Dödsfall.

Distriktslantmätaren Herman Nymans efterlämnade maka Gerda Nyman, född Molander, avled igår i sitt hem i Stockholm. Hon var född den 10 april 1860 och alltså vid sitt frånfälle 78 år gammal. Den bortgångna sörjes närmast av dotter och måg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 april 1938
N:r 97

Till ombudsman

för Gotlands läns trafikbilägareförening har bland ett 10-tal sökande utsetts hr Gust. J. G. Pettersson, Visby. Befattningen skall tillträdas vid maj månads ingång.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 april 1938
N:r 97

Från hamnen.

I onsdags inkom för bunkring ms. Solamit, Wennberg, på resa Motala—Memel med last av gjutsand samt avgick ms. Bertha, till Stockholm med tomfat.
I går inkommo ångfartygen Gunlög, Andersson, från Stockholm med klor-kalcium, Vestanvik, Jårnö, från Stettin, och Greta, Olsson, från Danzig, båda med stenkol och Gylsboda, Nilsson, från Antwerpen via Köpenhamn med räls. Vidare inkommo motorseglarna Ilse, Olsson, från Söderhamn, Ulla, Nilsson, från Västerås, och Gustaf, Olsson, från Gävle, alla tomma.
I dag inkommo ms. Otelia, Mattsson, från Södertälje, och ms. Borgö, Jonsson, från Stockholm, båda tomma.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 april 1938
N:r 97

Föreningen Mjölkdroppen

hade i går eftermiddag sitt årsmöte å residenset under landshövdingskan Gertrud Rodhes ordförandeskap.
Först föredrogas års- och revisionsberättelserna. Av den förstnämnda inhämtades bl. a. följande:
På föreningens spädbarnshem ha under 1937 vårdats 12 mödrar och 29 barn. Antalet vårddagar utgör för mödrarna 1,116 samt för barnen 2,557, vilket för de sistnämnda innebär en ökning från 1936 med 124.
Driftskostnaderna under 1937 ha uppgått till kr. 9,827: 82, vilket utgör en dagkostnad pr barn av kr. 3: 84 mot 3: 15 föregående år. Vinst- och förlustkontot balanserar på kr. 10,452: 86. Det utgående balanskontot den 31/12 1937 slutar på 36,000 kr., d. v. s. lika med summan av grundfonden (20,000 kr.), reservfonden (6,000) och Helena Petterssons fond (10,000 kr.). Föreningens fastighet är brandförsäkrad för 40,000 kr. och inventarierna för 10,000 kronor.
Inom styrelsen ha utsetts: för närmaste tillsynen över fastigheten fru Blenda Lindström, för tillsyn av inventarierna fru Regina Melin samt för intagningen på hemmet, jämte föreståndarinnan, fru Olga Lundberg.
Hemmets klientel kommer till största delen från länets landsbygd. Hemmet har varit väl belagt, dock har antalet barn utan mödrar varit ovanligt stort, beroende på att modern avlidit eller vårdats på sjukhus. Mödrarnas uppförande har i stort sett varit utan anmärkning.
Föreståndarinna för hemmet har liksom förut varit barnavårdssyster Elsa Frelin.
Hemmets läkare, stadsläkaren dr Nils Bolin, anför, att spädbarnshemmet skötes väl och med stor omsorg och fyller ett stort behov. Utrymmet är f. n. väl trångt, varför det tillbygge, som nu kommer att utföras, måste sägas vara i hög grad behövligt. Hälsotillståndet under året har på det hela taget varit mycket gott, och intet fall av smittsa.f sjukdom har förekommit. Samtliga mödrar ha genomgått undersökning vid intagningen, och alla ha varit friska. Samtliga barn ha utvecklat sig väl och haft gott näringstillstånd. De barn som utskrivits från spädbarnshemmet ha varit fullt friska och vid gott hull.
Sedan berättelsen lagts till handlingarna beviljades styrelsen ansvarsfrihet.
Till revisorer omvaldes brandchef Carl Lindström och länsbokhållare B. A. Ljungholm med banktjänsteman Einar Munthe och grosshandlare Erik Lundberg som suppleanter.
Vid sammanträdet meddelades bl. a. att den förra året beslutade tillbyggnaden vid spädbarnshemmet nu påbörjats. Denna tillbyggnad innebär bl. a. att två nya rum för mödrar och barn skola erhållas, ävensom ett mottagningsrum samt vidare att köket skall utökas och bättre källareutrymmen ernås.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 april 1938
N:r 97

HUR BLIR VÄDRET ?

\"\"

Mulet och kyligare.
Utsikter: Måttlig vind mellan sydost och nordost, delvis mulet samt här och var något regn, fallande temperatur.
Barometer: idag 761 mm., igår 765 mm.
Temperatur: i morse 8 gr., på middagen 16,5 gr.
Vind och väderlek:
Ölands södra udde ONO 2, halvklart. Ölands norra udde SO 1, mulet.
Fårö 0 1, mulet.
Landsort lugnt och nästan klart.
Söderarm OSO 1, disigt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 april 1938
N:r 97

Naturskyddsföreningen vill rädda de gotländska ängena.

Donatorer efterlysas. Ett föredrag av dr Romell.

L. G. Romell.

Vid Svenska Naturskyddsföreningens årsmöte, som på torsdagskvällen hölls på Stockholms högskola under ordförandeskap av författaren Sten Selander, höll. fil. dr Lars-Gunnar Romell ett föredrag om det gotländska änget och dess framtid ett ämne som han f. ö. utförligt behandlar i naturskydsföreningens just nu från trycket utkomna årsskrift, Sveriges natur.
Dr Romell, som illustrerade sitt föredrag med en serie vackra ljusbilder, visande både typiskt hävd-präglat änge och sådant ivanhävd och förfall, uttryckte en livlig förhoppning att genom vissa nu föreslagna åtgärder åtminstone något litet av det berömda gotländska inget, vilket i alla sina olika former utgör ett paradis för botanisten och en ögonfröjd för alla, skall kunna räddas åt landskapet Gotland.
Tal. nämnde hur odlingen gått hårt åt och förvandlat täta lunder till tämligen enformiga åkerfält och framvisade bl. a., att år 1900 Gotland hade 32,000 har naturäng, år 1910 17,000 har och år 1932 4,000 har.
Det var alltså hög tid, sade dr Romell, då vi förra sommaren — det var stiftsjägmästare Nils Ekberg och jag, som fingo detta i uppdrag av stiftsnämnden. på Gotland — gjorde en undersökning av möjligheterna att rädda åtminstone den ecklesiastika jordens skatt av gotländska ängen. Vår inventering under sommaren 1937 visade att Gotlands alla prästängen ha en areal. av 560 har, därav ha 100 har prägel av hävdat änge. Detta visar att gällande föreskrifter om ängeshävden på den arrenderade jorden efterlevts.
Nu finnes dessbättre i de olika pastoraten ute i bygderna ett stort intresse för att ge naturskydd åt återstående prästängen och vi ha godål förhoppningar om att kunna rädda något åt framtiden.
Vi ha, sade dr Romell, föreslagit stiftsnämnden vissa åtgärder för fortsatt skötsel av redan hävdade ängen på prästboställena och någon svårighet att få ängena utarrenderade med föreskrifter om ängeshävden borde f. ö. ej möta, sedan erfarenheter från sådana boställen visat, att i ett riktigt skött änge mestadels all slåtter kan göras med maskin.
Dr Romell betonade till sist vilka naturvärden det här gäller att skydda. Vi ifrågasätta, huruvida Ångfartygsaktiebolaget Gotland, som ju har intresse av att bevara en av de få attraktioner, som det gotländska normallandskapet har innanför kusten, skulle kunna betala hela slanten. Större är förresten inte denna, sade dr Romnell, än att om varje hemma-gotlänning skulle vilja ge sin årliga tribut, så behövdes det ej mera än priset för en cigarrett. Numera återstår endast bråkdelen av en procent av all den härlighet, som fanns för några årtionden sedan i den gotländska naturen.
Föredraget hälsades av de församlade ledamöterna med livliga applåder. Ur föreningens årsberättelse kan bl. a. erinras om att styrelsen den 13 april i år till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitte inlämnade en skrivelse med förslag om att den ur djurgeografisk synpunkt ytterst märkliga förekomsten av dolkstekeln (Scolia fascia-ta) på Gotland måtte fridlysas. I Sveriges natur har den berömde fågelforskaren Duranngo skrivits m det senaste fågelskyddsområdet på Gotland, Norsholmen på Fårö.
Till nya hedersledamöter i föreningen kallades konstnären Bruno Liljefors samt den danske jakt- och naturlivsskildraren Svend Fleuron. Till naturskyddsföreningens ordförande för tre år omvaldes författaren Sten Selander.
Denne meddelade därefter, att styrelsen beslutat utdela föreningens nya men ännu icke färdiga naturskyddsplakett till inspektor Josef Nordström, Stora Karlsö.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 april 1938
N:r 97

F. R. Johansson död.

Plåtslagaremästare F. R. Johansson avled i går afton efter en tids sjukdom härstädes. Han var vid sin död 79 år gammal.
Med mäster Johansson går en gammal hantverksmästare ur tiden. Född i ett fattigt lantbrukarehem i Småland kom han redan i unga år ut att reda sig på egen hand och han var bara 15 år när han kom till Gotland, där han hamnade i bleckslagarelära. Efter, genomgången lärotid i Visby slog han sig först ned i Klintehamn som egen mästare men flyttade sedan tillbaka till Visby, där han startade bleck- och plåtslagerirörelse. Denna drev han ända till dess han för några år sedan på grund av ohälsa nödgades överlåta affären på annan person.
Han var en dugande yrkesman men vid sidan av yrket var nykterhetsrörelsen hans stora livsintresse. Det var han, som jämte några medintresserade först planterade godtemplarordens fana på Gotland och bildade den första godtemplarlogen i Visby 1882. Alltsedan dess har han oavbrutet tillhört orden som aktivt verksam medlem. Inom logen Oskars Minne av I. O. G. T. var han storlogens ombud i omkring 32 år och i dess byggnadsstyrelse beklädde han i åtskilliga år ordförandeposten. Vidare tillhörde han Tempelriddareorden, Visby arbetareförening, till vars äldsta medlemmar han hörde, samt Visby fabriks- och hantverksförening.
För omkring halvannan månad sedan drabbades han av ett slaganfall, vars sviter på torsdagskvällen ändade hans verkamma liv. Änkling sedan sju år tillbaka, sörjes den bort gångne närmast av fyra söner.
Som yrkesman kunnig och samvetsgrann var han som människa god och glad, alltid med ett vänligt ord på läpparna och med ett varmt handslag för vännerna. Ända in i de sena åren var han pigg och rörlig och verksam i sitt yrke. Med de efterlevande sönerna deltaga i sorgen många vänner både inom och utom de föreningar han i livstiden skänkte sitt intresse och sin arbeta kraft. Vile nu den gamle hantverkarel i frid efter en väl fylld arbetsdag!

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 april 1938
N:r 97

Svenskbyborna på Gotland få 17,000 kr.

Utdelning från Gammalsvenskbystiftelsen.
De av regeringen förordnade revisorerna för Gammalsvenskbystiftelsen ha i dag avgivit berättelse till socialministern.
Av behållningen vid årskiftet, 29,500 kr., har till Svenska Röda korsets överstyrelse överlämnats dels 4,000 kr. till tryckning av en berättelse över Gammalsvenskbystiftelsens verksamhet och dels 8,500 kr. att användas till den på svenska fastlandet boende svenskbybornas eller deras avkomlingars välfärd, medan resterande 17,000 kr. ställts till förfogande åt landshövdingen på Gotland att användas för de på Gotland beonde svenskbybornas eller deras avkomlingars välfärd.
Revisorerna förklara, att de funnit den av centralstyrelsen för Gammalsvenskbystiftelsen och likvidatorerna handhava förvaltningen vara utan anmärkning samt att räkenskaperna visat sig vara väl och ordentligt förda. (P.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 april 1938
N:r 97

Mera utredningar om Lina myr.

Alla gotländska myrtyper böra undersökas anser Vetenskapsakademien.
Vetenskapsakademien har nu yttrat sig till regeringen om den ifrågasatta torrläggningen av Lina myt på. Gotland och hänvisar därvid till ett utlåtande av akademiens naturskyddskommitté.
Kommittén, vars skrivelse undertecknats av professor Einar Lönnberg, anser att det ur naturskyddets och landskapsvårdens synpunkt vore synnerligen beklagligt, om planen att torrlägga Lina myr, Gotlands sista stormyr, bleve förverkligad. Emellertid torde Lina myr näppeligen kunna betecknas som en verkligt god representant för den för Botland särskilt kännetecknande myrtypen. Därtill kommer att m grens vegetation blivit i icke ringa utsträckning kulturpåverkad. Då myren dessutom har en jordartsbeskaffenhet och en ytkonfiguration, som tillsammans skapa\’ förutsättningar för ett bättre resultat av uppodlingen är beträffande flertalet tidigare myrutdik ningar på Gotland, synes vattenlagens naturskyddsparagraf här icke böra åberopas till förhindrande av det planerade torrläggningsföretaget, då viktigare naturskyddsintressen därigenom kunde lida skada.
Är utdikningsföretaget ekonomiskt bärigt?
Från naturskyddets synpunkt vill kommittén däremot starkt understryka vikten av att utdikningsföretaget icke tillåtes komma till utförande med mindre än att dess ekonomiska bärighet på ett så betryggande sätt som möjligt ådagalagts. Det måste för framtiden ställas det oeftergivliga kravet, att torrläggningsföretag av detta slag icke planeras och utföras på sådant sätt att de få karaktären av en så gott som meningslös förstörelse av naturvärden.
Om nu en torrläggning av Lina myr verkligen visar sig vara ur ekonomisk synpunkt berättigad, torde det böra undersökas om icke denna torrläggning skulle kunna utföras så att sommarvattenståndet på myrens lägst belägna partier i stort sett bibehölles oförändrat. Genom att begränsa utdikningen på det sättet, att mån endast avlägsnade de för uppodling av den högst liggande myrvidden hinderliga högvattnen, skulle sannolikt det mesta av den åstundade nya odlingsmarken kunna vinnas, på samma gång som de med hänsyn till vegetation och djurliv värdefullare myrpartierna bevarades i praktiskt taget oförändrat skick.
Av vad sålunda anförts anser kommittén framgå, att en ytterligare utredning av förutsättningarna för genomförandet av Lina myrs utdiknings- företag är av behovet påkallad, varvid särskilt frågan om dess ekonomiska bärighet och möjligheten av en naturskyddsintresset tillgodoseende begränsning av torrläggningen synas böra bli föremål för grundlig prövning. Kommittén vill sålunda för sin del understödja det av Svenska naturskyddsföreningen och Gotlands nation i Uppsala framförda kravet på en grundlig utredning av frågan.

Ett flertal myrar, som böra bli skyddade.
Denna utredning bör emellertid enligt kommitténs mening icke begränsas till Lina myr utan i stället inordnas som ett led i utarbetandet av en slutgiltig plan för bevarande av så representativa exempel på gotländska myrtyper som det numera, står att erhålla. Sålunda böra de övriga myrområdena på Gotland, vilka kunna komma ifråga som naturskyddsreservat — i främsta rummet Muskmyr i Sundre och Träskmyr i Lärbro och Hangvar — underkastas en jämförande och grundlig besiktning genom sakkunniga. Det synnerligen märkliga källmyrområdet \”Dyhage Milder\” vid Klints i Othem bör även beaktas i detta sammanhang. Slutligen synes det böra övervägas om icke dessutom ett typiskt bleketräsk, t. ex. Bästeträsk och Hau träsk i Fleringe eller något av träsken på Fårö, borde bli föremål för naturskydd.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 april 1938
N:r 97

HEMSE.

\"\"

Skyttegillets årsmöte.
År 1937 har för Hemse skyttegille varit ett mycket gott år, karaktäriserat framförallt av ökad aktivitet bland medlemmarna, vilka också ökat till antalet. Vid så gott som alla skjutningar av betydenhet inom länet har gillet haft representanter, som i regel uppnått goda resultat, och särskilt i de lägre klasserna finnas f. n. många lovande förmågor. Antalet lossade skott har under året nära fördubblats. Att bland medlemmarna icke finnas mindre än tolv tillhörande landstormen är glädjande, alldenstund aktiviteten oftast plägar upphöra vid denna ålder.
I går kväll samlades man till årsmöte på Jacobssons konditori, där ordf., köpman Seth Norrby hälsade de närvarande. välkomna samt valdes att leda dagens förhandlingar. Föregående årsmötes protokoll samt års- och revisionsberättelserna upplästes och godkändes och ansvarsfrihet beviljades på revisorernas tillstyrkan.
Av årsberättelsen framgår, att under året 6,500 skott lossats, varav 1,500 på fältskjutningar, för vilka intresset varit synnerligen stort. Tillsammans med Fardhern, Linde och Stånga gillen har en silverpokal för 100 kr. inköpts, avsedd som vandringspokal att tävlas om i grupper om tre man. Lokala fält- och insatsskjutningar ha anordnats, och vid förbundstävlingarna deltogo flera skyttar från gillet med goda resultat. Genom styrelsens försorg har en insamling igångsatts för att bereda ekonomisk hjälp — till skottinköp — åt de yngre skyttarna samt för iståndsättande av skjutbanan, och hitintills ha många bidrag tecknats, men insamlingen pågår fortfarande. På begäran redovisa vi dock härnedan redan influtna kontanter.
Enligt räkenskaperna fanns vid årets början en kassabehållning av kr. 251: 17. Av Hemse kommun har erhållits ett anslag på 100 kr. och från arméförvaltningen ett på 65 kr. Skott ha försålts för 200 kr., och den kontanta kassabehållningen utgjorde 295: 08. At
rendeavgiften för banan har utgått med 40 kr. Skott ha inköpts för 243 kr. och två gevär ha reparerats för 42 kr. Räkenskaperna balanserade på kr. 690: 64.
Till ordförande för innevarande arbetsår nyvaldes verkmästare Albin Larsson efter köpman Seth Norrby, som undanbad sig återvaldes ???? de i tur avgående styrelseledamöterna omvaldes hr Adolf Melin, Mullvalds, medan linjeförman Thure Konradsson nyvaldes efter verkmästare Larsson. Styrelsesuppleanter blevo hrr Bertil Olsson, Överöstris, och K. G. Pettersson, Stumle. Till skjutchef nyvaldes verkmästare Erik Korsman medan lantbr. Axel Sundberg, Oxarve, omvaldes till instruktör. Till gillets ombud vid förbundsmötet utsågs den nyvalde ordf., supplerad av hr Axel Sundberg. Av revisorerna omvaldes hr Emil Melin, Mullvalds, medan hr Helge Jacobsson, Lingvide, nyvaldes. Revisorssuppleanterna blevo hrr Knut Ericsson och Fridolf Nilsson. En ny befattning, skottförvaltare, inrättades, och till innehavare utsågs hr Axel Pettersson, Asarve, som i arvode därför skall uppbära 10 kr. I samband härmed meddelades ett styrelsebeslut om att priset på skott vid instundande skjutsäsong skall utgöra 75 öre pr serie vid kontant betalning och 85 öre vid kredit.
Efter en livlig diskussion fattade man beslut om att vidtaga en del röjningsarbeten vid skjutbanan, och dessa skola verkställas av medlemmarna genom frivilligt arbete lördagen den 7 maj med början kl. 1 e. m. En kommitté med uppgift att planera och leda arbetet tillsattes och kom att bestå av hrr Albin Larsson, Evald Olsson och Seth Norrby. Till slut meddelades, att årets skjutningar komma att taga sin början söndagen den 8 maj kl. 9 f. m.
Under det efterföljande samkvämet förrättades utdelning av samtliga under året erövrade pris och märken vid olika tävlingar av hr Seth Norrby, och varje pristagare applåderades kraftigt. De omfattande prislistorna ha tidigare publicerats med undantag för gillets egen insatsskjutning, som bildade avslutningen på fjolårets aktiva skytte.
Rekrytklassen: 1 Tryggve Stumle I klass I: 1 Bertil Olsson, 2 Bo Jacobsson. Klass II: 1 Karl Thomasson, 2 H. Jacobsson. Klass III: 1 T. Konrads-son, 2 V. Blomstrand, 3 E. Korsman, figurer: 1 K. G. Pettersson, 2 H. Gardell. Klass IV: 1 A. Larsson, 2 A. Sundberg, figurer: 1 A. Sundberg, 2 I. Kviberg. Lottornas vandringspokal erövrades av hr Bertil Olsson, Överöstris. Samtliga priser utgjordes av kontanter.
Sedan prisutdelningen avslutats, begagnade den avgående ordföranden tillfället att till medlemmarna uttala sitt tack för visat intresse under det gångna året samt för gott samarbete under den tid han suttit som gillets ordförande. Den nytillträdande ordföranden frambar därefter gillets tack till den avgående för nitiskt och intresserat arbete, varefter det välbesökta årsmötet förklarades avslutat efter att ha pågått i över tre timmar.
Styrelsen konstituerade sig senare sålunda: ordf. Albin Larsson, v. ordf. Evald Olsson, sekr. Adolf Melin, kassör Valter Blomstrand och materialförvaltare Thure Konradsson.
Till gillet har hittills insamlats 130 kr.

Frisörstadgan stadfäst.
Länsstyrelsen har stadfäst det av Hemse hälsovårdsnämnd upprättade förslaget till ordningsstadga till rakning och hårbehandling inom Hemse municipalsamhälle.

Hemse erkända sjukkassa
höll i går kväll sitt årsmöte i kommunalrummet. Sedan de närvarande välkomnats ny hr Gerhard Siltberg valdes denne till ordförande för dagen, och till sekreterare för mötet utsågs polisman G. Lesley.
Berättelserna över 1937 års förvaltning upplästes och godkändes och ansvarsfrihet beviljades. Bland kassans inkomster märkas fasta avgifter för sjukhjälp med kr. 2,818: 25 samt för Centralsjukkassan uppburna avgifter med kr. 5,293: 85. Centralkassans åndel i kostnaden för sjukvårdsersättningar har utgjort kr. 800. Från kassan har 1,730: 50 utbetalats i sjukpenningar och 1,099: 78 till ersättning för läkarvård. För centralkassan har i sjukvårdshjälp utbetalats 6,420 kr. Förvaltningskostnaderna uppgingo till 766: 31. Kassan balanserade på kr. 10,465: 84.
Medlemsantalet i kassan har under året ökat med 77 st. från 276 till 353. Från annan kassa inflyttade 23 st., medan 10 st. utflyttade. Två dödsfall inträffade bland medlemmarna. Sedan lagen om barnförsäkring den 1 juli förra året trädde i kraft ha 193 barn anmälts till sjukkassan.
Av de i tur avgående styrelseledamöterna omvaldes hrr Gerhard Siltberg och G. Lesley, medan hr Valter Blomstrand nyvaldes. Suppleanterna hrr Otto Jönsson och Emil Hoffman omvaldes. Valet gäller två år. Kvarstående i styrelsen äro hrr Reg. Olsson och Mathias Andersson, Rone. Revisorer blevo hrr Gösta Nilsson och John Nordström, supplerade av hrr Sven Boman, Alva, och Ernst Blomgir. Till ombud vid centralsjukkassans sammanträde valdes polisman G. Lesley.
Sist konfirmerades en del stadgeändringar, som beslutats vid extra stämma under fjolåret. Ordföranden meddelade slutligen, att följande personer äro uppbördsmän: Hemse: kassören, polisman Lesley, Alva: målare Sven Boman, Rone och Eke: målare Mathias Andersson, Fardhem: hr Emil Jacobson, Linde: snickare Nils Ekström.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 april 1938
N:r 97