Utsträckning af Gotlands jernväg.

I sintet af år 1885 anhöll k. m:ts befallaingshafvande i Gotlands län i skrifvelse till k. m:t att proposition måtte aflåtas till riksdagen om anslag af en million kronor för utsträckande af Gotlands jernväg, dels från Barlingbo station till Fårösund och Slite och dels från Hemse station till Burgsvik. Med anledning häraf infordrade k. m:t utlåtande i ämnet från väg- och vattenbygnadsstyrelsen samt från schefen för generalstaben. Efter granskning af handlingarna i ärendet hemstälde den förstnämda myndigheten att före vidare behandling af frågan en ny och fullständig undersökning borde företagas samt kostnadsberäkning uppgöras, hbvarjämts scefen för generalstaben under vissa vilkor tillstyrkte jernvägsbygnaden. Med anledning häraf erhöll väg- och vatteobygnadsstyrel sen uppdrag att genom lämplig person låta anställa undersökning i den af schefen för generalstaben föreslagna sträckaing eller med utgreningspunkt för bibanan till Slite söder om Tingstäde träsk m. m. samt att derefter inkomma med utlåtande.
Denna undersökning har nu verkstälts af kaptenen vid väg- och vattenbygnadskåren G. Morsing, och har styrelsen med stöd deraf inkommit till k. m:t med betänkande angående den ifrågavarande jernvägsbygnaden, Åtföljdt af kartor och kostnadsförslag. Förslaget till jernvägsbygnaden är uppgjordt i fyra särskilda afdelningar, den första omfattaade bandelen BarlingboFårösund, den andra utgreningsspår från Fårösunds station till stora batteriet vid Fårösund, den tredje bandelen Träskvälder — Slite och den fjerde bandelen HemseBurgsvik. Den förstnämda bandelen skulle erhålla en längd af 53,64 kilometer med en beräknad anläggningskoatnad af 986,350 kr., den andra 3,5 kilom. med en kostnad af 45,810 kr., den tredje 13,5 kilom. med en kostnad af 342,340 kr. samt den fjerde bandelen en längd af 25,39 kilom. med en beräknad kostnad af 521,350 kr.
I tekniskt hänseende föreslås alldeles lika bestämmelser, som de, hvilka blifvit följda vid byggandet at Visby—Hemse: banan, dock så att af strategiska skäl skenvigten något måtte ökas eller från 14,9 kilo på metern till 17,2 kilo, till hvilken vigt de å den färdiga banan befintliga skenor, i mån af förslitning, äfven borde ändras. Med anledning af dessa och andra ändringar i den bygnadsplan, hvarpå ofvan anförda kostnadsberäknving är grundad, föreslår styrelsen att denna måtte ökas med 200,000 kr. eller till 2,100.000 kr. för alla bandelarne.
Härför vore enligt styrelsens förmenande ett rent statsanslag af 1,840,000 kronor af nöden, enär icke mera än 260,000 kr. ansetts kunna erhållas genom aktieteckniog innom länet. Under sådana förhållanden och då de ifrågavarande jörnbanedelarnes största vigt och betydelse skulle ligga i den styrka, som derigenom i mili täriskt hänseende tillskyndades Gotlands försvar,, samt de lättnader, som deraf uppstodo i fredsöfningarna, så anser styrelsen ingen annan utväg för närvarande föreligga än att staten för egen räkning utför och bekostar bandelar, hvilka dock derefter skulle trafikeras i förening med den redan befintliga jernvägena, hvarigenom trafikkostnaderna skulle blifva billigare än om de såsom särskild jornväg behandlades.
Ehuru icke någon direkt behållen inkomst af dessa bandelar vore att påräkna, föreställer styrelsen sig dock att tillkomsten af desamma skulle i sin mån bidraga till att öka trafiken å Visby Hemsebanan, hvarför sistnämda jernvägsbolag torde befinnas villigt att öfvertaga trafikeu jämväl å dessa bandelar, i fall de fioge kostnadsfritt begagnas mot skyldighet för bolaget att städse underhålla så väl banorna som den dertill hörande rörelsematerielen i fullgodt skick samt att antingen kostnadsfritt eller mot en ringa afgift ombesörja alla för de årlida fredsöfningarna- erfoderliga transporter å bandelarne samt, i händelse af en eller annan anledning större behof af militärtransport för statens räkning skulle upp: stå då öfverlemna bandelarne med tillhörig rörelssmaterriel åt kronan, ifall icke på annat sätt kunde öfverenskommas.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

TURTABELL

för ångfartygsbolaget Gotlands ångbåtar 1887; gällande tillsvidare:

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

Haveri-Auktion.

Herr korsuln Carl L. Ekman låter genom offentligt auktion, som onsdagen den 24 Augusti från kl. 10 f.m. kommer att förrättas vid hamnmästaro Vinbergs magasin på norra sidan af Skeppsbron här i staden, för vederbörandes räkning i mindre utrop försälja inventarierna efter vid Skutrefvet söder om Visby strandade, i Väddö hemmahörande skonerten Anna Margreta om 101 registertons drägtigbet, och som varit förd af kapten A. Andersson; skolande inropen betalas kontant vid auktionen.
Vid samma tillfälle, kl. 12 middagen, försäljes jämväl, med enahanda betalniovgsskyldighet som ofvan är nämd, vid strandningsstället liggande vraket efter ofvanberörda fartyg.
Närmare underrättelser meddelas å herr Ekmans kontor.
Visby den 17 Augusti 1887.
Auktionskammaren.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

Borgenärerna

i bagaren C. G. Bro ströms vid Rådstufvurätten härstädes anhängiga konkurs kallas till sammanträde här å rådhuset tisdagen den 30 i denne månad kl. 4 e.m, för att höras och besluta i åtskilliga konkursboet rörande frågor.
Visby rådhus den 15 Aug. 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Samtlige borgenärerna uti landbrukaren C. H. Landergrens på Burge i Lummelunda konkurs äfvensom gäldenären kallas att sammanträda å stads: hotellet i Visby torsdagen den 1 instundande September kl. 11 f.m. för att öfverlägga och besluta i ärenden som boet och dess förvaltning röra; äfvensom för att bestämma underbåll åt gäldenären.
Bro den 12 Augusti 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

Dödsfall Ida Christina Carolina Pettersson

Att Gud efter sitt allvisa råd den 13:de Augnsti behagat hädankalla min kära, ömt älskade maka Ida Christina Carolina Pettersson å Visby lasarett efter en plågsam tärande sjukdom i en ålder af 24 år, 9 månader, 22 dagar; djupt sörjd och begråten at mig, 2:ne minderåriga barn, föräldrar, mormoder och syskon varler på detta sätt öfriga slägtingar och vänner tillkännagifvet.
Oskar Pettersson,
Alfvede, Hogrän.

I stilla tålamod hon bar
Sitt kors, så fasligt tungt det var,
Och utan klagan; utan knot,
Sin smärtekalk hon tog emot,
Drack derur själens lif i Gud;
Är nu i Himlen Kristi brud.
Jobs bok 19:25, 26 v:na.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

Dödsfall Sofia Mathilda

Att framlidne Majoren och Riddaren A. H. Dahlgrens efterlemnade maka Sofia Mathilda, född Grubb, stilla afied i Visby den 16 Aug. 1887; sörjd at barn, barnbarn, slägt och vänner varder härmed endast på detta sätt tillkännagifvet.
Sv. ps. 483.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

Passagerarelista.

Från Stockholm: Med »Gotland» 13 Aug.: hrr Leoni, Nördblad, Nyström, Nilson, Vahlström, Broström, Bergengren; mrs Byanss; fra:na Eaqvist, Carbund, — Med »Tjelvar» 14 Aug.: major Törnqivst, doktor Kahl, hrr Vegelin, Karlén, Fredholm, Åhblom, Vidström; fru:na Blomström, Vegelin, Steck, Stuart; frök:na Kühne, Seity.

Från Kalmar: Mad »Visby» 14 Aug.: häradshöfding Hildebrand, brr Nyström, Pettersson, Bernstein, Lidberg, Ohlson, Steck; frök:na Bohman, Brolin.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 15 Augusti 1887.
N:r 65.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 18 Aug., koff Erndt, Engellandt, Bremen, risgryn; 14 Ang., jakt Ägir, Karlsson, Kalmar, tackjern. — Till Klinte: 6 Aug., skonert Fru Lona, Landström; Femern, barlast; 9 Aug., jakt Två Bröder, Ahlström, Rostock, barlast; 12 Aug., skonert Karl Johan; Fisch, Kiel, barlast.

Utgångna: Från Visby: 13 Aug., skonert Augusta Maria, Österberg, Stockholm, kalk ; skonert Fritiof, Afvelin, Klinte, trävaror. — Från Klinte: 11 Aung., skonert Lina, Pettersson, Wismar, kalk och trävaror. — Från Katthammarsvik: 10 Aug., galeas, Apollo, Karlström, Stockholm, trävaror.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 15 Augusti 1887.
N:r 65.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Till tjugu kronors böter dömdes i dag skepparen N. Höglund från Burgsvik, åtalad af t. f. tullkontrollör Ljungdahl, emedan Höglund å jakten Kristian fört krut från Kalmar till Burgsvik utan att hafva erhållit förpassning å krutet.

För ärekränkning och misshandel var åkare L. P. Fredin instämd at vaktmästare K.
Hesselsten. Parterna hade vid brädkörning ej kommit ötverens om lastningen, hvarvid Fredin sagt, att Hesselsteus tillvägagående härvidlag vore tjutknep; misshandel sade sig Fredin ej hafva föröfvat. Målet uppsköts.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 15 Augusti 1887.
N:r 65.

Från landsbygden.

Lärbro, 13 Augusti.
Natten mellan den 10 och 11 dennes skedde inbrott i handlanden H. Hägvalls vid Korsby i Lärbro belägna salubod, som förestås af fröken Inogrid Thormark. Förloppst dervid är följande:
Mellan kl. 10 och 11 på aftonen, sedan boden var stängd och fröken T. lagt sig, kom en då okänd person och begärde få köpa vin, hvilket nekades; han hotade då att snart komma tillbaka och »då skulle huset ligga i aska». Er god stund förflöt, utan att något hördes af; men rätt som det är, ser fröken T., som då var uppstigen och till en del påklädd, fridstöraren komma medhafvande en större påk, hvarmed ban började bulta på dörren under hotelse att döda föreståndarinnan, som sökte dölja sig i boniogsrummets mörkaste vrå; då det ej lyckades för honom få dörren öppnad, slog han sönder fönstret till samma rum. Förskräckt skyndar hon ut genom en ut åt gården ledande dörr, att söka bjelp hos närboende grannar; då dessa kommo tillstädes, vär bofven borta efter att ha slagit sönder cn del glas och andra varor i bodrummet, derifrån ban tagit vägen genom ett till detsamma hörande fönster, som han också slagit sönder.
Skyndsamt eftersattes .ridstöraren och upphans en liten bit derifrån. Vid fasttagandet försökte han göra sig okänd. Det befans vara en 17—18 års yvgling vid namn Herman Vallin från Vestninge härstädes. – Han har en tid varit svagsint och våldsam. Han hadapå onsdags qvällen vid 9-tiden aflägsnat sig från hemmet, utan att hans föräldrar, ett välbergadt bondfolk, visste hvart ban gått. Vid med honom hållet förhör kunde han ej anses vara annat än normal, hvarför han af kronolänsman Smedberg häktades och förpassades till Visby, der läkare får afgöra, om han är tillräknelig eller ej.

Ejsta, 13 Augusti.
S. k. Blekingslif
måtte det föras i en näst härintill gränsande socken. Ty det är icke nog med att man våldför sig på döda ting, såsom att nedkasta taflorna på vägvisarne m. m, utan parsonlig frihet och säkerhet är utsatt för fara. Så blef en person vid sitt hem helt nyligen midt på ljusa dagen öfverrumplad först med skällsord; och då han sökte drifva bort den oförskämde, träffades hans öga af en våldsamt kastad sten, hvarför fara är för handen att han för all tid blir blind på det ögat. Eder brefskrifvare och många till honom hoppas att våldsverkarne i öh blifva stälda under laga åtal och straffad$ för slika ofogs bedrifvande.

Strömmingfisket,
som här vid kusten ej alltid är så gifvande äfven när fångsten är god på andra håll, har under rötmånadens lopp varit mer än vanligt lönande. Sällan har någon båt kommit till land utan att på morgonqvisten medföra 100 — 150 valar; Strömmingen är iår särdeles fet och äfven någorlunda stor. Sällsynt har det daremot varit att finna någon torsk.

Expropriations nämden,
ett niomannaråd med ingeniör V. Scbyl som ordförande, hvilken sammanträdde på St.
Karlsö 29 sistl. Juli, hvarom jag förr omuvämt, bestämde att för den jord, omkring 85 ar, som för all framtid skulle afsöndras såväl till plats för der varande fyrbåk (som nu närmar sig sin fullbordan till tändning), som ock till trädgårdsland för fyrbetjeningen, skall erläggas ett balopp af 1,500 kronor.

Sockensparbankerna
lär länets höfding fortfarande komma att egna all uppmärksamhet, hvarför dessa i framtiden kanske kunde blifva litet mera betryggande äfven för insättarnes räkning än hvad nu på ett par ställen här å landet visat sig vara fallet. Allmänheten har ej från början vetat annat än att då vederbörande kommunalstämmor, enligt reglemente, varit sparbankernas »principaler», dessa äfven voro ansvariga för de insatta medlens fulla utbetalande, tillika med föreskrifven ränta. Så lär det icke skola tolkas, utan går det öfver bord med styrelse och förvaltning, så få insättarne dermed låta sig nöja.
Vore un hela kommunen (eller pastoratet) ansvarig för de insatta medlen, liksom den är berättigad att använda vinsten, tyckes det som om man skulle vilja egna litet mera uppmärksamhet åt både styrelse och revisorer vid deras haudbafvande af bankens angelägenheter och icke invälja personer härtill, som icke äro vuxna sina uppdrag.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 15 Augusti 1887.
N:r 65.