Ångaren Sofia,

hvars grundstötning vid Söderarm vi telegrafiskt meddelat, tros blifva vrak. Ångaren låg i tisdags synnerligen illa till, utsatt för alla stormar utom vestliga. I tisdags rådde sydsydostlig blåst ned snöbyar.
Poseidon, som ej i blåsten kunde närma sig strandningsstället, ingick i tisdags till Furusund för att afvakta bättre väder.
Om. ångårens strandning har en af passagerarne & fartyget, en konsul L., telefonerat följande från Söderarm till St. Db.:
Ombord på »Sofia», som 3 deuanes afgick från Åbo befunno sig 15 salongspassagerare — deribland flera damer — och ungefär lika många däckspassagerare. Vid half 5-tiden på morgonen i måndags väcktes dessa af en utomordentligt häftig stöt, åtfö’jd af ett åsklikt brak. Ängärén satt på grund, och passagerarna måste i största hast skynda upp på däck, då vatten hastigt inträngde i fartyget; några hunno ej ens få kläderna på sig.
Då konsul L. hann upp på däck, hade vattnet redan nått salongen. Någon dimma var vid tillfället ej rådande; kaptenen förklarade orsaken till olyckan vara stark strömsättning samt fel med någon af fyrarna. Möjligen har äfven kompassens missvisning varit orsaken till, att ångaren drifvits ur kursen. Långlots fanns ombord.
Ångarens för körde så långt upp på grundet, att passagerarna kuude klättra upp på klippan; några båtar beböfde «j utsättas. Sofia» tog hastigt in vat:en, som snart fylde både salongen och maskinrmnmet; samtidigt sjönk aktern, så att; ledstängerna slutligen kommo i jämnhöjd med vattenytan, och fartyget lade sig öfver åt styrborda sida.
Inom kort anlände en lotskut:er från Söderarms fyr. Ett 20-tal af passazerarne begåfvo sig ombord på denue till Söderarm; de öfriga stannade jämte besät vivgen kvar å »Sofia>, då någon fara för att, ång:ren skulle sjunka ej förefann-; i nödfall skulla man ju också hafva den utvägen art rädda sig på klippan.
På Söderarm blefvo de skeppsbrutna hjärtligt mottagna och väl förplägade.
I tisdags afton anlände passagerarne till hufvudstaden.
Bland passagerarne å ångaran var konsul Axel Lundberg härifrån staden.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3

Industriet anläggning.

Mejerikonsulenten J. Cowan-Nyhberg, bördig från Gotland och af senaste ostutställningen belönad med en större silfverpokal för nit om ostberedningens utveckling och förbättring, har i närheten af Umeå uppfört en fabrik för tillverkning af trätjära, terpentin, träsprit och öfriga produkter som stå att erhålla från de i våra skogar kvarlemnade resterna efter afverkning. Herr Nyberg äger själf större delen af anläggningen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3

Sin fjortonde årsfest

firade logen Hoppets Här af N. G. T.-orden i ordenshuset vid Mellangatan i onsdags afton.
Festen omväxlade med musiknummer af ordens musikkår, sång af sällskapet »Lyran» och ett föredrag af hr G. Rydelius om »trettondedagen, dess betydelse och firande i fordomtid», hvilket belönades med lifligt bifall. Till en af logens äldre medlemmar öfverlemnades en hedersgåfva, bestående af en prydlig kaffekanna. Af den lemnade årsredogörelgsen framgick att logen f. n. räknar 58 medlemmar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3

Gotlands kyrkskrifna folkmängd

synes under det senast gånga året hafva ökats med omkring 150 personer, Den utgjorde nämligen 31 Dec. 1895 51,870 personer och samma dag 1896 52,016 personer. Vi stödja oss härvid på de uppgifter, son: godhetsfullt tillsändts oss af samtlige herrar pastorer, utom från Muartebo, hvarifrån vi ännu sakna meddelande om folkmängden, hvadan vi vid beräkningen användt siffran för årsskiftet 1895. Folkmängden i detta pastorat torde dock hafva ökats något.
Af dessa 52,016 komma 21,359 på norra och 22,685 på södra häradet samt 7,972 på Visby stad med landsförsamlingen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3

Intet uppskof.

Nya påminnelser om vår gamla telegrafkabels eländigbet hafva vi ytterligare fått under de senaste dagarne. Det går nu icke en månad förbi utan att vi få upplefva längre eller kortare liniefel, och det är gifvet, att när vi nu stå inför den hårda årstiden, då man mycket väl kan tänka sig en afspärrning här sjöledes, dylika fel ingifva en ganska obehaglig känsla af att vi helt plötsligt måhända för en tid ånyo skola befinna oss utom den civiliserade verlden. Man minnes här nogsamt det senaste långa kabelafbrottet på omkring 14 dagar. Det inträffade på en tid, visserligen stormig, men dock icke annars ogynnsam för reparationsarbete. Skulle ett liknande fel uppstå nu i vintertid, vär hafvet blifver isuppfyldt, skulle man hafva all utsigt att få dragas dermed tills våren kommit. Detta är en utsigt som icke ter sig endast genom pessimistens mörkfärgade glasögon, utan är sådan att man, som det heter, nästan kan taga på den.
Under dylika brydsamma förhållanden, hvilka dertill gång på gång göra sig åter påminta, var det naturligtvis med stor — tillfredsställelse vi för någon sedan kunde; meddela underrättelsen om att utsigterna för ev ny telegrafkabel hade goda utsigter för sig. Icke blott telegrafverkets schef stälde sig gynsamt mot förslaget, det understöddes också lifligt af lotsstyrelsen, enär den nya kabeln föreslagits skola gå öfver en så vigtig fyrstation som Gotska Sandön, och finansministern själf var icke heller afvisande. Det synes sålunda som om ingen anledning funnes antaga, att saken icke redan i år vore mogen att såsom regeringsförslag föreläggas den snart sammanträdande riksdagen, hvilken i sista handen bestämmande korporation väl icke lär kunna neka vår undanskjutna provins en dylik billig och nödvändig fördel, då så mångdubbelt större summor än den här erforderliga utan prut offras på liknande förbindelser i hela det öfriga Sverige. Det kunde väl då synas som man med förtroende borde lägga saken i vederbörandes händer och vara nöjd med de uttalade sympatierna.
Men erfarenheten har lärt oss, att det vanligen är långt från löftet till uppfyllelsen, då det gäller vår öprovins. Det äri medvetande häraf, som vii dag ansett oss böra ånyo säga några ord i telegrafkabelfrågan, dertill vi, som sagdt, fått en osökt anledning i det senast inträffade kinket med den gamla kabeln.
Såsom vi redan ha antydt, hysa vi stor fruktan för vintertiden med hänsyn till kabelns tjänstduglighet. Kanske håller den ut denna vinter, men så stå vi måhända en gång inför nästa med fortfarande endast uttalade sympatier för en förbättrad telegrafkonimunikation hit. Och det kan ju hända att dessa då icke visa sig äga ringaste ledningsförmåga, utan att vi få sitta der i stöpet. Det är denna möjlighet vi numera frukta, och som vi, om möjligt, ville hafva undanskaffad. Då behofvet af en ny kabel icke kan bortdisputeras, då länsstyrelsen här skarpt betonat detsamma, då det erkänts af alla vederbörande, som här böra hafva ett ord med i laget, och då slutligen all anledning finnes att antaga, det äfven riksförsamlingen skall visa sig inse detsamma, finnes ju icke något rimligt skäl att längre förhala saken, utan genast komma fram med densamma. Dermed kunde ganska säkert vinnas den oskattbara fördelen att vårt osäkerhetstillstånd i fråga om telegrafförbindelsen kunde vara slut med denna vinter. Ett riksdagsbeslut i frågan så tidigt som möjligt skulle hafva till följd, att arbetena på den nya kabeln kunde börja i så god tid, att den redan nästa sommar kunde utläggas för att vara klar till tjänstgöring på hösten, innan de brydsamma dagarne åter börja. Det är ett lifsintresse för oss gotländingar, denna nya kabel, och vi hysa den”förhoppningen att vederbörande skola taga under öfvervägande de synpunkter vi här framlagt mot hvarje uppskof med saken samt utan dröjsmål i år till riksdagen öfverlemna ett helt visst ytterst lätt motiveradt förslag om medels beviljande till den nya gotländska telegrafkabeln.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3

Diligensförbindelse

Hemse—Burgsvik.
Diligens afgår från Hemse station till Burgsvik hvarje måndag, tisdag samt torsdag och lördag strax efter morgontågets ankomst. Medtager alltid passagerare till ett pris af 1,50 för enkel tur för person och 2,50 för tur och retur. Afgår från Burgsvik påföljande morgon kl. half 3. Passagerare medtages å alla ställen under vägen till billigt pris. Rekvirera sittplatser. Bud och fraktgods medtages.
Hemse Jan 1897.
Oscar Andersson.
Hållstation fru Krokstedt i Burgsvik.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3

Mejeriprodukter

från Sylfaste mejeri, bestående af oskummad mjölk, pasteuriserad skummad mjölk, pasteuriserad grädde samt smör, allt af god och fin beskaffenhet, finnes till salu å nedannämde ställen i Visby neml, hos:
Fru Jacobina Qviberg, Finngränd 12.
Handl. O. Ölander, Adelsgatan 19,
Handl. J. E. Eriksson, Mellangatan 39,
Herr J. Lundmark, Nygatan 1,
Handl. F. Larsson, Söderplan,
Handl. C. A. Löqvist, Jernvägshotellet Adelsgatan
samt Fru Linda Nilsson, Vismargränd 1
och i W. Högvalls köttaffär S:t Hansgatan (endast smör).

Ny mjölk uppköpes å mejeriet dagligen till möjligast högsta pris. Närmare bestämmelser derom å Mejeriet.
Sylfaste i Dec. 1896.
Styrelsen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3

Auktion å stadens auktionskammare.

Torsdagen den 14 Januari kl. 12 middagen försäljes å stadens auktionskammare Nybergska Bokhandelns konkursmassas ännu utestående osäkra fordringar. Betalningen skall erläggas kontant.

Visby i Januari 1897.
Auktionskammaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3

Dödsfall Jenny Gerda Augusta

Tillkännagifves att min ömt älskade dotter Jenny Gerda Augusta efter ett långvarigt lidande stilla och fridfullt afled i Slite onsdagen den 6 Januari kl. 4 e. m., i en ålder af 30 år, 11 månader och 11 dagar, djupt sörjd och begråten af mig, 2:ne bröder, en trogen tjänarinna, slägtingar och en talrik vänkrets.
J. P. Wallin.
Sv. ps. n:o 479, v. 1.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3

Som från Handlanden

m. m. Ferd. Nyström, landtbruksingeniören C. A. Sylvan och handlanden Frans Degerman inkommit ansökning om vederbörandes hörande i fråga om anläggning af en järnväg från Slite hamn till Roma järnvägsstation, och Konungens Befallningshafvande i anledning deraf utsatt sammanträde i Hörsne skolhus tisdagen –den 12 innevarande månad kl. 10 f. m., varda innevånarne i Roma, Dalhem. Halla, Ganthem, Norrlanda, Hörsne med Bara, Vallstena, Ekeby, Källunge, Fole, Hejnum, Bäl, Boge, Othem, Lärbro och Helvi socknar hirigenom kallade till detta sammanträde, för att afgifva yltrande i denna fråga och bestämma sig för järnvägens sträckning.
Visby i Landskansliet 2 Januari 1897.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3