Kategori: 1893 11 November

Några blad ur öns historia.
Af C. J. Bergman.
(Ur Vitterhets-, Historie- och Autiqvitetsakademiens handlingar).
Men om själfva anfallet på Visborg och dess följder kan det vara af intresse att läsa amiral Juelg till konungen ställda rapport, daterad Kurprinsen till ankars utanför Visby, d. 2:a Maj, hvilken rapport här i sammandrag och öfversättning meddelas: »Emedan det följande dag (— efter landstigningen —) var »blick stille» kunde jag icke förr än sent på söndags afton med mina skepp uppnå Wisby, hvarest jag då ankrade, ock därpå d. 1 Maj, tidigt på morgonen, emedan det fortfa rande var ganska stilla, beordrade jag skeppen »Gyldenlöve», »Delmenhorst» och »Hummeren», som lågo närmast, att närma sig slottet, för att det beskjuta, hvilket de ock gjorde, och bsskjöto det tappert, isynnerhet schoutbynacht Morsing från »Gyldenlöve». Han fick från fienden två kulor, den ena under vattnet, den andra i galleriet, men eljest led han ingen skada, utom att ett oxhufvud vin sköts i stycken. Strax derefter underrättade mig öfverste Bertelsen genom sin tambour, hvilken redan hade uppfodrat slottet, att man begärde att få accordera, hvarföre jag skickade vice amiralen Bielke och nyssnämnde Morsing att jämte öfversten träffa accord, hvilket ock skedde. Härpå blef kastellet besatt med danskt folk och väl provianteradt, emedan der på landet var intet eller ringa att få, och dyr tid rådde isyonerbet på malt och korn. Af ett fartyg, som vi mött i sjön, och som för 4 dagar sedan seglat från Dalarö, har jag fått kunskap om att der vid Dalarö ligga 15 capable skepp färdiga, hvaribland Riksamiralens, förande 120 kanoner, hvilka skepp dock förmodas icke inom 3 veckor kunna komma i sjöns». Såsom af det förestbende synes, ansåg man sig på slottet och i staden ickekunna göra motstånd mot fiendens öfverlägsaa stridskrafter, och en kapitulation kom därföre redan d. 1:a Maj tillstånd. Till denna hade på svenska sidan vilkoren blifvit skriftligen uppsatta i 7 punkter.
Af dessa blefvo tre tvärt afslagna. Dessa punkter. afsågo: uppskof och betänketid till följande dag kl. 10, — rättighet att få bortföra slottets metallkanoner med dertill hörande ammunition — samt att drottning Kristinas) tillhörigheter på ön skulle få bortföras och emellertid förses med »fri qvarterer» De öfriga punkterna blefvo mad en annan inskränkning bifallna. »Accordet» kom slutligen att innehålla följande bestämmelser: Porten på Visborgs slott skall samma dags afton kl. 8—9 öppnas för det danska krigsfolket, men dagen derpå kl. 10 skall svenska besättningen draga ut och den danska ia. Svenaskarae skola dock få dröja så länge de behöfva för att bortföra hvad de där äga. Guvernören, kommendanten, landthöfvitsmannen och alla militärer, samt besättningen, på ärlig tro och lofven, med flygande fanor, öfver- och undergevär, tända luntor, »Kungle i Munden»,*) i allt efter Krigsmanér, med »Sack og Pack» skola få aftåga, och hvarje militär njuta så mycken proviant, som han på resan behötver tills han på bestämd plats, antingen Kalmar eller som vinden fogar, annorstädes på den svenska sidan blir ilandsatt.
Iogen af kanonerna och intet af ammunitionen får medtagas.
Utan någon skada, frie och säkre, under konungens af Danmark lejd och convoy, med behöriga pass försedde skola efvannämde personer få draga från landet med deras egendom, undantagandes dock privatpersoner och eivilbetjänte, hvilka konungen vill hafva sig förbehållna.
Med lösören och dylikt får enhvar efter behag råda, men orörligt gods skall alldeles vara oomtaldt. Likaledes hvad proviant, som i magasinen fiones, samt hvad drottning Kristina där hafva kan, skall af Accordet »vere udeladt» och stå i danske konungens dispensation.
Att svenskarnes pretentioner i gäldsaker skola debatteras. eller vid rätten utföras, men förr än svenskarne draga bort, skall riktighet ske på båda sidor, såvidt borgare och köpmän angår. At dessa »Accords-punkter» finnas flera afskrifter med något olika läsarter, men i all hufvodsak lika. Dokumentet blef egenhändigt underskrifvet af vice amiral C. Bielke, amiral Juels fullmäktig, samt af öfversten Marten Bartold, major Bilenberg och schoutbynacht Peter Morsing. — En afskrift finnes med följande anteckniog: »Concordare vidimus cum originali, attestamur G. Oxenstierna, Mikaël Schoultz, Joh. Transeus».
Så föll i danskarnes våld det gamla Visborg, som Rbyzelius, i sin »Sviogothia munita» benämner»det stora, starka och herliga», och som på den höga Åsen med sina 8 torn och sina vidlyftiga grofva sträckmurar, sina blidor och kanoner, sina bröstvärn och palissaderade vallar hade ansetts icke blott kunna beskydda Visby stad utan ock beherska dess hamn och redd. Det hade lyekligt uthärdat talrika belägringar och stormningar, af svenskar, danskar och lybeckare, och aldrig af någon fiende varit eröfradt. Kanhända hade öns dåvarande generalguvernör, grefve Gabriel Oxenstierna, och slottets kommendant, tysken Mikaël Schoultz, bort försöka ett ibärdigare motstånd, än som nu skedde; men säkert är, att svenska regeringen bort i tid sätta den vigtiga ön i försvarstillstånd. Om nyssnämde generalguvernör är det en sägen, att han efter återkomsten från det förlorade Gotland föll i onåd hos regeringes, och om den nämnde kommendanten, att han för sitt förhållande dömdes till döden.

*) Som bekant, hörde gotland på den tiden till nämda drottnings s. k. underhållsländer.
**) Hvad »Kugle i Munden» betyder, är för författaren obekant, Uttrycket förekommer i flera olika danska handlindar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 November 1893
N:r 185

— Danska skonerten Souva, lastad med trä, har 23 d:s strandat utanför Källa hamn på Ölands östra kust. Bergnings- och dykeribolaget Neptuns ångfartyg Neptun har från Oskarshamn afgått till strandningsstället för att assistera.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 November 1893
N:r 185