\”Var jag där mordnatten ?\” är en långt ifrån oäven kriminalhistoria, som för närvarande visasa på Regina. Spelet är utmärkt på samtliga händer och spänningen intensifieras för varje scen för att slutligen nå sin klimax. Det är framför allt kring en man, som förlorat minnet, som största intresset knyter sig, och vidare får man se prov på äkta amerikansk reportertaktik, vilken som bekant står i en klass för sig. I huvudrollerna spela Valter Abel, en rätt sympatisk skådespelare, och Margot Grahame, söt och utan choser.
Som förspel visas boxningsmatchen Sharkey—Joe Louis, vilken ägnas några särskilda rader på sportavdelningen.
— Joan Crawford fortsätter att göra stor lycka som comedienne, och i \”Två dagar\” har hon även fått en sådan förnämlig regissör som van Dyke. Uppslaget är ganska originellt men övergår så småningom till ren satir, elegant och roligt överdrivande den amerikanska lyxmänniskans levnadsförhållanden. Joan Crawford är välfotograferad och temperamentsfull och är omgiven av en stab av goda skådespelare, som alla tyckas trivas förträffligt i sina roller, hur vansinniga och överdrivna dessa än äro. Och regin slutligen är vårdad, även om man kanske väntat sig mer av en sådan som van Dyke. Programmet visas på Visby-Bio t. o. m. i kväll.
— En operettfilm i wienermiljö, skriven av Vicki Baum med musik av \”ökensångens\” skapare Sigmund Romberg samt med Ramon Novarro och en hel rad förstaplansskådespelare i de ledande rollerna, tycker man borde bli något alldeles extra. Underligt nog har \”Natten är ung\”, som skapats under alla ovan uppräknade lyckliga auspicier, inte blivit den storfilm man kunnat vänta. Det saknas nämligen det erforderliga operetthumöret. Vems felet är, vågar man väl icke med bestämdhet påstå, men amerikanarna ha ju även tidigare misslyckats i att skapa wieneroperetter. Konsten ligger nämligen inte i att frambringa ett utstyrselstycke utan att skapa stämning, och för det fordras speciella anlag. Av det ovan anförda får man inte dra den slutsatsen, att \”Natten är ung\” är en dålig film, ty det är den ingalunda. Det finns många ljuspunkter, och det ges tillfällen till både glada leenden och sentimentala tårar åt den för en gångs skull olyckliga kärlekshistorien.
Som förspel visa bl. a. mexikanska trafikpoliser sin fenomenala skicklighet i motorcykelekvilibristik, varjämte förekommer en tecknad film. Premiär i går på Hansabio.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1937
N:r 44
