Dr Nihlén om nya forskningsresultat.
Vid svenska fornminnesföreningens sammanträde. i går afton höll fil. är John Nihlén ett föredrag om de senaste forskningsresultaten från undersökningen av de gotländska kämpagravarna. Kronprinsen, som besökte sammanträdet, framförde innan föredraget ett tack till föreningen för att denna tillägnat honom sin festskrift.
I sitt föredrag framhöll dr Nihlén bl. a, att de sk. kämpagravarna äro lämningar av gårdar och byar vilka en gång — för nära 1,500 sedan — övergivits och som nu ligga så väl bevarade, att man noga kan studera hustyperna, gårdarna och deras gruppering, vägar, gravplatser o. s..v. Av särskild vikt äro de lämningar efter stora byar, som påträffats på ett 10-tal ställen, t. ex. vid Alvena i Vallstena och vid Visnar i Alskog. På den sistnämda fören berätta ännu åldriga sägner om byn, som säges vara rudera efter en hel socken, vilken lagts öde efter digerdöden. Vetenskapen har dock visat, att den är betydligt äldre — den torde ha anlagts ingen vid den tid, då Caesakrigade i Gallien.
De kartläggningar och undersökningar, som utförts under dr Nihléns ledning de sista åren ha givit mycket märkliga resultat. Byarna, som bestått av upp till tjugo hus, ha legat i vida formartioner. Gårdarna i anläggningen ha var och en haft särskilda boskapsfållor och gravfält; byns organisation har gällt det gemensamma försvaret, fisket och möjligen åkerbruket. Både gårdarnas och byarnas organisation torde ha varit högt utvecklad; de framkomna resultaten ge oss en helt ny bild av vår kultur från tiden omkr. 150 år före Kr. f. Redan ett par hundra år före tideräkningens början voro gutarna — liksom en stor del av fastländsfolket — framstående husbyggare, timmermän och hantverkare. Man tillverkade själv sitt järn i gårdarna och drev vidsträckt handel på kontinenten: Ostpreussen, Rhenländerna, där de romerska fabrikerna lågo, och Sydryssland; Gotland var redan för 2.000 år sedan ett handelscentrum och över dess små hamnar gingo många fartyg med last, som sedan gick vidare in över Skandinavien.
De nu pågående forskningarna avse att klarlägga hela denna den romerska tidens kultur och dess betydelse för vår äldsta historia. Kartläggningarna, som började år 1922, skola gå över hela ön; man har redan förteckning över 1,000 huslämningar, och man hoppas nästa år ha huvudkamningen klar. Grävningarna i husgrunderna, vilka påbörjades 1928, ha redan givit ett rikt och intressant bildmaterial, som belyser den materiella kulturen, smide; vävning, malning allsköns hantverk, spel och lekar (bl. ex. bräde och varpa) o. s. v. Fynden ha också möjliggjort en datering av hela den: s. k. kämpagravskulturen, som visat sig vara mer än 500 år äldre än man förut tänkt sig. Föredragshållaren lämmade också en exposé över husets historia och visade den gotländska typens rötter i grekiska byggnader, vilka nyligen framgrävts, samhörigheten med pålbyggnadernas och bronsålderns hus och slutligen med dem i Danmark, Norge och Island. Bland de skandinaviska byggnadslämningarna från denma tid inta de gotländska en särställning både genom sin storlek och sin Konstruktion och det finns intet landområde i hela norra Europa där de förekomma så talrikt, så väl bevarade och så innehållsrika.
I den diskussion, som följde på föredraget, underströk professor Birger Nerman vikten av fortsatta undersökningar. Han ställde Så emellertid tvivlande till dr Nihléns nydatering av gravarna men fann dennes undersökningar synnmerligen värdefulla genom att de lämnat så många nya resultat åt forskningen.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 december 1932
N:r 293