Kategori: 1897 06 Juni

hade i går på middagen gemensam afslutning, sedan examen med folkskolans barn pågått under förmiddagen. I småförrättades examen i måndags.
Ur den vid tillfället af skolföreståndaren afgifna redogörelsen för verksamheten 1896—1897 meddela vi:
Antalet läsdagar har varit under höstterminen 93, under vårterminen 103. I fortsättningsskolan har antalet lästimmar uppgått till 208 och i repetitionsskolan till 105.
I den egentliga folk. och småskolan bafva under året 858 (f. året 823) lärjungar undervisats, deraf 529 (f. året 530) i folkskolan och 329 (f. året 293) ismåskolan. Af olika orsaker ha 30 lärjungar under året afgått.
I repetitionsskolan hafva under året 13 elever undervisats, af hvilka 11 erbållit afgångsbetyg. I fortsättningsskolan bar lärjungeantalet varit 9, alla flickor. En lemnade skolan vid höstterminens slut. Betyg öfver genomgingen kurs här erhöllo: Merry Persson, Tyra Ekström, Ebba Hesselberg, Elvira Svensson, Ada Ahlgren, Hildur Larsson, Ruth Bokström och Hulda Sedelius.
Af de vid läsårets slut i den egentliga folkskolan befintliga 513 lärjungar afgå 50 med godkända insigter i de för folkekolan bestämda kurser och 32 st. med ofullständig kurs. Till repetitionsskolan öfvergå 8.
Från kl. 3 till klass 4 uppflyttades 62 lärjungar, till pröfning för uppflyttning äro föreslagna 33, icke föreslagna 10. Från kl. 2 till kl. 3 uppflyttades 111, till pröfning föreslagna 34, icke föresl, 5. Från kl. 1 till kl. 2 uppflyttades 97, till pröfning föresl. 41; icke föresl. 17.
Från småskolans andra årsklass till folkskolans 1 klass flyttades 129 utan vilkor, 24 med vilkor, 2 fingo sitta kvar. Från 1 till 2 i klass i småskolan flyttades 126 utan vilkor, 20 med vilkor, 14 äro kvarsittare.
Antalet utan anmäldt och godkändt förfall försummade dagar har uppgått till 242 1/2 dagar mot 156 1/2 dagar förra året; i medeltal utgör detta för hvarje barn ungefär 0,3 dag. (f. året 0,2). Frånvarande dagar på grund af erhållet lof ba uppgått till sammanlagdt 2,570 dagar (f. året 2474), alltså i medeltal för hvarje barn 3 dagar eller lika med förra året, Frånvaro på grund af sjukdom har ägt rum under 8,381 1/2 dagar mot 7,927 förra året, alltså i medeltal omkr. 10 hela dagar för hvarje barn.
Med ufseende på flit och uppförande erhöllo 229 barn högsta vitsordet mycket god i flit och 312 likaledes det högsta betyget mycket godt i uppförande; 527 god flit och 496 godt uppförande; 71 mindre god flit och 18 mindre godt uppförande samt 1 det lägsta, dålig, flit och 2 sammaledes det lägsta, dåligt, i uppföranda.
Jämväl i år hafva lyckligare lottade samhällsmedlemmar bekostat middagsspisning för en del barn. Utom middagsgästor i gifvarnes hem, ha 77 barn under större delen af läsåret bespisats i hushållsskolan.
Vid -afslutningen tilldelades följande lärjungar i folkskolan premier för goda framsteg i skolans läsämnen:
I fortsättningsskolan: Tyra Ekström (Almqvists läsebok sen. del.); Elvira Svensson (Ekmarks d:o); Hildur Larson (d:o d:o).
I folkskolan: Axel Rabe, Emil Österberg och Emil Boström (Geogr. bilder af Bäckman); Ferd. Lind Driytons lärjungar); Emelie Olsson, Hildur Lundmark, Anna Qviberg, Elin Bäckström, Frideborg Nygren, Helga Frösell och Alma Johansson (Almqvists läsebok, sen. del.); Ottilia Pistzold, Marta Svensson, Anna Nilsson, Gärda Larsson, Nils Malmbäck, Rad. Pettersson, Henrik Jakobsson, David Jakobsson, Jeuny Hage, Marta Gustafsson, Marta Nyberg, Elin Pettersson, Lilly Hellström, Signe Tiberg, Lilly Vablbäck, Ebba Östergren, Vilh. Rundqvist, Arvid Söderdahl, Henning Johansson, Ernst Malmborg, Julins Ljungberg och Karl Jakobsson (Bäckmans Geogr. bilder); Charlotta Pettersson, Ellen Engström, Anna Törnqvist och Ellen Stenberg (Almqvists läsebok); Lydia Wassberg (Ekmarks d:o); Kally Lundgren, Ester Lundahl, Ada Vidin och Åuzusta Pettersson (Almqvists läseb.)Berta Jonsson (Draytons lärjungat); Helge Ternstedt, John Hell man, Einar Nilsson, Filip Eklond och Tor Wessman (Knös’ hist. ber); Berta Osterman, Anna. Lind, Auna Thompsson- Anna Palm, Karin Jobansson, Ingeborg Olsson och Sofia Löfgren (Draytons lärjungar.)
För ådagalagdt intresse för sång:
Ruth Boberg (Sångalbum); Knat Hellman (Marscher af Lundh); Gustaf Nordgren (Sångbok) och Märta Hejdenberg (Sångalbum).
För goda framsteg i skrifning:
Lilly Vahlström och Maria Ljungberg (Kochs rundskrift) Anna Lönn (d:o samt Påhlmans förskr.); och Simeon Johansson (Kochs rundskr.);
För goda framsteg i liniarritning erhöll Karl Högström ett cirkelbestick.
För goda framsteg i slöjd:
Ferd. Lind (en spåckskifva); Ernst Erlandsson, Gustaf Persson och Fridolf Hellström (knif); Arvid Rondahl (spåckskifva); David Jakobsson, Rud Pettersson, Viktor Lindahl, Tor Eriksson, Linus Otter och Emanuel Nyberg (knif), Lilly Vahlström, Agda Engfelt, Elin Hellman och Maria Ljungberg (väska); Märta Hejdenberg, Fanny Hederstedt, Ingeborg Nilsson, Edit Rundqvist, Therese Larsson, Ester Johansson och Anna Ramborg (syskrin) Sällskapet D. B V:s 15 sparbanksböcker och psalmböcker komma att tilldelas:
Emil Österberg, Karl Högström. Klara Pettersson, Hedvig Lindbom, Gusrat Englund, Karl Melander, Tekla Jacobsson, Holger Pettersson, Karl Allsten, Karl Fagerlund, John Sedelius, Fritz Erlandsson, Hilma Östergren, Martin Grefveberg och Hilda Nilsson.
Sedan barnen med sina lärare, examensvittnen och en skara af målsmän och öfriga intresserade, som kunde räknas i flere hundratal, samlats i domkyrkan kl. 12, sjöngo barnen några sånger, hvarpå skolföreståndaren föredrog den här ofvan återgifna årsredogörelsen samt betyg öfverlemnades åt de afgående lärjungarne och premier utdelades åt dem, som gjort sig förtjänta deraf. Till dem som lemnade skolan och till de belönade ställde biskopen några varmhjärtade, uppmuntrade och erkännsamma ord och höll härefter sitt afslutningstal »om skolpremiernas sedligt fostrande betydelse».
Anledningeu — sade talaren — hvarför han valt detta ämne vore dels att i en tidning förekommit en uppsats som klandrade allt hvad skolpremier hette, dels att våra lärare och lärariunor i höstas hade gjort ett liknande uttalande i frågan. Uvgefär samtidigt hade talaren varit i tillfälle att läsa ett sakrikt och fullgiltigt försvar för dylika belöningar. skrifvet af seminarierektor Lundgren i Stockholm, och detta sammanlagdt hade gjort, att kan för siu egen person tagit saken i allvarligt öfvervägande under en ganska rundlig tid, och han ville nu framlägga det resultat, hvartill hans tänkande fört honom. Svårt bade han att tro, att egna behag eller fördelar dikterat lärarnes ofvannäwda uttalande, ty icke ville väl någon af dem befrias från något som kunde göra barnen nytta eller glädje derför att det medförde bekymmer. Han visste, att lörarepersoalen gerna af bonom mottoge ett ord till väckelse och stad gande af sina åsigter och detta uppmuntrade honom än mera att vid detta tilltälla uttala sig i en så viktig fråga.
Det kunde icke bestridas, att det fannes olägenheter vid premierna, att åtskilligt för barnens egen skall kunde sägas mot dem. Man borde ju — kunde inkastet lyda — göra det goda för dess egen skull, premierna kuvde lätt framkalla fåfänga och afund samt väcka opposition mot de öfve:ordnade för deras förmenta oräitvsia, Saut, Men hvad det beträffade att det goda är sin egen belöning, såge vi hur Gud själf låter den goda gerningen åtföljas af jämväl ytterligare godt. Borde vi ej jast hos barnen ioskärpa detta, blott vi aktade derpå, att belöningen icke komme att sökas för dess egen skull? Och framstode då icke Gud, som gifver lön utöfver det egna goda medvetandet, såsom en orätttärdig domare? Jo, om vi ville upphäfva oss till att vara visare än han. Och vore det icke bättre att i tid få lära känna de oundvikliga stötestenarna på lefuadsvägen än att bortplocka några och minska lifserfarenheten?
Hvad som först och främst måste iakttagas, derest premierna icke skulle skada, vore begränsning. Till den ändan borde allt prisväsen aflägsnas, sådant det existerade i t. ex. Frankrike, England, Amerika m. fl. länder. Der voro premierna verkliga segerpris, efter hvilkas erhållande ungdomen rastlöst jäktades och själfva jagade. Detta vore ett ondt. Premierna måste äga ett måttfullt värde, så att å ena sidan ett tomt sken uudvekes, och å den andra värdet väsentligen blefve ideelt.
För stort materiellt värde medförde, att barnen komme att allt för atesiutande fästa sig vid premiens så att säga penniogvaluta, och lika obetänksamt och innehållslöst vore utdelandet af prisknappar och medaljer under stor offentlighet, såsen flerstädes skedde i utlandet. — Vidare måste wan se till att belöniogen icke användes uteslutande till den större begåfningens uppmuntran, utan att tillbörligt afseende fästes äfven på fliten och uppförandet i allo.
Det bade från något båll föreslagits att belövingar borde utdelas efter omröstning bland lärjungarne själfva. Vore detta önskvärdt? Ingalunda. Ett sådant tillvägagående skalle vända upp- och ned på de rätta förhållandet mellan öfver- och underordnade samt förstöra auktoriteten. Genom ett dylikt förfaringssätt skulle ett falskt åskådningssätt af lyckanlotter väckas och främjas. Men om således belöningarnas utdelande måste ligga i de öfverordnades, d. v. s. i lärarnes band, borde förvisso orättvisa i högsta möjliga mån förebyggas, så att man hade de icke belönade lärjungarnes tysta bifall.
Man hade än vidare satt ifråga, att premier alltid borde utdelas till ett visst antal, äfven om inga förtjänta lärjungar funnes. Men detta blefve att gifva promientdelandet vågot mekaniskt, och talaren kunde sålunda ej instämma häri. Premierna måste afpassas efter avtalet premietagare. Det kunde också å andra sidan tänkas att det fonnes flere förtjänte till premiering än belöningarnas antal medgåfve. Vore det omöjligt att afgöra mellan flere, borde, så vidt möjligt, premier beredas dem alla, men illa vore nog icke heller att öfva barnen att finna sig i, hvad lifvet i framtiden ovilkorligen en eller anvan gång måste medföra, nämligen att blott en kan få en anställning o. s.. v.
Iakttoge man de här ofvan af talaren antydda försiktighetsmåtten, trodde han, att man kunde anse premierna såsom något godt. Fördelarne af desamma vill han sammanfatta sålanda:
De lärde barnen, att dygden ej blott be lönar sig själf, utan ock blir ytterligare beIönad.
Det ideella värdet af belöningen fostrade barnen att sätta värde på annat än det, som har ett blott materielt och reelt värde.
Premierna vore i hög grad fos’rande Kfren i så måtto, att de unga lärde sg, att villigt böja sig under samfundsordningens lag, onligt hvilken de större gåfvorna, der de voro förenade med flit och goda seder, medförde utmärkelse.
Äfven för själfva det inbördes förhållandet kamrater emellan kunde premieroa vara till stor nytta i det hänseendet att de stärkte barnen mot den naturliga böjelsen för afund och fostrade dem till deltagavde för andra, till att glädjas öfver klassens gemensamma heder.
I premierna låge ock för vissa sinnen nä got i hög grad uppmuntrande o h stärkande för själftilliten i dess rätta och goda form och slutligen visade de på ett åskådligt sätt, genom att de utdelades i alla klasser och för framsteg i olika ämnen, att allt är på sin plats godt och tacknämligt, då det fyller sin bestämmelse
Talaren trodde sig således hafva visat att premierna hade vida större förlelar än olågenheter, att farorna af dem kunde begränsas och att ett godt af väsentlig art af dem vore att skörda.
Efter talets slut hemförlofvades barnen med några manande ord, hvarpå biskopen riktade å samhällets vägnar ett tack till examensvittnen, lärarekår och den allmänhet, som visat sitt intresse för skolan genom att öfvervara afslutningen.
Akten afslöts med bön och psalm sång.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 Juni 1897
N:r 84

som förrättas här å rådhuset fredagen den 18 nästkommande Juni kl. 12 på dagen, kommer handlanden Fv Sjöströms konkursbo tillhöriga fastighet, hus och gård under nr 1 i St Hansrotans 3:dje kvarter här i staden, att försäljas. Å tomten, som utgöres af 1,320 kv.-fot frijord och hvars hela gårdsutrymme är bebygdt, är uppfördt dels ett boningshus i två våningar af kalkslaget trä under tek af asfaltpapp, inredt till saInbod, 5 rum, 2 kök och källare, dels ock en boningshuset vidbygd uthusbygnad af bräder, innehållande vedbodar och hemlighus. De, hvilka äga fordran, som bör ur fastigheten utgå, eller annat anspråk, som skall vid auktionen beaktas, äga att dervid sin rätt bevaka.
Visby Rådhus den 15 Maj 1897.
Öfverexekutorsembetet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 Juni 1897
N:r 84

som förrättas här å rådhuset fredagen den 18 nästkommande Juni kl. 1 på dagen, kommer fastigheten under n:ris 110 och 111 i Klinterotans 3:dje kvarter här i staden, hvarå arbetaren Isak Magnus Johanson senast erhållit lagfart, att till gäldande af förre ägaren Karl Jonassons utmätta gäld försäljas. Å tomten, hvars areal utgör 243,65 kv.meter af stadsjords natur, äro uppförda dels ett boningshus af kalkslaget trä under tak af tegel, inredt till förstuga, 4 rum och kök samt vind och källare, dels ock nödiga uthusbygnader af bräder: Fastigheten är saluvärderad till 3,000 kronor. De, hvilka äga fordran, som bör ur fastigheten utgå; eller annat anspråk, som skall vid auktionen beaktas, äga att dervid sin rätt bevaka.
Visby Rådhus den 15 Maj 1897.
Öfverexekutorsembetet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 Juni 1897
N:r 84

som förrättas här å rådhuset torsdagen den 17 nästkommande Juni kl. 12 på dagen, kommer handlanden D. C. Lengqvists konkursbo tillhöriga fastigheten, hus och gård under niris 11—12 ½ i St. Hansrotans 2:dra kvarter här i staden att försäljas Å tomten, hvars areal utgöres af 4,220 kyv.-fot frijord och 880 kv.-fot stadsjord, äro uppförde följande bygnader, 1:o) ett hus med långsidan åt stadens förnämsta salntorg af delvis sten och delvis kalkslaget trä under tak af tegel i ire våningar, innehållande = förstngor, salnbod, bageri, 12 rum och 5 kök vind och källare; 2:o) hus af kalkslaget trä under tegeltak, inredt till salubod, 3 rum, kök och vind; samt 3:0) en öthusbvgtag under papptak, inredd till vedbodar m. m. Fastigheten, som är bevillningstaxerad till 14,000 kronor, är saluvärderad till 11,000 kronor. De, hvilka äga fordran, som bör ur fastigheten utgå, eller annat anspråk, som skall vid auktionen beaktas, äga att dervid sin rätt bevaka.
Visby Rådhus den 15 Maj 1897.
Öfverexekutorsembetet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 Juni 1897
N:r 84