Stormakternas medlingsförslag färdigt.
Agence Bulgare meddelar: Stormakternas representanter öfverlämnade på lördagens e. m. hvar för sig till konselipresidenten Gesjoff följande meddelande:
Stormakternas regeringar ha med tillfredställelse mottagit meddelande om att de förbundna makterna accepterat deras medlingsanbud. De erinra om att det, innan underhandlingarna om fredsvilkoren ta sin början, är stormakternas sak att formulera sin uppfattning om grundvalen för sådana underhandlingar. Denna grundval anse stormakterna böra bli följande:
- Det europeiska Turkiets gräns utgår från Enos, följer därpå Maritza- och Ergenefloderna och slur tar vid Midia. Hela området väster om denna linje afträdes till de förbundna med. undantag af Albanien, hvars statsrättsliga förhållanden och gränser ordnas och bestämmas af stormakterna. 2. Frågan om de Egeiska öarna ordnas af stormakterna. 3. Turkiet afstår från alla anspråk på Kreta. 4. Stormakterna kunna ej ställa sig tillmötesgående gentemot fordran på en krigsskadeersättning men vilja medge de förbundna att deltaga i underhandlingarna i Paris för fastställande af den turkiska statsskuldens uppdelning. Äfven Turkiet kommer att inbjudas att deltaga i dessa underhandlingar.
Samtidigt ha stormakterna förklarat att fientligheterna böra inställas omedelbart efter det denna grundval accepteras.
Konselipresidenten Gesjoff tackar de stormakternas representanter och förklarade, att han innan han kunde lämna svar ville sätta sig i förbindelse med de öfriga förbundnas regeringar.
Stormaktssändebuden infunno sig på lördagen hos utrikesministern i Cettinje och öfverräckte honom samma förklaring angående medlinson, som öfverlämnats i Belgrad och Sofia, I förklaringen heter det: Om de allierade skulle vägra att gå in på makternas synpunkter, förklara dessa, att de allierade icke kunna göra räkning. på makternas Hjälp vid ordnandet af finansiella och andra spörsmål, hvilkas lösning efter fredsslutet blir nödvändig.
Utrikesministern förklarade, att han skulle svara, när han underhandlat med de allierade.
Montenegro klämmes!
Österrike-Ungern har tillstält montenegrinska regeringen ett ultimatum, i hvilket begäres, att operationerna mot Skutari skola upphöra, innan hela den civila befolkningen lämnat staden. Om denna begäran icke uppfylles, kommer Ögterrike-Ungern att använda militärmakt.
Ur officiell källa meddelas, att ryska sändebudet von Giers på order af sin regering hos montenegrinske utrikesministern i mycket bestämda ordalag begärt, att den civila befolkningen i Skutari skall få lof att lämna staden, och att beskjutningen af staden skall inställas tills detta skett.
Alldeles samma begäran har framstälts af italienska sändebudet i Cettinje.
Kring Skutari.
Enigt »Fremdenblatt» innehåller konung Nikitas af Montenegro svar till Österrike-Ungern ett beklagande af, att bombardemanget på Skur tari har anstält så stora skador i ataden. Konungen förklarar, att kaaonaden hädanefter skall riktas mot fästningsverken och icke i så hög grad som förut mot själfva staden. Österrike-Ungerns begäran om tilllåtelse för den civila befolkningen att lämna staden kan konungen af militära skäl ej tillmötesgå.
Agenzia Stefani meddelar Ifrån Skutari: Montenegrinerna, som fem månader beskjutit Skutari, ha de senaste veckorna gjort bombardemanget mera intensivt. Deras afsikt är tydligen att förstöra hela staden, utan hänsyn till moskéer, kyrkor, sjukhus, konsulernas och utländingarnes hus, oaktadt utländska flaggor och Röda halfmånen hissats på dem. Utländingarnes lif sväfva i stor fara. Vid bombardemanget ha af turkarne endast ädre personer och kvinnor träffats, emedan alla vapenföra män upper hålla sig i fästningsverken. Dessutom träffas kristna, som alls icke deltaga i kriget. Montenegrinerna beskjuta oafbrutet staden och särskildt de kristna kvarteren. Konsulerna fordra bestämdt, att deras landsmän skola få lof att lämna staden De utgöra endast omkring 200 personer af stadens 40,000 invånare, Inom kort skola alla lifsmedel ha tagit slut äfven hos utländingarna och de offentliga inrättningarna. Montenegrinerna ha vägrat att upprätta en neutral zon, och inleda öfver hufvud taget icke underhandlingar med konsulerna.
Om den förestående allmänna stormningen på Skutari meddelar Südschlavische Korrespondenz från det montenegrinska högkvarteret: Konung Nikita för själf högsta befälet öfver belägringstrupperna, som inalles räkna 52,000 man. Prinsarne Danilo, Mirko och Peter föra äfven befäl. General Bojovitsch kommenderar de serbiska trupperna, och öfverste Pavlovitsch är befälhafvare för det serbiska artilleriet. De främmande militärattachea uppehålla sig vid högkvarterat.
Ryssland och montenegrinerna.
Ett meddelande från London påstår, att Ryssland aldrig kommer att tillåta montenegrinerna att handla så som de gjort och att konung Nikita i detta hänseende fått mottaga ett oförtydbart råd.
Berliner Tageblatt skrifver emellertid, att det ännu torde vara ovisst om inte den panslavistiska strömningen i Ryssland komme att tvinga de försiktiga statsmännen Kokovtseff och Sassonoff att åtminstone diplomatiskt bistå montenegrinerna mot Österrike-Ungern.
Häftig förtrytelse i Wienpressen.
Tidningarna i Wien äro ense om att konung Nikitas svar på Österrike-Ungerns framställning är en allvarsam utmaning. De fordra alla, att Österrike-Ungern på det snabbaste och eftertryckligaste sätt skall skaffa sig upprättelse.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Mars 1913
N:r 68
