Kategori: 1882 10 Oktober

Bland andra motioner som vid länets senaste landsting väcktes var äfven den om anslag till undersökningar i och för afdikningar. Arågan föll och blef i all tysthet jordad, hvilket var mindre underligt, då icke ens motionären höjde sin röst till dess försvar. Jämför man detta knapphändiga resultat med samma frågas behandling i andra landsting, exempelvis Jönköpings läns, hvilket län, liksom Gotland, väl ej kan räknas till de rikas antal och som likaledes har stort behof af afdikningar och derför i år tredubblat anslaget för nämde ändamål, så ligger den slutsats nära till hands, att afdikningsfrågan på Gotland af dess landsting ej anses hafva synnerligen mycket att betyda.
En sådan åsigt vore: emellertid en stor villfarelse;. den jäfvas ock på det betämdaste af de årligen meddelade berättelserna om hushållningssällskapets verksamhet i antydda riktning. Dessa visa nämligen stora siffror på sällskapets initiativ undersökt och genom. verkstäld gräfning förbättrad mark, En annan påtaglig följd af sällskapets antydda verksamhet äro de alldeles förändrade åsigterna bland den jordbrukande befolkningen om afdikningarnas nytta. Ett ytterligare och kraftigt bevis att dessa vunnit ökadt förtroende är att frågan oi Martebo myrs afdikning åter kommit på tal. Denna gång kommer dock initiativet från alldeles motsatt håll mot då frågan förra gången 1844 väcktes, enär det då utgick från ett fåtal fosterländskt sinnade, kapitalstarka och för den materiella odlingen lifligt intresserade personer, som köpte en del myrlotter och åtogo sig dikningsskyldigheten af det hela mot det att öfriga lottegare afstodo hälften af sina lotter. Att de så föga lyckades, att myren ännu är oafdikad, berodde, säga de sakkunnige, på att man underskattade» detaljernas vigt, ett fel som nu ej vidare är att befara, Dennagång är det deremot de många små omkring myrens stränder bofasta lottegarne, som i öfvertygelse om att kunna dermed öka värdet af hvarje lott påyrka afdikningen.
För att närmare belysa det egendomliga läge, hvari denna frågan befinner sig, är det nödigt återföra i minnet följande data.
I Januari 1844 begärdes undersökning och kostnadsförslag för Martebo myrs utdikning; statslån erbölls och gräfuingen började. Do sökande konstituerade sig till det så kallade Gotländska myrodlingsbolaget, som nedlade mycket pengar på myrens afdikning, utan att ändock lyckas få den torr. Efter en process, som varade från 1851 till 1859, träffades mellan intressenterna i Maj 1860 en öfverenskommelse af innehåll, att gotländska myrodlingsbolaget skulle utöfver sina egnainköpta andelar erhålla hälften af de öfriga delegarnes myrlotter, så snart bolaget verkstält afdikningen; oaktadt ingen tid bestämdes, inom hvilken arbetet skulle vara färdigt, verkstäldes, med denna öfverens kommelse till delningsgrund, ett laga skifte på Martebo myr, som fastställdes 1868. Emellertid utgöres enligt kgl. brefvet 20 Sept. 1861 afdikningsområdet af yttrligare 3 skifteslag, men som änun ej äro skiftade; det hela, omfattar inemat 9,000 tunnland och ligger i 8 socknar. Då afdikningen misslyckades, upplöstes myrodlingsbolaget, dess rättigheter och skyldigheter hafva genom köp och testamente öfvergått iandra händer, och saken har alldeles legat nere isynnerhet som förra myrodlingsbolagets nuvarande rättsinnehafvare icke är jordbrukare och bosatt i hufvudstaden; 1875 uppgjordes ny afdiknivgsplan, enligt hvilken utlopp borde tagas åt två motsatta håll, ett i öster och ett annat åt vaster.
En följd af den ofvannämda öfverenskommelsen är emellertid att doejordegare, som vilkorligt afstått hälften af sina lotter, dermed äfven afhändt sig delningsrätten för sin egen mark och för att återfå denna rätt eller förmå den delningsskyldige att fullgöra siu skyldighet, hvarför ingen tid blef i föreningen bestämd, gjordes förliden vår en kraftig ansats al på Gotland bosatta lottegarne, med den verkan att den dikningsskyldige beslöt gripa verket an.
Förliden vecka inlemnades till k. m:ts,bof.hafvande ansökan om statsunderstöd för afdikning af till en början den östra delen af myren och är anledbing hoppas länsstyrelsens kraftigaste förord till understödet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 10 Oktober 1882
N:r 81