Kategori: 1937 04 April

Tuberkulosfrågan under debatt i Hemse.
Södra Gotlands lantbruksklubb höll sitt årsmöte i går i folkhögskolans i Hemse gymnastiksal. Klubbens ordf. inledde med ett kort hälsningsanförande, varefter länsarkitekt Å. Hamrin höll föredrag betitlat \”Några synpunkter vid restaurering oeh nybyggnad av manbyggnader på landsbygden\”. Föredraget illustrerades med ljusbilder från en hel del äldre manbyggnader från vitt skilda håll på Gotland.
Att bygga anses av många som en ganska enkel sak. Var och en kan få sin speciella smak tillgodosedd genom de s. k. katalogernas hus och de kunna för all del vara praktiska, men kan säkert inte alltid passas in i den gotländska landskapsbilden. Tal, visade en del äldre byggnadstyper på Gotland, som till ex. flistakshusen, som måste vara kraftigt byggda. Tvåvåningshusen ha stora mått, vackra proportioner och ha säkerligen rönt intryck från herrgårdsbyggnader. Äldre manbyggnader av trä äro däremot nu sällsynta. Genom industrialismen kom kravet på billiga bostäder åt arbetaren, därvid kom sämre och billigare metoder m. m. att användas, den som skulle bygga anlitade byggmästare, vilka icke voro förtrogna med de nya metoderna. Därför vore det önskvärt om utarbetandet av typritningar komme till stånd. Husen skola icke bara vara praktiska, utan även vackra samt ansluta i utförandet till de nya metoderna och i typerna till de gamla. Vi använda andra materiel nu för tiden, som äro mera lämpliga än de gamla men fordra större yrkesskicklighet. Många gånger tror den som bygger, att han behärskar tekniska detaljer och påhittigheter, och finurligheter få ofta stort spelrum vid inredningen. En typ lämplig för gotländska förhållanden skulle genom propaganda och upplysning kunna framarbetas.
Vid nybyggnader skall man ha värmeledning, badrum och inte snåla på utrymmet. Trappor och sådant få inte ta för stor plats. Invid ingången skall finnas en avklädningsplats. Köket skall vara stort och rymligt, god ventilation erfordras. Särskilt matrum för åkerns folk vore lämpligt, ty annars smutsas det så lätt ned. En trevlig plats borde finnas där man kan äta under sommaren. Lika mycket arbete som det nedlagts på städernas bostäder behöves det även för att lösa landsbygdens bostadsförhållanden. Byggnaden bör ha tilltalande utseende samt vara bekväm och hygienisk. Kalkstenhusen äro fuktiga och kalla men vid restaurering går detta att avhjälpa. Kupor bör tas till med sparsamhet och tal. varnade för cementtegel, ty de blekna lätt.
Särskilt vid tillbyggnader av verandor och förstukvistar ha snickarna firat riktiga orgier, man bör vara sparsam med sådana utbyggnader och de skall läggas vid en lugn plats. Det går lätt att genom en enkel sammanbyggnad förena det nya huset med det gamla, men det skall klart skiljas mellan gammalt och nytt. Den vackra gotländska gamla byggnadstypen har inte landskapet råd att avvara, och det måste bli allas plikt att arbeta för dess bibehållande. Det gäller först och främst att skaffa sig sakkunnig hjälp vid nybyggnader och länsarkitektkontoret står gärna till tjänst.
Föredraget belönades med kraftiga applåder. Sedan vidtogo förhandlingarna under ordförandeskap av hr Sven Johansson, Hulte. Ur årsberättelsen framgick bl. a.: Den 13 juli anordnade klubben ett gammaldags slåttergille med slåttertävling i Simunde äng i Vamlingbo. Gillet som trots dåligt väder fick alltigenom ett synnerligen lyckat förlopp, bevistades bl. a. av landshövdingen och landshövdingekan Rodhe. Styrelsen har hållit 2 sammanträden under året, bl. a. har behandlats frågan om anordnandet av i sällskapsresa till distriktslantbruksraöi tet i Malmö instundande sommar. Denna plan måste övergivas, ty möjligheterna härför visade sig vara oövervinneliga. Genom föredrag på förra årsmötet av prof. L. Nannesson kom den första bokföringsföreningen på Gotland till stånd. Medlemsantalet uppgick till 70. Kassan belanserade på 316:70 med saldo av 53:60 och innestående i bank kr. 607: 15. Ansvarsfrihet beviljades. Styrelsen omvaldes i sin helhet och består av lantbrukarna Anton Jakobsson, Bölske, Th. Hansén, Bonsarve, Joh:s Johansson, Gardarve, och Anders Hermansson, Havor, samt rektor B. Nordlander. Revisorer blevo Hugo Pettersson, Myrungs, och G. Johansson, Orleifs, samt suppleant A. Dahlgren, Skinnarve. Till ordf. vid nästa sammanträde valdes Hjalmar Pettersson, Kruse, och till v. ordf. Malkus Andersson, Stjärnarve. Därefter företogs inval av 10 nya medlemmar i klubben.
Distriktsveterinären Nils Andersson höll ett gediget och utredande inledningsanförande över ämnet \”Tuberkulosens bekämpande bland nötkreaturen.\”
De nya bestämmelserna ha satt myror i huvudet på en del folk, men tal. hoppades, att dunkla punkter skulle bli belysta och förståelsen ökas. Tal. indelade tuberkulosen i tre typer: a) humana, b) nötkreaturs, och c) fåglarnas tuberkulos. Bovina typen smittar ofta ned människor. Den humana typen har även nu konstaterats hos djur. Fåglarnas tuberkulos angriper hönsen, men baciller ha återfunnits även hos, nötkreatur.
Tuberkulosen bekämpas dels med klinisk undenökning och dels med tuberkulinundersökningar. I förstnämda fall gäller det att nedbringa smittofarligheten hos djuren. Genom ansökan till medicinalstyrelsen kan statsunderstöd erhållas till klinisk undersökning. Vid undersökning med tuberkulin insprutes detta, om svullnad inträder, betraktas det som reaktion, vid mindre sådan anställes kontrollundersökning. Förra årets riksdag antog en lag som innebar att 0,02 öres merpris utbetalas pr kg. mjölk från kliniskt undersöka djur, 0,04 öre pr kg. mjölk för med tuberkulin undersökta djur. Somliga göra stora förluster, andra slippa lindrigare undan. Inom Hemse veterinärdistrikt ha 5,28 % reagerat. Smittan kan föras från gård till gärd bl. a. genom flugor. Tal. redogjorde ingående för de lagar, som införts till tuberkulosens bekämpande.
Därefter vidtog en intressant och livlig diskussion, varvid d:r Andersson fick stå till tjänst som upplysningsbyrå.
Hr Anton Jakobsson: Svinen ha ofta tuberkulos. Kunna dessa icke nedsmitta kor, allrahelst som nu så mycket som importeras?
D:r Andersson: Tbc. förekommer sällan hos yngre svin, det kan ju givetvis smitta, men risken härför är inte så stor.
Hr J. Ahlsten: Tilläggspriset på reaktionsfri mjölk verkar egendomligt i många fall. De många utslagna djuren orsaka oro på slaktdjursmarknaden. Olämpliga desinfektionsmedel användas ofta.
D:r Andersson: Fristen för kontrollundersökning är tidigast 2-3 månader, då djurägaren själv får stå för kostnaden, inom 3-6 månader är den kostnadsfri. Den kliniska undersökningen innebure ett steg tillbaka, om den skulle införas på Gotland. Vid desinfektion är den mekaniska rengöringen den viktigaste, en skurning med sodalut gör god effekt. Medel, som innehålla såpa, är lämpliga, såsom lysol, kreoltn, skurit m. m.
Hr Anders Hermansson: Det gäller att återställa allmänhetens förtroende för tuberkulinundersökningarna.
D:r Andersson: På svin sprutas tuberkulinet in i örat, på höns i skägglappen. Importförbud för icke tuberkulinundersökta svin skulle mycket väl kunna tänkas.
Hr J. Ahlsten: Kan det inte tänkas, att djur vilka tidigare reagerat sedan visa sig imuna?
D:r Andersson: Genom tuberkulinundersökning med febermätning, kan det mycket väl tänkas, just därför har man övergått till budproven.
Hr Hjalmar Jakobsson: Kan inte tuberkulos uppstå genom fukt och drag?
D:r Andersson: Fukt och drag kunna ej vara smittoorsak, men sjukdomen blir värre, de kunna göra djuret mera mottagligt för smitta.
Hr J. Ahlsten: Det blir mycket arbete för veterinärerna genom deras intygsskyldighet. Han yrkade att kontrollundersökningarna borde vara kostnadsfria.
Hr Ant. Jakobsson: 25 % få nu dras med kostnaderna för reagerande djur. Vore det inte lämpligare bilda en fond, varvid en avgift av 5 kr. pr ko skulle upptagas?
Hr H. Levander instämde i hr Ahlstens yrkande och hoppades, att det skulle leda till resultat.
D:r Andersson: Det skulle glädja mig mycket, om både tiden för de kostnadsfria kontrollundersökningarna kunde göras tänjbar samt något slags försäkring genomföras.
Hr Joh:s Johansson: Många djurägare ha lidit stora förluster och jag skall gärna vara med om någon slags försäkring. Men de båda frågorna skola gå genom hushållningssällskapets förvaltningsutskott.
Hr J. Ahlst en replikerade, att effekten blir inte mindre, om det går genom lantbruksklubben än genom förvaltningsutskottet, utan tvärtom. Föreslog att mötet skulle tillsätta en kommitté, som skulle föra frågan vidare till k. m:t.
Hr Hermansson tyckte, att hushållningssällskapen arbeta långsamt, varför detta inte vore rätt forum. Han undrade, om inte djur, som bli hårt pressade med oljekakor, kunna vara mera mottagliga för smitta.
D:r Andersson: Märkningstvång borde införas, försäkring ordnas nog bäst av privat företag. Pressade besättningar äro mera mottagliga för smitta.
Konsulent Ljunggren: Om djurägaren inom författningsenlig tid begärt undersökning, men veterinärerna ej hinna att utföra den, blir det då djurägaren som får lida härför? Det finns många möjligheter att fuska, märkningstvånget är nödvändigt. Stor misstro mot metoderna råder ute i bygderna.
D:r Andersson upplyste om, att begärda undersökningar äro veterinärerna skyldiga att effektuera inom en månad. Staten anser att kontrollundersökningar äro av så vital betydelse för djurägaren, att de skola betala dem själva.
Hr Hjalmar Jakobsson: Om jag har en granne, som har nedsmittade djur, men som inte säljer dessa, hur skall jag då förfara?
En representant från Levede mejeri upplyste, att de haft en som trilskats, men mejeristämman beslöt, att de icke tuberkulinundersökta besättningarnas mjölk skulle separeras sist. Detta hjälpte.
D:r Andersson: Sådana frågor klarar lantbrukarnas organisationer, nu sedan de blivit så starka.
Mötet biföll hr Ahlstens yrkande om utredning och framställning till statsmakterna om ändring av omdebatterade frågor. En kommitté tillsattes, bestående av landstingsman Johan Ahlsten, Koparve, lantbrukarna Anton Jakobsson, Bölske, och Henric Levander, Bols, med veterinär Nils Andersson och konsulent Ljunggren som sakkunniga rådgivare. Därefter vidtog ett animerat samkväm.

Gotlands Allehanda
Lördagen 24 April 1937
Nr 93