Är det icke blodig ironi…?

Rektor Bertil Nordlander, Hemse.

Då Sveriges folk om några dagar går att utse representanter till de kommunala församlingarna jämte landstingen och därigenom indirekt till riksdagens första kammare, gäller valet i själva verket ingenting mindre än ett ståndpunktstagande i striden mellan konservativ och socialistisk grundåskådning, eller med andra ord, det gäller för väljarna att besluta sig för, om de vilja ha kvar vårt gamla rättssamhälle uppbyggt på frihet under ansvar och vårt hittillsvarande ekonomiska system grundat på den privata äganderätten och fria företagsamheten, eller om de hellre vilja ha en socialistisk diktatur på alla områden. Tyvärr synes en socialistisk seger ligga inom räckhåll tack vare bondeförbundets benägna medverkan. Är det icke blodig ironi detta, att Sveriges självägande bondestams sentida ättlingar skola bliva de, som hjälpa till att förverkliga de socialistiska ideerna om bl. a. den privata äganderättens avskaffande! Den svenska bondestam, vars medlemmar alltid varit frie män och kvinnor och vid flera tillfällen visat att de både vilja och kunna försvara sin frihet, tycks nu vara ett minne blott. Dess nuvarande generation har tydligen en helt annan inställning — eller också har den inte riktigt gjort klart för sig, vad saken verkligen gäller. Jag vill gärna tro att den sistnämda anledningen är den
riktigaste beträffande det stora flertalet svenska bönder. Ty jag känner den svenske bonden som en klok karl med ett sunt omdöme. Men hans yrke är sådant, att det kräver nästan hela hans tid och till studiet av alla invecklade samhällsfrågor blir inte många stunder över. Det är därför vår plikt som ansvarskännande högermän och -kvinnor att var och en efter sin förmåga sprida objektiv upplysning i hithörande spörsmål och det är av vikt, att detta arbete, där det icke redan bedrives, sättes igång omedelbart och med största intensitet. Då tror jag, att högerns väljarskaror, som redan till stor del utgöras av bönder, komma att växa så att den socialistiska attacken kan avvärjas och vårt samhälle få utveckla sig i lugn och ro efter de grundlinjer, som hittills visat sig medföra ett ständigt stigande välstånd för landets alla innebyggare.
Hemse i september 1938.
B. Nordlander.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 september 1938
N:r 213

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *