Kategori: 1940 06 juni

Miljonerna rulla och tiden går. — Kan man elda med utredningarna?
I dagens nyhetsmaterial hitta vi en artikel om hur sakkunskapen hoppas få fram en bränntorvkvantitet av 150,000 ton i år, motsvarande i bränslevärde 75,000 ton kol. Och i dagarna komma två sakkunniga till Gotland för att, som det heter i artikeln, \”studera\” den \”riksbekanta Martebo myr på Gotland\”. Här är ett betecknande exempel på hur staten arbetar i kristider.
Disponent Abenius i industrikommissionen anser problemet oerhört komplicerat. De senaste åren harproduktionen av bränntorv hållit sig vid omkring 25,000 ton medan tillverkningen under senaste högkonjunkturen för torven, 1918-20, höll sig vid närmare 250,000 ton pr år. Två ton bränntorv motsvara i värmevärde ett ton kol. Efter ett uppehåll på 20 år är frågan nu åter aktuell.
Disponent Abenius uppger att undersökningar nu äro i gång liksom experiment, och alla, som disponera lämpliga bränntorvmossar, böra snarast sätta i gång med torvberedning. Enligt hans utsago kunna sannolikt i år de bästa resultaten vinnas genom att bearbeta mossarna med handredskap.

Inventering för 1 miljon kr. —
Frästorvtillverkning i Skåne i höst.
För första gången i Sverige, säges det, framställas nu torvbriketter enligt fräsmetoden. Riksdagen har anslagit 5 milj. för detta ändamål och mark hoppas i höst kunna upptaga driften i Skåne. För 1 miljon kr. skall i år en generalinventering av. statens mossar företagas. De skola iordningsställas och planeras så att produktionen kan upptagas för .fullt vid nästa säsongs början i maj.
\”Den riksbekanta Martebomyr på Gotland skall i dagarna undersökas, då sakkunskapen misstänker att här skall bli ett gott fält för tillverkning enligt frästorvmetoden.\” Statens extra torvingenjör Th. Björkman och dr Fredman resa i dag till Gotland för att där studera den stora myren.
Statsrådet Domö har också uttalat önksvkrdheten av att brä.nsletillgången ökas och att det är önskvärt att produktionen av torv, detta utmärkta ehuru kanske något förbisedda bränsle, ökas så mycket som möjligt.

Staten vill inte vara med om torvfabrikation i Martebo.
Hela denna fråga är ett i dubbel mening dyrbart exempel på hur kom, missionsmaskineriet surrar och mal pengar utan att praktiska resultat nås inom rimlig tid. Att det är önskvärt att bränsletillgången ökas är väl överflödigt att framhålla — det kan varenda medborgare, som fick frysa i vintras och varje husägare, som nu är orolig för bränsleförsörjningen den kommande vintern, intyga.
Vi ha vänt oss till major Fr. Nyström på Visby cementfabrik för att höra hur det ligger till med Martebo myr, där ju cementfabriken i många år tagit upp torv.
Visby cementfabrik började någon gång i 1890-talets början taga upp torv i Stånga, men inom kort eller omkring sekelskiftet överflyttades torvfabrikationen till Martebo, där en areal om mellan 700 och 800 tunnland inköptes. Fabriken tillverkade nu bränntorv för sina torvgasgeneratorer, en ekonomiskt fördelaktig kräftkälla den tiden. Denna torvupptagning i Martebo var den första rationellt drivna sådana på Gotland och en av de första i landet. Någon gång efter kriget nedlades torvfabrikationen efter hand, beroende på att kolpriserna föll° och senare även på att Gotlands kraftverk kom till, varigenom elektrisk kraft erhölls därifrån. Sedan länge äro nu cementfabrikens gasgeneratorer nedskrotade.
När så i vintras bränslef örsörjningen blev allt mer aktuell beslöt fabrikens styrelse i februari att undersöka möjligheterna att på våren återupptaga torvtäkten i Martebo myr, där nu omkring hälften av den ursprungliga arealen eller inemot 400 tunnland stå till ingen nytta. Utredningen omfattade även offerter å maskiner och vad som behövdes för att sätta igång tillverkningen. På bolagets framställning i saken till krismyndigheterna, innefattande erbjudande om torvtillverkning för en synnerligen billig penning, erhölls emellertid avböjande svar. Hade man då på detta håll varit intresserade för saken, hade torvtillverkningen nu kunnat vara igång i Martebo myr.
Så långt major Nyström.
I höst skall man börja tillverka torv i Skåne och 5 milj. ha offrats eller skola användas för detta ändamål. Till dess skall en generalinventering av landets torvtillgångar äga rum och 1 miljon kr. disponeras härtill. Och nu måste Martebo myr studeras — en torvmosse, som redan i många år använts och beträffande vilken ägaren till och med i år gjort utförliga undersökningar rörande ett ev. återupptagande av driften. Man frågar sig då — är det bara fråga om att miljonerna ska rulla och tiden gå eller vill man verkligen ha resultat? Skulle inte möjligen Mosskul-turföreningen sitta inne med behövliga upplysningar rörande landets torvmossar, och möjligheterna för torvtäkt ha, om vi icke misstaga oss, varit föremål för, ett flertal utredningar tidigare.
Torven är inget roligt bränsle, men i nödtider som dessa kan den mycket väl användas. Men om bättre tider återkomma och därmed även bränsleimpörten kommer i gång, då sjunker torven åter tillbaka till sin gamla ställning i skymundan. Det gäller därför att vad som skall göras skall göras nu och inte nästa år, då det kanske inte. behövs.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 20 juni 1940
N:r 140