Kategori: 1938 11 November

Högtidlighet vid I. 18 i morse.
De i måndags nyinryckta värnpliktiga vid Gotlands infanteriregemente har i dag vid en enkel men värdig högtidlighet av regementschefen hälsats välkomna till sitt värv. Högtidligheten ägde rum å regementets kaserngård kl. 8,15 i morse, varvid bl. a. krigsmans erinran meddelades de nyinryckta värnpliktiga samt de nyantagna volontärerna, varjämte fältgudstjänst hölls. Sammanlagt voro omkr. 950 man, befäl inberäknat, uppställda å kaserngården. Från staden hade en del intresserade åskådare infunnit sig.
Sedan de nyinryckta, som voro iförda den blå uniformskappan samt utan vapen, ställt upp på kaserngården med front mot kanslihuset och med fanvakten framför fronten, hälsades de med några ord välkomna till regementet av regementschefen, överste A. W. Linde, vilken jämte sin stab, samtliga till häst, tagit plats framför kanslihuset. Efter välkomstorden uppläste översten krigsmans erinran, vilken som bekant börjar med orden: \”Krigsman skall frukta Gud och vara konungen huld och trogen …\”.
Därpå sjöngs ps. 33: 1, varefter följde predikan av domkyrkovice-komminister Erik Beijer.
Denne hade till utgångspunkt för sin betraktelse valt Ps. 46: \”Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad …\” Tal. erinrade inledningsvis om hur krigsmolnen för någon tid sedan skockade sig på himlen, men att vi denna gång lyckligen undsluppo ett krigs fasor. Det var emellertid en varning för oss att vara beredda. Eder vapenutbildning, fortsatte tal., är ock-1 så ett slags beredskapsarbete. Vi skola överhuvudtaget vara beredda att möta framtiden, och om denna veta vi ej annat än att vi måste, möta den. Var och en är själv ansvarig för hur han gestaltar densamma, hur han kommer att, möta den. Vi böra vara beredda att ha även en andlig beredskap, ett mål att sträva för. Vi måste alla i vårt liv ha en stjärna att gå efter, en kompass, som visar oss vägen så att vi ej gå vilse. Till den andliga beredskapen hör bl. a. lydnad och självdisciplin. Ni komma under er utbildning här, sade tal. vidare, att känna trygghet under er befälhavares ledning. Så är det också i livets strid. Vi måste alla ha någon att se upp till, vi måste lita på Gud, vilken, som psalmsångaren sjunger, är vår starkhet. Utan frid i våra hjärtan blir det aldrig fred I på jorden.
Till sist lästes Fader vår och Välsignelsen, varpå musikkåren stämde upp ps. 33: 2, vilken sjöngs unisont.
Översten kommenderade så \”Givakt\” och utbragte ett leve för konungen och fäderneslandet, vilket kraftigt besvarades av trupperna. Därefter kommenderades \”manöver\” och \”fanmarsch\”. Den sistnämnda är en nyhet i infanterireglementet, vilken nu hade premiär här. Under det musikkåren spelade regementets marsch, \”In treue Fest\” av Teike, och förbandet formerats till parad gick fanföraren, en officer, längs fronten med fanan, som vederbörligen hälsades.
När fanföraren åter nått fanvakten kommenderade översten:
— Bevara regementets fana!
Varpå fanföraren rullade i hop den röda fanan med lammet. Därmed var den lilla vackra högtidligheten slut.
— Formering till bataljoner, ljöd nästa kommando, och under tonerna av en marsch lämnade krigarna kaserngården för att samlas i resp. kompanier.
Det hela hade tagit en tid av c :a 20 minuter i anspråk.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 November 1938
N:r 263