Från de trevliga bostadslägenheterna följa vi med hr v. Corswant i källarvåningen, där hyresgästerna ha sina matkällare och andra utrymmen. Där ha vi också värmekällan, som hr von Corswant är mycket belåten med.
— Jag har lyckats komma över verkligt prima oljeeldningsaggregat, säger han. Det är ju annars så svårt att nu — när det finns olja — få tag på tillförlitliga aggregat. Från en firma i Gävle har jag fått ett aggregat till vardera fastigheterna, och de fungerar fullkomligt oklanderligt. Förut var det besvärligt, i synnerhet när man skulle elda med ved. Då hade man alla källarutrymmen fyllda med vedbränsle, medan man nu har ett par oljetankar, som kontinuerligt förser aggregaten med olja. Nu behöver man inte ha en tanke på temperatur och eldning, för det hela sköter sig självt. Man får också jämn värme, som kan ökas i den mån vintern biter på. — Det kan vara något för byggherrar att titta på.
Betkampanjen i sockerbruket är slut för säsongen och i samhället bereder man sig som på alla andra håll att fira jul, d. v. s. julkommersen har börjat och trafiken på allfarvägen genom samhället är livlig. Romaborna ha naturligtvis inget emot en ökande biltrafik, men främst på önskelistan för kommande jul är, att det blir fortsättning på betongvägen och ordentliga trottoarer. Som det nu är, är det odrägligt när det är fuktig väderlek. Lervällingen från vägbanan slungas i kaskader utåt sidorna, så inte är det så roligt för fotgängare och cyklister att möta framstormande bilar. Men man får väl med samhällets bebyggare hoppas att gatufrågan genom Roma ordnar sig, när material och arbetskraft finns att uppbringa.
Geo.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 December 1946
N:r 291

Publicerat

Ökad biltjänst i Fårösund.

Byggnationen i Fårösund har under senare år varit livlig åt alla de tre väderstreck som geografin tillåtit, ty vår nordliga metropols invånarantal har som bekant ökat avsevärt. Men ändå är det inte samma liv och rörelse vid sundets strand nu som fallet var under krigsåren, givetvis beroende på att beredskapsmännen är \”borta med vinden\”. För Fårösund är ju ett \”blåshål\” — det går nog inte att komma ifrån —, och nordan var särskilt hård och bitande kall när Allehandas medarbetare var på ort och ställe i förrgår. Ja, ett tag såg det faktiskt ut som om granen utanför Nyströms affärskomplex skulle knäckas av vindens påfrestning, men den höll … Liksom vi för vår del håller på Fårösund som en trivsam men därför inte någon särdeles naturskön plats. Men om kommunalfullmäktige får hållas får vi nog snart se planteringar och andra förskönande anläggningar — något som vi tror det blir tillfälle konstatera en annan gång.
Vår rundvandring var ingalunda vidlyftig — vi inriktade oss i stället på att nu i automobilismens period av \’nydaning\’ hälsa på i Fårösunds båda bilaffärer-verkstäder: Gotländska Bilförsäljningsbolagets filial, som vi presenterar här idag, och Fårösunds Bilservice, som vi återkommer till i nästa vecka, då utrymmet ger bättre möjlighet.
Fårösunds automobilaffär har sedan någon månad övergått i ny regim, nämligen Gotländska Bilförsäljningsbolagets, och den gamla längan på den smitterbergska gården har fått en avsevärt prydligare fasad än den hade tidigare. Tänk i alla fall vad kalkputset betyder för en byggnads exteriör! Vi kliver på in till chefen för fårösundsfilialen, verkmästare K. J. Pettersson, för att få se och höra något om densamma.
— Saken är den att Bilförsäljnings-bolaget har övertagit den här rörelsen — dock bara vad gäller själva verkstaden — för att stå bilägarna på norr till tjänst med en tidsenligare service. Med den utrustning vi nu har kan vi utföra det mesta i reparationsväg, såväl vad gäller bilreparationer som rent mekaniskt arbete, el- och gassvetsning och smide. Vi började 1 oktober och meningen är förstås att vi efterhand skall utveckla rörelsen. Ännu så länge inrymmer lokaliteterna — som byggts om något — förutom verkstaden bl. a. reservdelslager.
Och när vi tittar närmare på verkstaden finner vi reparatörerna i arbete vid maskinerna, allt vittnande om \”nya friska tag\”. Det påstås f. ö. att verkmästare Pettersson är specialist på konstsmide, ett område som han ämnar arbeta vidare på för Bilförsäljningsbolagets räkning. Nämnas kan också att man i verkstaden bl. a. tillverkar speciella bilpakethållare med anordning för cyklar som vill ha \”gratisskjuts\”. Varför man kan summera intrycken med, att GM-service åker framåt!
— Jag borde kanske tillägga att jag har min gamla affär med cykel-, radio- och sportartiklar kvar, säger hr P. vidare. Varkstaden är avvecklad, men min son kommer i fortsättningen att driva radioservice, ett område som han är intresserad av och en bransch som han har en viss fallenhet för.
Specialskyltning i morgon — även i Werkelins brunna byggnad.
I automobilaffärens f. d. försäljningslokal har AB Gunnar Werkelin, vars nya affärs- och bostadsfastighet utsattes för den svåraste eldsolyckan i hela landet under oktober månad, sitt provisorium.
— Nog kan man säga att det var tur i oturen att den här ganska rymliga lokalen fanns att tillgå just när det brann för oss, säger direktör Gunnar We r-k e 1 i n själv när Allehandas utsände söker upp honom. Vi beräknar att kunna återinflytta i den gamla — d. v. s. nya! — affären 1 mars. Sejouren nere hos Smitterbergs skulle alltså bara behöva räcka i knappa 5 månader. Vi blev ju tvungna att låta bygga om fullständigt i affärsvåningen efter branden. Förresten har arbetet redan avancerat så pass att nordergutarna är välkomna både lördag och söndag kväll (nu och i morgon alltså) till våra skyltfönster i den \”riktiga\” affären. Sade den alltid optimistiske chefen.
F. ö. blir det allmän specialskyltning i Fårösunds affärer i morgon kväll, var den \”riktiga\” affären. Sade den alltid optimistiske chefen.
F. ö. blir det allmän specialskyltning i Fårösunds affärer i morgon kväll, varför vi i vår tur rekommenderar \’nordergutarna\’ en mera \’ingående\’ rundvandring …
Mr En.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 December 1946
N:r 291

Publicerat

Landsbygden. Bjärges.

BJÄRGES.
Adventsvesper hölls söndags i härvarande metodistkapell. Den inleddes av pastor Blomquist. Juniorföreningens flickor samt musikanterna utförde sedan ett adventspotipurri med omväxlande bibelläsning, solo och körsång, strängmusik samt psalmsång och recitation. Det hela fick ett gott utförande? Efter ytterligare en unison sång talade pastor Blomquist över ämnet: Adventsbudskapet i dag. Efter talet framförde ungdomarna en ljusmässa \”Det är advent\”. Under psalmsång uppbars kollekten, varefter Albert Veström avslutade med bön.
Under veckan hade syföreningen sin julförsäljning vilken lämnade ett gott ekonomiskt resultat. Vidare visades ett par filmer: \”Från Göta älv till Gotland\” samt en palestinafilm.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 December 1946
N:r 291

Publicerat

Landsbygden. Anga.

ANGA.
Anga kyrkliga syförening höll onsd. den 11 dec. sin skördefest i JUF-gården. Festen inleddes med en kort andaktsstund av kyrkoherde Sjögren. I anslutning till 400-årsminnet av Martin Luthers död framförde en grupp skolbarn ett sångspel byggt på Luthers psalm nr 63 i Sv. psalmboken. De unga skådespelarna skötte sig på ett utmärkt sätt. Som nästa programpunkt serverades kaffe, som alla lät sig väl smaka. Så var man då framme vid försäljningen av handarbeten och godsaker m. m. Kyrkoherden skötte klubban med verklig bravur, priserna var goda, och det hela gick raskt undan. Det låg den verkliga feststämningen över hela festen, och det ekonomiska resultatet, som går till kyrkans restaurering, blev också gott, cirka 670 kr. Till sist tackade kyrkoherden alla de som medverkat till det goda resultatet och som avslutning sjöngs \”Herre signe du och råde\”.
Anga lokalförening av G. L. C. höll lördagen den 7 dec. sitt årssammanträde under ledning av hem-mansäg. Jakob Pettersson. Det var 1945 års räkenskaper som låg färdiga för behandling. 1945 års räkenskaper utvisade en omsättning, för föreningen, med 21,575: 14 kr. Till styrelse omvaldes J. Pettersson, ordf., G. Wahlqvist, kassör, och K. E. Hellström, styrelsesuppleanter K. Engström och E. Gustavsson. Som revisorer omvaldes Artur Johansson och E. Bendelin. Sammanträdet avslöts med ett trevligt samkväm hos kassören G. Wahlqvist.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 December 1946
N:r 291

Om Oss Drivs med WordPress