Kategori: 1942 01 januari

Danska tiden 1408-1645
av Ella Hellgren.

Jens Holgersen Ulfstanus gravsten i Vallby kyrka, Skåne.

Jens Holgersen Ulfstand
f. omkring 1460, d. 1523 6/2.
Länsherre på Gotland 1487-1509.
Jens Holgersen U. till Glimminge – son till Holger Henriksen, Glimminge, Jerrestad erhöll Lindholmen 1486 och Jönestad i Skåne på livstid 1487; länsherre på Gotland 1487, som ansågs för det förnämsta och viktigaste länet. Konungen satte stor tillit till honom, vilket han heller aldrig svea. På Gotland tillät han sig dock Många övergrepp, så att konungen till slut såg sig nödsakad att sända fyra riksråd till ön för att ställa befolkningen till freds. Försoningen varade emellertid inte länge. Jens H. var mera intresserad av lybeckarnas dyrbara skeppslaster än för vidmakthållande av öns be. fästningsverk och gotlänningarnas önskemål.
I danska riksarkivet finnes en del av hans räkenskaper över strandat gods under åren 1498-1500. Talrika voro klagomålen från hansestäderna över hans framfart.
Jens Holgersen blev riksråd 1505. Anförare för danska flottan tillsammans med Anders Bille; förlänad med Villands härad 1510-23. Amiral och anförare för danska flottan 1511. Under åtskilliga år ansågs han som en stor sjöhjälte. Han gjorde otaliga härjningståg mot de svenska och tyska kusterna och levererade vid Bornholm 1511 9/8 det märk. ligaste sjöslag, som utkämpats i Östersjön mot lybska flottan, för vilket han av sin konung och samtid fick stort beröm. Underligt nog tillskrev sig dock båda parterna segern. Länsherre på Sölvesborg 1517-19 riddare 1518; förlänad med Bursö kloster 1520-23 samt dessutom Gnestad och Högby. Död 1523 6/2, begr. i Vallby kyrka.
Gift 1 g. m. Holmgård Axelsdotter (Brahe), d. 1495 18/11 på Visborg, begr. i Tommerups kloster; 2. g. 1498 29/7 på Visborg m. Margarete Arvidsdotter Trollel f. 1475 21/5 på Ed, d. 1522 på Glimmingehus.
Jens Holgersen U. påbörjade den 1 maj 1499 uppförandet av Glimmingehus och stenen till denna rid. darborg är delvis tagen från Gotland. Över portalen synes en stenplatta med bilder föreställande byggherren och hans tvenne hustrur tilllika med deras vapensköldar. Vidare en bordsskiva av gotländsk kalksten med följande inskrift: \”jak ter en kempe stark och stoor fra Gulland jak till Skuone for 1487\”.
Liksom sina företrädare fortsatte han med befästningsarbeten på Visborgs slott.

Laurids Skinkel
f. omkring 1465, d. 1533 31/5.
Länsherre pd Gotland 1509-1517.
Laurids (Laurens) Skinkel till Egeskov — son till Morten Skinkel till Rolfsted och Margarethe Friis Namnet Skinkel upptogs av släkten Tinhuus på 1400-talet. — Laurids S. innehade åtskilliga län, såsom Krogen, Asnåls, Gurre och Söborg. Hövedsman på Helsingborg 1508 ich fick samma år Ranes gods i Bygholni län i pant, utnämndes till länsherre på Gotland 1509, på räkenskap, d. v. s. med fast lön och skyldighet att avlägga räkenskap för in-och utgifter. Han avlämnade sin slutlikvid 1517 21/9 och ett kvitto från domarna; som visade att allmogen fått fall betalning för vad han köpt av dem samt ett tillägg, att han inte färorättat dem eller pålagt dem olovliga skatter.
Tjänstgjorde som skeppshövedsman 1518. År 1523 nämnes han bland de fynska adelsmän, som ånyo måste svärja konung Christian sin tro på dennes resa genom Fyen.
Denna ed avhöll honom inte ifrån att strax därefter sluta sig till konung Fredrik, som belönade honom med säte i riksrådet.
Med Laurids Skinkel inträdde ett annat skede i länsherrarnas ställning på Gotland. Förutom Sören Norby blevo de lensmend med lön och naturaförmåner och med skyldighet att följa lagar och förordningar.
Av intresse är ett inventarium upprättat 1509 då Lauritz Skinkel emottog Visborgs slott och län : Försvarsmedel: 71 serpentiner, 47 stenbössor, 4 nya kopparslangor, 12 gamla små och stora huvudstycken av järn, 1 gammal kopparslanga, 3 gam la föga dugliga hakebössor, 1 gammal blida, 13 tunnor 1 fjärding luttrad salpeter, 8 tunnor 1 åtting svavel, 3 tunnor serpentinkrut, 2 tunnor gammalt och 1 odugligt sten \’ bössekrut, 3 fjärdingar lodbössekrut, 1 skeppund 4 lispund bly och serpentinkulor, 34 pålyxor, 40 nya armborst, 4 1/2 läst spets- och dalpilar. Kökssaker: 10 små och stora grytor, 10 små och stora kittlar, 2 brandjärn, 1 stekpanna, 1 stekspett, 1 mortel, med stöt, 1 ljusstake. Bordtyg: 6 dukar, 40 herrefat, 80 knapefat, 60 tallrikar, 1 fällbord, 1 ljuskrona i Borgstugan. Bryggredskap: 2 mycket stora pannor med tillbehör, en stor myckenhet tomma . fat, samt tunnor och kärl, Smedsverktyg: 2 bälgar, 1 städ, flera slags hammare och tänger m. m. Slottskapellets tillhörigheter: 2 klockor, 1 tavla, innehållande den korsfäste och alla hans lärjungar på därvarande högaltare, 1 Mariabild på vårfrualtaret, 1 liten Mariabild, S :t Göran till häst, S :t Johannes huvud, 3 gamla altarkläden, 1 liten mässbok, 1 gammalt rökelsekar av koppar, 2 små kors. Kassabehållning: 7t) mark gotländska penningar. Munförråd: 60 skepp-pund fläsk, 537 saltade oxar och kor, 1/2 löst kokkött, 2,910 rökade får, 650 rökade gäss, 4 tunnor villebråd, 6 1/2 läst 1 tunna smör, 1 läst ström ming, 2 läster och 5 tunnor salt torsk, 2 tunnor al, 1/2 tunna sik, 1 tunna skånsk sill, 7 1/2 tunna små gotlandslax, 51,500 torkade flundror, 62 1/2 läster och 8 tunnor mjöl och råg, 16 läster bröd, 6 läster och 2 tunnor gryn, 43 1/2 läster och 2. skäppor malt och korn, 4 .1/2 läst dricka, 45 1/2 skeppund humle, 120 tunnor havre, ,25 tunnor örter, 2 tunnor honung, 20 läster och 4 tunnor salt. Kreatur: 16 oxar, 24 kor, 65 får, 160 getter, 103 svin, 4 hästa r och därtill vagnar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Januari 1942
N:r 18

Omsättningsskattens debutår blev ganska gott ur statens synpunkt. Ännu saknas decemberrapporter från ett par län, varför den exakta uppbördssiffran för 1941 ej kan anges. I runt tal 192, kr. synas emellertid ha influtit under skattens första år. Och det torde vara ungefär vad finansministern beräknat. För första halvåret räknade han med, att d£, 5 proc. på den skattepliktiga omsättningen, varmed skatten utgår, skulle inbringa staten 80 milj. kr. Det blev 74 milj. För innevarande budgetår har räknats med en skatteinkomst av 220 milj., alltså för senare hälften av 1941 med halva detta belopp eller 110 milj. I verkligheten har det blivit drygt 117 milj., d. v. s. de 190 milj. kr., som beräknats inflyta för hela år 1941, äro redan i statens händer. I stort sett är det detaljhandeln och hantverket, som drabbats av skatten.
I Gotlands län har allmänna omsättningsskatten givit 448,000 kr. för första halvåret 1941. I juli blev uppbörden 123,000 kr., i augusti 131,000. i september 132,000, i oktober 141,000 och i november 146,000 kr. För december har rapport om uppbördsresultatet ännu ej avgivits. (P.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Januari 1942
N:r 18