Kategori: 1940 08 augusti

En av lantbruksstyrelsen utarbetad översikt över säljakten upplyser, att staten i premier för dödade sälar utbetalat sammanlagt 17,210 kr. Belöningar ha därvid utgått för tillhopa 2,288 dödade sälar.
I Gotlands län dödades 27 sälar, därav 7 gråsälar 3 vikare och 17 knubbsälar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Augusti 1940
N:r 192

Kand. Bertil Wahlin uttalar sig om sin undersökning.
För några år sedan råkade undertecknad i dispyt med en ung gotländsk vetenskapsman om orsakerna till vår försommartorka och därmed följande svårigheter för lantbruket. Jag råkade förfäkta den meningen att de många och omfattande myrutdikningarna hade största skulden, men min unge vän trodde inte på så folkliga uppfattningar. För att styrka sin mening hänvisade han till en auktoritet av professors rang, heder och värdighet, och som jag är en enkel man av folket, nödgades jag böja mig för vad de lärde sålunda dekreterat.
Nu ser jag av tidningarna, att en annan ung vetenskapare, kand. Bertil Wahlin, håller på med en utredning i ämnet, vari även myrutdikningsproblemet ingår som en viktig faktor. Det rör sig alltså, trots allt, alltjämt i denna fråga, och jag behöver kanske inte längre gå och känna mig alldeles tillplattad av mer eller mindre klart skinande auktoriteter.
Vad säger förresten kand. Wahlin själv? Jag ställer frågan till honom vid ett sammanträffande i stadsbiblioteket, där inom parentes sagt blomman av den akademiska intelligensen bland de inkallade brukar söka sig andlig näring till omväxling med den militära vardagskosten.
Kand. Wahlin ställer sig älskvärt till förfogande, och vad han har att förtälja, förtjänar att bli allmänt dryftat i för frågan intresserade kretsar här på Gotland. Den undersökning han håller på med, rör sig ju om torkan, men ämnet är inte torrt för det, åtminstone om man får döma av det påtagliga intresse kand. Wahlin lägger i dagen för sin uppgift.
— En ofta framförd åsikt är ju den, att det blivit torrare på Gotland, emedan nederbörden minskat, säger han. Detta är emellertid fullkomligt felaktigt. Tvärtom har en ganska jämn ökning av årsnederbörden kunnat noteras sedan år 1859, då de första observationerna gjordes. Ökningen är ju inte så avsevärd, men den kan dock uppskattas till ungefär 80 mm., då medeltal för 5-årsperioder användas som grundmaterial. Under 1860-talet föll i medeltal pr år 420 mm., medan medeltalet under 1920-talet uppgår till 520 mm.
— Men är det ändå inte så, att vår- och försommarnederbörden minskat, även om nederbördsmängden för hela året visat ökning?
— Nej, även det är fel. Månaderna januari, februari, mars, april, maj och juni visa en ökning av medelnederbörden, medan övriga månader antingen visat minskad eller konstant nederbörd.
— Och den allmänna fuktigheten på ön, hur ställer det sig med den?
— Med hjälp av Martonne\’s humiditetsindex har man kunnat påvisa en påtaglig ökning av Gotlands allmänna fuktighetsgrad, nämligen från 24 till 31 enheter.
— Den obetingat viktigaste faktorn i detta problem är enligt min uppfattning grundvattnet, fortsätter kand. Wahlin. Hur mycket grundvattnet sänkts för hela ön, vet man inte, men, av de hittills ingångna svaren på min rundfråga bland Gotlands lantmän att döma, torde siffran åtminstone på sina håll röra sig omkring en meter. Denna sänkning av grundvattnet har ju sin orsak i de synnerligen omfattande myrutdikningarna, och det är uppenbart, att den bör få en ganska vittomfattande följd för vegetationen i allmänhet och alldeles speciellt för åkrarna, som ju i högre grad än obrukad mark är utsatt för uttorkningsrisken.
— Och den rundfråga som utsänts till jordbrukarna, vad syftar den närmast till?
— Jag har skickat ut frågeformuläret för att få en klarare bild av hur dikningarna verkat på omgivande fastmark. Tyvärr har jag inte haft möjlighet att kunna tillfråga så många yrkesmän som önskvärt vore, och därför äro de svar jag kan få in, så mycket begärligare. Jag vore mycket tacksam om jag även kunde få del av rön och erfarenheter i hithörande frågor även från andra än dem som blivit tillskrivna. du fler sakupplysningar som kunna erhållas, desto säkrade bli ju undersökningsresultaten.
Kand. Wahlin uttrycker i detta sammanhang sin tillfredsställelse över de hittills inkomna svaren på de utsända frågorna. De tillfrågade ha över lag visat sig hysa stort intresse för den för Gotlands jordbrukare så brännande frågan, och svaren ha avgivits med reda och blick för det väsentliga.
— Ännu saknas ju en mängd uppgifter, och innan dessa insamlats, är det för tidigt att yttra sig angående resultatet av undersökningen yttrar kand. Wahlin till sist. Men så mycket bör med skärpa framhållas, att problemet är synnerligen vanskligt, och det vore därför av vikt att omfattande specialundersökningar sattes igång inom detta så fängslande ämne.
För sin egen del vill intervjuaren härtill endast foga den förhoppningen, att den unge vetenskapsmannens förberedande sondering av den betydelsefulla frågans läge måtte kunna bidra till att skapa klarhet över ett problem som vållat så mycken diskussion och framkallat så många skiftande funderingar både bland lekt och lärd.
V. J.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Augusti 1940
N:r 192