Folkskollärare Enekvist ger tips åt stadens nya fäder.
— För några år sedan talades det ofta och mycket om behovet och nödvändigheten av att staden fick en ungdomsgård. På senare tid hår man inte hört ett ljud, men var säker på att behovet är lika stort, säger folkskollärare Gustav Enekvist, när Allehanda intervjuar honom med anledning av hans avgång ur stadsfullmäktige.
— Denna fråga är något som staden måste ordna så småningom och i det sammanhanget kan jag inte förstå varför man talar om att riva Slöjdskolan, när den tiden kommer att den inte behövs för sitt nuvarande ändamål. Om man inte finner någon lösning: dessförinnan, så har man väl här en bra möjlighet att skapa en ungdomsgård. Stommen finns ju — låt sedan ungdomen inreda den efter sitt eget tycke.
I sammanlagt 22 år med början redan 1921 har hr Enekvist suttit i stadsfullmäktige, och han tycker nu, att han kommit till den åldern, då man kan ta sig ledigt från sådana uppdrag och låta yngre förmågor ta vid.
Han och hans grupp har alltid suttit i minoritet och därför tycker han att han inte ”uträttat något”. Men oppositionen är det som ger färg och liv åt förhandlingsarbetet och hr Enekvist har ofta efter en något försiktig inledning kommit med verkligt dräpande argument, som varit svårsmälta för meningsmotståndarna. Och hans långa erfarenhet och sakkunskap i undervisnings- och ungdomsfrågor har vid många tillfällen varit en styrka för den kommunala församling han tillhört.— Som lärare har jag två och ett halft år kvar till pensionsåldern och jag hoppas nu att åtminstone någon tid få vara med i den nya skolan; säger hr E. Det går inte en dag utan att jag ser efter hur arbetet går framåt och att skolan växer upp såsom vi tänkt oss den. Lärarna fick” nämligen ge sitt utlåtande i saken, när den planerades, och vi är mycket glada över att skolstyrelsen gick in för våra synpunkter. Lika tråkigt som det var att arbetet blev fördröjt så lång tid, lika roligt är det nu att se hur den.växer för varje dag. Frågan är bara om den kan bli klar till hösten så att vi kan ta den i bruk när terminen börjar.
Småskoleklasser ingiver nybygget.
— Ny lekplats behövs.
— Det är meningen att de vanliga läsesalarna i den nya skolan nästan helt skall fyllas med småskoleklasser; folkskolan får, alltså huvudsakligen bara tillgång till specialsalarna, biblioteket och samlingssalen de första åren. – När småskolebarnen som flyttar dit, gått sina två år få de väl fortsätta att vara kvar: där, men då hoppas vi att den projekterade Norrbackaskolan skall vara färdig att ta emot de nya årgångarna.
Vidare skall vi hoppas att den planerade gymnastiksalen inte skall låta vänta på sig alltför länge.— En annan sak är att det behövs en ordentlig lekplats i skolans närhet sedan Kajserportsområdet togs till busstation, fortsätter hr Enekvist. Jag har länge haft ett gott öga till det stora vedupplaget alldeles mittför skolan. Det där upplaget är inte precis vackert att skåda och nog vore det bättre att ha sådana förråd lite längre åt utkanterna. Om det kom bort kunde barnen få god ersättning för ”Kajsarn”. Skolstyrelsen har för övrigt gjort ett uttalande i denna riktning och vi få hoppas på resultat. Gutavallen räcker inte till för alla barn och skall heller inte användas som lekplats i egentlig mening.
— Apropå busshållplatsen så var det också från början sagt att busstrafiken inte skulle dras förbi skolan. Men det är just vad den gör . ..
Meningen var att man skulle köra Artillerigatan och Solbergagatan för att minska trafikriskerna vid skolan, men det har inte blivit av.
Om det nu blir en lekplats tvärs över gatan får den saken särskild aktualitet, men det kan vara besvärligt också nu när barnen skall ner i stan till gymnastik och bad.
— Något som jag fört på tal många gånger är Skolportsgatans ordnande, som ju måste ske nu när skolan bygges ut längs denna gata.
För det första bör man räta den ordentligt så att den sneda korsningen vid Siltbergs kommer bort, och diket på södra kanten bör väl lämpligen bli en trottoar i stället.
Innanför Skolporten längtar vi efter tuktad sten på den lilla biten mellan portarna. Nu har man antingen kullerstenarna eller den ofta vattenfyllda gångbanan att välja på.
I är mångomtalade och livligt diskuterade folkparksfrågan gjorde hr Enekvist som bekant en rad temperamentsfulla inlägg och han Vi gärna ha sagt några ord också nu.
— Jag vill gärna ha en folkpark ???? det skall vara en folkpark för alla visbybor utan tingeltangel och jazz. Vi har stora grupper av medborgere i stan, som aldrig kan komma att trivas, om det skall bli ett jazzkapell som bestämmer tonen därnere. De frireligiösa t. ex. trivs nog bäst om det är lugnt och tyst, och gärna må man ha teater och liknande arrangemang där, liksom också lekar och folkdans, men det skrällande ljudet av jazzen passar inte in där.
Yrkesutbildningen väntar på sin lösning.
Som t. f. rektor för stadens yrkesskolor har hr Enekvist kommit yrkesutbildningen inpå livet och samtalet är snart inne på den planerade centrala verkstadsskolan.
— Den av landstinget tillsatta kommittén har börjat sitt arbete och det vore bra om den snart nog kunde presentera en lösning. Vi behöver inte bara ungdomar som tar studenten utan också många som går till det praktiska arbetet. Skolutredningen vill ju att man redan i folkskolan skall dra upp en praktisk och en teoretisk linje och skolkommissionen har samma tanke, varför vi kan vänta en folkskola, som i 7:e och 8:e klasserna får en praktisk linje med fortsättning i t. ex. verkstadsskola.
— Som det nu är får vi skicka åtskilliga ungdomar till fastlandet för att utbilda dem och ofta blir det så att de får plats där borta omedelbart, varigenom de kanske för all framtid går förlorade för den gotländska arbetsmarknaden. LBF:s övertecknade byggmästarkurs på nyåret visar också hur gärna man vill utnyttja varje tillfälle till yrkesutbildning.
”Teknis” bjuder ökade studiemöjligheter.
— Trots att jag har 40 lärarår bakom mig tycker jag i alla fall att uppgiften som undervisare alltjämt är rolig och stimulerande. Särskilt roligt är det att sköta yrkesskolan med alla dess trevliga ungdomar, som läser flitigt för att få bättre existensmöjligheter och komma sig uppåt. Vad-vi önskar är att få i gång flera kurser på gamla ”Teknis” så att det kan bli till nytta för flera och. nu i vår kommer vi att börja med en engelsk fortsättningskurs samt. er stenografikurs. I handelsundervisningen har vi nu fått ett bra komplement genom att vi köpt in några av de vanliga kontorsmaskinerna och undervisar eleverna hur man skall använda dem. Så nu får Teknis-ungdomarna lära sig hantera en räknesnurra och att behandla en duplikator på det rätta sättet.
En kurs som är under förberedande till nästa höst är kurs för behörighet som elinstallatörer, en sådan hölls här för en del år sedan och nu kan tiden vara mogen för en ny omgång installatörer. Den kursen sträcker sig över två år. Vidare har vi också planer på att tillgodose mångas önskemål om en kurs i bokföring med kalkylation. Det är både äldre affärsmän och andra företagare som vill lära sig den saken från grunden, särskilt nu när källskatten införts och ställer ökade krav på den som sköter finanserna i ett företag.
Med detta års, utgång lämnar hr Enekvist också ledningen för de lärarsammanslutningar han tillhört i en lång rad av år, nämligen ordförandeskapet i Visbykretsen av SAF samt i Gotlands länsförbund av SAF. Lärarnas organisationer ombildas ju också vid detta årsskifte och länsförbundet kommer att heta lärarförening, medan de mindre enheterna kallas lärarsällskap.
— Det kan vara lämpligt att överlämna det hela till yngre förmågor nu när det samtidigt blir systemskifte, säger han. Men tillsammans med barnen i skolan känns inte åren och jag börjar misstänka att det inte blir så lätt att en dag vara borta från skolan.
H—z.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 31 December 1946
N:r 303