Kategori: 1877 05 Maj

slöt i måndags sitt första läseår. Undervisningen, som 1 oktober 1876 tog sin början, har fortgått, endast med 14 dagars afbroutt under julhelgen, i nära 7 månader, samt bestridts af följande ärare: doktor T. A. Sätervall (föreståndare), som meddelat undervisning i naturkunskap (botanik, zoologi, fysik, kemi, geologi, mineralogi), geometri, räkning, välskrifning, ritning och bokföring; underläraren hr Regnér i historia (samt stats- och kommunalförfattning), geografi och svenska språket (och talöfning) samt skolläraren i Atlingbo J. Lindahl i sång. Kroppsöfniogarna och \”kommunalstämmorna\” hafva handledts af de båda förstvämde gemensamt.
Följande 30 lärjungar, alla från Gotland, hafva under året åtnjutit undervisning:
Johan Johansson, Sudergårda i Bäl, Joban Pettersson, Sixartve i Hejde, Joban Larsson, Smiss i Alskog, Lars Smedberg, Möllbos i Halla, Olof Johansson, Halltoser i Dalhem, Hans Bendelin, Bengts i Östergarn, August Larsson, Altheme i Buttle, Oskar Ekelund, Stenbuse i Sanda, Petter Pettersson, Westringe i Etelhem, Olof Paulsson, Kyrkobinge i Gothem, Karl Tomasson Alans i Hogrän, Axel Smith Skota i Lojsta, Oskar Jacobsson Emunde i Gerum, Hjalmar Björkqvist Broa i Halla, Jakob Olofsson, Mannegårda i Lye, Altred Pettersson Laubagei Stenkyrka, Teodor Pettersson Broungs i Stenkyrka, Oskar Westöö, Skälstäde i Hangvar, Oskar Pettersson, Binge i Martebo, Jakob Hederstedt, Mölner i Wäte, Johan Söderström, Harstäde i Dalhem, Jakob Lars son, Halfoser i Dalhem, Edvin Wolter, Isums i Atlingbo. Alfred Hellgren, Nygårds i Atlingbo, Alfred Hansén, Hellbage i Barlingbo, Gabriel Bolin, Simon arfve i Eskelhem, Niklas Nilsson, Tengliogs i Etelhem, Oskar Ekelund, Dune i Dalhem, Niklas Hedergren, Tippsarfve i Hejde, Oskar Nordström, Mickels i Wall.
Lärjungarnes arbeten hafva varit fördelade enligt följande \”arbetsordning\”:

Här förutom bar ynglingarnes tid tagits i anspråk af hemarbeten, och synas samtliga arbeten hafva omfattats med all flitoch omsvrg, i fall man får döma at de talrika och omsorgsfullt utförda ritningar (elter naturlöremål), bokföringsböcker samt välskrifnings- och rättstafniogsböcker, som funnos framlagda. Arbeten ute på fria fältet, med afvägningar, fältmätningar och dylikt, batva, i anseende till den sena våren, endast i mindre omfång kunnat bedrilvas. Uodervisniogen i sång syntes med stort intresse hafva omlfatta\’s, i det att både sångarnes sprogram\” var särdeles rikbaltigt och samtliga sånger alsjöngos med lif och värma. Hvad som dock tagit ypglingarnes intresse mesti anspråk bade varit \”kommnnalstämmorna\” och «öfverläggningsstämmorna”. I de förra albandlades den tänkta kommunens (\”Gotlands folkhögskolesamhälle\”) alla avgelägenheter; taxerings- och fyrktals längder, räkenskaper och revisionsberättelse för kommunen funnos vid afslut ningen att bese. I öfverläggningsstämmorna behandlades det bland de vid sammanträdet föreslagna ämnena, som er höll de fleste rösterna, och dessa stäm mor bade besökts flitigt at allmoge, både män och qvinnor, från äfven aflägsna orter. Vid flere stämmor bade ända till 150 främmande personer varit värvarande, hvilka, tätt sammanpackade i skolsalen, trapporova och ända ut på gården åbört och äfven en och annan gång deltagit i öfverläggningen.
Oaktadt yglingarne sålunda haft en oafbruten sysselsättning, syntes de dock, långt ifrån att vara ötveransträngda, eller uttröttade, strålande af helsa, krafter och ett hurtigt och förnöjdt sinne.
En ganska klar inblick i skolans lif, fick man vid afslutningen, svm cgde rum kl. 10 f. m. Sedan en kort psalm afsjungits, böll underläraren, herr Regnér, ett extemporeradt föredrag öfver SJandtmannens ställning och åkerbrukets ståndpunkt i Sverige under olika tider,\” hvilket föredrag, korttattadt och med reda framstäldt, åhördes med spändt intresse af de ganska talrikt närvarande landtmännen. Omedelbart efter föredragets slut uppstämdes några foster ländska sånger, såsom \”Ur svenska bjertans djup”, \”Herrliga land” m. fl., hvarpå följde ett af föreståndaren doktor Sätervall hållet, äfvenledes extemporeradt, föredrag, i hvilket han efter att hafva behandlat läran om lafttrycket samt förklarat dermed i samband stå ende instrument, såsom baron.etern, termometern, fuktighetsmätarne m. fl., öfvergick till utvecklingen af lagarne för vindarne, ett ämne, alltid intressant, men nu i desto högre grad, då det åskådliggjordes med teckningar, synop: tiska kartor och dylikt samt dessutom framstäldes i en, så vidt möjligt, allmänfattlig form. Föredraget var i hög grad njutbart älven för personer på en högre bildningsgrad, alldenstund doktor Säter vall, som syntes hafva framför andra kunskapsgrevar egnat sig åt naturkunskapen, var väl hemmastadd i det afhandlade ämnet.
Etter föredragets slut ljödo åter några friska sånger.
Landtbr. J. O. N. Hägg från Hägvalds i Gerum, som var en bland folkhögskolans på Gotland mest nitiske vänner och från hvilken motionen vid landstinget utgick, framhöll bärpå i ett kort tal folkbögskolans uppgift, omnämde, att han och andre personer, som he drats med medborgerliga förtroendeuppdrag, ofta med ledsnad känt, huru föga krafterna svarade mot den goda viljan; hade derför lifligt åstundat en folkhögskola, och då nu en sådan kommit till stånd inom vår egen provins, samt vi dessutom varit så lycklige att erhålla gode lärare — något som för en dylik skola vore af största vigt — konde ban ej underlåta at: uttala sin tilltredsställelse bäröfver, och till skolans styrelse och samtlige lärare uttala sin tack sägelse.
Sedan ånyo några sånger utförts och skiljsmessans stund var inne, ställde skolans föreståndare några enkla ord af tacksamhet till skolans-styrelse och sina medlärare samt till alsked åt lärjungarne, hvilka han lade på bjertat att de alltid borde hafva rätt och san ning till sitt ögonmärke, icke förbäfva sig öfver det lilla, de kunde hafva inbämtat, stålsätta sig mot mötande frestelser, samt ihågkomma, att på dem såsom varande skolans förste lärjungar, komme allmänhetens blickar att hvila och efter deras vandel komme folkhögskolan att bedömas.
Härpå afslöts kl. 1 den i all sin enkelhet högtidliga akten med en kort psalm, Långt fram på aftonen ljödo dock friska sånger, omvexlande med bollspel å den rymliga skolplanen, Men dagen led allt mer mot sitt slut, man måste skiljas, och en tacksamhe:tens tår skönjdes i mer än en lärjun ges öga, då han för sista gången fick trycka sina afbållne lärares händer.
En anmärkning, som vi icke kunna undertrycka, är att så högst lå \”ståndspersoner\” voro närvarande vid denna afslutnivg, som dock var mer än annars märklig, emedan den gälde dea gotländska folkLögskolans första läseår. Man skall knappast tro oss, då vi upplysa, att ingen enda prestman \”hedrade afslutningen med sin närvaro\”, och dock ega flere prestmän sina boställen strax i närbeten. Vi hafva hört sägas, att prestmän finnas på Gotland, som äro afvogt sinnade mot folkhögskolan, och glädjande bade varit, om en eller annan af dem, gerom sin närvaro vid alfslutningen, hade velat gilva något slags vederläggning åt ett dylikt rykte, Sådant nu förhållandet var, vet man icke hvad man skall tänka. I anseende till lokalensotillväcklighet, hade ingen offent: lig inbjudning kunnat utfärdas, men vi föreställa oss, att af de i närheten boende upplysning om atslutningen lätt kunnat vinnas. Af skolans styrelse vär vice ordföranden (ordförande är landsb. Horn) majoren A. Kyllander samt fanjunkaren Kahlström närvarande; den tredje ledamoten, f. riksdagsmannen Kolmodin, var al sjukdom hindrad att värvara. Från staden bevistades afslutningen endast af denna tidvings referent. Glädjande var emellertid att se, att allmogen, hvilken skolan närmast angår, ej ådagalade samma liknöjdhet.
Lokalen har under det gångna året varit mycket otillräcklig, i det att skolsalen, om man så skall nämna det lilla rum, som för undervisningen begagnades, med knapp nöd kunde inrymma de 30 lärjungarne; dessutom var han alldeles för låg för att användas för ett sådant ändamål. Det är derför gläd jande att erfara, att skolan under nästa år kommer att erhålla en lämpligare lokal. Vid sammanträde i måndags afton beslöt nämligen styrelsen att antaga ett inkommet förslag om byrande af lokal och flytta skolan från Isumsi Atlingbo till Aumons i Roma, der en större sal kommer att upplåtas, för ungefärligen samma hyresbelopp som nu gällande.
Gotlands folkhögskola har nu afslotat sitt första läseår, Folkhögskolesaken har många vedersakare, men vi hoppas, att deras antal skall blitva mindre i samma mån som frukterna af skolans verksamhet visa sig, ty vi tro, att dessa skola blifva goda. Om så icke blir förhållandet, om lärjungarne, efter att några månader halva bevistat skolan, återvända uppblåste af inbillad visdom, förakta kroppsarbetet och blifva sjelfsvåldige i stället för verk ligt frie, då, men först då, skola äfven vi af alla krafter motarbeta folkhög skolan. Men den tid, då så skall ske, hoppas vi vara långt borta.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 Maj 1877
N:r 35