Egnahemslån.

Statens egnahemsstyrelse föreslår k. m :t tilldela Gotlands läns hushållningssällskap egnahemslån för år 1938 med 180,000 kr. för jordbrukslägenheter och 200,000 kr. för bostadslägenheter samt premielåneanslag med 15,000 kr. (P.)

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 december 1937
N:r 292

Fyr- och båkavgifterna för turistfartyg.

Den av resebyråerna gjorda framställningen om fortsatta lättnader i fyr- och båkavgifterna för turistfartyg finner kommerskollegiet värt beaktande, och hos regeringen förordas därför fortsatt giltighet av nuv. kungörelse i ämnet under åren 1938 och 1939.
Kollegiet går även med på den påyrkade nedsättningen av tongränsen i för avgiftslindring till 1,000 ton. Ett tillmötesgående av detta krav beräknas ej få alltför omfattande konsekvenser för statsverket, varemot en dylik utvidgad förmån torde kunna utgöra en ytterligare stimulans för dån trafik, varom här är fråga. (P.)

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 december 1937
N:r 292

Hörsne kyrka återinviges.

Hörsne kyrka har sedan slutet av augusti varit föremål för ganska omfattande reparations- och omändrings-arbeten. Sålunda har värmeledning installerats, nytt tak pålagts, bänkinredningen moderniserats, nytt golv inlagts och kyrkan vitkalkats invändigt. Allt som allt ha arbetena kostat cirka 10,000 kr. De ha utförts av byggmästare R. Lydahl, Etelhem, och värmeledningsinstallationen har verkställts av firma Gösta Nilsson & Co., Visby.
Kyrkan återinviges på söndag kl. 11 av biskop Ysander, varvid som assistenter tjänstgöra kontraktsprostarna G. Reuser och A. Klint, kyrkoherdarna Carl Söderberg, Othem, C. J. Björkander, östergarn, K. A. Videgren, Västkinde, samt pastorerna B. Bergdahl, Follingbo, och H. Jacobsson, Dalhem. Efter invigningen blir det högmässa, och därefter serveras allmänt kyrkkaffe i folkskolan. Kl. 4 intaga biskopen, assistenterna, kyrkorådet m. fl. middag i Dalhems prostgård.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 december 1937
N:r 292

I Yankee Stadium.

\"\"

En svensk idrottsvan, som kommer till Amerika och vill förströ sig på det bästa sätt han vet, nämligen att se på idrott, har det inte så lätt. Det överflödar av tävlingar, och tidningarnas Idrottsspalter äro snarare flera än han vant sig vid hemma och lika rikt illustrerade — men vad skall han egentligen sel Förutom baseball och amerikansk fotboll, som han med lindrigt intresse skådat på bio, finns ju egentligen platt ingenting. Försåvitt inte någon av de stora boxningsarrangörerna lyckats tussa ihop ett par handskchampions, eller försåvitt det inte råkar vara amerikanska tennismästerskap med europeiska stjärnor på startlistorna. Och då äro i fall n:r 1 biljetterna orimligt dyra och fall n:r 2 orimligt svåråtkomliga.
Det blir sannolikt mest baseball eller amerikansk fotboll han fastnar för, och i dessa två idrotter visa sig vara precis lika tråkiga i verkligheten som på bio. En europékan inte finna annat än att i amerikanarna trots allt måste vara värl; dens blygsammaste människor, det måste förhålla sig så, eftersom de beskedligt anammat de två ledsammaste av alla hittills uppfunna bollspel och gjort dem till nationalidrotten. Jag har sett det främsta professionella laget möta ett kombinerat lag av amatörstjärnor kring den mandelformade fotbollen, som mest spelas med händerna, jag har sett första klass baseball och därvid längtat så intensivt efter en fotbollsmatch i vilken svensk korporationsserie som helst, resp. ett parti exempelvis korgboll, gärna flick\’ skola-, att jag nästan stönade. Nåja, korgboll är en mycket hård och snabb idrott i Amerika, synd bara att chanserna att få se den äro så små. Den lever helt i skuggan av den s. k. fotbollen och baseballen.
Som jag alltså gärna bytte bort. Inte därför att reglerna och taktiken och det där går över min fattningsförmåga, allting i den vägen blir man snart på det klara med, utan av det skälet, att spelet är för enkelt och enformigt, fotbollsgossarnas tjurrusningar såväl som baseballatleternas dråpslag och ty följande rundrännande.
Vad jag däremot inte skulle vilja byta bort är den amerikanska publiken, \”the crowd\”. Den är prima, den har någonting att lära ut.
En mera opartisk publik kan inte finnas, och opartiskhet och idrott höra nära ihop.
En grupp på tio amerikanare kan representera tio olika nationer och dessas samtliga olikheter i tänkesätt, utseende och uppträdande, men råkar den gruppen utgöra en del av en idrottspublik, så finns ingenting enhetligare. Amerikan4 ska skandinaver, italienare, polacker,
Bindare, tyskar se med precis samma ögon på de kämpande idrottsmännen, och röja sina känslor på precis samma sätt. De jubla över varje god prestation och bua åt varje fuffens, oberoende av vem som utfört den förträffliga eller föraktliga bravaden. Ar man en absolut främling, vet man inte, varifrån lagen eller de enskilda männen komma, om de äro gäster eller ortens egna, så finns det ingen möjlighet att avgöra saken genom att lyssna pu publiken.
Jag såg en världsmästerskapsmatch i boxning mellan en amerikan och en engelsman, och engelsmannen applåderades lika mycket som amerikanen. Tur att jag visste den senare vara neger, annars hade jag inte, utan att fråga mig för, kunnat räkna ut vem som var vem. De bemöttes lika av åskådarna.
Tennisvärldsmästaren såg jag spela mot europåer och bifallet dånade, om dessa lyckades bringa hans tron att vackla. Trots att det unga amerikanska folket, liksom alla unga folk, och alla unga människor, är omåttligt glupskt på ära och framgångar.
I baseball och fotboll har jag aldrig lyckats klara upp frågan hemmalag — bortalag, förrän jag frågat bänkgrannarna, vilka simma i ett hav av hänryckning matchen igenom. Alltid utmärker sig någon av spelarna, och det är för att se utmärkt idrott, som de många tiotusentalen kommit tillstädes.
Jag är säker på, att den svenske genomsnittsåskådaren slår den amerikanske i vilken idrott som helst tt. o. m. efter litet träning, i de amerikanska, svårare äro de inte). Men jag är högst osäker på, att förståelsen för idrott är lika djupt rotad i svenskens hjärta som i amerikanens.
Sedan gäller det ju, ifall extremiteterna eller hjärtat betyder mest. Det är kanske en smalmak.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 december 1937
N:r 292

Järnvägstrafiken.

På grund av bettransporternas avslutande ändras tågtidtabellerna sålunda: A linjen Lärbro-Visby indrages fr. o. m. måndagen den 20 december persontåget n:r 32, som avgått från Visby kl. 15,25 och ank. till Lärbro kl. 16,18. I stället återinsättes det blandade tåget n:r 6 med avgång från Visby, vardagar, kl. 14,40 och ank. till Lärbro kl. 16,05. Persontåget n:r 15, som avgår från Lärbro kl. 9,47 och ank. till Visby kl. 10,40, kommer att bibehållas, vardagar, t. o. m. den 24 december 1937 men går därefter endast lördagar samt dag före helgdag.
Gotlands järnväg.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 december 1937
N:r 292

Kursavalutning

har i dag ägt rum vid Drottning Desiderias arbetsskola. Två kurser, en i sömnad och en i vävning, ha under hösten varit anordnade där resp. 13 och 17 elever deltagit. I samband med avlutningen i dag har en utställning av elevernas arbeten ordnats i en av skolans salar. Del lagarna i sykursen ha huvudsakligen inriktat sig på kläd- sömnad och från vävkursen härröra ett stort antal dukar, bonader och gardiner i gediget och vackert utförande.
Vid 1-tiden samlades medlemmarna i Fruntimmerssamfundet till avslutningshögtiden, där ett anförande hölls av landshövdingekan Gertrud Rodhe. Skolans inspektor, biskop Ysander, var även närvarande.
Vid det hållna sammanträdet invaldes biskopinnan Ebba Ysander som ledamot i samfundet och revisorerna, stadsfogde Klas Widin och fru Greta Alfvegren, omvaldes.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 december 1937
N:r 292

Landsbygden. Fröjel.

FRÖJEL., 16 dec.
Röda-Korsfest hade styrelsen för härvarande krets i går kväll anordnat i kommunalrummet för att samla och öka intresset för rörelsen. Programmet upptog hälsningsanförande av lantbr. Kristian Booberg, Sigdarve, och vidare ett föredrag av kapten Hugo Struve, Visby, som talade om Röda korsets uppkomst och utveckling samt dess uppgifter och arbete. Härefter serverades kaffe av en luciabrud och av tärnorna och stjärngossarna i hennes följe. Folkskollärare Simeon Jakobson från Viklau bidrog vid flera tillfällen med sång till luta. Ordföranden förklarade så i ett kort anförande festen avslutad, varpå man unisont sjöng, \”Du gamla du fria\”.
Vid festen, som besöktes av 140 personer, kunde ett antal nya medlemmar inregistreras.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 december 1937
N:r 292

Landsbygden. Kräklingbo.

KRÄKLINGBO, 14 dec.
Jordfästning. I Kräklingbo kyrka jordfästes på tisdagen stoftet efter jordbruksarbetaren Fredrik Lagergrens hustru Berta Ingeborg Linnea, född Norberg, från Österby, som avlidit i en ålder av endast 29 år. Sedan ps. 50: 1-3, unisont sjungits, höll kyrkoherde A. Laurell ett griftetal med ledning av bibelordet \”Saligs ären I, som nu gråten\” samt förrättade jordfästningen. Efter begravningsmässan sjöngs ps. 667: 6-8, varefter Idstan utbars och fördes till nya kyrkogården, där många kransar nedlades vid graven. Till sist sjöngs ps. 434.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 december 1937
N:r 292

Landsbygden. Norrlanda.

NORRLANDA, 12 dec.
De sedvanliga decemberetämmorna höllos härstädes söndagen den 12 december.
Kyrkostämman hade att behandla ordinarie ärenden. Till revisorer att granska kyrkans och skolans räkenskaper utsågos hemmansägarna Kristian Ahlby, Aurungs, och Olov Jacobsson, Broa. Suppleanter för dessa blevo fabrikör Karl Bergkvist, Broa, och hr Karl Jacobsson, Butreifs. Kyrkostämman beslöt även enhälligt att kommande decemberstämma skulle hållas som sen gammalt varit vant fjärdedag jul.
Därefter vidtog kommunalstämma under hemmansägare Arvid Björkkvists ordförandeskap. Till revisorer att granska de under kommunalnämnden stående kassorna utsågos folkskollärare Josef Edgert och fabrikör Karl Bergkvist. Suppleant för dessa blev hr Karl Jacobsson, Butreifs. Till ombud att närvara vid inkomsttaxeringen utsågos hr Karl Bergkvist, hemmansäg. John Larsson samt kommunalstämmans ordförande hemmansäg. Arvid Björkkvist. Suppleanter blevo hemmansägaren Johan Larsson, Björke, handlanden Emil Larsson och hemmansäg. Henry Larsson, Lista. Till ombud att närvara vid virkesdeklaration utsågs hemmansäg. Arvid Björkkvist.
Till ombud vid fastighetstaxeringen utsågs hemmansäg. Arvid Björkkvist, Björke, och John Larsson, Burs. Suppleant blev hr Karl Bergkvist. Ordföranden i barnavårdsnämnden kyrkoherde J. Munthn hade undanbett sig återval och om han trots detta skulle bli vald önskade han ett arvode av 100:- kr. Till ordförande i barnavårdsnämnden valdes kyrkoherde Johan Munthön, men frågan om arvodet var ej uppe till diskussion. Till ledamöter i barnavårdsnämnden utsågos lärarinnan Rakel Jarl och handlanden Emil Larsson. Suppleant blev hem-mansäg. Josef Williamsson, Petsarve. Till ledamot i fattigvårdsstyrelsen valdes hemmansäg. Olov Jacobsson, Broa.
Ledamöterna i pensionsnämnden omvaldes och blevo fattigvårdsnämndens ordförande Edvin Nyström, Bringas, och hemmansäg. Adolf Jacobsson, Leifstäde, suppleanter blevo hemmansäg. Adolf Norrby och Gustav Nikolausson, Bringas. Till ordförande i magasinsstyrelsen valdes hemmansäg. Olof Jacobsson, Broa. Till ledamöter i samma styrelse utsågos hemmansäg. Adolf Jacobsson, Lepstäde, och Gustav Nikolausson, Bringas. Till brandfogde valdes hemmansäg. Gustaf Nikolausson, Bringas. Till brandstodsvärderingsmän utsågos hemmansäg. Karl Andersson, Lista, Wilh. Lövgren, Lista, hemmansäg. Kristian Ahlby, Aurungs, o. Alfred Ahlby, Aurungs.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 december 1937
N:r 292

Landstormsförrådet på Fårö.

Platsen som förvaltare vid landstormsförrådet på Fårö söktes vid ansökningstidens utgång i går av 15 personer. Platsen tillsättes av militärbefälhavaren och tillträdes den 1 jan.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 december 1937
N:r 292