Från hamnen.

I dag avgick ångf. Vestanvik, Jarnö, till Gdynia, tom.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1937
N:r 43

Temperatur och lufttryck

i Visby fr. o. m. tisdagen kl. 2 e. m. t. o. m. idag kl. 12 midd.

 TermometerBarometer
Lördag:  
kl. 2 e. m.+ 0,3742,2
kl. 4 e. m.— 0,7742,9
kl. 6 e. m.— 2,1743,0
kl. 8 e. m.— 2,6743,0
kl. 10 e. m.— 2,5743,0
kl. 12 midnatt— 2,4743,1
Söndag:  
kl. 2 f. m.— 2,5743,4
kl. 4 f. m.— 1,8743,5
kl. 6 f. m.— 1,6743,8
kl. 8 f. m.— 1,5744,0
kl. 10 f. m.+ 0,5744,0
kl. 12 middag+ 0,6744,0
kl. 2 e. m.+ 0,5744,0
kl. 4 e. m.+ 0,5744,2
kl. 6 e. m.— 0,7744,3
kl. 8 e. m.— 0,7744,2
kl. 10 e. m.— 0,5744,0
kl. 12 midnatt— 0,5744,0
Måndag:  
kl. 2 f. m.— 0,5743,9
kl. 4 f. m.— 0,5743,8
kl. 6 f. m.— 0,5743,6
kl. 8 f. m.— 0,5743,3
kl. 10 f. m.+ 0,5743,1
kl. 12 middag+ 3,0743,0

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1937
N:r 43

Arbetena forceras i Fårösund.

Kustartilleriets byggnader kunna påbörjas i vår.
Stockholm, 22 febr. (Press.) Enligt vad Gotlands Allehandas stockholmsredaktion inhämtat, torde arbetena med uppförandet av vissa anläggningar för den nya kustartilleriförläggningen vid Fårösund kunna igångsättas på våren eller försommaren. Chefen för marinförvaltningen, amiral Harald Åkermark, upplyser på förfrågan, att förarbeten pågå och att representanter för verket sedan ett par veckor tillbaka befinna sig på ort och ställe. Underhandlingar pågå nu om förvärv av mark, som inte tillhör kronan men som behöver tagas i anspråk för ändamålet.
Sedan k. m:t beslutat, att kustartilleriet skulle förläggas till Fårösund har marinförvaltningen dotacherat viss personal för att utföra mätningar m, å de områden vid Fårösund, där man planerar olika anläggningar, upplyser amiral Åkermark. Utstakningar pågå för närvarande och inom inarinförvaltningen bedrives dessutom arbeten med uppgörande av ritningar för anläggningar m. m. Så snart förhandlingarna om markköpen avslutats och övriga förarbeten äro klara, kan man börja tänka på byggnadsarbetenas igångsättande. Vi ha forcerat vårt arbete så mycket som möjligt, framhåller amiralen. Sedan. kommer förläggningen att utbyggas ruccossivt. Alla arbeten kunna ju inte påbörjas i år, då anslag endast beviljats för vissa arbeten som i första hand skola komma till utförande. Härvidlag har man att följa den plan som godkänts av riksdagen.

Arbetsledningen vid kasernbygget.
Fortifikationsofficeren hos militärbefälet på Gotland synes icke kunna tagas i anspråk i sådan utsträckning, som erfordras för ledandet av byggnadsarbetena i Fårösund. Det torde därför vara oundgängligen nödvändigt att anställa särskild personal för ändamålet. Chefen för fortifikationen har meddelat att överstelöjtnanten vid fortifikationen, H. Jungstedt kan ställas till förfogande från 1 april. Överstelöjtnant Jungstedt, som förklarat sig villig därtill, skulle då kommenderas att tjänstgöra i Fårösund som arbetsledare.
Denne lär emellertid komma att avgå ur aktiv tjänst den 1 oktober i år, och torde frågan om arbetsledarebefattningen efter nämda tidpunkt böra ordnas genom anställande mot skäligt arvode av lämplig pensionerad fortifikationsofficer — eller om lämplig sådan officer ej kan anskaffas — annan person.
En av de tre underofficerare ur fortifikationen, som efter 1 juli i år äro avsedda att placeras i Karlskrona fästning, kan tillfälligtvis under nybyggnadsperioden överflyttas till Fårösund för att tillgodose det trängande behovet av personal där.

Armén bygger för miljoner.
Armförvaltningen är f. n. sysselsatt med att utarbeta en stor byggnadsplan som följd av den nya försvarsordningen. Det gäller uppförande landet runt av kaserner, förrådsbyggnader m. m. enligt 1936 års härordning och om någon månad kommer förslag att underställas regeringen för fastställelse. För ändamålet har anslagits 2 milj. kr. och ytterligare 2 milj, torde bli erforderliga.
Förarbetena ha pågått inom arméförvaltningen ända sedan i höstas. Tiden har upptagits av studie-, planerings- och ritningsarbeten, utredningar och förhandlingar. Det gäller inte bara byggnadsarbeten vid redan befintliga truppförband i olika delar av landet utan även uppförande av nya militära anläggningar och kompletterande anläggningar, bl. a. i Kristianstad, Ystad, Hälsingborg, Linköping, Jönköping, Eksjö, Karlsborg, Östersund, Boden, för tygstationen vid Gotlands artillerikår etc.
En särskild studiedelegation har varit nere i Tyskland och man ämnar i den mån det visar sig lämpligt utnyttja teknikens senaste landvinningar på området. I byggnadstekniskt avseende skall det alltså bli fullt tidsenliga anläggningar men åtgärderna mot luftangrepp få naturligtvis genomföras med hänsyn till de lokala förhållandena. På en plats, där det redan ligger större militära komplex, är givetvis inte mycket vunnet med att en ny kasern uppdelas på ett flertal smärre byggnader, vilket avsevärt ökar byggnadskostnaderna. På andra håll återigen kan det vara mycket lämpligt med speciella arrangemang mot luftangrepp och även depåerna komma att ägnas omsorg med tanke på luftskyddet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1937
N:r 43

Sjuttio år.

\"\"
P. J. Gerdén.

En av veteranerna i stadens kommunala liv, rådmannen P. J. Gerdén, uppnår på torsdagen sin 70-årsdag.
P. J. Gerdén är värmlänning, född i Arvika, samt avlade redan som 20-åring sin folkskollärareexamen, varefter han påföljande år kom till Visby stads folkskola som ordinarie lärare. Där tjänstgjorde han i jämt 40 år, tills han år 1928 föll för pensionsstrecket. I lärarekretsar intog han en framskjuten plats bl. a. som lärarekårens representant i skolrådet 1907-21, som ordförande i S. A. F:s länsnämd under åren 1900-1925, som ordförande i Visbykretsen av S. A. F. under många år o. s. v. Detta intresse har han bevarat även sedan han dragit sig tillbaka från den aktiva läraretjänstgöringen och är alltjämt en flitig deltagare i lärarnas möten.
En stor del av det samhälleliga arbete, som 70-åringen hunnit utföra, har emellertid varit förlagt utanför skolan. I synnerhet har det fallit inom fattigvårdens område, där hr Ger-d& verkade som ledamot av fattigvårdsstyrelsen sedan 1889 och ordförande under åren 1909-30. Han tillhörde vidare stadsfullmäktige åren 1905-27 och landstinget åren 191830, där han också var vice ordförande 1927-30. Av landstinget insattes han i förvaltningsutskottet, där han var ordförande 1925-27, i epideminämden där han var vice ordförande 1926 —30, samt i styrelsen för Ekhagen. I Svenska fattigvårdsförbundet var han styrelseledamot under åren 1914-25.
Vid 60-årsåldern drog sig hr Gerdén tillbaka från de flesta av sina offentliga uppdrag efter ett väl fyllt värv och en vacker medborgargärning här i Visby. Han flyttade t. o. m. över till sin värmländska hembygd, men det visade sig dock, att han var ännu starkare bunden till den stad, där han blivit naturaliserad, och han vände inom kort åter till Gotland. Här har han sedan år 1933 beklätts med uppdraget att vara andre rådman, han är vidare ledamot av poliskollegiet, revisor i D. B. V :s sparbank o. s. v. För övrigt följer han med aldrig svikande intresse, vad som sig tilldrager i samhället, och hans högresta gestalt är alltid synlig, där dagens frågor dryftas. Hans vitalitet har icke märkbart minskats av de sjuttio åren, och mänskligt att döma kommer han länge att kunna fylla sin uppgift som en av styresmännen
i stadens magistrat.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1937
N:r 43

Slite.

Den 22 febr.
Slite skyttegille
höll i lördags årsmöte å Lundbergs pensionat. Efter ett hälsningsanförande av gillets ordförande, maskinmästare Bernh. Andersson, vidtog prisutdelning, varvid utdelades penningpriser till ett sammanlagt belopp av kr. 244: 50, samt andra under det gångna året erövrade utmärkelser, varav må nämnas ett mästarmärke i brons (en inom gillet sällsynt utmärkelse), 2 intyg för årtalsmärken, 2 d:o för riksmedalj i guld m. m. Gillet har under året haft 40 aktiva Gieh 34 passiva medlemmar. Artberättelsen upptog bl. a. en redogörelse för arbetet med skjutbanans förflyttning, vilket framskridit så långt, att man trots såväl ekonomiska som andra evårigheetr hoppades ha den nya banan färdig för invigning någon gång under maj månad.
Sedan därefter revisionsberättelsen föredragits och ansvarsfrihet beviljats, företogs val av styrelse, varvid enhälligt omvaldes till ordförande maskinmästare Bern. Andersson, v. ordf. landsfiskal B. Bonde, sekr. hr O. Vestberg, v. sekr. sergeant E. Johansson, Boge, och kassör maskinist T. Hansson. Suppleanter blevo laborant N. Lyth och civilingenjör F. Dehnberg. I samband med prisutdelningen meddelade ordföranden, att en av medlemmarna överlämnat till gillet samtliga sina under året erövrade penningpriser att utgöra grundplåt till en blivande prisfond. Genom ytterligare frivilliga bidrag kom denna fond redan under kvällens lopp att uppgå till en summa av kr. 34: 25. För att stimulera intresset för föreningens verksamhet och särskilt i avsikt att bidraga till en livligare anslutning från ungdomens sida överlämnade därjämte landsfiskal Bonde en statyett, föreställande skytt i uniform, avsedd som nytt vandringspris, benämt Vinterskytten, vilken gåva gillet beslöt att tacksamt mottaga. Till sist framförde landsfiskal Bonde ett välförtjänt tack till gillets oförtröttlige ordförande för dennes intresserade och oegennyttiga arbete, som under det gångna året varit särskilt krävande.
Därmed voro förhandlingarna avslutade. Efter supån vidtog ett synnerligen animerat samkväm, varunder bl. a. hr R. Pedersén föredrog en med livligt bifall mottagen visa med anspelningar på det gångna årets händelser inom gillet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1937
N:r 43

Landsbygden. Anga.

ANGA, 22 febr.
Sjuttio år fyller på fredag den 26 d:s f. d. hemmansägaren Jakob Johansson, Änggårda i Anga.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1937
N:r 43

Landsbygden. Fleringe.

FLERINGE, 22 febr.
Till klockare i Fleringe församling har på extra kyrkostämma antagits skomakaren Gösta Ingvar Larsson, förut bosatt vid Haga, Visborgs slätt. Tjänsten tillträdes den 1 mars.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1937
N:r 43

Landsbygden. Vall.

VALL, 22 febr.
En egendbmllg olyckshändelse inträffade här i lördags, då hr K. E. Magnusson, Skogs, var sysselsatt med hemkörning av ved från skogen. På vägen blev helt plötsligt den ena hästen, ett femårigt sto, redlös, vacklade och drog kamraten med sig, varpå hästarna hamnade i vänstra vägdiket, där stoet blott andades några drag och dog. Den andra hästen kom utan skador ifrån äventyret. Enligt veterinärs utsago torde dödsorsaken ha varit någon bristning i hjärnan.
Ett litet bevis på hur hjälpsamma människor ibland kunna vara, fick man då hästägaren och en pojke försökte befria hästarna från seldonen innan ännu någon hunnit komma till hjälp. En bil, vars nummer man observerade, passerade platsen, fullsatt med manfolk, som dock nöjde sig med att titta i förbifarten på ekipaget i diket, varpå man fortsatte utan att erbjuda den hjälp, som verkligen var av nöden. Exemplet manar minst av allt till efterföljd.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1937
N:r 43

Landsbygden. Havdhem.

HAVDHEM, 22 febr.
Folkpartiets ungdomsavdelning för Hemse med omkrets höll i lördagskväll sitt ordinarie månadsmöte å kaféet härstädes under god tillslutning av medlemmarna. Det annonserade föredraget blev på grund av sjukdom inhiberat, i stället påbörjades ett studium av professor Bertil Ohlins bok: \”Fri eller dirigerad ekonomi\”. Dessutom förekom omväxlande program, och kaffe dracks under gemytlig stämning. Tre nya medlemmar anslöto sig till föreningen. Dessutom meddelades att fil. kand. Nils Netz, Stockholm, lovat sin medverkan vid ett offentligt möte, som framdeles kommer att hållas. Nästa möte hålles i Hemse.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1937
N:r 43

Från Visby horisont.

Ingen riksteater till Visby.
Inom Visby arbetareförening framkom för någon tid sedan ett förslag om att föreningen skulle undersöka, huruvida det icke funnes någon möjlighet att Visby kunde bli delaktig av den nu så omtalade rika teaterinstititionene fördelar. Med anledning härav tillskrev styrelsen för fö reningen sagda organisation, och vid föreningens sammanträde på lördagskvällen förelåg svar på förfrågan och en orientering om frågans läge lämnades.
Av Riksteaterns publikorganisation — eller som den för korthetens skull kallas RPO — meddelade upplysningar framgår, att turnöverksamheten, med det anslag, som riksteatern f. n. åtnjuter, nödvändigtvis är begränsad till de platser, där redan lokalavdelningar finnas av RPO. Någon utvidgning av verksamheten till nya orter är tyvärr för närvarande icke möjlig.
En lokalavdelnings medlemsantal växlar, beroende på ortens storlek, men man anser dock att ett minimum av 200 medlemmar är nödvändigt för att avdelningen skall ha möjlighet stå någon risk vid ev. underskott å någon föreställning. Medlemsavgiften är 3 kr. och av denna behåller lokalavdelningen hälften, medan för andra hälften, som går till centralstyrelsen, medlemmarna erhålla tidskriften Teatern, organisationens organ. Med de medel, som lokalavdelningen disponerar, skall den sålunda stå en viss risk för underskott på föreställningarna. Dessa få nämligen köpas av avdelningarna, men priset är icke den verkliga kostnaden, utan riksorganisationen står själv med sitt statsanslag för mellanskillnaden, då det pris lokalavdelningarna få betala avpassas med hänsyn till ortens och teaterns storlek m. fl. omständigheter.
Meningen är också med lokalavdelningens existens, att den skall så att säga bilda en stampublik, som man alltid kan påräkna till riksteaterns föreställningar. Ett första villkor för en lokalavdelnings konstituerande anser emellertid riksorganisationen vara, att det finnes en teater med rymlig scen, goda klädloger samt med minst 300 platser i salongen. RPO anser sig icke för närvarande kunna tänka sig en lokalavdelning i Visby, Så långt organisationen.
För vår del måste vi nog säga, att det även med en lokalavdelning här ser mörkt ut för riksteaterföreställningar i Visby. Att få ihop minst 200 personer i denna föreningsrika stad, vilka vilja betala 3 kr. om året för att få lov att abonnera på biljetter till en eller annan riksteaterns föreställning i Visby förefaller ganska hopplöst. Naturligtvis kunde man tänka sig ett rent abonnemang av en eller flera föreställningar av riksteaterns turneer — förutsatt att någon sammanslutning ställer garanti för kostnaderna. Till dess man hittar denna förmögna institution, torde väl Visby som hittills få hoppas på amatörerna eller på \”landsortens teaterband\”, som dock icke alltid äro så dåliga, som en av förstklassig film bortskämd publik anser. I konkurrensen med film och statsunderstödd teaterverksamhet får landsortens sällskap f. ö. allt svårare att med bibehållen kvalitet servera landsorten god teater. Detta kommer ytterst att gå ut över sådana landsändar, som exempelvis Gotland, dit icke heller riksteaterverksamheten, som av ovanstående framgår, kan utsträckas.
Taifun.

Ungdomslogen Visborgs festlighet
på Arbetareföreningens lokal i går blev en vacker succås för de unga arrangörerna. Lokalen var fullsatt redan en halvtimme i förväg och många måste vända åter utan att kunna erhålla tillträde.
Musikanterna från Staplebacke skola, som torde ha en vacker andel i publiktillslutningen, inledde programmet med en marsch till fioler, varefter följde \”Fosterlandet\”, unisont sjungen. Folkskollärarinnan Elin Nilsson gav därefter en orientering rörande I. O. G. T:s arbete bland barn och ungdom, särskilt det lokala arbetet här i Visby, vilket fördelas på tre olika organ: S. G. U., scoutkåren och ungdomslogen. De olika verksamhetsgrenarna blevo vederbörligen presenterade med belysande detaljer.
En folkskoleklass från stadens folkskola under ledning av folkskollärarinnan Lydi Hård utförde till stor förtjusning ett par sånglekar \”Vi äro musikanter\” och \”Prinsessan Törnrosa\”, och icke minst den vackra kostymeringen gav därvid färg åt tablåerna.
Tretton flickor ur ungdomslogen uppträdde vidare med Felix Körlings gymnastikvisa och en gånglåt samt gjorde även de lycka.
Men i synnerhet var det de fiolspelande barnen från Staplebacke, som förnöjde den förväntansfulla publiken med ett 10-tal gotlandspolskor och andra låtar ur sin rika repertoar. De revo också ned kakor av applåder och publikens beundran var Iögonfallande. De unga musikanternas ledare, folkskollärare Sten Fredricson, har verkligen stor heder av, den musikundervisning, som han nedlagt vid sin skola. En av skolans pojkar deklamerade också på ett utmärkt sätt ett nummer.
Sist på programmet stod en liten pjäs \”Mäster Knopp och mäster Kula\”, som roade barn av alla åldrar.
På grund av den stora publiktillströmningen ha arrangörerna beslutat att upprepa festprogrammet nästa söndag i samma lokal.

Frälsningsarméns kadetter
ha satt igång ett fälttåg här i Visby, vilket kommer att pågå under tio dagar, som säkerligen många av stadens invånare få en påminnelse om. Ledare för kampanjen är översten och chefen för armens krigsskola Malmström, vilken hr välbekant här sedan många föreående besök. Ylen har nämligen förut varit chef för Stockholms division och redaktör för \”Stridsropet\” samt har utgivit \”Femtio års fälttåg\” och andra böcker från arméns verksamhet.
Det hela började på lördagskvällen med fackeltåg från Södertorg och sedan välkomstmöte å armens lokal under hög och god kadettstämning samt stor tillslutning av intresserade åhörare.
I går var det möten hela dagen och särskilt var eftermiddagens möte kl. 4 ägnat åt ämnet \”En modern profetskola\”, varvid åhörarna fingo göra bekantskap med livet på krigsskolan. Först gav överste Malmström en orientering i saken och berättade olika kadetter om olika drag ur skolans arbete. En berättade om en vanlig arbetsdag vid skolan, en annan om en tisdagsfälttjanat vid Stockholms kårer, då kadetterna gå ut på husbesök från dörr till dörr och, där så tilllåtes, sjunga, bedja och läsa, för att sedan på kvällen också hålla möten på kårerna, en tredje berättade om söndagarnas arbete vid kårernas möten, en fjärde om lördagen, då kadetterna gå man ur huse för att sälja Stridsropet på gator, restauranger och kaféer samt givetvis få göra många skiftande erfarenheter.
Denna ovan nämda form av fälttjänst komma kadetterna att praktisera även här i Viaby, där tre timmar dagligen anslagits till sådan verksamhet i hemmen och de komma att vandra från dörr till dörr. Dagligen blir det möten för barn och skolungdom kl. 6 samt möten kl. 8 e. m. På onsdag kväll blir det midnattsmöte på Roxybiografen med början kl. 11.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1937
N:r 43