I sintet af år 1885 anhöll k. m:ts befallaingshafvande i Gotlands län i skrifvelse till k. m:t att proposition måtte aflåtas till riksdagen om anslag af en million kronor för utsträckande af Gotlands jernväg, dels från Barlingbo station till Fårösund och Slite och dels från Hemse station till Burgsvik. Med anledning häraf infordrade k. m:t utlåtande i ämnet från väg- och vattenbygnadsstyrelsen samt från schefen för generalstaben. Efter granskning af handlingarna i ärendet hemstälde den förstnämda myndigheten att före vidare behandling af frågan en ny och fullständig undersökning borde företagas samt kostnadsberäkning uppgöras, hbvarjämts scefen för generalstaben under vissa vilkor tillstyrkte jernvägsbygnaden. Med anledning häraf erhöll väg- och vatteobygnadsstyrel sen uppdrag att genom lämplig person låta anställa undersökning i den af schefen för generalstaben föreslagna sträckaing eller med utgreningspunkt för bibanan till Slite söder om Tingstäde träsk m. m. samt att derefter inkomma med utlåtande.
Denna undersökning har nu verkstälts af kaptenen vid väg- och vattenbygnadskåren G. Morsing, och har styrelsen med stöd deraf inkommit till k. m:t med betänkande angående den ifrågavarande jernvägsbygnaden, Åtföljdt af kartor och kostnadsförslag. Förslaget till jernvägsbygnaden är uppgjordt i fyra särskilda afdelningar, den första omfattaade bandelen BarlingboFårösund, den andra utgreningsspår från Fårösunds station till stora batteriet vid Fårösund, den tredje bandelen Träskvälder — Slite och den fjerde bandelen HemseBurgsvik. Den förstnämda bandelen skulle erhålla en längd af 53,64 kilometer med en beräknad anläggningskoatnad af 986,350 kr., den andra 3,5 kilom. med en kostnad af 45,810 kr., den tredje 13,5 kilom. med en kostnad af 342,340 kr. samt den fjerde bandelen en längd af 25,39 kilom. med en beräknad kostnad af 521,350 kr.
I tekniskt hänseende föreslås alldeles lika bestämmelser, som de, hvilka blifvit följda vid byggandet at Visby—Hemse: banan, dock så att af strategiska skäl skenvigten något måtte ökas eller från 14,9 kilo på metern till 17,2 kilo, till hvilken vigt de å den färdiga banan befintliga skenor, i mån af förslitning, äfven borde ändras. Med anledning af dessa och andra ändringar i den bygnadsplan, hvarpå ofvan anförda kostnadsberäknving är grundad, föreslår styrelsen att denna måtte ökas med 200,000 kr. eller till 2,100.000 kr. för alla bandelarne.
Härför vore enligt styrelsens förmenande ett rent statsanslag af 1,840,000 kronor af nöden, enär icke mera än 260,000 kr. ansetts kunna erhållas genom aktieteckniog innom länet. Under sådana förhållanden och då de ifrågavarande jörnbanedelarnes största vigt och betydelse skulle ligga i den styrka, som derigenom i mili täriskt hänseende tillskyndades Gotlands försvar,, samt de lättnader, som deraf uppstodo i fredsöfningarna, så anser styrelsen ingen annan utväg för närvarande föreligga än att staten för egen räkning utför och bekostar bandelar, hvilka dock derefter skulle trafikeras i förening med den redan befintliga jernvägena, hvarigenom trafikkostnaderna skulle blifva billigare än om de såsom särskild jornväg behandlades.
Ehuru icke någon direkt behållen inkomst af dessa bandelar vore att påräkna, föreställer styrelsen sig dock att tillkomsten af desamma skulle i sin mån bidraga till att öka trafiken å Visby Hemsebanan, hvarför sistnämda jernvägsbolag torde befinnas villigt att öfvertaga trafikeu jämväl å dessa bandelar, i fall de fioge kostnadsfritt begagnas mot skyldighet för bolaget att städse underhålla så väl banorna som den dertill hörande rörelsematerielen i fullgodt skick samt att antingen kostnadsfritt eller mot en ringa afgift ombesörja alla för de årlida fredsöfningarna- erfoderliga transporter å bandelarne samt, i händelse af en eller annan anledning större behof af militärtransport för statens räkning skulle upp: stå då öfverlemna bandelarne med tillhörig rörelssmaterriel åt kronan, ifall icke på annat sätt kunde öfverenskommas.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.
