Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Regeringen har beviljat 1,500 kr. för anordnande av en enkel festlighet i samband med invigningen av S:t Olofs nya sjukhusbyggnader, dels för vissa inbjudna, dels för sjukhusets befattningshavare med familjer.
Gotlands Allehanda
Fredagen 16 April 1937
Nr 86
K. m:t har beviljat länsstyrelsen i Visby gottgörelse med kr. 81: 06, som av länsstyrelsen förskotterats för hållande av en exekutiv auktion i Slite, vilken auktion som förut flämta gav negativt resultat.
Gotlands Allehanda
Fredagen 16 April 1937
Nr 86
inträffade på onsdagskvällen under pågående plöjning med traktor vid Medebys i Lye. Jordbruksarbetaren Karl Gustav Hansson, Rotarve, skulle vid ett tillfälle backa traktorn, men råkade därvid snava och fick högra benet under traktorhjulet. Lyckligtvis stannade traktorn då den stötte emot den bakom stående plogen, så att Hansson kunde komma loss eljest hade säkert en svårare olycka inträffat. Nu stannade skadan vid några blödande sår, vilka hopsyddes och förbundos av tillkallad läkare.
Gotlands Allehanda
Fredagen 16 April 1937
Nr 86
rullar för fullt i dag och i morgon, varom annons ger närmare besked. Vinsterna äro värdefulla, och nästan var tredje lott vinner. Bl. a. kan man vinna en gratisresa till fastlandet tur och retur. Vinsterna komma att utlämnas i Församlingshuset kl. 12-4,30 e. m. i morgon lördag.
Här gäller det alltså att passa på!
Gotlands Allehanda
Fredagen 16 April 1937
Nr 86
I går avgick ms. Bertha, Ödman, till Kylley, tom.
Gotlands Allehanda
Fredagen 16 April 1937
Nr 86
Styrelse- och förvaltningsberättelse har nu framlagts för sällskapet D. B. V:s sparbanks 107:e verksamhetsår år 1936.
Behållningen vid årets början uppgick till kr. 10,872,177:36, under året ha insatts kr. 1,990,138:21 och uttagits kr. 2,196,593 : —. Insättarna ha tillgodogjorts i räntor kr. 264,806:14 och insättarnes antal uppgick vid årets slut till 13,685. Vid årets början eller under året utlämnade lån uppgingo sammanlagt till kr. 10,461,197: 56, varav till kommuner och sårafälligheter kr. 791,036:10. Tillgångar och skulder balanserade vid årets slut på kr. 12,166,140 :19. Inkomster och utgifter balanserades å kr. 178,808:40. På inkomstsidan märkes årets ränteöverskott kr. 138,445: 20 och på utgiftssidan upptagas bl. a. i förvaltningskostnåder kr. 76,121: 56. Av vinsten från 1935 överfördes kr. 18,995: 21 till reservfonden medan 17,000 kr. analogos till allmännyttiga och välgörande ändamål.
Nettovinsten av 1936 års rörelse uppgår till kr. 66,691: 63, som styrelsen föreslår disponeras på så sått, att till allmännyttiga och välgörande ändamål utdelas sammanlagt 30,000 kr. (som nämts 17,000 kr. föregående år) samt att till reservfonden överföras återstoden kr. 36,691: 63. Reservfonden skulle därigenom komma upp i kr. 1,191.496: 65.
Av tillgångarna redovisas såsom kassareserv kr. 2,217,894: 63. Fonden för väckande och underhållande av sparsamhet uppgick vid årets slut till kr. 2,739: 08 och bankens skolspar-verksamhet visade vid årets slut en behållning av kr. 82,075 :19. I 1,275 hemsparbössor ha under året insamlats kr. 17,886: 69.
Revisorerna, hrr Erik Hansen, P. J. Geran och A. G. Olofsson samt allmänna ombudet landssekr. Abr. Löf tillstyrka såväl ansvarsfrihet som vinstens fördelning i enlighet med styrelsens förslag.
Gotlands Allehanda
Fredagen 16 April 1937
Nr 86
Då man vid halv 12-tiden i går förmiddags var sysselsatt med att sätta upp en såg vid Vikarve i Viklau, råkade 19-årige jordbruksarbetaren Einar Vikström vid avprovningen få ena handen under sågklingan, varvid några av fingrarna blevo avsågade. Den skadade måste i ambulans föras till lasarettet för vård.
Gotlands Allehanda
Fredagen 16 April 1937
Nr 86
Åter en kriminalfilm haver man avnjutit, denna gång på Visbybio, och signaturen är för sin del vid detta laget så pepprad på kriminalfilm, att han rentav håller på att taga skada till sin själ. \”De 39 stegen\” är det mystiska namnet på historien, som dock rättvisligen må hänföras till de ganska spännande och originella, även om man inte får någon direkt klarhet i vad de där 39 stegen är för nå\’t. En del naturscenerier från Skottland noteras med nöje, och man får t. o. m. se \”Den flygande skotten\”, expresståget, som brukar figurera i tidningar och romaner, och en liten inblick i \”Skottland Yards\” arbetsmetoder är ej heller att förglömma. Det är en viss humor över vissa scener, för vilken den sympatiske hjälten Robert Donat svarar. Han är faktiskt en trevlig karl, och hans moatjé Madeleine Carrol är inte dum hon heller. Naturligtvis knallar skott, och i filmens tidigare skede får man t. o. m. — horrible dictu — se en dolk i ryggen på en kvinna, men dylikt hör ju nästan till de nödvändiga ingredienserna en kriminell filminrättning.
Ett par förspel, det ena om \”Lysmasken\” och det andra om \”Ungdom\”, har dock mera värde. Lysmaskdramat är
förresten högintressant.
W…
\”Upprorsfanan\”, filmen som i går hade premiär på Regina, tillhör det slaget, som icke tillkommit i syfte att blott och bart skänka publiken en timmes underhållning. Nog för att den är underhållande och spännande så det förslår, men den är vida mer, den är ett gripande dokumentöver mänsklighetens eviga kamp för verklig och inbillad lycka och frihet. Handlingen är förlagd till Dublin och de drastiska händelserna gruppera sig kring en episod från den irländska frihetsrörelsen år 1916, då en skara patrioter proklamerade Irlands oavhängighet och satte sig i besittning av stadens posthus, där de med dödsförakt kämpade mot den överlägsna engelska militären. Allt är skildrat med en hänsynslös realism, och miljöer och tyger av äkta irländsk karaktär ger filmen en stark illusion av verklighet. Barbara Stanwyck som den unga makan, vilken kämpar för sin kärlek och lycka, och Preston Foster, som slites mellan kärleken till hustrun och till fosterlandet, spela sina roller med verklig inlevelse och detsamma kan sägas om övriga i filmen medverkande.
— Som förspel visas en sportfilm och en sprallig komedi.
Vox.
\”Flickorna gör slag i saken\”, Roxys trevliga film, ges även som matiné på söndag middag.
En av årets filmsensationer blev Dorothy Lamour, som med sin debutfilm \”Djungelflickan\” visade sig vara en synnerligen angenäm bekantskap; vacker, charmfull, välsjungande, ja allt vad man begär av en filmstjärna.
Nu är det många unga kvinnor, som börjat i likadana roller och som sedan spårlöst försvunnit, men med Dorothy Lamour är det helt annorlunda. De höga herrarna i Hollywood märkte snart, att det var något speciellt med den lilla flickan, som man hämtat från radion, gav henne långkontrakt och en stor roll mot Carole Lombard och Fred Mac Murray i \”De möttes i Panama\”.
Gotlands Allehanda
Fredagen 16 April 1937
Nr 86
Folkhögskolan och lantmannaskolan, i Hemse hade i går årsavslutning för vinterkursen 1936-37 i närvaro av landshövdingeparet samt ett stort antal av elevernas föräldrar och målsmän.
Årsavslutningen inleddes kl. 11 f. m. med förhör i en del läroämnen, vilka förhör pågingo en timmes tid med undantag för några minuten rast. Kl. 12,15 samlades man i gymnastiksalen, där gymnastikuppvisning under hr Sven Frehses ledning hölls och därefter gavs en halvtimmes musik- och sånguppvisning.
Avslutningshögtidligheten ägde rum vid halv 2-tiden och förrättades av landshövding Rodhe. I Barnhand därmed utdelade landshövdingskan en del priser, som av eleverna erövrats vid tidigare under skolåret hållna tävlingar.
Rektor Bertil Nordlander erinrade ett anförande bl. a. om, att i och med denna årskurs den 61:a i ordningen avslutas vid folkhögskolan och den 50:e vid lantmannaskolan, För lantmannaskolans del var det alltså ett jubileum. Tal lämnade i anledning härav en översikt över skolans utveckling, hur densamma uppkommit ur folkhögskolan o. s. v. År 1885 bildades en andra årskurs, vilken två år senare kom att benämnas lantmannaskolan. I början var den enda skillnaden mellan de båda skolorna endast att det var specialutbildning i lanthushållning i lantmannaskolan, men etterhand blev det ren yrkesutbildning för jordbruket. Enligt stadgarna böra skolorna även ha praktiskt jordbruk, men denna tanke har ännu ej förverkligats. Emellertid har åtgärder vidtagits i den riktningen, det att år 1921 inköptes en del jord och k 1936 ytterligare jord, var! för det är möjligt, att praktisk jordbruksundervisning vid sidan av den teoretiska utbildningen snart är realiserad. I fortsättningen närode rektor även om invigningen av gymnastiksalen den 17 juli 1927 in. in. Ifråga om skolornas skiljande torde den statliga utredningen snart vara klar, kanske redan instundande höst. Tal, lämnade även en redogörelse för de föreståndare och lärare, som skolan hittills haft, elevantalet o. s. v. I lantmannaskolan ha sålunda undervisats 543 elever, i medeltal 11 per år. Under de fem närmaste åren har medeltalet uppgått till 19 elever och det senaste året 24, vilken siffra är rekord och visar att skolan går framåt.
De efter avslutade kurser avgående eleverna voro:
i folkhögskolans Gösta Björkegren, Endre, Erik Björklund, Dalhem, Kurt Bohman, Visby, Sune Bolin, Bro, Bengt Göransson, Eskelhem, Erik Hallbom, Etelhem, Viola Höök, Kappelshamn, Ingeborg Jacobsson, Öja, Karl-Olof Jakobsson, Vamlingbo, Elsa Karlsson, Atlingbo, Sven Norman, Lärbro, Bengt Persson, Visby, Sven Pettersson, Visby, Ture Pettersson, Hogrän, Åke Pettersson, Etelhem, Elimer Svensson, Källunge, Åke Swensson, Gnarp, Nils Söderberg, Väte, Odal Wolter Bro.
Ur lantmannaskolan avgingo efter fullbordade kurser: Ahlbin Bergvall, Stånga, Harry Bingman, Burs, Evald Bjersander, Dalhem, Hjalmar Carlsson, Yxnerum, Klas Ekström, Stånga, Hans Endrell, Akebäck, Bertil Fardstedt, Fardhem, Sven Jacobsson, Fide, Birger Johansson, Fide, Arne Kristiansson, Stånga, Torsten Kristoffersson, Stånga, Lennart Larsson, När, Sven Larsson, Vamlingbo, Villy Larsson, Väte, Erik Mökander, Eskelhem, Birger Pettersson, Väte, Erik Pettersson, Lau, Sven Pettersson, Mästerby, Martin Qviberg, Havdhem, Karl Rydkvist, Havdhem, Ingvar Thomsson, När, Karl David Törnvall, Björke, Fridolf Westöö, Hall, Sven-Otto Österdahl, Hejde.
Därefter förrättades prisutdelning av landshövdingskan, varvid följande elever erhöllo pris:
I mjölkning fingo följande elever mottaga pris: 1) Klas Ekström, Stånga, 2) Martin Qviberg, Havdhem, 3) Birger Pettersson, Väte, 4) Erik Pettersson, Lau.
Svinbedömning: 1) Sven-Otto Österdahl, Hejde, 2) Sven Jacobsson, Fide, 3) Erik Pettersson, Lau, 4) Sven Larsson, Vamlingbo.
Hästbedömning: 1) Sven-Otto Österdahl, Hejde, 2) Birger Pettersson, Väte, 3) Erik Pettersson, Lau, 4) Karl-David Törnvall, Björke.
Hästuppvisning: Sven Pettersson, Mästerby, 2) Birger Pettersson, Väte, 3) Torsten Kristoffersson, Stånga, 4) Karl Rydkvist, Havdhem.
Högsta poäng i alla fyra tävlingar erhöllo: 1) Erik Pettersson, Lau, summa 228 poäng, 2) Birger Pettersson, Väte, 223 p., 3) Klas Ekström, Stånga, 217,5 poäng.
Priserna utgjordes av olika prydnads- och nyttighetsföremål.
Dessutom utdelades en del idrottspriser jämte premier och stipendier. Elevförbundets stipendium tilldelades Sune Bolin och Sven Pettersson i folkhögskolan samt Willy Larsson och Erik Mökander i lantmannaskolan, S. L. U:s stip. N. Söderberg i folkhögskolan samt Dusen & Melins stip. till Börje Johansson i lantmannaskolan. I premier tilldelades Sven Pettersson och Bengt Persson i folkhögskolan Skidfrämjandets årsbok, B. Pettersson och Sven Larsson i lantmannaskolan Gyrtmastikfrämjandete årsbok, A. Kristiansson, E. Pettersson och Sven Österdahl i lantmannaskolan fingo boken \”Jordbrukets ekonomiska föreningerörelse\” samt slutligen Viola Hök, Ingeborg Jacobson och Elsa Karlsson i folkhögskolan Turistföreningens årsskrift.
Sedan prisutdelningen förrättats höll landshövdingen ett avslutningsanförande, vari han bl. a. avtackade lärare och elever.
Efteråt samlades man till gemensam middag i skolan.
Gotlands Allehanda
Fredagen 16 April 1937
Nr 86
FRÖJEL, 15 april.
Dödsfall. Efter endast några få dagars sjukdom avled igår i sitt hem vid Ansarve, f. hemmansägaren, skomakaremästaren Alfred Sandström, något över
75 år gammal.
Sandström, som var född i Fröjel, ägnade sig i unga år åt skomakareyrket och kom in som lärling hos en mästare Österberg i Visby, där han efter genomgångna lärlingsår erhöll gesällbrev. Efter några glada gesällår i facket vände han åter till sin födelsesocken, gifte sig och skaffade sig en mindre gård, den han med insikt brukade vid sidan av hantverket. I tolv år svarade han även därjämte för postföringen från Klintehamn till Ö. Fröjel, men lämnade denna syssla år 1917, då lantbrevbäringslinjen Klintehamn—Duser kom till stånd. För några år sedan avvecklade han sitt jordbruk och har sedan dess uteslutande ägnat sig åt sitt hantverk, vari han ägde god rutin och erfarenhet. Redbar och vänsäll lämnar den hänsovne representanten för den gamla gedigna hantverkarekåren ett aktat minne efter sig. Änkeman sedan år 1921 gödes den avlidne närmast av nn fosterdotter samt brorsbarn.
En av våra vänner i Fröjet skriver med anledning av Alfred Sandström., Ansarve, frånfälle:
Helt oväntat kom budet om Din sjukdom, och allt vad som göras kunde för Dig blev gjort, och ännu mera oväntat kom i går dödsbudet. Stilla slumrade Du in i den eviga vilan. Vi komma att sakna Dig. Du levde det stilla och anspråkslösa livet och vi uppskattade Dig.
Du var en gärna sedd gäst i våra hem. Visst har ej Ödet på senare tiden mot Dig varit så välvilligt, men någon klagan hördes aldrig från Dig. Ensam levde Du på senare tiden, men dock ej av Dina grannar övergiven. Din enda husliga hjälpreda blev genom sjukdom förflyttad från Dig. Hopp om att åter få se henne frisk hemma igen hade Du, men det blev Dig ej förunnat. Ditt hem blir nu tomt. Glad och förhoppningsfull var Du i Din vandel. I vårsolen och förhoppningens tid skiljas vi At, men de som Dig närmare känner skola bevara Dig i ett ljust och tacksamt minne.
— r.
Gotlands Allehanda
Fredagen 16 April 1937
Nr 86