Kategori: 1938 11 November

Publicerat

Hur blir vädret?

\"\"

Blåsigt och kulet.
Sammanfattning: Över nordvästra Europa härskar en nordvästlig luftström-nig, som i de västligare landsändarne är relativt mild. Ett oväderscentrum sydväst om Island har nu med sitt regnområde nått Irland och rör sig hastigt mot ONO.
Nederbörd har i natt fallit i nordvästra Götaland och västra Svealand.
Temperatur: Visby 3 gr., Karlstad 6, Malmö 5, Göteborg 8, Falun 2, Storlien 1, Härnösand 0, Haparanda och Riksgränsen — 3 samt Gellivara — 12 gr. Helsingfors hade — 2 gr., Moskva 5, Rom och Berlin 7, Paris 12, London 10 grader.
Barometer i Visby: I dag 764,5 mm., i går 765 mm.
Vind och väderlek kl. 7 f. m.: Ölands södra udde V 4, tjocka, Ölands norra udde V 4. nästan klart, Fårö SV 4, halvklart, Landsort V 4, disigt, Söderarm V 4, tjocka.
Utsikter för närmaste dygnet: I dag och i natt sydvästlig till västlig måttlig vind och uppklarnande, mot lördagen sydvästlig måttlig och tilltagande vind, mulnande och opålitligt för regn. Mildare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 November 1938
N:r 268

Publicerat

Det Slite som går, och…det som växer upp.

Den Boobergska fastigheten representerade förr gammal
hederlig gotländsk lanthamnsstil. Det Slite, som går …

Fortsätta vi sedan gatan söderut möter oss på samma sida ännu en stor nybyggnad. Det är bilägare Gunnar Booberg, som här låtit riva större delen av sin förra fastighet med anor från 1830-talet för att i stället uppföra ett modernt affärs-och bostadskomplex. Byggnaden har en längd av 21 meter och en bredd av 10 meter. På grund av de nya stadsplanebestämmelserna får huset en förgård mot gatan på 4 ½ m., och egendomligt nog låg den västra delen av den förutvarande fastigheten just på detta avstånd från gatan. Den har därför fått stå kvar men kommer att inom den närmaste tiden undergå en så fullständig ombyggnad, att strängt taget blott de gamla ettermurarna minna om vad som en gång varit. I denna del av huset kommer enligt pågående underhandlingar köpingens nye tandläkare, Herbert Trolle, att öppna mottagning någon gång i början på nästa år. Till hans disposition stå då väntrum och mottagningsrum, vilka förlagts åt Storgatan till, medan \”vil-\” och laboratorierum m. m. komma att inredas inåt gården. Ingången till tandläkaremottagningen blir från Storgatan. Sin bostad erhåller den blivande tandläkaren i våningen mitt över mottagningen och denna kommer att bestå av 3 rum och kök jämte hall. Härmed synes köpingens svårlösta tandläkarefråga äntligen komma att få en tillfredsställande lösning. Det torde inte vara platsens avskilda läge, vilket en Stockholmstidning velat antyda med anledning av den senaste kontroversen, utan snarare det sätt på vilket en del tidigare yrkesutövare bedrivit sitt hantverk och därigenom även i viss mån misskrediterat samhället, som försvårat möjligheterna att hit förvärva en verkligt dugande kraft. Det har ju ej heller varit odelat angenämt för polismyndigheterna att gång efter annan nödgas blanda sig i resp. yrkesutövares mer eller mindre lagliga näringsfång eller andra mellanhavanden.
Husets östra del inrymmer en större affärslokal, vilken redan förhyrts av Industriaktiebolaget Sylva i Landskrona. I detta sammanhang kan nämnas, att firman redan äger filial i Visby och dessutom umgås med planer på att upprätta dylika även i Hemse och Klinte. Den egentliga affärslokalen upptar en golvyta av 14 X 5 kvm., varjämte firman kommer att disponera över innanför belägna lagerutrymmen av ungefär samma storlek. Lokalerna stå redan färdiga att tagas i bruk, men affären torde inte öppnas förrän framåt jultiden, då Slite sålunda får en ny affär i stil med Resia i Visby. Beträffande mot affären svarande utrymmen i andra våningen är f. n. ingenting bestämt. Planer voro en tid uppe att hit förlägga telefonstationen, men dessa ha strandat. Kanske blir här ännu. en affärslägenhet, kanske blir det en större eller tvenne mindre bostadslägenheter om vardera 3 rum och kök.

Booberska fastigheten i sitt nya funkisbetonade skick.

Ja, det är hr Booberg själv, som lämnat alla dessa upplysningar. Och nu fråga vi honom, hur arbetet varit ordnat, om det varit utlämnat på entreprenad.
\”Den frågan kan jag besvara med både ja och nej\”, säger hr Booberg. \”De sanitära anläggningarna ha nämligen utförts på entreprenad av firma E. Cedergren i Klintehamn. Men det är också den ende entreprenör jag anlitat. Byggnadsarbetet har letts av byggmästare E. Hansson i Gothem. I detta sammanhang kan jag också nämna\”, säger. hr Booberg, \”att väggarna i huset, som äro uppförda av tegel, ha lagts av en enda murare. Och han är nog den styvaste vi har här i trakten\”, säger hr Booberg, \”inom sitt gebit. Han har utfört allt mureri-arbete på ackord och ensam lagt de c :a 25,000 tegel, som åtgått, och har dessutom murat skorstenen och utfört allt putsningsarbetet\”.
\”Nä, hur är avloppsfrågan ordnad här ?\”
\”Ja\”, säger hr Booberg i en ton, som röjer något av längre lagrat missnöje, \”man tycker verkligen, att köpingen på något sätt borde uppmuntra de privata byggnadsföretagarnas goda vilja att snygga upp samhället. Men att få någon rätsida på kloakfrågan i den här delen, som dock tillhör de mest tättbebyggda områdena, tycks vara alldeles omöjligt. Och jag är ej heller ensam om denna uppfattning. Det är främst på andra sidan fabriken, som intresset för denna frågas rationella lösning synes koncentrera sig. Nu har jag emellertid fått min egen avloppsfråga tills vidare löst genom att anknyta till en privat ledning i angränsande tomt. Men w. c.-anläggningarna få ju ändock ej tagas i bruk, så länge ledningen utmynnar direkt i badviken.\”
Ja, fastighetsägarna på södra sidan om Storgatan (kunna) synas ha kommit något i skymundan, då det gäller avloppets utbyggande. Men problemet är ju heller inte lättlöst. På grund av markens ringa lutning förutsätter ett ordnat avlopp här pumpstation och därmed förenade stora kostnader. Men det blir säkert ordnat, även om det dröjer.
Som ovan nämnts, har den äldsta delen av den gamla fastigheten, den delen som vände sin gavel mot gatan, nu jämnats med marken. Den försvunna byggnaden har gått i släktens ägo i över hundra år. Den byggdes nämligen år 1830 av fru Anna Boobergs morfars far, prästsonen och varvssmeden Erik Montelius, som här dessutom inrättade den första krogen på Slite. Att man den tiden hade tillgång till ganska ovanliga virkesdimensioner framgår därav, att de huggna och handsågade golvplankorna i det gamla huset hade ända till 18 tums bredd (c:a 46 cm.) och utgjordes till större delen av ek. Och skorstenen hade man sedan byggt direkt på golvet! — Ovannämnde Montelius båda söner Frans och Gustav utbildade sig ävenledes i faderns yrke och drevo sin smidesrörelse i den smedja, som då låg på platsen för det nuvarande konditoriet. Båda bröderna blevo trots faderns krogrörelse varma nykterhetsvänner och intogo en framskjuten ställning bland traktens baptister. Bägge avledo kort efter varandra vid tiden för världskrigets utbrott, men torde dock ännu leva i gott minne hos de äldre Sliteborna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 November 1938
N:r 268

Publicerat

Slite.

\"\"

Polisarrestfrågan i Slite.
I besvär till regeringen yrkar Hangvars kommun undanröjande av länsstyrelsens beslut, varigenom förordnats att samtliga kommuner inom Slite landsfiskalsdistrikt skola för anordnande och upprätthållande av gemensam polisarrest i Slite bilda kommunalförbund, varjämte förbundsordning fastställts. Kommunen finner sitt förslag till att ordna saken genom att förhyra arrestlokal i Visby antagligt.
Det förslag till frågans ordnande, som förelåg 1935, upptog byggandet av arrestlokal i Slite för en beräknad kostnad, men någon beräkning av utgifterna för upprätthållandet av arrestlokalerna föreligger icke. Då det därjämte lär ligga under utredning, huruvida staten skall övertaga kostnaderna för polisväsendet på landsbygden, och då länsstyrelsen medgivit anstånd med anordnandet av arrestlokaler till den 1 okt. 1939, anser kommunen så mycket större skäl tala för att den ej nu skall tvingas in i ett kommunalförbund med åtföljande dryga kostnader. Kommunen gör gällande, att inom en del andra landsfiskalsdistrikt har den kommun, där arrestlokal uppförts, själv bekostat uppförandet, och de andra kommunerna i kommunalförbundet, som bildats, fått avtal om erläggandet av en årlig avgift. Under sådana förhållanden vet man, vilket belopp det rör sig om. Kunde saken ordnas på samma sätt inom Slita landsfiskalsdistrikt och efter samma grunder, säger sig kommunen vara villig att ingå i kommunalförbundet. (P.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 November 1938
N:r 268

Publicerat

Ha kolgasbilarna ingen framtid på Gotland?

Bilarna gå bra men Gotland saknar träkolstillverkning. Intressant fråga behandlad på militärföreningen.
Gotlands militärförening med general Törngren som ordförande hade till igår afton utlyst en sammankomst å stadshotellet, till vilken även ett stort antal civila inbjudits och vid vilken den generatorgasdrivna bilen och dess problem ventilerades. Tidigare på dagen hade, som förut nämnts, en demonstration ägt rum på A. 7 av kolgasdriven bil och vid sammankomsten höll löjtnanten vid trängen A. L. Cassler ett synnerligen intressant och belysande föredrag efter vilket följde diskussion, samkväm och — därefter fortsatta privata diskussioner. Idag ha vidare ytterligare demonstrationer av kolgas-bilen ägt rum på A. 7 och I. 18 samt inför vägstyrelserna m. fl.

Det var en synnerligen talrik församling general Törngren kunde blicka ut över då han igår afton i stadshotellets festvåning på Gotlands militärförenings vägnar hälsade auditoriet välkommet till aftonens samvaro. Salen var fylld av en förväntansfylld åhörareskara, där skilda kategorier av medborgare var till finnandes, utom militären talrika representanter för myndigheter, industri, skogsägare, motormän m. fl. Generalen överlämnade ordet till löjtnant Cassler, som därefter i en med skioptikon- och balloptikonbilder illustrerad framställning lämnade en särdeles överskådlig och intressant framställning av generatorgasproblemet. Löjtnant Cassler visade sig vara en särdeles charmerande föredragshållare med ett klart och flytande föredrag, och ha åhörarna icke nu fått frågan om den generatorgasdrivna bilen uppklarad är det varken föredragshållarens eller militärföreningens fel. För övrigt kan det nämnas, något som också senare under aftonens lopp avslöjades av militärbefälhavaren, att Liljewalchska skogsfonden och Gotlands skogsägareförening i skogsbrukets intresse stått för kostnaderna för föredragshållare och demonstrationer.

Gasbil kör milen för 38 öre.
Löjtnant Cassler inledde sin framställning med en erinran om betydelsen av självförsörjning, en fråga, som än mer aktualiserats genom senaste tidens oroliga utrikespolitiska läge. Den alltjämt fortgående motoriseringen har också fört fram frågan om framställande av inhemskt motorbränsle och i detta avseende står nu Tyskland främst och torde vara nästan självförsörjande. Tyskarna ha här drivit problemet så långt att de driva gasgeneratorerna med avfallet från framställningen av syntetisk bensin. Även i Frankrike har generatorgasbilen kommit till stor användning liksom i flera andra länder.
Här i Sverige började dessa bilar komma fram 1924 men först 1933 började man vid trängen en mera rationell utredning och prov med detta motorbränsle. Sistnämnda år torde i Sverige ha funnits ett tusental gasbilar, men en utredning av ingenjörsvetenskaps-akademien detta år gav vid handen att generatorgasdrif ten för bilar icke skulle löna sig, och därmed kröp intresset för saken ned betänkligt. Orsakerna till misslyckandena voro flera, orsaker, som senare delvis eliminerats.
Tal. redogjorde så för olika konstruktioner — typer finnas för olika bränslen, såsom torv, trä och träkol. Träkolsaggregaten taga minst utrymmet, då man t. ex. vid användning av trä även måste ha själva kolningsapparaten med sig. Den träkolstyp man nu använder vid trängens försök och som också demonstrerades här i Visby är den Svedlundska. Denna har också utomlands fått gott namn om sig. Bland de 34 konstruktioner man har i Italien, ha tio godkänts och däribland även den Svedlundska. Lithauen har nyligen köpt 10 Volvobilar med Svedlundsaggregat. Jämförd med bensindriften ger träkolsgasen 25-35 proc. effektförlust, men det är därför nu ingen svårighet att bygga ekonomiska träkolsgasgeneratorer.
Sveriges bensinimport var 1935 800,000 liter, men Tysklands bränsleimport var endast fyra gånger så stor för sex gånger större motorfordonsbestånd, vilket säger en hel del om Tysklands förmåga till självförsörjning på detta område.
Talaren redogjorde och visade med bilder konstruktioner o. generatorernas apterande på olika bilar och biltyper. Den sedan i våras arbetande gasgeneratorkommitten, vilken för övrigt löjtnant Cassler tillhör i egenskap av sekreterare, har kommit till mycket goda resultat vid sina försök. Framför allt genom att använda kompressordrift har man nått mycket hög effekt — överingenjör Lysholm vid Ljungströms ångturbin har konstruerat en speciell kompressortyp för gasbilarna. Man kan kanske komma dithän att man kan använda vilken bensindriven bil som helst för gasdrift, endast genom att insätta en kompressor.
Tal. gjorde sedan några jämförelser i kostnader. Gasgeneratorkommitten har utlämnat tio olika bilar på försök och erhåller på detta sätt material för vidare bearbetning. Det är att märka att staten endast kräver halv skatt för träkolsdrivna bilar. Bland de bilar kommitten utlämnat har en — en 3 ½ tons Volvo — kört 4,500 mil för en genomsnittskostnad av 38 öre pr mil medan motsvarande kostnad med bensindrift torde ha bliyit c:a 90 öre.

Problemet för Gotlands del.
Ifråga om förutsättningarna för övergång från bensin- till träkolsdrift på Gotland framhöll tal., att sådan blir beroende på tillgången på gallringsved för träkolsframställning, lämpliga fordon, förarutbildningen och serviceorganisation. Gotland hade den 1 jan. i år 43 bussar och 602 lastbilar. Med en an, tagen körning pr år av 4,000 mil för dessa vagnar skulle med en träkols, förbrukning av 3,5 kg. pr mil åtgå 14 ton träkol pr fordon och år. Det vill säga för hela beståndet 9,000 ton eller 56,250 kbm. Förutsätter man emeller1 tid att blott 25 proc. av detta bilbestånd på Gotland skulle övergå till kolgasdrift, skulle dock för framställning av träkol i tillräcklig mängd behövas en arbetsstyrka på 65 man jämte 25 hästar och distributionspersonal.
Löjtnant Cassler underströk särskilt, att ekonomisk kolgasdrift på bilar kan åvägabringas endast under förutsättning att en kunnig och intresserad förare har hand om bilen. Har man icke detta, äro alla ansträngningar förgäves. Talaren slutade sin intressanta framställning med en fråga, om vi verkligen ha råd att undvara de möjligheter till självförsörjning som användande av träkolsdrivna bilar i viss utsträckning utgör.
General Törngren, frambar, sedan applåderna tystnat, de närvarandes tack till föredragshållaren för hans framställning i denna icke minst ur försvarsberedskapens synpunkt viktiga fråga. Anledningen till att militärföreningen kallat till denna sammankomst var, att man ville ha frågan något förberedd om en utredning skulle behöva göras. Därefter förklarades ordet fritt.

Träkolstillverkning lönar sig icke på Gotland?
diskussionen yttrade sig först bilbesiktningsmannen ingenjör Pöpke, som framhöll, att gasdrivna bilarna slippa halva fordonsskatten och hela bensinskatten. Gasdrivna bilarna stå där i en förmånlig ställning. Bilskatten utgår dock för vägslitaget och följden blir sålunda att bensinbilarna få betala för gasdrivna bilarna. Ansåg risk för att en övergång till gasdrift skulle minska skatteinkomsterna. Militärt sett behövde försvaret snarare driftsäkrare bilar än gasdrivna sådana.
Inledaren replikerade att det dock vore nationalekonomiskt fördelaktigt att spara importkostnaderna, att skapa ökade arbetstillfällen och lämna möjlighet till ökad användning av skogsavfallet. Flytande bränsle måste vi alltid ha, men fråga är hur man skall handskas ekonomiskt med detsamma. Tyskarna ha stora fabriker för tillverkning av motorbränsle, men utredningen har visat, att anläggandet av en sådan fabrik i Sverige skulle taga 2-4 år och kosta 100 miljoner kr., varvid med en årsproduktion av 100,000 liter bensinkostnaden torde bli den dubbla mot nu.
Major Norström ansåg gasdrivna bilen ur militär synpunkt ha stor betydelse. Civilt ligger frågan annorlunda. Gotlands järnväg har 22 motorfordon, vilka alla torde fylla förutsättningarna för kolgasdrift, men bränslebehovet kan icke täckas på ön.
Bankdirektör Dahlbäck underströk skogsägarnes på Gotland bekymmerfulla ställning, skogen lämpar sig icke längre så bra till byggnadsvirke och vedförbrukningen sjunker med värmeledningarnas installerande. Träkolstillverkningen kunde kanske bli en ljuspunkt och 14,000 kbm. skulle säkert kunna produceras på Gotland pr år.
Direktör Otto Hanson underströk kolgasbilens nationalekonomiska betydelse i krig och fred och framförde ett tack till general Törngren för hans initiativ i frågan. Sedan löjtnant Cass-ler orienterat om träkolsframställningen framhöll länsjägmästare Me lin att träkvantiteten för kolning säkert skulle räcka på Gotland, men fråga vore om ett pris av 9-10 öre icke bleve förlustbringande.
Härpå svarade inledare n, att skogsägaren icke kunde beräkna att\’ å något betalt för kolveden utan blott för kulturarbetet med kolets framställning.
Ingeniör Pöpke gjorde så en del jämförelser mellan bensin- och gasdrift och ansåg en bensinfabrik önskvärd varpå
general Törngren påpekade, att det visserligen är bra med driftsäkra bilar men att det är bäst att ha bilar som man har drivmedel till.
In ledaren framhöll bensinbilens utveckling — varför skulle icke kolgasdrivna bilen utvecklas till det bättre? Vi ha icke tyskarnas brunkol och stenkol — varför då envisas att anlägga en dyrbar och vid krig sårbar industriell anläggning för bensintillverkning? Om kolgasbilen är fri från bensinskatt så betalas heller ingen skatt på motorspriten.
Riksdagsman Gardell i Gans erinrade om att man tidigare använt generatorgasdrivna vägvältar vid vägunderhållet på Gotland, de försvunno när vägdistrikten övertogo underhållet, men de voro driftsäkra och ekonomiska. Beklagade för övrigt att lövskogen försvinner på Gotland — träkolstillverkning på den ville han inte vara med om.
Kapten Hedengren ansåg generatorgasbilen mera till sin fördel på fastlandet än här och talade för ökad lagring av motorsprit på Gotland.

Utredning för Gotlands del önskvärd.
General Törngren interpellerade de närvarande om dessa vore för en utredning rörande gasdrivna fordon på Gotland, därest en framställning häri skulle komma att göras.
Svaret blev ett enhälligt ja.
Riksdagsman Gardell framförde så till sist ett tack till general Törngren för han initiativ i denna fråga, ett tack som de närvarande instämde i med en varm applåd.
Därefter följde gemensam supé och samkväm, varunder diskttssionernas vågor gingo höga kotterivis men där stämningen hela tiden var den bästa. General Törngren frambar vid kaffet ett tack till Liljewalchska skogsfonden och skogsägareföreningen och ett tack till föredragshållaren.
Lantbrukaren Ivar Hoppe framförde skogsägarnes besvikelse över de dåliga utsikterna för en för skogsägarne givande följd av ökad användning av kolgasdrivna bilar. I skillnaden i drivkostnad mellan 38 öre för kolgasbilen och 90 öre för bensinbilen pr mil hoppades han dock att det skulle kunna ligga en framkomlig medelväg. Han hoppades också att det skulle vara möjligt att till bådas fördel åvägabringa ett samförstånd mellan producent och konsument, att de skola kunna hjälpa och stödja varandra. Att bli självförsörjande är betydelsefullt men tal. ville i detta sammanhang uttala sitt beklagande över att armen måste importera ved till Gotland från fastlandet. När ön under krig skall vara självförsörjande varför inte även i fredstid, till nytta för gotlänningarna och för Gotland. Tal. slutade med ett leve för general Törngren och militärföreningen. Till sist framförde föredragshållaren sitt tack och riksdagsman Gardell talade för bättre tider för det gotländska skogsbruket samt slutade med ett leve för Gotland.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 November 1938
N:r 268

Publicerat

Norra häradsrätten.

Hösttingets fjärde allmänna sammanträde. Rättens ordförande häradshövding K.-F. Pfeiffer, hovrättsassessor Henning Nilsson och förste notarien Bo Lagergren.
På uppropslistan stodo 74 mål, därav 46 åklagaremål.

Försändelse försågs med stämplat frimärke. Använder man stämplade frimärken som porto på brev eller eljest på vilka postförsändelser som helst hemfaller man under de lagparagrafer som handla om förfalskning. En person var åtalad just därför, och hade igår att stånda till svars för dylik förseelse.
Svar erkände förseelsen, vilken rättegångsbiträdet ansåg ha tillkommit av ren tanklöshet. Synnerligen förmildrande omständigheter förelågo, varför hemställdes om villkorlig dom.
För förundersökning uppsköts målet till nästa ting.

Fylleri, förargelse, motstånd. För att vid en basar i Lärbro den 3 sept. ha uppträtt \”på kulan\”, för förargelseväckande beteende och våldsamt motstånd mot ordningsvakten stod en styrman tilltalad. Enligt stämningen hade han på grund av sitt mindre salongsmässiga uppförande i tvenne repriser måst avföras från basarfröjden. Bl. a. hade han varit invecklad i något krakel med en chaufför.
Som svar. hade laga förhinder att själv infinna sig uppträdde han genom ombud, vilket uppgav att styrmannen inte hade något som helst minne av vad som sig på basaren tilldragit hade. Emellertid hade svar. för säkerhets skull erkänt vad som honom förevitats. Han hade fått sig så pass mycket destilerad livsglädje till bästa att han inte varit sin egen herre. Ombudet hemställde om så milt straff som möjligt.
För fylleriet dömdes svar. till 20 kr:s böter och för förargelseväckande beteende 20 kr. samt för motståndet 25 dagsböter á 3 kr.

Fylla och djurplågeri. Ett par kusiner voro instämda för fylleri och misshandel av en häst. De hade i ett ärende den 12 aug. besökt Slite och därvid även avlagt visit på hotellet. Vidare hade de kört fram och tillbaka på vägen med hästekipaget, den ene hade fått en smocka av några förhoppningsfulla ynglingar från köpingen, vilka avhånat förekomsten av ett så pass omodernt ekipage som ett hästanspänt sådant i en så fin metropol som Slite o. s. v. Vid målets handläggning framgick det att den ene kusinen varit berusad, men att den andre varit nykter. Det hade varit den nyktre som kört. Den senares fader hade varit med. Hästen hade tagit i sken varvid fadern ramlat ned mellan skaklarna. Tack vare den nyktre kusinens ingripande hade saken emellertid klarats upp. Någon misshandel av hästen förnekades. men vittnen hade tidigare uppgivit, att man slagit djuret över mulen med knuten hand och sedan randat det med piskan. Allt detta bestreds som sagt. Djuret hade emellertid varit en smula upprört och man hade varit tvungen att tygla detsamma. Anledningen till fram- och tillbakakörandet som ägt rum mellan mejeriet och hotellet hade varit de ovannämnda ynglingarna, vilkas smädliga yttrande förargat de åkande herrarna. Då meningarna ifråga om hästmisshandeln m. m. voro delade, uppsköts målet för vidare utredning till den 12 januari.

Gräl och misshandel. En herre hade på grund av sitt något irriterande uppträdande nekats tillträde till ett sammanträde på Fårö den 3 sept. Den utestängde hade emellertid gott tålamod, väntade ut den som mött honom i grind samt tilldelat denne åtminstone ett slag så att en tand brustit av. Svar. bestred åtalet under förmenande av att det var den andre som börjat. Åkt uppgav att svar. var känd för sitt mindre balanserade uppträdande samt att åtminstone tre slag levererats innan den angripne börjat försvara sig.
Det blev 30 dagsböter á 2 kr.

För misshandel av en person voro tre bröder tilltalade. De skulle på kvällen den 6 nov. i fruktbärande samverkan ha tilldelat kär. åtskilliga smockor med anledning av att den senare skulle om den spritt vissa rykten. Vid målets handläggning igår förekommo åtskilliga meningsskiljaktigheter mellan parterna. Av den morska brödratrion medgav endast en — den yngste — att han givit kär. ett slag medan de två andra endast medgåvo att de ruskat vederbörande en smula. Kär. påstod sig däremot hade fått slag både fram- och bakifrån så att han sett \”både solar och stjärnor\”. F. ö. fanns det vittnen på att även de andra bröderna deltagit i misshandeln. Den misshandlade hade fått så pass på pälsen att han varit arbetsoförmögen en hel vecka. Bl. a. hade han fått ett sår över ena örat varjämte ena tummen stukats. För förlorad arbetsförtjänst yrkade han ersättning med kr. 45: 60, för erlagt läkarearvode 5 kr., för trasade och nedfläckade kläder 15 kr. samt för sveda och värk en femtiolapp.
Bröderna bötade vardera 10 dagsböter á resp. 1:25, 1:50 och 2 kr. och skola solidariskt ersätta målsägaren med 15 kr. för dennes inställelse. En av bröderna ådömdes därjämte utge skadestånd med 86 kr.

Olovlig befattning med spritdrycker. Härför var som bekant en från Norrland inflyttad person tilltalad. Förseelsen skulle ha ägt rum i december i fjol. Svar. hade tidigare uppgivit att han icke vetat om att det var smuggelsprit det rörde sig om. Han hade på ett kaféi Slite blivit erbjuden att få låna lite. julsprit och i god tro tagit emot en vanlig literbutelj innehållande en tredjedels liter brännvin. D. v. s. han trodde att det var vanligt \”bolagsbrännvin\” men senare kommit underfund med att det var exportsprit. Vid förra rättegångstillfället påstod åkl. att detta svar:s påstående var rena fantasier samt antydde att den åtalade troligen erhållit spriten från något fartyg i hamnen. Vilket svar. enständigt förnekade.
Vid målets behandling igår hördes ett vittne. Vederbörande hade blivit bjuden av spriten, som \”så när tagit andan av honom\”. Vittnet hade frågat var svar. få tt drycken och svaret bivit att den var inköpt på en båt i Slite. Fluidet hade förvarats i en pilsnerbutelj.
Ett svarandevittne uppgav bl. a. att han med säkerhet visste att spriten inte var inköpt på någon båt. Han hade varit med på kaféet strax före förra julen. Julspriten hade varit den brännande punkten i diskussionen i ett intillsittande gäng och svar. hade därvid sagt att om han hade haft sin motbok med sig från Norrland skulle han också ha kunnat ha en skvätt till jul. En av \”grabbarna i gänget\” hade då svarat att det nog kunde gå för sig att få låna en tår. Vem den ädle utlånaren var visste dock vittnet inte. Det kunde ju ha varit en \”sjögrabb\”.
Svar. fann det första vittnets berättelse underlig, men trodde att den kunde bero på något missförstånd. Hur som helst hade han aldrig påstått att han köpt spriten från någon båt.
Utslaget lydde på 30 kr:s böter.

Olovligt vapeninnehav. En från Ösel inflyttad äldre fiskare var instämd för det han icke anmält innehav av ett jaktgevär. Svar. meddelade att han inte hade någon aning om anmälningsplikt samt påpekade vidare att \”om kuten går på näten måste man ha byssa för att skjuta\”. Om \”byssa tas av mi kan jag inte leva alls\”, konstaterade han enkelt, glatt och naturligt. Han brukade skjuta fyra sälar om året och de gåvo mycket späck. \”Jag tycker allt att jag vill ha tillbakas byssan\”, menade han till slut på sjungande dialekt och bruten svenska.
Han bötade 10 dagsböter á 1 kr. men fick behålla geväret som han f. ö. själv tillverkat.
En son till mannen från Ösel bötade för olovligt gevärsinnehav 15 dagsböter á 1: 50.

En kollisionshistoria. En kvinnlig bilist och en manlig cyklist voro instämda för en kollision på landsvägen mellan Visby—Roma. Cyklisten hade vid platsen för kollisionen nu som alltid cyklat på vägens högra sida då denna var bättre än den andra. Bilisten hade givit signal något tiotal meter från cyklisten, varvid denne i tro att signalen uppfordrade honom att ge sig över på vägens vänstra sida även företagit denna manöver, dock utan att ge något som helst tecken. Och så blev det förstås sammanstötning, varvid den cyklande mannen erhöll en del skador och av bilisten vidarebefordrades hem. Cyklisten bestred genom ombud åtalet, då han inte ansåg sig ha någon skuld till det inträffade.
Målet uppsköts till den 12 jan.

För underlåten trafikförsäkring av bil var en person instämd. Han bestred åtalet då han påstod sig inte äga någon bil: Han hade visserligen haft en, men den hade han gjort sig av med till den ursprunglige försäljaren. Den tid han själv innehade vagnen, hade den varit försäkrad. Då det hela låg en smula krångligt till uppsköts målet till den 12 januari.

Fönsterkrossning bör inte förarga någon! Åtminstone syntes det vid Allekvia igår som om en för nämnda \”bravad\” instämd yngling från Fårö var av den åsikten. Han hade undfått stämning för fylleri och förargelseväckande beteende. Att han tittat för djupt i litern medgav han, låt vara en smula tystlåtet, men förargelse ? Nej, det förstod han inte så bra. Trots att polisrapporten upptog krossandet av ett par tre fönsterrutor och antastning av förbipasserande m. m. Samt i trots av egen uppgift till polisförhörsprotokollet att han inte kunde minnas något som helst på grund av sitt vid tillfället \”iråkade\” tillstånd av berusning.
Åkl. tog dock ingen som helst hänsyn till svar:s i hovsam ton framförda protester, utan hemställde tvärtom om strängast möjliga straff. Vilken hemställan han motiverade med den tilltalades upprepade förseelser av samma sort.
Svar. ådömdes för fylleriet 20 kr:s böter och för förargelsen 30 kr.

Trafikmål. En lastbilsförare var instämd för att han mot bättre vetande använt en annan person tillhörig lastbil för transport av andra varor än sådana för vilken den var godkänd, nämligen kalksten. Svar. visste emellertid ingenting om att bilen skulle få brukas annat än till transport av kalksten. Hans principal var närvarande och uppgav på fråga att han icke underrättat sin chaufför om rätta förhållande. Vilket han f. ö. ansåg som orätt! Han, principalen, hade med bilen låtit forsla även sand och grus, som han köpt och sålt igen, ett förhållande, som han inte kunde se något orätt i Transport av andra varor hade förekommit blott i mycket ringa omfattning. Tiderna voro förresten sådana att man var tvungen att ta den körning man händelsevis kunde få.
Svar. bötade 10 dagsböter á 1: 50 och principalen 20 á 1: 50.

För liknande förseelse var en annan bilägare instämd. Han erkände, men sade sig samtidigt vara av den uppfattningen att det var på tok för lite bilar, som på platsen kunde ombesörja dylika transporter. Det fanns endast två bilar på orten, medan minst sex behövdes för ändamålet.
Det blev 20 dagsböter á 1: 25.

Förseelse mot pilsnerförordningen. Innehavaren av Slite hotell hade erhållit stämning för att en person en dag i november månad i år blivit serverad 4 pilsner under en tidrymd, som endast skulle berättiga till två. Vederbörande gäst hade sedan han blivit serverad de två första drickorna efter en stund återkommit och därvid fått två nya, trots att mellan de två \”förtäringarna\” föreskriven tid icke tilländalupit. Svarandeombudet bestred åtalet. Han framhöll bl. a. att servitrisen inte känt igen gästen samt att serveringen ifråga skett utan svar:s vetskap. Åkl. replikerade att hur det än i övrigt förhöll sig svar. var ansvarig för att givna bestämmelser efterlevdes.
Vederbörande frikändes.

Tjuvskyttet vid Skäggs. Som bekant hade några arbetare från Visby instämts för att de på Skäggs ägor den 16 okt. idkat tjuvskytte på fasan. Två av dem svarade igår inför rätten. De berättade att de visserligen varit inne på Skäggs ägor, men att det inte blivit någon skjutning av, då de lagt gevären ifrån sig ett stycke därifrån. Anledningen till att de lagt ifrån sig skjutdonen hade varit att de träffat en person som varnat dem, då personalen på gården varit ute på jakt efter event. tjuvskyttar. Under strövtågen i skogen hade de senare mött ett sällskap på fyra personer, och på deras frågor hade den ene av de båda fasanjägarna in spe uppgivit falskt namn. Den andre svar. uppgav att han tidigare haft tillåtelse att jaga kanin på Skäggs marker, men att han icke ägde sådant tillstånd ifråga om fasan. Åkl. överlämnade målet under framhållande av bl. a. att försvårande omständigheter förelågo mot svar., av vilka ju den ene uppgivit falskt namn.
De bötade 25 kr. å 2 resp. 3 kr.
Två andra tjuvskyttar pliktade vardera 25 dagsböter á 2 kr. och en tredje 25 á 1:50.

Dåliga bromsar. En lastbilsförare hade vid en av statspolisens landsvägsrazzior \”åkt fast\” för att handbromsen på vagnen varit oduglig och fotbromsen otillfredsställande. Vederbörande sökte bagatellisera det hela. Sålunda skulle handbromsen fungera fullkomligt tillfredsställande — om bilen inte var lastad!
Det blev 30 dagsböter á 1: 50.
— Ett par andra bilförare bötade för bristfälliga vagnar resp. 25 och 10 dagsböter.

Försoning med högtidligt handslag inför rätten. En hemmansägare stod sedan ett par månader tillbaka tilltalad för att han den 7 sept. i år misshandlat en granne. Anledningen till misshandeln var, som man torde erinra sig, att en av grannens kalvar tagit sig in på svar:s gård och ätit av en mjölsäck som stod i ladugården. Såväl kär. som tre vittnen hade vid tidigare rättegångstillfällen uppgivit att den tilltalade vid tillfället ifråga givit kär. tvenne sparkar. Svar. ville dock medge endast en. Till historien hör att kär. förut dömts för misshandel mot nuvarande svar. Nu undrade domaren om parterna inte i fortsättningen skulle kunna samsas. De medgåvo att de hade häftigt humör båda två, men förklarade nu på domarens förlikningsförsök, att de inte hade något emot att bli goda vänner. Och så slog man i hand på den saken inför domarbordet samt vandrade ut förvisso glade, dels över den återbördade grannsämjan och dels över att böterna med åkl:s medgivande orkade in.

För att ha burit sig illa åt mot fjärdingsmannen på en idrottsbasar i Vänge den 6 aug. i år var en slaktare åtalad. Han hade enligt stämningen dels varit berusad, dels genom svordomar och tillmälen missfirmat ordningens väktare. På grund av sjukdom kunde svar. inte inställa sig. Ett par vittnen hördes, men något bevismaterial av egentligt värde framkom inte. Målet avskrevs.

För att ha slagit till en agent, som levererat ett par skodon vilka icke motsvarade beställningen, fick en person plikta 20 dagsböter å 20 kr., varjämte han förpliktades att i skadestånd utge 100 kr.

För snatteri (av dynamit) samt olovligt innehav av explosiv vara dömdes en person till 20 dagsböter å 1 kr.

För utlåning av motbok ådömdes en herre 10 dagsböter å 1: 25.

Försummad hundskatt under tre år åsamkade en person 10 kr. i böter samt 30 kr. i dubbel hundskatt.
— En annan försumlig hundskattebetalare bötade en tia.

För att ha överskridit maximivikten å sin lastbil pliktade en person 20 dagsböter á 1: 25. Vagnen hade även varit i bristfälligt skick.

Utan tänd cykellykta hade ett par cyklister färdats efter mörkrets inbrott. Det blev sedvanliga böter. En som dessutom vägrat att stanna på polisens tecken bötade ytterligare 20 dagsböter á 2 kr.

För brett hölass hade en person haft vid ett tillfälle. Det renderade honom 5 dagsböter á 1:25.

Anordnat nöjestillställning utan att dessförinnan inhämta vederbörligt tillstånd hade en klubbordförande gjort. Det blev 15 kronors böter.

För olaga skogsavverkning fick en person plikta 25 dagsböter á 8 kr. Vidare skall han med 1,000 kr. ersätta det avverkade virket.

Vedsågningsmaskinen var lastbil. En händig herre hade apterat en för ändamålet inköpt lastbil till vedsågningsmaskin med vilken han kört från plats till plats. Då emellertid rätten ansåg maskinen som bil fick vederbörande plikta 5 dagsböter för att han underlåtit ombesiktning av bilen, vidare 10 kr. för att han icke anmält förvärvet av densamma samt för att han ej trafikförsäkrat \”bilmaskinen\” 5 dagsböter. Därjämte skall han i bilskatt utge 50 kr.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 November 1938
N:r 268

Publicerat

Landsbygden. Fröjel.

FRÖJEL.
Fröjel äggförening, som räknar ett 40-tal medlemmar, hade i onsdags kväll anordnat ett möte i härvarande samlingslokal, varvid som talare infunnit sig hr Johan Ahlsten och föreståndaren för äggcentralen hr Bergström. Den musikaliska avdelningen sköttes på ett förtjänstfullt sätt av hr Klintberg, som underhöll med muntra sånger till luta.
Då mötet kl. 7,30 e. m. öppnats, var lokalen fullsatt. Sedan \”Vårt land\” unisont sjungits, följde så hälsningstal av föreningens ordf., hr Albin Åhlström, Ansarve. Hr Ahlsten höll så ett klarläggande föredrag om äggcentralen och dess verksamhet.
Sedan hr Klintberg sjungit några muntra visor bjödos samtliga till det dukade kaffebordet. Efter ytterligare sång fick man lyssna till \”Dagens dikt\”, som var av det muntraste slag och rönte livligt bifall. Med hr D. Lagergren vid orgeln sjöngs så \”Sverige är mitt allt på jorden\”, varefter hr Bergström höll ett föredrag.
Efter det sakliga föredraget följde så en muntration, i det att vår \”professor Snillonus\” skulle hålla föreläsning. Ämnet var: \”Bonden\”, naturligtvis sedd från hans vetenskapliga synpunkt och att han tog sitt auditorium med storm, därom vittnade de högljudda skrattsalvorna samt de livliga bifallsyttringarna.
Sedan föredragshållarna med några berömmande ord avtackat ordf. och övriga medverkande för en trevlig kväll o. ordf. avtackat föredragshållarna sjöngs gemensamt \”Du gamla, du fria\”, och man skildes åt med minnet av en trevlig kväll.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 November 1938
N:r 268

Publicerat

Landsbygden. Alva.

ALVA.
En välbesökt skördefest hölls på torsdagskvällen i Alva missionshus. Stunden inleddes med en kort predikan av pastor Gunnar Alstig, varjämte sångföreningen medverkade. Försäljning av de skänkta alstren vidtog därefter under ledning av kamrer Hugo Nilsson, Hemse, vilken som alltid på ett ledigt och talangfullt sätt skilde sig från uppgiften.
Den ekonomiska behållningen för missionens sak blev omkring 460 kr., ett resultat, som ju får anses som synnerligen gott.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 November 1938
N:r 268

Publicerat

Idrott och Sport.

\"\"

Träningsorientering
anordnas om söndag av Gute. Medlemmar i andra klubbar samt nybörjare äro välkomna. Banan blir 6,5 km. lång med sex mellankontroller. Deltagarna samlas vid Österport kl. 8 medtagande cyklar och något av Visbybladen —även Dubbelt kartkort kan användas. Ingen startavgift.

Handbollen.
Damerna och A 7 debutera om söndag.
Serien drar vidare på söndag med sedvanligt matchprogram och en match i vardera A, — B — och damgruppen. Gutes B-lag möter I 18:s och i dammatchen spela lagen från AIK och Gute.
Huvudmatchen blir mellan Gute och A 7. Artilleristerna göra nu sin debut för säsongen, varför man just ingenting vet om deras form och slagkraft. Liksom I 18 torde A 7 ha fått goda förstärkningar genom de nyinryckta, vilket givetvis ytterligare försvårar möjligheterna att förutsäga något om matchens utgång.

Brottarkampen mot Finland i början på december.
Stockholm, 17 nov. (TT.) Till finnkamperna har tillsvidare uttagits inalles 42 av Sveriges bästa brottare. Uppdelning på A- och B-lag samt reserver kommer icke att göras förrän omkring den 27 ds., då träningen ytterligare fortskridit.
B-landskampen äger rum i Cirkus i Stockholm söndagen den 4 och måndagen den 5 december; A-kampen i Helsingfors måndagen den 5 och tisdagen den 6 december.
Ett norskt lag möter Västsverige i Uddevalla i morgon och på söndag.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 November 1938
N:r 268

Publicerat

Hemse Bio

Söderhavets fribytare.
Oscar Homolka, Frances Farmer, Ray Milland.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 November 1938
N:r 266

Om Oss Drivs med WordPress