återkomma vi. Hvarje bidrag till en utredning af den saken bör, antaga vi, mottagas med tillfredsställelse äfven af ångbåtsstyrelsen, som väl på det hela taget inser vigten och värdet af den lilla reform vi föreslagit, ehuru måhända hämmande sidoinflytelser något förlama styrelsens handlingskraft. Ty hvad som gör innshafvandet af ledamotskap i denna styrelse mindre angenämt, är den traditionella. osjelfständighet, under hvilken styrelsen arbetar genom de ingrepp i förvaitningen, som under formen af välmenta råd, s. k. sakförståndiga upplysningar och högtidliga varningar i rikt mått bjudas af vännerna till det bestående i allmänhet och särskildt till det orubbliga fasthållandet af hvad som i fråga om sjötrafik brukades i farfars tid. Och med kännedom härom trodde vi oss ge styrelsen ett icke ovälkommet handtag genom attframlägga frågan till offentlig behandling.
Hvad som för dagen närmast gifvit oss anledning ånyo behandla ämnet är ett mycket vigtigt bidrag till dess belysning, som vi på begäran telegrafiskt erhållit.
Man torde erinra sig, att afgångstiden för båtarne förslagsvis önskats under Sept. satt till kl.5 e.m., och att som skäl derför anfördes, att många andra båtar kunnat passera kanalen under hela Aug. kl. 10—11 e.m. (med afgång fr. Sthlm kl. 8 e.m.), hvadan intet hinder borde möta för våra båtar att (med beräkning af 2 timmars väg från Stockholm) passera samma trade kl.
7 e.m., då det icke borde vara mörkare än kl. 10 i Augusti. Visserligen skulle något hvar med någorlunda normalt synsinne utrustad sjelf kunna inse, att så är fallet; men då man tvekat, ha vi icke undandragit oss att derom skaffa ett objektivt bevis. Vi afsände alltså häromdagen till meteorologiska centralanstalten i Stockholm följande telegram:
Med hänsyn fråga ångbåtstrafik från Stockholm spörjes: bör Augustiqvällar klockan tio i regeln anses lika mörkt som Septemberqvällar klockan sju?
Och med benäget tillmötesgående erhöllo vi derpå följande svar:
Mot Augusti klockan 10 svarar September klockan 8 enligt beräkning observatorium.
Göres oss mera vittne behof? Ådagalägges icke härigenom, att båtarne utan risk böra kunna passera kanalen icke blott kl. 7, hvartill vi inskränkt våra önskningar, utan till och med klockan 8? Skulle det icke alltså vara nog att, om man icke, hvilket vore det naturligaste, anser sig kunna behålla kl. 6 såsom afgångstid, man åtminstone nöjde sig med att under September gå kl. 5? Jo, förvisso !
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Augusti 1885
N:r 69.
