Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Häktad för lösdrifveri och bettleri, blef i går qväll af stadsfiskalen härstädes förre strafffången Karl Johan Toftén från Tofta socken.
Toften är född i Eskelhems församling 1835 och har varit tilltalad för flere resor stöld.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61
Nordvestra Gotland, 24 Maj.
Vårsådden är nu i det närmaste afslutad, men att kornet mäktar gro med denna torra väderlek (vi ha ej haft regn mera än ett par timmar i år), det tviflar man på.
Rågen ser mestadels usel ut, dels på grund af den bristande nederbörden, dels af den stora mängden af snö i vintras. — Ett och annat ax kan man visserligen somligstädes spåra, men i allmänhet komma ej rågstånden att bära ax förr än sista dagarne i månaden.
Potatis och rotfrukter sätter man i dagarne
Foderbristen har flerstädes tvingat nötkreaturen ut i hagarne, men gräset är ännu så a att det på sin höjd blott kan duga till fårbete.
Liksom annorstädes ha äfven här olycksfall förekommit bland kreaturen, som i regel naturligtvis ej försäkras. Icke hade farfars farfars far försäkrat sina nöt, och ej behöfver min då försäkra dem nu! Hate de gamla råd förlora sina kräk kunna vi väl ha så med, resonnerar man, »Den gamla tiden är oss kär», och Gud bevara hvar och en för nya idéer om än aldrig så kloka.
Så fiskfattigt år som 1889 har man ej här sett på länge — ja kanske ej någonsin.
Strömming fås blott till »angelbete» och torsk knapt till husbehof. Det är bekymmersamt för fiskarea i dessa dyra tider.
Lefnadskostnaderna på landet påstå stadsborna vara billiga gent emot i staden För roskull en liten priskurant på det nödvändigaste: Ved 11 kr. famnen, hvetemjöl 2:25 till 2:50 kr. för, 8,5 kg (gamla pundet), rågmjöl 1,25 för samma vigt, smör och ägg efter Visby torgpris, mjölk 9 öre litern, kalfkött 58 öre kilogram; att specerier hos landthandl. ej äro billigare än i staden, är tydligt.
Stor konkurrens råder här på andliga området, De frikyrkligas och Ev. fosterlandsstiftelsens ombud hålla stundom ett par möten om dagen; så höllos i söndags ej mindre än 5 »mötem. Här har aldrig varit sådan rörelse som nu, och att folk kan ha tillfälle besöka mötena nu i brådaste tiden, är besynnerligt.
Posten. Fastän 7 veckor ha förflutit sedan bref med posten afläts till poststyrelsen med anhållan om poststation; inrättande i Stenkyrka, har ej än svar i någon form ingått.
Rask åldring. Enkan Lovisa Stenhoff född Cassel, kan trots sina 88 år utan glasögon läsa i bok och med raskhet förrätta sina sysslor. Hon har en dotter gift, men vet ej hvar.
Skulle denna läsa detta, vore den gamla tacksam, om dottern ville gifva sig tillkänna.
Vid måndagens kommunalstämma blir fråga om inrättande af värmledning i Stenkyrka kyrka. Många äro för förslaget, många emot detsamma, så det kan hända ej blir mer värme af annat än den heta debatten om frågan, och det är ju ändå något.
Stenkyrka, 28 Maj.
En välbehöflig regnskur kom i dag och afbröt den långa torkan.
Kyrko- och kommunalstämma hölls igår i Stenkyrka församling, Först upplästes kyrko- och skolräkenskaperna samt orgelfondens räkenskapar, hvilka samtliga utan anmärkning godkändes och underskrefvos. Kyrkokassan hads nu stigit till 3,828 kronor.
Klockarelönen bestämdes fortfarande att utgå in natura, enär svårigheter ansågos göra det mindre lätt, att denna lön skulle utgå i penningar.
I likhet med hvad på de flesta andra ställen gjorts, var fråga väckt om, att folkskolan med dertill hörande bygnader, som nu lågo på prestgårdens mark, skulle afskiljas från presthemmanet och läggas på egen laglig grund.
Härom utspann sig en liflig diskussion både för och emot. Några ville, att allt skulle vara såsom nu, tills man tvingades af nödvändigheten (exempelvis genom ombyte af prest, som hade inhumana tänkesätt) till afgäld eller flyttning af skolan på egen jord, men som man var osäker om, huruvida ej vid möjligen blifvande laga skifte folkskolans tomt komme att tillhöra annan person än presthemmanet, och detta i så fall skulle kunna vålla mycket större «ostnader än ordnandet af saken nu, så beslöt man sig för tillkalla landtmätare i och för jordens afmätning och att sedermera med saken skulle förfaras så att skolan komme på egen fri grund.
I omedelbart sammanhang härmed beslöts att till planteringsland för folkskolan skulle afmätas 25 ar åkerjord och till trädgård åt folkskoleläraren lika stor areal.
Värmledning. Motion hade väckts om tätning af kyrkan samt om anuskaffande af en värmeapparat derstädes. Det mötte envist motstånd. En (och det var t. o. m. en 15årig »kyrkans värd») påstod, att kyrkan hade stått i så och så många hundra år utan värmledning och då kunde hon gerna stå nu med. Gent emot detta skulle man kunna sätta åtskilligt. Hvarför kostar man på sig fjedervagn, då »träaxelanrret» fans vid ijedervagnens uppfinnande? Hvarför begagnar man tändstickor, då eld förnt kunde frambringas med flinta och fnöske, hvarför skördar man potatis, då rofvorua smakade våra förfäder så rart? o. s. v.
Jag undrar om ej derför, att bättre undantränger sämre? En påstod att lönerna till socknens tjenstemän voro stora nog ech detta kunde ej en annan fråogå, men sade sig hellre vilja betala för en del värme i kyrkan än till doktor och apotekare för förkylningar ådragna i Guds hu;, och på skämt, att eftersom kyrkan i nu varande vintertillstånd är vådlig för helsan då gerna kunde stänga henne vintermånad rna och laga att vi blefve fria från lönen under den tiden till prest och klockare. Till slut bordlades ärendet till December. Att till nästa stämma framkomma med kostnadsförslag till ifrågavarande ändring utsågos 5 personer.
I kommunalstämman, som var extra, utsågos blott taxeripgsvämd, hvilken skall bestå af samma personer som förut och en värderare för brandscodsbolaget i stället för en avnan, com ej uppnått laga ålder. I öfrigt afgjordes ett par fattigvårdsmål angående understöd, och tyckes denna »budget» tilltaga i allt större omfång.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61
Norska briggen »Tjalf», kapten Olsen, kommande från Cork med 800 tunnor sill destinerad till Hudiksvall, fick 26 Maj i Iggesunds skärgård bogsprötet intryckt af isen och sjörk NO om Stumpen på 8 famnars vatten. Kaptenen och besättningen bergades i en förbipasserande lotsbåt.
— Om »Meraggios strandning å Yttergrundet å Ölands nordöstra kust midtför Föra kyrka medelas: Ångaren, som är hemmahörande i Leith och mäter efter svensk beräkning 806,28 registerton, grundstötte, till följd af felaktig distansmätning, under full fart samt vid klart och vackert väder. Kort efter den timale olyckan vattenfyldes ångaren i alla rummen och dykarbjelp reqvirerades. Med anledning häraf beordrade dykeribolaget Neptuo sin ångare Poseidon, för tillfället stationerad i Bergqvara, att afgå till strandningsstället, dit Poseidon ankom i söndags afton 8 dagar, då bergningsarbetet börjades och fortsattes dels med tätning, dels med lossning af lasten. Arbetet fortgick hela måndagen och natten till tisdagen med det resultat, ati ångaren togs flott vid 4-tiden i tisdags morgon, då den drogs ut på djupare vatten för att vara klar för grunden. Den af lasten lessa delen kastades i sjön och sammanfördes till 10 större flottar, af hvilka 8 ilandfördes till det vid kusten belägna Husvalla och de två öfriga togos åter ombord på ångaren, sedan den kommit flost. Vid 5-tiden senast nämda dag afgick »Meraggio»bmed tillbjelp af egen maskin ochj åtföljd af Poseidon från strandningsstället, ankrade kl. 11 på aftonen vid den en och en half mil utanför staden belägna Furön och inkom kl. 7 i onsdags morgon i Oskarsbamn för att efter skedd lossning af lasten intagas i mekaniska verkstadens skeppsdocka derstädes, Under loppat af onsdagen fortsattes dykarenndersökningarna, vid hvilka utröntes, att de egentliga skadorna äro befintliga i förskeppet, och då tätniogsarbetet utförts på ett noggrant sätt, kan ångaren med lätthet och utan forcering hållas läng med en af-dess egna pumpar. »Meraggio» är bygd i England år 1883 och har en besättning af 15 man.
— Barkskeppet Pallas, som vi förut omnämt hafva varit intaget i Oskarshamns meksniska verkstads skeppsdocka, är nu repareradt från de vid grundstötningen å Gotlands södra udde erhållna skadorna och sålunda färdigt att utlöpa ur skeppsdockan, hvilket kommer att ske med det första.
— Eugelska åugaren Ivanhoe, som för en tid sedan i drif-isen i Östersjön sprang läck, intogs i lördags i stora Djurgårdsdockan för att reparera. Norska åuxgaren Bjarne från Moss, som för en tid sedan stötte på grund vid Öland och dervid bortslet störra delen af kölen, har intagits i lilla Djurgårdadockxan för att erhålla py köl och propeller, Ryska bergs ningsångaren Dwina, som för en tid legat i dockan för reparation, utlöpte samma dag.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61
i morgon afton i domkyrkan fästa vi uppmärksamheten. Programmet är rikhaltigt och bjuder på flere goda saker, såsom Uriels aria ur »Skapelsen», aria ur oratoriet »Paulus» af Mendelsohn, kantat på Kristi himmelsfärdsdag af N. Möller, Gounods »Ave Maria».
Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61
observerades här i måndags vid 5-tiden på e. m. Två holmar, beväxta med skog, syntes ligga i hafvet ungefär en sjömil rätt norrut från staden. Huru länge fenomenet varade hade meddelaren ej tillfälle att jakttaga.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61
hitkom i går först vid 2-tiden på middagen, efter att ha afgått från Stockholm efter midnatt. Orsaken till den sena afgångstiden var att fartyget varit uppe på slipen för att målas i bottnen.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61
kommer att pryda aktersalongen å vår nya gotlandskångare. Ångbåtsbolaget har nämligen inköpt en i dessa dagar här utstäld af artisten Sv. Rosman modellerad byst i terrakotta af den fräjdade ingeviöron och uppfinnaren. Bysten är mycket väl lyckad och förråder rika anlag hos den unge konstnären. Hr Rosman är för närvarande sysselsatt med modelleraudet af ett medaljongsporträtt af prinsessan Eugenie, hvaraf sedan är ämnadt att afgjutningar skulle tagas. Här är således tillfälle för litet hvar att förvärfva sig en vackor och konstnärlig bild af Gotlands prinsessa, utförd af en gotländsk konstnär.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61
angående bränvinsutskänkningen på landsbygden har till länsstyrelsen ingått, denna gång från Öja. Petitionärerna anföra:
»Alldsnstund det å senaste kommunalstämma 29 sistlidne April lyckades 7 personer att med sina stora röstetal genomdrifva ett båda för Öja och angränsande socknar förderfligt beslut att tillstädja fortsättning af utminnteringen med sprithaltiga drycker på Burgsvik, våga vi, som nästan dagligen äro i tillfälle att se det förfärliga onda, som dennaa utminutering åstadkommer både för den å Burgsvik bosatta arbetarebafolkningen och för andra i trakten boende… — i synnerhet som vi äro förvissade om atl om denna utminnteriog af sagda drycker upphörde, mycket både sedligt och ekonomiskt godt deraf skulle uppstå… våga vi undertecknade, alla boende i Öja, bönder och arbetare, mödrar och ogifta, ingen under 16 år, härmed i största ödmjukhet… med förtröstan till landshöfdiogeombetets nitiska omsorg för vårt bästa, anhålla… att landshöfdingoembetet villa afslå den af kommunalnämdea redan afstyrkta men af Öja kommunalstämma tillstyrkta ansökan att för nästkommande 3 försäljningaår få idka minuthandel med bränvin och spirituösa drycker å Burgsvik, eller, om detta ej kan ske, åtminstone blott för nästa år bevilja rättighet tillutminutering på Burgsvik.»
Petitionen är undertecknad med en mängd namn, upptagande ej mindre än 6 vanliga skrifpapperssidor.
Såväl denna petition som den förat omnämda från Rone komma att företagas till behandling af länsstyrelsen i sammanhang med sjelfva utskänkningsfrågorna.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61
hafva under år 1888 ökats dels genom åtskilliga inköp, dels genom gåfvor. Sådana ha erhållits från ecklesiastikdepartemontet, statistiska centralbyrån, k. biblioteket, vetenskapsakademien m. fl. institutioner samt från enskilda personer.
Mynt- och medaljsamlingen har ökats med Svenska Akademjens minnespenning öfver G. A. Wetterstedt. Vetenskapsakademiens minnespenning öfver O. I. Fåhræus samt ett par äldre mynt skänkta af fröken Julia Söderberg och hr Otto Fagerberg.
Naturaliesamlingen har fått mottaga gåfvor af:
Kapten L. P. Hansson: 1 sparf, 3 vadare, 2 simfåglar, 1 ödla, 1 sjöstjerna och en gråshoppa fråa Rio Hacha i Columbia (Sydamerika) samt 1 taggfisk (Diodon) från St. Thomas i Vestindien.
Styrman G. Klintberg: 1 skorpion, 1 spindel och 10 insekter från Rio Hacha.
Prostinnan Karin Herlitz: en gotlåndsk förstening.
Studenten J. Schenholm: 46 fjårilar från Gotland samt en större samling gotlåndska våxter.
Kapten Fr. Oronstedt: Zargasso-alger från Atlantiska hafvet.
Landtbrukaren Johan Larsson Endregårda: en samling insekter från ett s.k. insektregn i Endre under vintern 1889.
Lårjungarne Gustaf Kolmodin: cranium af Sus serofa, Hugo Hansén: I ex. af Murex ramosus, Karl Hansson: en hornkorall från Vestindien och nosen af en sågfisk från Rio Hacha, William Herlitz: ett åge af Alca Torda.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61
bland läroverkets 173 lärjungar under vårterminen 1888 var hos 141 godt och hos 32 mindre godt. Af bleksot och blodbrist ledo 19. Af lärjungarne ägde 95 god kroppsbygnad, 52 medelmåttig och 26 svag. Sjukdomsfall förekommo 42, deraf 9 yttre skador.
Under höstterminen 1888, då lärjungarnes antal var 177, var helsotillståndet godt hos 144, och mindre godt hos 33. Lidande af bleksot och blodbrist voro 10. God kroppsbygnad hade 106, medelmåttig 49 och svag 22. Sjukdomsfall förekommo 57.
Närsyntheten har under läsåret vid undersökning befunnits behäfta 17 procent af lärjungeantalet, eller 30 stycken.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61