Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Valsedlarna fastställda i dag. — Fältläkare Nils Carlson nytt namn.
Gust. Svedman. För land och folk. Högern.
Riksdagsman Gust. Svedman, Visby, Landstingsman Reinh. Kahlström, L:a Atlings i Atlingbo, Fältläkare Nils Carlson, Visby, Folkskollärare Rud. Carlson, Gothem, Köpman Gunnar Stengård, Fårösund.
Reinh. Kahlström. För land och folk. Högern.
Landstingsman Reinh. Kahlström, L:a Atlings i Atlingbo, Riksdagsman Gust. Svedman, Visby, Folkskollärare Rud. Carlson, Gothem, Lantbrukare John Edmark, Ljungby i Ala, Lantbrukare Hugo Larsson, Lunds i Grötlingbo.
Nils Carlson. För land och folk. Högern.
Fältläkare Nils Carlson, Visby, Landstingsman Reinh. Kahlström, L:a Atlings i Atlingbo, Riksdagsman Gust. Svedman, Visby, Folkskollärare Rud. Carlson, Gothem, Köpman Gunnar Stengård, Fårösund.
Gotlands Allehanda Lördagen den 17 Augusti 1940 N:r 189
En undersökning. — Material till frågans bedömande efterlyses. Under en följd av år har ju sommartorkan framkallat delvis mycket svårartad missväxt här på Gotland. Orsakerna till denna torka äro tyvärr delvis okända; en ganska hetsig diskussion har förekommit i en del gotlandstidningar mellan jordbrukare ur skilda läger och även andra intresserade personer ha publicerat sina åsikter. Härvid har även den tanken uppdykt, att de omfattande myrdikningarna skulle framkallat denna för åkerbruket så ödesdigra torka. Sedan en tid tillbaka har underecknad varit sysselsatt med detta problem. Härvid har konstaterats, att nederbörden sedan år 1860 i medeltal pr år t. o. m. ökat intill våra dagar, ehuru siffrorna naturligtvis icke äro särdeles stora. En tanke, som framkommit i tryck, är den, att en ökad temperatur skulle öka vattenavdunstningen ur marken, men icke heller detta förhållande tycks kunna förklara hela problemet. Som en tredje förklaring står så grundvattnet, vars nivå på ön sänkts genom de synnerligen omfattande myrdikningarna. Det är för att få en klarare bild av, huru dikningarna verkat på omgivande fastmark, som jag utskickat några frågor till ett antal jordbrukare. Tyvärr har det icke varit mig möjligt att tillfråga så många yrkesmän som önskvärt vore, varför deras svar i stället äro desto begärligare. Det skulle också vara mycket önskvärt, att även andra personer än dem, som blivit tillskrivna, ville meddela sina rön och erfarenheter i hithörande frågor. Ju fler sakupplysningar, som kunna erhållas, desto säkrare bli ju undersökningsresultaten. Jag emottager tacksamt alla upplysningar under adress: Kand. B. Wahlin, Botaniska Institutet, Stockholms Högskola, Stockholm. Bertil Wahlin.
Gotlands Allehanda Lördagen den 17 Augusti 1940 N:r 189
Sjukkasserörelsen går framåt med stora steg och inte minst gäller detta Gotland, säger ombudsman fil. lic. E. O. W i k l u n d, när vi söka upp honom vid hans ankomst till Visby i dag — som bekant är han en. av talarna vid den instruktionskurs som i morgon skall hållas ute i Källunge. 16,300 gotlänningar äro anslutna och som ett synnerligen glädjande faktum kan nämnas att av dessa äro 6,100 sjukvårdsförsäkrade barn under 15 år. Och än bättre skall det bli inom landets största folkrörelse, förklarar ombudsmannen trosvisst.
Kursen som nu skall hållas i Källunge är ett led i en större propagandaapparat, som tidigare verkat i Stockholms och Uppsala län och den skall skapa en närmare kontakt med kassorna på ön genom upplysningar och samtal om det interna arbetet. Utvecklingen inom sjukkassorna på Gotland under de senaste åren har som sagt varit mycket kraftig och 18 procent av öns hela befolkning tillhöra nu de erkända sjukkassorna. Räknas; anslutningen bland gotlänningar över 15 år kommer man upp till över 23 proc. och totalanslutningen av vuxna och barn blir över 28 proc., Att rörelsen fått fast fot och stort förtroende på Gotland, därom vittnar landstingets beslut i fjol att anslå 3,800 kr. i bidrag under det villkoret att varje kommun, inom vilken en erkänd sjukkassa verkade, själv skulle lämna ett bidrag på 50 öre pr år och medlem. Tyvärr ha ej alla kommuner förstått den stora betydelsen av att lämna sådant bidrag till kassan — under förra året erhöllo av öns 91 kommuner endast 65 bidrag. Om en sjukkassestyrelse begått den underlåtenhetssynden att inte söka bidrag ansåg ombudsman Wiklund att medlemmarna då borde ingripa.
Social trevnad och ekonomisk styrka. — Att sjukkasserörelsen betytt mycket i samhället kunna inte minst fattigvårdsstyrelserna intyga, ty kassorna ha klarat många utgifter som eljest skulle ha kommit på kommunernas andel. Och vad sjukdom i ett fattigt hem kan föra med sig för en liten landskommun är nog välbekant — det behövs inte så många fall förrän skatten kan ha ökat ganska avsevärt. Är t. ex. familjefadern med i sjukkassan så är hela familjen skyddad om han skulle bli sjuk, och man slipper gå den tunga vägen till fattigvården för att få en hjälp, som i alla fall inte går upp emot sjukkassans. Dessutom blir fattigvårdens hjälp bara ett lån som kräves tillbaka när ekonomien hos understödstagaren förbättrats.
Några talande siffror. I olika hjälpformer utbetalas till medlemmarna 40 miljoner om året men man har också rätt att vänta sig något av landets största folkrörelse, säger ombudsman W., och vi ha till huvudsyfte att hjälpa våra medlemmar på alla sätt samt att sprida kunskap om de prestationer våra kassor lämna. Vid mitten av detta år hade de erkända sjukkassorna i runt \’tal 1,425,000 medlemmar över 15 år och därtill kom c :a 435,000 sjukvårdsförsäkrade barn. Nettoökningen av medlemmar år 1938 var 130,000, således ungefär Visbys folkmängd i månaden, och år 1939 ökade man med 123,000. Av hittills föreliggande uppgifter i år framgå att under första halvåret c:a 50,000 personer ha anslutit sig. I statsbidrag utgå i runt tal 17 miljoner, landstingen lämna en kvarts miljon och kommunerna bidra med minst tre miljoner em året.
Gotlands Allehanda Lördagen den 17 Augusti 1940 N:r 189
En för en äldre generation välkänd f. d. kalmarbo, änkefru Mathilda Bark, har avlidit i sitt hem i Ekenäs i den höga åldern av 87 år. Änkefru Bark ingick i unga år äktenskap med dykare Bark, anställd i bärgningsbolaget Neptun. Hennes make omkom vid den hemska olyckan i Visby hamn 1888. Det var ett hårt slag för fru Bark, som då blev lämnad ensam med fyra minderåriga barn. Vid varm-badhuset vid Fabriksgatan i Kalmar erhöll fru Bark anställning som förestånderska för badhuset och såsom sådan utförde hon under många år ett jättearbete genom att ensam betjäna den år från år utökade kundkretsen. Hon gjorde sig under denna tid varmt avhållen för sina sant mänskliga egenskaper. Sedan badhuset nedlades flyttade fru Bark till Målilla sanatorium, där hon flera år var anställd som baderska. Senare flyttade hon till Ekenäs, där hon sedan njutit sin ålderdoms ro. Den avlidna efterlämnar som närmast sörjande en dotter, två söner, barnbarn och barnbarnsbarn. Äldste sonen Gunnar är faktor å Dagens Nyheter, Josef är verkmästare i Spännarehyttan, Västmanland, och dottern Agnes är gift med frisörmästaren Gustaf Gylfe, Stockholm.
Gotlands Allehanda Lördagen den 17 Augusti 1940 N:r 189
En högtidlig jordfästning ägde rum i går i Eskelhem, då stoftet efter hemmansägaren Walfred Göransson, Tjuls, fördes till griftero. Under tonernt, av en sorgmarsch bars kistan in i kyrkan och placerades i det med levande ljus prydda koret. Sedan ps. 592: 1-2 sjungits höll kyrkoherde N. H. Ronqvist en gripande dödsbetraktelse över orden: Leva vi så leva vi för Herren, och talade vidare tröstens ord till den sörjande familjen. Akten avslutades med ps. 575: 6. Vid graven nedlade hr Karl Johansson, Övide, en krans från Eskelhems sparbank med inskriptionen: Tack för mångårigt troget arbete, samt en krans från Tofta skyttegille: Ett sista farväl. Vidare nedlades en krans från Eskelhems lokalavdelning av RLF samt en från Visby Silicattegelfabrik. Efter kransnedläggningen sjöngs ps. Närmare Gud till Dig och till sist lyste officianten frid över vilorummet.
Gotlands Allehanda Lördagen den 17 Augusti 1940 N:r 189
Tysk ubåt torpederad av engelsk jagare.Brittiskt militärläger i Egypten vid gränsen mot Libyen.Engelska tanks i Egypten på väg till fronten.Amerikanska bombplan i stridsformation.Churchill hälsar från Nya Zeeland anlända soldater.En tysk radiopejlare i arbete.Infödda italienska soldater i eldställning i Ostafrika.Japanska trupper tåga in i franska koncessionen i Shanghai.En förläggning Calgary Highlanders i Manitoba, Canada.
Gotlands Allehanda Lördagen den 17 Augusti 1940 N:r 189
Den idylliskt belägna mangårdsbyggnaden vid Kullingbos i Källunge.En del av ladugårdslängan vid Kullingbos.
Det låg en fager löväng utmed vägen. En löväng i sin bästa sommarskrud. På andra sidan av den smala bygdevägen som bångade sig sydväst hän mot Ekebygränsen öppnade sig däremot ganska vidsträckta åkermarker. Ett nyrestaurerat tvåvåningshus kunde skymtas på andra sidan åkrarna. Solen gassade, jorden törstade. Det var en strålande grann somniardeg och enligt kartan skulle vi befinna oss \”någonstans\” borta i Källunge socken. Det nämndes, att den slingrande bygdeväg vi passerat, pekade i riktning bort åt Ekebygränsen. Om vi skall vara verkligt noggranna kan nämnas, att den från början hade vikit av från stora landsvägen Visby — Slite borta vid Burs gård i Källunge. Enligt vad kartan utvisade skulle den omsider föra oss förbi Kullingbos gård i samma socken. Gården ifråga skulle ligga på den östra sidan om vägen i kanten av en vacker löväng, och när vi tittat oss närmare omkring under de skuggande lövvalven på sidan, kunde vi också mycket riktigt skymta gårdsbyggnadernas vita murar ett stycke från den väg vi åkte, och som av ortbefolkningen kallas \”Godringskviorna\”. Kullingbos gård — den äges för närvarande som bekant av agronom K. F. Broander därstädes — ligger i en synnerligen vacker och bördig trakt. Och gården skall enligt gammal mantalsräkning omfatta cirka ett halvt hemman. Ägorna, som höra till egendomen ligga samlade till en enda enhet och sträcka sig huvudsakligen österut från gården. Åkerjorden utgör omkring 70 tunnland, alltsammans täck-dikad och god, ehuru något växlande åkerjord. Förutom denna fastmarksåker arrenderas o. brukas dessutom vid Kullingbos ett myrskifte på 4 tunnland i Källungemyr, vilket myrskifte vanligen utnyttjas för höproduktion. Vid vårt besök på gården hade visserligen torkan satt sin prägel på de växande grödorna. En del vårsäd hade sålunda inte kommit upp. Vallarna törstade och en del av dem som blivit igensådda under fjolåret, höllo på att plöjas upp. Men trots dessa av torkan vållade besvärligheter såg likväl en del andra grödor ganska lovande ut. Och vid vår rundvandring över åkrarna kunde vi lägga märke till att all till gården hörande åkerjord hölls i en mycket hög kultur. Skogsmarken, som hör till Kullingbos gård, utgjorde 32 tunnland, belägen i ett skifte, som bildade liksom en ram omkring åkerskiftet mot söder. Även skogsmarken syntes vara mycket välvårdad och skogstillgången därstädes räckte säkerligen väl till för gårdens eget behov. Ängsmarken, som tidigare omtalats, sträckte sig över ett område på cirka 22 tunnland och låg som nämnts alldeles intill gården. En del av denna äng hade dock blivit omlagd till kultiverad betesmark, under det att en väsentlig idel alltjämt hävdades på sedvanligt sätt. Ladugårdsbesättningen, som vid tillfället hölls å gården, utgjordes av ett tjugotal nötkreatur, 4 hästar, 10 — 15 svin o. s. v. Vad slutligen beträffar byggnaderna på Kullingbos må nämnas att manbyggnaden liksom de båda flyglarna utgjordes av reveterade trähus och att manbyggnaden uppförts under kapten C. T. Broanders husbondetid, alltså troligen någon gång i slutet på 1800-talet. Den var försedd med en praktisk inredning och passade förövrigt ganska väl in i den nu så sommarfagra miljö, i vilken den blivit placerad. De båda flygelbyggnaderna, varav den ena hade kvar sin mot gaveln resta vällingklocka, torde däremot vara betydligt äldre, möjligen från 1700-talet. De hade båda nyinretts, den ena till inspektörsbostA, den andra till matrum med kök och skafferi. Exteriören hade dock i stort sett kunnat bibehållas. Av övriga byggnader, som fanns på gården, hade även ladugården liksom magasinet och sädesladan tillkommit under kapten C. T. Broanders husbondetid, alltså mellan åren 1854-1910. Kapten Broander var nämligen under denna tid ägare till Kullingbos efter att ha inköpt den av en häradshövding Leche, som på sin tid skulle ha varit ägare till såväl Kullingbos som Skäggstäde gårdar i Källunge socken. Husbonde på gården har emellertid efter kapten C. T. Broanders dagar varit dennes son, agronom K. F. Broander, som efter att ha genomgått utbildning vid Ultuna lantbruksskola och därefter under en följd av år praktiserat jordbruk dels vid Matku gård i Tavastland i Finland, dels vid Knistad i Västergötland, återvände till fädernebygden och tog det gamla hemmet i besittning. A—d.
Gotlands Allehanda Lördagen den 17 Augusti 1940 N:r 189
Vid trafikräkningarna den 5-7 juli i år uppgick antalet motorfordon vid räknepunkterna i Gotlands län till i medeltal 306 per dygn mot 466 vid sommarräkningen 1936. Detta innebär att årets trafik endast utgjorde 66 procent av 1936 års. Av fordonen drevos 16 eller 5 procent med gengas. Antalet cyklar visar en ökning med inte mindre än 91 procent eller från 1,389 till 2,651 i medeltal per dygn.
Gotlands Allehanda Fredagen den 16 Augusti 1940 N:r 188
